A bojort is a type of ship first used by the Dutch to transport in the shallow canals in the Netherlands and Flanders. From the 17th to 19th century, Kristinehamn was Bergslagen's most important shipping route. The iron from Bergslagen was transported over Vänern to the oceans via Gothenburg. Because of this, Kristinehamn got a royal charter in 1642 from Queen Christina of Sweden's guardian regency and to remind the people of the importance of the shipping, a bojort was included in the coat of arms, which today can be seen in the coat of arms of the Kristinehamn Municipality. Vänersborg Municipality's coat of arms also features a bojort.
| Attributes | Values |
|---|
| rdf:type
| |
| rdfs:label
| - Bojer (de)
- Bojort (en)
- Bojort (pl)
- Bojort (sv)
|
| rdfs:comment
| - Bojort - (lub bojer) mały żaglowiec wykorzystywany we flocie szwedzkiej i holenderskiej. Zwykle był jedno-, lub dwumasztowy, w połowie XVIII wieku osiągał pojemność od 100 do 120 łasztów. Załogę bojorta stanowiło 30-40 ludzi. (pl)
- Ein Bojer (auch Boj, Boier, Boeijer, Boeyjer oder Booyer genannt, dänisch: Smakker) ist ein aus Holland stammendes, rund gebautes, flach gehendes kleines Watt- und Küsten-Segelschiff. Ein Bojer besitzt einen flachen Boden und breite Seitenschwerter. Hauptaufgabe war das Legen von Bojen und der Frachttransport. Anfänglich einmastig, nur mit Mast- und Sprietsegel versehen, wurde es zum „Anderthalbmaster“ mit Spriet- und Lateinsegel weiterentwickelt. Anfang des 17. Jahrhunderts wurde das Sprietsegel durch ein Gaffelsegel ersetzt. (de)
- A bojort is a type of ship first used by the Dutch to transport in the shallow canals in the Netherlands and Flanders. From the 17th to 19th century, Kristinehamn was Bergslagen's most important shipping route. The iron from Bergslagen was transported over Vänern to the oceans via Gothenburg. Because of this, Kristinehamn got a royal charter in 1642 from Queen Christina of Sweden's guardian regency and to remind the people of the importance of the shipping, a bojort was included in the coat of arms, which today can be seen in the coat of arms of the Kristinehamn Municipality. Vänersborg Municipality's coat of arms also features a bojort. (en)
- Bojort eller bojert är en skeppstyp som ursprungligen kommer från Nederländerna och Flandern. Skeppen användes för frakter av gods utefter Nordsjöns grunda kuster samt kanaler. En bojort är byggt med en flat botten utan köl, de ursprungliga var riggade med en mast samt förde sprisegel och stagfock. Benämningen bojort anses dock vara kopplad till förens böjda form som en försvenskning av bojert som kan härledas till nederländska uttrycket för böj. (sv)
|
| foaf:depiction
| |
| dcterms:subject
| |
| Wikipage page ID
| |
| Wikipage revision ID
| |
| Link from a Wikipage to another Wikipage
| |
| sameAs
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| thumbnail
| |
| has abstract
| - Ein Bojer (auch Boj, Boier, Boeijer, Boeyjer oder Booyer genannt, dänisch: Smakker) ist ein aus Holland stammendes, rund gebautes, flach gehendes kleines Watt- und Küsten-Segelschiff. Ein Bojer besitzt einen flachen Boden und breite Seitenschwerter. Hauptaufgabe war das Legen von Bojen und der Frachttransport. Anfänglich einmastig, nur mit Mast- und Sprietsegel versehen, wurde es zum „Anderthalbmaster“ mit Spriet- und Lateinsegel weiterentwickelt. Als Anderthalbmaster zählte der Bojer zu den bekanntesten Küstenseglern in nordeuropäischen Gewässern im 16. Jahrhundert und 17. Jahrhundert. Dieser größere, seegehende Bojer-Typ war durch einen weniger flachen Schiffsboden, den Wegfall der Seitenschwerter, ein flaches Spiegelheck und eine kleine Hütte gekennzeichnet. Später wurde am Großmast zusätzlich ein kleines Topprahsegel gefahren, der kleine Besanmast behielt das Lateinsegel und am Bugspriet befand sich eine Blinde, ein Rahsegel. Anfang des 17. Jahrhunderts wurde das Sprietsegel durch ein Gaffelsegel ersetzt. Die breite, füllige Form der Bojer beeinflusste sichtbar nachfolgende Schiffstypen wie Kuff, Tjalk und Galiot. Unter der Bezeichnung „Bojeryacht“ und mit Gaffeltakelung ausgerüstet behauptet sich der Schiffstyp bis heute als Gebrauchs- und Sportboot bis 13 m Länge. In Dänemark wurde der Schiffstyp unter dem Namen Smakker (auch Børtsmakke oder Bojert) vor allem als Postschiff in küstennahen Gewässern eingesetzt. (de)
- A bojort is a type of ship first used by the Dutch to transport in the shallow canals in the Netherlands and Flanders. From the 17th to 19th century, Kristinehamn was Bergslagen's most important shipping route. The iron from Bergslagen was transported over Vänern to the oceans via Gothenburg. Because of this, Kristinehamn got a royal charter in 1642 from Queen Christina of Sweden's guardian regency and to remind the people of the importance of the shipping, a bojort was included in the coat of arms, which today can be seen in the coat of arms of the Kristinehamn Municipality. Vänersborg Municipality's coat of arms also features a bojort.
* Detail map of Vänern with surroundings
* , a modern bojort
* Kristinehamn Municipality's coat of arms
* Vänersborg Municipality's coat of arms (en)
- Bojort - (lub bojer) mały żaglowiec wykorzystywany we flocie szwedzkiej i holenderskiej. Zwykle był jedno-, lub dwumasztowy, w połowie XVIII wieku osiągał pojemność od 100 do 120 łasztów. Załogę bojorta stanowiło 30-40 ludzi. (pl)
- Bojort eller bojert är en skeppstyp som ursprungligen kommer från Nederländerna och Flandern. Skeppen användes för frakter av gods utefter Nordsjöns grunda kuster samt kanaler. En bojort är byggt med en flat botten utan köl, de ursprungliga var riggade med en mast samt förde sprisegel och stagfock. Benämningen bojort anses dock vara kopplad till förens böjda form som en försvenskning av bojert som kan härledas till nederländska uttrycket för böj. Bojortar har haft stor betydelse för Kristinehamns tillblivelse. Kristinehamn var under 1600- och 1700-talet den viktigaste utskeppningsplatsen för Bergslagens gjutjärn. Det var nämligen på dessa fartyg som järnet fraktades till Göteborg för vidare transport utomlands. Av denna anledning fick Kristinehamn 1642, av Drottning Kristinas förmyndarregering, en bojort i sitt stadsvapen för att påminna folket om sjöfartens betydelse. Även Vänersborg, som ligger vid Vänern, har en bojort i sitt vapen. Kännetecknande för en bojort är dess platta och förhållandevis breda botten. Aktern är högre än fören. En bojort är utrustad med läbord, inte en köl, för att minska avdriften när fartyget kryssar. Idag har Kristinehamn återigen en bojort; Christine af Bro. Hon började byggas som ett led i ett kulturturistiskt projekt i slutet av år 1997. Sjösättningen skedde 2002 och jungfrufärden ägde rum den 18 juni 2005. Nu går hon i turisttrafik på Vänern med Kristinehamn som hemmahamn. (sv)
|
| gold:hypernym
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| page length (characters) of wiki page
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is Link from a Wikipage to another Wikipage
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)
