Ius indigenatus (Latin for "right of local birth") is a right which was from the 15th to the 18th century a requirement for people to hold royal office in Royal Prussia, a Polish province. It limited offices and land ownership to local Prussian natives. It was confirmed in 1466 by the Second Peace of Thorn which secured a large decree of autonomy for Royal Prussia. The Prussian Ius indigenatus was valid for both parts of Prussia separated in 1466, the western part, later called Royal Prussia, and the eastern part, from 1525 the Duchy of Prussia, later East Prussia.
| Attributes | Values |
|---|
| rdf:type
| |
| rdfs:label
| - Ius indigenatus (de)
- Ius indigenatus (en)
- Indygenat pruski (pl)
- Indigenatsrätt (sv)
|
| rdfs:comment
| - Ius indigenatus (Latin for "right of local birth") is a right which was from the 15th to the 18th century a requirement for people to hold royal office in Royal Prussia, a Polish province. It limited offices and land ownership to local Prussian natives. It was confirmed in 1466 by the Second Peace of Thorn which secured a large decree of autonomy for Royal Prussia. The Prussian Ius indigenatus was valid for both parts of Prussia separated in 1466, the western part, later called Royal Prussia, and the eastern part, from 1525 the Duchy of Prussia, later East Prussia. (en)
- Indygenat pruski (łac. ius indigenatus) – przywilej Prus Królewskich wyznaczania na urzędy królewskie wyłącznie obywateli pruskich. W Prusach Królewskich i na Warmii indygenat pruski wymagany był do piastowania lokalnych urzędów. Przestrzeganie indygenatu pruskiego zaprzysięgał w "articuli iurati" każdy nowo mianowany biskup warmiński. Indygenat pruski stosowano w obsadzie kluczowych urzędów (np. wójta, burgrabiego, geometry i in.); w przypadku ekonoma kapituła musiała wyrazić zgodę na kandydata zaproponowanego przez biskupa. (pl)
- Ius indigenatus ist ein Rechtsbegriff, welcher das Bürgerrecht in Preußen bezeichnet. Es wurde original in deutscher Sprache geschrieben und galt für die Lande Preußen. Das östliche Herzögliche Preußen blieb durch das gemeinsame Bürgerrecht eng verbunden mit dem westlichen Preußen königlichen Anteils, von 1466 bis 1773 in Personalunion dem König von Polen als Schutzherrn mit Titel Magnus Dux Prussiae. (de)
- Indigenatsrätt eller jus indigenatus är en rättsvetenskaplig term för så kallad infödingsrätt eller hemortsrätt. Termen förekommer i historien runt om i Europa, särskilt för förhållanden när i landet eller regionen infödda personer har haft rätt till vissa ämbeten och poster. Indigenat kallas i den europeiska historien naturalisation som adelsman, när ett utrikes adelskap av någon som långvarigt vistades i riket men som inte var medborgare, accepterades som infött adelskap. Jämför förutsättningar för att bli USA:s president. (sv)
|
| foaf:depiction
| |
| dct:subject
| |
| Wikipage page ID
| |
| Wikipage revision ID
| |
| Link from a Wikipage to another Wikipage
| |
| Link from a Wikipage to an external page
| |
| sameAs
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| thumbnail
| |
| has abstract
| - Ius indigenatus ist ein Rechtsbegriff, welcher das Bürgerrecht in Preußen bezeichnet. Es wurde original in deutscher Sprache geschrieben und galt für die Lande Preußen. Das östliche Herzögliche Preußen blieb durch das gemeinsame Bürgerrecht eng verbunden mit dem westlichen Preußen königlichen Anteils, von 1466 bis 1773 in Personalunion dem König von Polen als Schutzherrn mit Titel Magnus Dux Prussiae. Das Recht der Einheimischen, das sich der preußische Bund beim Beitritt 1454 als eines der königlichen Privilegien zusichern ließ, wurden von jedem neuen König bestätigt, ehe dieser akzeptiert wurde. Es beschränkte die polnische Einmischung und regelte die Selbstverwaltung. Insbesondere Ämter und Landbesitz war alteingesessenen Preußen vorbehalten. Laut Karin Friedrich The Other Prussia (Seiten 36–39) war das Preußische Indigenat die Quelle aller preußischen Freiheit und sogar nach 1569, wo Polen in Preußen Polnisches Indigenat einführen wollte, wurde das in Preußen als schlimmstes Unrecht abgelehnt. 1696 war das ius indigenatus im westlichen Preußen noch ein zentraler Punkt. (de)
- Ius indigenatus (Latin for "right of local birth") is a right which was from the 15th to the 18th century a requirement for people to hold royal office in Royal Prussia, a Polish province. It limited offices and land ownership to local Prussian natives. It was confirmed in 1466 by the Second Peace of Thorn which secured a large decree of autonomy for Royal Prussia. The Prussian Ius indigenatus was valid for both parts of Prussia separated in 1466, the western part, later called Royal Prussia, and the eastern part, from 1525 the Duchy of Prussia, later East Prussia. (en)
- Indygenat pruski (łac. ius indigenatus) – przywilej Prus Królewskich wyznaczania na urzędy królewskie wyłącznie obywateli pruskich. W Prusach Królewskich i na Warmii indygenat pruski wymagany był do piastowania lokalnych urzędów. Przestrzeganie indygenatu pruskiego zaprzysięgał w "articuli iurati" każdy nowo mianowany biskup warmiński. Indygenat pruski stosowano w obsadzie kluczowych urzędów (np. wójta, burgrabiego, geometry i in.); w przypadku ekonoma kapituła musiała wyrazić zgodę na kandydata zaproponowanego przez biskupa. (pl)
- Indigenatsrätt eller jus indigenatus är en rättsvetenskaplig term för så kallad infödingsrätt eller hemortsrätt. Termen förekommer i historien runt om i Europa, särskilt för förhållanden när i landet eller regionen infödda personer har haft rätt till vissa ämbeten och poster. I Sverige har indigenatsrätten framför allt haft betydelse i den svenska kyrkohistorien. För att kunna studera till präst krävdes åtminstone efter reformationen att man var född eller i varje fall gått i gymnasiet inom det stift där man ansökte om prästvigning. Som präst kunde man sedan bara söka tjänster inom detta stift. Regeln tillämpades tämligen konsekvent, med få undantag. Sådana undantag var om fadern vid tiden verkade inom stiftet, om man studerat vid stiftsgymnasiet, genom konservation av en änka, eller om pastoratet var regalt. Indigenatsrätten upphävdes delvis 1876, varefter den blivande prästen själv kunde välja var han ville ansöka om prästvigning. Till 1957 gällde dock fortfarande att präster bara kunde ansöka om tjänst i sitt vigningsstift. Indigenat kallas i den europeiska historien naturalisation som adelsman, när ett utrikes adelskap av någon som långvarigt vistades i riket men som inte var medborgare, accepterades som infött adelskap. Jämför förutsättningar för att bli USA:s president. (sv)
|
| gold:hypernym
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| page length (characters) of wiki page
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is Link from a Wikipage to another Wikipage
of | |
| is Wikipage disambiguates
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)
