rdfs:comment
| - جان فرانس ويليمز هو وكاتب بلجيكي، ولد في 11 مارس 1793 في Boechout في بلجيكا، وتوفي في 24 يونيو 1846 في غنت في بلجيكا. (ar)
- Jan Frans Willems (* 11. März 1793 in Boechout; † 24. Juni 1846 in Gent) war ein belgischer Schriftsteller, Germanist, Romanist und Vater der Flämischen Bewegung. (de)
- Jan Frans Willems (Boechout, 11 de marzo de 1793 - Gante, 24 de junio de 1846) fue un escritor flamenco y padre del movimiento flamenco. (es)
- Jan Frans Willems ou Jean-François Willems, né à Boechout le 11 mars 1793 et mort à Gand le 24 juin 1846, est un homme de lettres belge, considéré comme le père du mouvement flamand. (fr)
- Joannes Franciscus (Jan Frans) Willems (Boechout, Oostenrijkse Nederlanden, 11 maart 1793 - Gent, Koninkrijk België, 24 juni 1846) was een Vlaams schrijver en prominent lid van de Vlaamse Beweging. Het Willemsfonds is naar hem genoemd. (nl)
- Ян Франс (Франсуа) Виллемс (нидерл. Jan Frans Willems; 11 марта 1793, Бухаут, провинция Антверпен, Бельгии — 24 июня 1846, Гент, Бельгия) — фламандский поэт, филолог, историк, редактор, переводчик, политический и общественный деятель. Член Королевского института в Амстердаме. Член Бельгийской академии (с 1835). (ru)
- Jan Frans Willems (11 March 1793 – 24 June 1846) was a Flemish writer and father of the Flemish movement. Willems was born in the Belgian city of Boechout, while that was under French occupation. He started his career in the office of a notary in Antwerp. Among his writings, which were quite numerous, the most important were:
* De Kunsten en Wetenschappen (1816)
* Aen de Belgen, Aux Belges (1818)
* Historisch Onderzoek naer den oorsprong en den waren naem der openbare plaetsen en andere oudheden van de stad Antwerpen (1828) Also, several learned critical editions of old Flemish texts. (en)
- Jan Frans Willems, född 11 mars 1793 i Boechout vid Antwerpen, död 24 juni 1846 i Gent, var en belgisk lingvist, historiker och skald, den främste främjaren av den flamländska rörelsen. Som medlem av ett sällskap för "taal- en dichtkunde" i Antwerpen och redan som fjortonåring i en "rederijkerskamer" i Lier uppträdde Willems först som skådespelare och diktare, men övergick mer och mer till historiska och språkliga studier och vann berömmelse långt utom hemlandets gränser. Genom odet Aan de Belgen (1818), i vilket han besjöng återvaknandet av den belgiska nationaliteten under nederländsk spira, framträdde han som förkämpe för flamländska nationalmedvetandet i dess strid mot det franska överväldet och blev den erkände ledaren för alla, som ivrade för språklig enhet mellan Belgien och Nederlä (sv)
|