rdfs:comment
| - Nikolai Minski, rus: Никола́й Ми́нский i Nikolai Maksímovitx Minski, rus: Никола́й Макси́мович Ми́нский, són pseudònims de Nikolai Maksímovitx Vilenkin, rus: Никола́й Макси́мович Виле́нкин (1855-1937) un escriptor, poeta i místic de l'edat de plata de la literatura russa. (ca)
- Nikolaï Maksimovitch Minski, de son vrai nom de famille Vilekine (en russe : Никола́й Макси́мович Ми́нский, Виле́нкин), né 15 janvier 1855 (27 janvier 1855 dans le calendrier grégorien) à Hlybokaïe, aujourd'hui en Biélorussie, alors dans le gouvernement de Vilna de l'Empire russe, et mort le 2 juillet 1937 à Paris, est un poète, philosophe et écrivain mystique russe, également avocat. (fr)
- Nikolai Minsky and Nikolai Maksimovich Minsky (Russian: Никола́й Макси́мович Ми́нский) are pseudonyms of Nikolai Maksimovich Vilenkin (Виле́нкин; 1855–1937), a mystical writer and poet of the Silver Age of Russian Poetry. (en)
- Nikolaj Maksimovič Minskij (in russo: Николай Максимович Минский?), pseudonimo di Nikolaj Maksimovič Vilenkin (Никола́й Макси́мович Виле́нкин) (Glubokoe, 27 gennaio 1855 – Parigi, 2 luglio 1937) è stato un poeta e filosofo russo. (it)
- Никола́й Макси́мович Ми́нский (настоящая фамилия — Виле́нкин; 15 (27) января 1855, Глубокое, Дисненский уезд, Виленская губерния, Российская империя — 2 июля 1937, Париж, Франция) — белорусский поэт и религиозный мыслитель. (ru)
- Nikolai Maximowitsch Minski (russisch Никола́й Макси́мович Ми́нский, eigentlich Nikolai Maximowitsch Wilenkin; * 15. Januarjul. / 27. Januar 1855greg. in Glubokoje, Gouvernement Wilna, Russisches Kaiserreich, heute Belarus; † 2. Juli 1937 in Paris) war ein mystischer Schriftsteller und Dichter des Silbernen Zeitalters der Russischen Literatur. Er war jüdischer Herkunft. (de)
- Nikolaj Maksimovitj Vilenkin (ryska: Николай Максимович Виленкин, pseudonymen Minskij), född 27 januari (gamla stilen: 15 januari) 1855 i Glubokoje, död 2 juni 1937 i Paris, var en rysk skald. Vilenkin, som var av judisk börd, tog 1879 juridisk examen vid Sankt Petersburgs universitet och debuterade som poet i slavofil anda i "Novoje vremja". Hans sympati för sydslaverna tog sig uttryck i den berättande dikten Narodinje (I hembygden; 1877). Hans första diktsamling utkom 1887 och hans historiska drama Tultjens belägring 1889. Hans reflexionslyrik utmärker sig för rikt bildspråk och pessimistisk världsåskådning. Samma dystra stämning går igen i hans essäsamling I samvetets ljus (1890). Han var god kännare av den antika litteraturen och översatte Iliaden. Hans samlade lyriska dikter utkom i t (sv)
|