rdfs:comment
| - Friedrich von Spiegel (* 11. Juli 1820 in Kitzingen; † 15. Dezember 1905 in München) war ein deutscher Orientalist, Iranist und Kenner des Zendavesta. (de)
- فريدريك فون شبيغل (بالألمانية: Friedrich Spiegel) هو مستشرق ألماني، ولد في 11 يوليو 1820 في كيتسينغن في ألمانيا، وتوفي في 15 ديسمبر 1905 في ميونخ في ألمانيا. (ar)
- Friedrich (von) Spiegel (11 July 1820 in Kitzingen – 15 December 1905 in München) was a German orientalist. He was one of the pioneers in the field of Iranian philology. (en)
- Friedrich (von) Spiegel, né le 11 juillet 1820 à Kitzingen et mort le 15 décembre 1905 à Munich, est un orientaliste et iranologue allemand. Il est membre-correspondant des académies de Munich (1848, membre à part entière en 1891), de Berlin, de Saint-Pétersbourg et de l'institut de France. (fr)
- フリードリヒ・(フォン・)シュピーゲル(Friedrich (von) Spiegel、1820年7月11日 - 1905年12月15日)は、ドイツの東洋学者で、イラン研究者。とくにゾロアスター教文献の研究によって知られる。 (ja)
- Friedrich (von) Spiegel (Kitzingen, 11 luglio 1820 – Monaco di Baviera, 15 dicembre 1881) è stato un iranista tedesco. Copertina delle Inscriptions cunéiformes en vieux-persan (1881), Lipsia Fu Socio corrispondente dell'Accademia di Monaco di Baviera (1848, membro a pieno titolo), di Berlino, di San Pietroburgo e dell'Institut de France. (it)
- Фри́дрих фон Шпи́гель (нем. Friedrich von Spiegel, 11 июля 1820, Китцинген — 15 декабря 1905, Мюнхен) — немецкий востоковед, издатель и переводчик, специалист в области иранистики. (ru)
- Friedrich von Spiegel, född den 11 juli 1820 i Kitzingen (vid Würzburg), död den 15 december 1905 i Münster, var en tysk orientalist. Spiegel, som var professor i österländska språk vid universitetet i Erlangen 1849-90, var verksam företrädesvis på de (fornindiska och) iranska språkens område. Särskilt betydelsefullt var under en vistelse i Köpenhamn hans arbete på de indiska och iranska handskrifternas område, varigenom han väsentligen bidrog till den senare av Westergaard utgivna katalogen. Studiet av palihandskrifterna resulterade i Kammavâkyam, liber de officiis sacerdotum Buddhicorum (1841) och Anecdota Palica (1845) med översättning och noter. Sedermera ägnade han sig nästan uteslutande åt den iranska filologin. (sv)
|