About: Inflectional paradigm     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : owl:Thing, within Data Space : dbpedia.demo.openlinksw.com associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.demo.openlinksw.com/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FInflectional_paradigm&invfp=IFP_OFF&sas=SAME_AS_OFF

AttributesValues
rdfs:label
  • Vzor (mluvnice) (cs)
  • Flexionsparadigma (de)
  • Inflectional paradigm (en)
  • Paradigme (linguistique) (fr)
  • Paradigma (taalkunde) (nl)
  • Paradygmat fleksyjny (pl)
  • Парадигма (лингвистика) (ru)
  • Paradigm (lingvistik) (sv)
  • Парадигма (мовознавство) (uk)
rdfs:comment
  • Flexionsparadigma (auch: Wortparadigma) umfasst alle faktisch realisierten, von der jeweiligen Sprache grammatisch vorgesehenen Wortformen eines Lexems. Das Paradigma gilt als Abstraktion gefüllter Paradigmen der Lemmata einer gleichen Wortart. Die Menge der Formen eines Wortes in einem Paradigma bilden gemeinsam ein Deklinations- oder ein Konjugationsmuster. In den indogermanischen Sprachen werden für viele grammatische Kategorien nicht unterschiedliche Wortformen gebildet. (de)
  • In de taalkunde is paradigma de benaming voor een groep verschijningsvormen van een of meer woorden die tot op zekere hoogte als alternatieven voor elkaar kunnen worden beschouwd. Zulke taalvormen staan tot elkaar in "paradigmatische relatie", hetgeen wil zeggen dat in een bepaalde context steeds een van de vormen wordt gekozen. De keuze kan dwingend zijn opgelegd door het taalverband, wat in het bijzonder geldt voor synthetische talen. De keuze kan ook min of meer vrij zijn. (nl)
  • Paradygmat fleksyjny leksemu – zbiór wszystkich form fleksyjnych danego wyrazu. Na opis paradygmatu oprócz informacji, w jakich formach fleksyjnych może dany wyraz występować, składa się także informacja o właściwych poszczególnym formom końcówkach fleksyjnych. (pl)
  • Паради́гма (від грец. παράδειγμα — «зразок», «приклад») — у широкому сенсі — будь-який клас лінгвістичних одиниць, протиставлених одна одній і в той же час об'єднаних за наявністю спільної ознаки, або спільних асоціацій. Найчастіше — сукупність мовних одиниць, пов'язаних парадигматичними відношеннями. Парадигмою також називають модель і схему організації такого класу або сукупності. У вузькому сенсі «парадигма» — синонім точнішого терміна «морфологічна парадигма», сукупність граматичних форм одного слова. (uk)
  • Vzor (paradigma) je slovo, které reprezentuje určitou ohýbací třídu při skloňování nebo časování slov stejného typu. Přiřazení ke vzoru je ve flektivních jazycích morfologickou kategorií především sloves a jmen. Každé flektivní slovo se ohýbá určitým způsobem, přičemž jednotlivá slova vytvářejí určité ohýbací typy. Z nich se vybírá jedno reprezentativní slovo jako vzor. V každém jazyce existují některé výjimky z pravidelného ohýbání, a proto mívají jednotlivé vzory ještě pomocné podvzory, kromě toho se vyskytují i slova, která kolísají mezi dvěma nebo více vzory a slova, která k žádnému vzoru nepřináleží. (cs)
  • En linguistique, le paradigme est une série, le plus souvent l'ensemble des formes différentes que peut prendre un mot, notamment dans les langues flexionnelles. "En grammaire traditionnelle, un paradigme est l'ensemble typique des formes fléchies que prend un morphème lexical combiné avec ses désinences casuelles (pour un nom, un pronom ou un adjectif) ou verbales (pour un verbe), selon le type de rapport qu'il entretient avec les autres constituants de la phrase, selon le nombre, la personne, le temps : on dit déclinaison pour un nom, un pronom ou un adjectif et conjugaison pour un verbe." (fr)
  • Ett paradigm (från grekiska paradeigma "mönsterbild") är ett ords olika böjningsformer betraktade som mönster (böjningsmönster) för en grupp ord med samma böjningssätt. Flera paradigm är oftast arrangerade i tabellform. Ordformens position i tabellen bestäms av morfologiska kategorier. För ord som deklineras rör det sig om genus, kasus och numerus. För verb, vilka med avseende på de finita formerna konjugeras, rör det sig om person, tempus, modus och diates. (sv)
  • Паради́гма (от греч. παράδειγμα, «пример, модель, образец») — совокупность (или класс) языковых единиц в лингвистике, связанных парадигматическими отношениями (объединённых по одному общему признаку и противопоставленных — по другому), а также упорядоченная схема или модель, определяющая такие языковые единицы. В узком смысле (в словоизменении) — «морфологическая парадигма» — список словоформ, принадлежащих одной лексеме и имеющих разные грамматические значения. Обычно представлена в виде таблицы. (ru)
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
Wikipage redirect
sameAs
dbp:wikiPageUsesTemplate
has abstract
  • Vzor (paradigma) je slovo, které reprezentuje určitou ohýbací třídu při skloňování nebo časování slov stejného typu. Přiřazení ke vzoru je ve flektivních jazycích morfologickou kategorií především sloves a jmen. Každé flektivní slovo se ohýbá určitým způsobem, přičemž jednotlivá slova vytvářejí určité ohýbací typy. Z nich se vybírá jedno reprezentativní slovo jako vzor. V každém jazyce existují některé výjimky z pravidelného ohýbání, a proto mívají jednotlivé vzory ještě pomocné podvzory, kromě toho se vyskytují i slova, která kolísají mezi dvěma nebo více vzory a slova, která k žádnému vzoru nepřináleží. Za vzor se vždy, pokud je to možné, zvolí běžně používané, obecně známé slovo. Například v češtině byl pro ženský rod starší vzor nůše nahrazen vzorem růže, protože je to více užívané slovo. Vzory nicméně nejsou pevně dány, protože slouží především jako vyučovací a mnemotechnická pomůcka. (cs)
  • Flexionsparadigma (auch: Wortparadigma) umfasst alle faktisch realisierten, von der jeweiligen Sprache grammatisch vorgesehenen Wortformen eines Lexems. Das Paradigma gilt als Abstraktion gefüllter Paradigmen der Lemmata einer gleichen Wortart. Die Menge der Formen eines Wortes in einem Paradigma bilden gemeinsam ein Deklinations- oder ein Konjugationsmuster. In den indogermanischen Sprachen werden für viele grammatische Kategorien nicht unterschiedliche Wortformen gebildet. (de)
  • En linguistique, le paradigme est une série, le plus souvent l'ensemble des formes différentes que peut prendre un mot, notamment dans les langues flexionnelles. "En grammaire traditionnelle, un paradigme est l'ensemble typique des formes fléchies que prend un morphème lexical combiné avec ses désinences casuelles (pour un nom, un pronom ou un adjectif) ou verbales (pour un verbe), selon le type de rapport qu'il entretient avec les autres constituants de la phrase, selon le nombre, la personne, le temps : on dit déclinaison pour un nom, un pronom ou un adjectif et conjugaison pour un verbe." En sémiotique, un paradigme désigne à la fois une classe de mots pouvant être utilisés dans une chaîne syntagmatique donnée et chacun des éléments d'une classe ; il constitue une liste virtuelle de formes pouvant prendre place à un endroit donné de la chaîne parlée ou énoncé. L' axe paradigmatique est défini par opposition à l'axe syntagmatique. Le premier axe concerne le choix des mots eux-mêmes et joue sur des disjonctions de type « ou...ou » ; le second réfère à la place des mots dans un énoncé grammatical. Par exemple, dans une phrase donnée, un mot peut être remplacé par un autre mot d'une même catégorie, au moyen d'un déplacement dans l'axe paradigmatique : * Le minou dort sur le tapis. * Le chat dort sur le tapis. * L'animal dort sur le tapis. Dans ces phrases, les mots en italique appartiennent à une même catégorie (nom commun) et peuvent être permutés sans altérer la validité syntaxique de la phrase ni même son sens. Aucune autre classe de mot ne pourrait convenir : on ne pourrait pas remplacer ces mots par un adjectif ou un verbe. Par contre, le verbe dort pourrait être remplacé par un autre verbe de la même classe paradigmatique, tel joue, ronronne, etc. L'axe paradigmatique est pensé comme un axe vertical de type taxinomique. C'est l'axe des choix lexicaux et de la substitution, tandis que l'axe syntagmatique est celui de la production de la parole et de la combinaison des mots entre eux. Selon Roman Jakobson, le discours poétique tirerait ses effets de la projection de l'axe paradigmatique sur l'axe syntagmatique : « La fonction poétique projette le principe d'équivalence de l'axe de la sélection sur l'axe de la combinaison. » Chaque syllabe y est mise en rapport avec toutes les autres de la même séquence. Une différence importante entre l'inflexion et la formation de mots est que les formes de mots avec inflexion sont organisées en paradigmes, définis par les exigences des règles syntaxiques, alors que les règles de formation des mots ne sont pas limitées par des exigences correspondantes de la syntaxe. On dit donc que l'inflexion est pertinente pour la syntaxe, et la formation de mots n'est pas. La partie de la morphologie qui couvre la relation entre la syntaxe et la morphologie est appelée «morphosyntaxe» et se soucie d'inflexion et de paradigmes, mais pas de formation de mots ou de composition. Le paradigme et la commutation Le paradigme est le terme linguistique qui désigne une classe d'éléments qui peuvent se substituer les uns aux autres. En d'autres termes, il renvoie à une classe d'unités qui partagent un rôle commun et qui peuvent apparaître dans le même contexte linguistique. Prenons d'abord, des unités phonologiques. Si, par exemple, on prend comme contexte sonore la voyelle nasale on, on peut placer devant cette voyelle plusieurs consonnes différentes : pont, ton, bond, don, son, fond, long, rond, gond, etc. On dira alors que les consonnes p, t, b, s, f, l, r et g forment une classe d'éléments apparaissant devant la voyelle on qui permettent de constituer des mots français. Ces consonnes forment donc un paradigme. On trouve des paradigmes dans les autres composantes linguistiques. En morphologie, par exemple, on peut dire que les formes suivantes : -ais, -ions -ais, -iez -ait, -aient constituent le paradigme des terminaisons verbales de l'imparfait de l'indicatif car elles se combinent avec toutes les racines verbales. On découvre les membres d'un paradigme par le test de commutation. Ce test consiste à placer les éléments susceptibles de former un paradigme dans le même contexte pour déterminer ceux qui peuvent effectivement apparaître et ceux qui seraient exclus. C'est donc par la commutation, qu'on détermine les paradigmes du système linguistique. (fr)
  • In de taalkunde is paradigma de benaming voor een groep verschijningsvormen van een of meer woorden die tot op zekere hoogte als alternatieven voor elkaar kunnen worden beschouwd. Zulke taalvormen staan tot elkaar in "paradigmatische relatie", hetgeen wil zeggen dat in een bepaalde context steeds een van de vormen wordt gekozen. De keuze kan dwingend zijn opgelegd door het taalverband, wat in het bijzonder geldt voor synthetische talen. De keuze kan ook min of meer vrij zijn. (nl)
  • Paradygmat fleksyjny leksemu – zbiór wszystkich form fleksyjnych danego wyrazu. Na opis paradygmatu oprócz informacji, w jakich formach fleksyjnych może dany wyraz występować, składa się także informacja o właściwych poszczególnym formom końcówkach fleksyjnych. (pl)
  • Ett paradigm (från grekiska paradeigma "mönsterbild") är ett ords olika böjningsformer betraktade som mönster (böjningsmönster) för en grupp ord med samma böjningssätt. Flera paradigm är oftast arrangerade i tabellform. Ordformens position i tabellen bestäms av morfologiska kategorier. För ord som deklineras rör det sig om genus, kasus och numerus. För verb, vilka med avseende på de finita formerna konjugeras, rör det sig om person, tempus, modus och diates. Endast lexem tillhörande böjliga ordklasser har ordformer och därmed paradigm. För vissa ordklasser, till exempel substantiv och pronomen, gäller att samtliga former av ett ord kan inordnas i en tabell. För adjektiv och framför allt verb är situationen annorlunda. Adjektivens komparation kräver en egen tabell, och hos verben redovisas oftast imperativen och alltid participen i separata tabeller. Termen paradigm kan i det sammanhanget bli oklar: man kan avse lexemets samtliga former, ev. uppdelade på delparadigm, eller man kan avse varje tabell för sig. När en form saknas i ett paradigm kallas det för ett defekt böjningsparadigm. Ordform, eller böjningsform, kallas de varianter av ett ord som tillsammans bygger upp ordets paradigm. Till exempel i svenska formerna dag, dags, dagen, dagens, dagar, dagars, dagarna, dagarnas (däremot inte förleden dags- i dagsmarsch). Endast böjliga ordklasser har ordformer. Någonsin och nånsin kan sägas vara två former av ett ord, men de är inte ordformer. En ordform kan delas upp i stam och ändelse(r); den består alltså av minimum två morfem. Ordet vackert är homonymt: det är antingen en ordform inom paradigmet till adjektivet vacker (till exempel vackert väder) eller ett adverb, bildat (deriverat) med avledningssuffixet -t av samma adjektiv (till exempel sjunga vackert). Man bör skilja på ordform och böjd (oblik) form. Med böjda former avses sådana som har en annan form än grundformen. Termen böjningsform, ehuru korrekt, kanske kan riskera att förstås som böjd form. (sv)
  • Паради́гма (от греч. παράδειγμα, «пример, модель, образец») — совокупность (или класс) языковых единиц в лингвистике, связанных парадигматическими отношениями (объединённых по одному общему признаку и противопоставленных — по другому), а также упорядоченная схема или модель, определяющая такие языковые единицы. В узком смысле (в словоизменении) — «морфологическая парадигма» — список словоформ, принадлежащих одной лексеме и имеющих разные грамматические значения. Обычно представлена в виде таблицы. На разных языковых уровнях выделяют морфологические, синтаксические, лексические и словообразовательные парадигмы. (ru)
  • Паради́гма (від грец. παράδειγμα — «зразок», «приклад») — у широкому сенсі — будь-який клас лінгвістичних одиниць, протиставлених одна одній і в той же час об'єднаних за наявністю спільної ознаки, або спільних асоціацій. Найчастіше — сукупність мовних одиниць, пов'язаних парадигматичними відношеннями. Парадигмою також називають модель і схему організації такого класу або сукупності. У вузькому сенсі «парадигма» — синонім точнішого терміна «морфологічна парадигма», сукупність граматичних форм одного слова. (uk)
prov:wasDerivedFrom
page length (characters) of wiki page
foaf:isPrimaryTopicOf
is Link from a Wikipage to another Wikipage of
is foaf:primaryTopic of
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (378 GB total memory, 67 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software