| rdfs:comment
| - Françoise de Dreux (muerta después de 1681) fue una noble francesa implicada en el conocido como asunto de los venenos. (es)
- Françoise de Dreux (d. after 1681) was a French noble, an accused in the famous Affair of the Poisons. Françoise de Dreux was married to a member of the Paris Parlement and cousin of two judges in the Poison Affair. She was a popular member of Paris high society and described as a charming beauty. She was passionately in love with Armand Jean de Vignerot du Plessis, the Duke de Richelieu, and a regular client of the poisoner Marguerite Joly. (en)
- Françoise de Dreux, var en fransk adelsdam, åtalad i den berömda giftmordsaffären. Hennes fall tillhör de mer uppmärksammade. Francoise de Dreux' make var innehavare av ämbetet Maitre de Requêtes och medlem av Parisparlamentet, hon var kusin till två av domarna i Giftmordsaffären, bland andra M. d'Ormesson, och hennes bror M. Saintot var protokollförare vid hovet. Hon var en populär medlem av Parisocieteten och beskrivs som vacker och charmerande. Hon var djupt förälskad i hertigen av Richelieu, och regelbunden kund hos giftblandaren Marguerite Joly. År 1679 uppgavs hon vara trettio år. (sv)
|
| has abstract
| - Françoise de Dreux (muerta después de 1681) fue una noble francesa implicada en el conocido como asunto de los venenos. (es)
- Françoise de Dreux (d. after 1681) was a French noble, an accused in the famous Affair of the Poisons. Françoise de Dreux was married to a member of the Paris Parlement and cousin of two judges in the Poison Affair. She was a popular member of Paris high society and described as a charming beauty. She was passionately in love with Armand Jean de Vignerot du Plessis, the Duke de Richelieu, and a regular client of the poisoner Marguerite Joly. She was brought to trial in April 1679 after having been pointed out by Marie Bosse on the charges of murder of: Monsieur Pajot; Monsieur de Varennes; one of her lovers; one of her competing lovers of the Duke de Richelieu; the attempted murders of her husband and of Anne de Richelieu (wife of the Duke de Richelieu); and of having ordered poisoned wine from La Voisin. She was acquitted on 27 April 1680. An epigram was written about her and the matter. After her poison supplier, Joly, was arrested, an order for her re-arrest was ordered in 1681. She left the country to avoid arrest, and upon the appeal from both her husband and her lover, she was spared any punishment for her crimes except exile from the capital. In the end, she was allowed to live in the capital anyway under her husband's supervision. The case against Françoise de Dreux and Marguerite Leféron, as well as that of Marguerite de Poulaillon, attracted attention as they were the first clients, and the first members of the upper classes to be implicated in the affair, and the light sentences toward them, despite their guilt, was considered damaging for the legitimacy of the court; they were obviously a proof of class discrimination, as others accused of the same crime in the case, but belonging to a different social class, were sentenced to be executed. One example was that of Madame Philbert, who in 1673 murdered her carpenter husband Brunet by poison from Marie Bosse in order to marry her lover, musician Philippe Rebille Philbert: her crime was identical to that of Leféron, but she was sentenced to hang after having her right hand cut off. (en)
- Françoise de Dreux, var en fransk adelsdam, åtalad i den berömda giftmordsaffären. Hennes fall tillhör de mer uppmärksammade. Francoise de Dreux' make var innehavare av ämbetet Maitre de Requêtes och medlem av Parisparlamentet, hon var kusin till två av domarna i Giftmordsaffären, bland andra M. d'Ormesson, och hennes bror M. Saintot var protokollförare vid hovet. Hon var en populär medlem av Parisocieteten och beskrivs som vacker och charmerande. Hon var djupt förälskad i hertigen av Richelieu, och regelbunden kund hos giftblandaren Marguerite Joly. År 1679 uppgavs hon vara trettio år. La Voisin angav Dreux som sin kund 22 mars 1679, två dagar efter att hon angett Marguerite Leferon. Françoise de Dreux ställdes inför rätta i april 1679. Kungen uppges ha reagerat negativt på hennes arrestering och begärt att hållas underrättad om hennes fall. Hon anklagades för mord på Monsiuer Pajot; mord på Monsieur de Varennes; mord på en av sina älskare; mord på en av hertigen av Richelieus älskarinnor; för mordförsök på sin make; och mordförsök på hustrun till hertigen av Richelieu; och för en beställning på förgiftat vin av La Voisin. La Voisin uppgav att hon hade gjort en beställning på en bukett förgiftade blommor. La Voisin uppgav att Dreux hade återtagit sina beställningar på gift, och i stället velat åstadkomma de önskade dödsfallen genom dödsmässor och magiska konster. Hon hade refererat henne till Adam Lesage för dessa tjänster, men rekommenderat Marie Bosse för konsultationer om gift. Françoise de Dreux förklarades oskyldig och frigavs 27 april 1680, men bötfälldes dock på 500 livres. Ett epigram skrevs för att ge en bild av rättegången mot henne. Efter att hennes giftblandare Marguerite Joly arresterats blev hon utpekad av denna som kund, och en ny arresteringsorder utfärdades mot henne 16 juli 1681. Hon lämnade landet för att undgå arrestering, och både hennes make och hennes älskare Richelieu vädjade till domstolen om att hon skulle slippa straff. Den 22 januari 1682 dömdes hon till livstids exil i sin frånvaro. I mars 1690 befanns hon dock befinna sig i Paris igen, och maken varnades för att hon skulle fängslas om hon inte lämnade landet inom en vecka. År 1692 fick hon monarkens tillstånd att leva på sin makes lantegendom vid Chinon. Hon fick tillstånd att leva i huvudstaden i alla fall, på villkor att det var i sällskap med maken. Fallet mot Dreux och Marguerite Leferon uppmärksammades för att de tillsammans med Marguerite de Poulaillon var de första personer med tillhörighet i överklassen som indrogs i affären, och de lindriga domarna mot dem trots deras skuld framstod som en skandal som skadade domstolens legitimitet, särskilt när det blev tydligt att domarna lät sig påverkas av klasstillhörighet, eftersom personer i samma process, som inte tillhörde överklassen, blev avrättade för samma brott. (sv)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)