rdfs:comment
| - Ferdinand von Hansemann(-Pempowo) (* 10. September 1861 in Berlin; † 3. Oktober 1900 ebenda) war ein deutscher nationalistischer und antipolnischer Politiker. (de)
- Ferdinand von Hansemann (Berlijn, 10 september 1861 - Berlijn, 3 oktober 1900) was een Pruisische radicale, extreem-nationalistische en xenofobische politicus en landeigenaar. Hij was tevens mede-oprichter van de Deutscher Ostmarkenverein. (nl)
- Ferdinand von Hansemann (-Pempowo), född 10 september 1861 i Berlin, död där 3 oktober 1900, var en tysk jurist och politiker. Han var son till Adolph von Hansemann och sonson till David Hansemann. Hansemann upprättade på ett gods i Posen en mycket uppmärksammad mönsterfarm och grundade till främjande av tyskheten i Posen och Västpreussen 1894 tillsammans med och Deutscher Ostmarkenverein, som snart blev medelpunkten för dessa av polackerna häftigt bekämpade strävanden. (sv)
- Ferdinand von Hansemann (1861-1900) was a Prussian landlord and politician, co-founder of the German Eastern Marches Society. Hansemann was born to Adolf von Hansemann, a notable Prussian industrialist and manager of the Disconto-Gesellschaft, a large financial holding. Since early youth Hansemann was a member of various German nationalist organizations. As an owner of a large estate of Pempowo (Pępowo) in the Province of Posen, he was interested in Polish affairs. Thanks to his father's connections, in 1894 he entered in contact with Otto von Bismarck, who supported the creation of a new, all-German nationalist organization that would unite all Germans interested in strengthening the German spirit and property in Polish-inhabited areas. (en)
- Ferdinand von Hansemann (ur. 1861, zm. 1900), ziemianin pruski, współtwórca Hakaty. Był synem Adolfa von Hansemanna (1826-1903), działacza gospodarczego, dyrektora jednej z największych niemieckich instytucji kredytowych Disconto-Gesellschaft. Zmarł po długiej i ciężkiej chorobie; jeszcze w szpitalu odebrał specjalny telegram pochwalny, wystosowany przez obradujące w rezydencji Tiedemanna Jeziorki kierownictwo Hakaty. Po śmierci utworzono Fundusz jego imienia, który wspierał Hakatę finansowo. Źródła: (pl)
|
has abstract
| - Ferdinand von Hansemann(-Pempowo) (* 10. September 1861 in Berlin; † 3. Oktober 1900 ebenda) war ein deutscher nationalistischer und antipolnischer Politiker. (de)
- Ferdinand von Hansemann (1861-1900) was a Prussian landlord and politician, co-founder of the German Eastern Marches Society. Hansemann was born to Adolf von Hansemann, a notable Prussian industrialist and manager of the Disconto-Gesellschaft, a large financial holding. Since early youth Hansemann was a member of various German nationalist organizations. As an owner of a large estate of Pempowo (Pępowo) in the Province of Posen, he was interested in Polish affairs. Thanks to his father's connections, in 1894 he entered in contact with Otto von Bismarck, who supported the creation of a new, all-German nationalist organization that would unite all Germans interested in strengthening the German spirit and property in Polish-inhabited areas. As one of its founders, in 1894 Hansemann was elected to the board of the newly established German Eastern Marches Society, a post he held until his death. As one of the closest associates and supporters of Heinrich von Tiedemann, von Hansemann was active in other branches of the organization, notably holding the post of the editor in chief of the Die Ostmark monthly. (en)
- Ferdinand von Hansemann (Berlijn, 10 september 1861 - Berlijn, 3 oktober 1900) was een Pruisische radicale, extreem-nationalistische en xenofobische politicus en landeigenaar. Hij was tevens mede-oprichter van de Deutscher Ostmarkenverein. (nl)
- Ferdinand von Hansemann (ur. 1861, zm. 1900), ziemianin pruski, współtwórca Hakaty. Był synem Adolfa von Hansemanna (1826-1903), działacza gospodarczego, dyrektora jednej z największych niemieckich instytucji kredytowych Disconto-Gesellschaft. Ferdinand von Hansemann był m.in. właścicielem wielkopolskiego Pępowa. Od młodości działał w niemieckich organizacjach narodowych, m.in. w 1891 opublikował na łamach "Hamburger Nachrichten" artykuł krytykujący nominację Floriana Stablewskiego na arcybiskupa poznańskiego. Dzięki wpływom ojca utrzymywał bliski kontakt z Bismarckiem i to on przekonał byłego kanclerza do przyjęcia delegacji pruskiej w jego rezydencji w Warcinie we wrześniu 1894, co stało się zaczątkiem Hakaty. Na założycielskim kongresie Hakaty 3 listopada 1894 wszedł w skład zarządu i pozostał w nim do końca życia. Był jednym z głównych stronników przewodniczącego zarządu Tiedemanna, działał we władzach komisji stypendialnej zarządu, był także redaktorem miesięcznika "Die Ostmark" (od stycznia 1896 do czerwca 1897). Wraz z rodziną (w szeregach Hakaty działali także jego oboje rodzice) łożył duże sumy na działalność związku. Działał na rzecz rozszerzenia aktywności Hakaty na Śląsku, w 1895 współzakładał koło we Wrocławiu. Jednym z jego pomysłów była inicjatywa przymusowego wywłaszczania polskich posiadłości, przeszkadzających państwowej kolonizacji prowadzonej przez Komisję Kolonizacyjną. Donosił do władz na tych urzędników pruskich, których politykę uważał za zbyt życzliwą Polakom. Zmarł po długiej i ciężkiej chorobie; jeszcze w szpitalu odebrał specjalny telegram pochwalny, wystosowany przez obradujące w rezydencji Tiedemanna Jeziorki kierownictwo Hakaty. Po śmierci utworzono Fundusz jego imienia, który wspierał Hakatę finansowo. Źródła:
* A. Galos, F. H. Gentzen, W. Jakóbczyk, Dzieje Hakaty, Poznań 1966
* W. Jakóbczyk, Przetrwać nad Wartą 1815-1914, 55. część cyklu "Dzieje narodu i państwa polskiego", Warszawa 1989 (pl)
- Ferdinand von Hansemann (-Pempowo), född 10 september 1861 i Berlin, död där 3 oktober 1900, var en tysk jurist och politiker. Han var son till Adolph von Hansemann och sonson till David Hansemann. Hansemann upprättade på ett gods i Posen en mycket uppmärksammad mönsterfarm och grundade till främjande av tyskheten i Posen och Västpreussen 1894 tillsammans med och Deutscher Ostmarkenverein, som snart blev medelpunkten för dessa av polackerna häftigt bekämpade strävanden. (sv)
|