1642 års tiggareordning (English: Beggar regulation of 1642) was a Swedish Poor Law which organized the public Poor relief in the Sweden. The regulations of the law, with some alterations, was in effect until the 1847 års fattigvårdförordning (Poor relief regulation of 1847). The 1642 regulation were given some complements and smaller alterations, but it remained as the ground for the poor care system in Sweden until the 1847 års fattigvårdförordning (Poor relief regulation of 1847).
| Attributes | Values |
|---|
| rdf:type
| |
| rdfs:label
| - 1642 års tiggareordning (en)
- 1642 års tiggareordning (sv)
|
| rdfs:comment
| - 1642 års tiggareordning (English: Beggar regulation of 1642) was a Swedish Poor Law which organized the public Poor relief in the Sweden. The regulations of the law, with some alterations, was in effect until the 1847 års fattigvårdförordning (Poor relief regulation of 1847). The 1642 regulation were given some complements and smaller alterations, but it remained as the ground for the poor care system in Sweden until the 1847 års fattigvårdförordning (Poor relief regulation of 1847). (en)
- 1642 års tiggareordning var en svensk förordning om offentlig socialhjälp i Sverige. Den kom att gälla som grund för Sveriges fattigvård fram till 1847 års fattigvårdförordning. Den traditionella fattigvården på landsbygden under medeltiden var rotegång, medan katolska kyrkan organiserat helgeandshus i städerna, ett system som i stort sett behölls efter reformationen. 1642 års tiggareordning slog fast att ansvaret för de fattiga i första hand låg på de anhöriga, och i andra hand på den egna församlingen, som borde uppföra sjukstuga och fattigstuga för gamla och sjuka, och barnhus för de föräldralösa. I de fall sådana inte fanns, skulle de fattiga inhysas som rotehjon på socknens bekostnad, eller ges ett tiggartillstånd, som gällde enbart inom församlingen. I övrigt förbjöds alla former av (sv)
|
| dcterms:subject
| |
| Wikipage page ID
| |
| Wikipage revision ID
| |
| Link from a Wikipage to another Wikipage
| |
| sameAs
| |
| has abstract
| - 1642 års tiggareordning (English: Beggar regulation of 1642) was a Swedish Poor Law which organized the public Poor relief in the Sweden. The regulations of the law, with some alterations, was in effect until the 1847 års fattigvårdförordning (Poor relief regulation of 1847). In the middle ages, poor care in Sweden was traditionally handled through the rotegångsystem in the country side, and by the poor houses of the church in the cities, a system which was kept after the Swedish Reformation, though the responsibility was formally (though not in practice) transferred from the church to the civil authorities (as the church itself became owned by the state). The regulation of 1642 stated that the every parish were responsible for their own paupers. Every parish should have a poor house for old and sick people, and an orphanage for children, financed by the parish church collection. If such facilities did not exist in the parish (and in rural communities, they seldom did, except for the occasional backstuga), then the paupers should either be housed with the parishioners in accordance with the established traditional rotegångsystem, or be given a beggar permit, legal only in their own parish: all other forms of beggary were banned. The 1642 regulation were given some complements and smaller alterations, but it remained as the ground for the poor care system in Sweden until the 1847 års fattigvårdförordning (Poor relief regulation of 1847). (en)
- 1642 års tiggareordning var en svensk förordning om offentlig socialhjälp i Sverige. Den kom att gälla som grund för Sveriges fattigvård fram till 1847 års fattigvårdförordning. Den traditionella fattigvården på landsbygden under medeltiden var rotegång, medan katolska kyrkan organiserat helgeandshus i städerna, ett system som i stort sett behölls efter reformationen. 1642 års tiggareordning slog fast att ansvaret för de fattiga i första hand låg på de anhöriga, och i andra hand på den egna församlingen, som borde uppföra sjukstuga och fattigstuga för gamla och sjuka, och barnhus för de föräldralösa. I de fall sådana inte fanns, skulle de fattiga inhysas som rotehjon på socknens bekostnad, eller ges ett tiggartillstånd, som gällde enbart inom församlingen. I övrigt förbjöds alla former av tiggeri. En del kompletteringar och mindre förändringar infördes i efterhand, men i stort sett kom detta fattigvårdssystem att gälla i Sverige fram till 1847 års fattigvårdförordning. (sv)
|
| gold:hypernym
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| page length (characters) of wiki page
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is Link from a Wikipage to another Wikipage
of | |
| is Wikipage redirect
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)