rdfs:comment
| - كارل براندي (بالألمانية: Karl Brandi) هو مؤرخ العصر الحديث ألماني، ولد في 20 مايو 1868 في مبن في ألمانيا، وتوفي في 9 مارس 1946 في غوتينغن في ألمانيا. (ar)
- Karl Maria Prosper Laurenz Brandi (* 20. Mai 1868 in Meppen; † 9. März 1946 in Göttingen) war ein deutscher Historiker. Von 1902 bis zu seiner Emeritierung im Jahr 1936 lehrte er als ordentlicher Professor für mittlere und neuere Geschichte an der Universität Göttingen. Durch den Mangel an Lehrkräften im Zweiten Weltkrieg war er auch nach seiner Emeritierung in der akademischen Lehre tätig. (de)
- Karl Brandi (Meppen, 20 de mayo de 1868 - Gotinga, 9 de marzo de 1946) fue un historiador alemán. (es)
- Karl Brandi (né le 20 mai 1868 à Meppen ; mort le 9 mars 1946 à Göttingen) est un historien allemand. (fr)
- Karl Brandi (Meppen, 20 maggio 1868 – Gottinga, 9 marzo 1946) è stato uno storico tedesco. Docente all'università di Marburgo dal 1897 e all'università di Gottinga dal 1902, fu grande medievista ma si occupò anche di storia rinascimentale; particolare importanza ricopre la sua biografia di Carlo V del Sacro Romano Impero (1937). (it)
- Карл Бранди (нем. Karl Maria Prosper Laurenz Brandi; 20 мая 1868 — 9 марта 1946, Геттинген) — немецкий историк-медиевист. Профессор Геттингского университета (1902—1936). Сын школьного учителя. В 1890 году защитил докторскую диссертацию.В 1895 году хабилитировался в Геттингене. С 1897 года — преподаватель Марбургского университета.В 1902—1936 годах — профессор средневековой и современной истории в университете Геттингена. Участник Первой мировой войны. Членкор Берлинской академии наук (11.06.1936).Почётный член Венгерской академии наук (1938). Автор фундаментальной монографии, посвящённой Карлу V. (ru)
- Karl Maria Prosper Laurenz Brandi (20 May 1868 – 9 March 1946) was a German historian. In 1890–91, he wrote his dissertation on the Reichenauer documents: Die Reichenauer Urkundenfälschungen, which served as Volume 1 of Quellen und Forschungen zur Geschichte der Abtei Reichenau. He followed his teacher to Berlin in 1891–95. The Munich Historical Commission directed him to complete the posthumous works on August von Druffel's contributions to imperial history and the Council of Trent, Monumenta Tridentina. In 1895 he completed his own habilitation in Göttingen. From 1902 until his retirement in 1936, and again, from the outbreak of World War II until shortly before his death, he held a professorship for German History at the University of Göttingen. His study of Charles V, Holy Roman Empero (en)
- Karl Maria Prosper Laurenz Brandi, född 20 maj 1868, död 9 mars 1946, var en tysk historiker. Brandi blev 1897 professor i Marburg, 1902 i Göttingen, och var en av samtidens främsta kännare av senmedeltidens och renässansens historia. Som anhängare av Leopold von Rankes historiska objektivitetskrav reagerade han starkt mot en politiskt orienterad historieskrivning och Georg von Below och Karl Ludwig von Woltmanns nationalistiskt influerade teorier. I fråga om renässansen anslöt han sig närmast till Jacob Burckhardt. Renässansen var för Brandi främst en italiensk rörelse, i vilken den moderna individualitetstanken bryter igenom i det kulturella och ekonomiska livet. Brandis forskning om Karl V belyste honom från nya sidor. Enligt Brandi var han en typisk representant för katolicismen i mede (sv)
|