| rdfs:comment
| - Als Nadere Reformatie (niederländisch für nähere (im Sinne von präzisere, weitergehende) Reformation) wird seit dem Ende des 19. Jahrhunderts eine Bewegung innerhalb der niederländisch-reformierten Kirche des 17. und 18. Jahrhunderts bezeichnet. Ihre genaue Abgrenzung ist umstritten, ebenso wie ihr Verhältnis zu den verwandten Bewegungen des Puritanismus in England und des Pietismus in Deutschland. (de)
- Con Nadere Reformatie (en holandés "continuar la reforma"), se denomina a un período de la historia religiosa en los Países Bajos, entre 1600 a 1750, dentro de la Iglesia Reformada holandesa, caracterizado por el deseo de aplicar la reforma calvinista en el ámbito familiar y social, tratando de equilibrar la doctrina clásica del calvinismo ortodoxo y la piedad religiosa personal, bajo la influencias del Puritanismo inglés y el Pietismo alemán. En este período las obras de muchos puritanos se traducen al holandés. (es)
- Nadere Reformatie (Dutch Second Reformation or Further Reformation) is the period of church history in the Netherlands, following the Reformation, from roughly 1600 until 1750. (en)
- Nadere Reformatie est un terme néerlandais qui désigne une période de l'histoire du protestantisme aux Pays-Bas, à peu près de 1600 jusqu'en 1750, pendant laquelle une partie des pasteurs et chrétiens réformés ont cherché à traduire en actes leur foi dans tous les domaines de la vie publique et privée. Le terme est le plus souvent traduit comme « seconde Réforme hollandaise » ou « Réforme supplémentaire ». (fr)
- Nadere Reformatie è un termine olandese che si riferisce a un periodo della storia religiosa dei Paesi Bassi, susseguente alla Riforma protestante, che va all'incirca dal 1600 al 1750. Si potrebbe tradurre questo termine in italiano con "Ulteriore riforma", o meglio ancora con "Seconda riforma olandese". È da intendersi come un periodo di rinnovamento e risveglio delle Chiese protestanti e della società in Olanda. L'opera principale del Brakel, il Redelijke Godsdienst (il "culto spirituale"), è una spiegazione, difesa ed applicazione della fede riformata. (it)
- De Nadere Reformatie is een stroming in de Nederduitse Gereformeerde Kerk (na 1816 de Nederlandse Hervormde Kerk) waarvan de vertegenwoordigers in de periode 1600-1750 aandrongen op de innerlijke doorleving van de gereformeerde leer en de persoonlijke levensheiliging op alle terreinen van het leven. Omdat zij ook kritiek hadden op de overheidsbemoeiing in veel kerkelijke zaken (waaronder de aanstelling van predikanten) was er nogal eens sprake van een moeizame verhouding met de regenten. De vertegenwoordigers van de Nadere Reformatie bleven ondanks hun radicale kritiek binnen de Nederduitse Gereformeerde Kerk. Hiermee moeten zij onderscheiden worden van de radicaal separatistische (niet-kerkelijke) stroming, volgelingen van Jean de Labadie, die een gemeente van slechts 'ware gelovigen' voo (nl)
- Precisism (av nylatin præcicismus, riktning, som kräver religiös korrekthet eller precision) var den av puritanismen framkallade religiösa rörelse i Nederländerna, som framträdde i början av 1600-talet inom den reformerta ortodoxin och med tiden övergick från ett konservativt till ett radikalt stadium. (sv)
|
| has abstract
| - Als Nadere Reformatie (niederländisch für nähere (im Sinne von präzisere, weitergehende) Reformation) wird seit dem Ende des 19. Jahrhunderts eine Bewegung innerhalb der niederländisch-reformierten Kirche des 17. und 18. Jahrhunderts bezeichnet. Ihre genaue Abgrenzung ist umstritten, ebenso wie ihr Verhältnis zu den verwandten Bewegungen des Puritanismus in England und des Pietismus in Deutschland. (de)
- Con Nadere Reformatie (en holandés "continuar la reforma"), se denomina a un período de la historia religiosa en los Países Bajos, entre 1600 a 1750, dentro de la Iglesia Reformada holandesa, caracterizado por el deseo de aplicar la reforma calvinista en el ámbito familiar y social, tratando de equilibrar la doctrina clásica del calvinismo ortodoxo y la piedad religiosa personal, bajo la influencias del Puritanismo inglés y el Pietismo alemán. En este período las obras de muchos puritanos se traducen al holandés. (es)
- Nadere Reformatie (Dutch Second Reformation or Further Reformation) is the period of church history in the Netherlands, following the Reformation, from roughly 1600 until 1750. (en)
- Nadere Reformatie est un terme néerlandais qui désigne une période de l'histoire du protestantisme aux Pays-Bas, à peu près de 1600 jusqu'en 1750, pendant laquelle une partie des pasteurs et chrétiens réformés ont cherché à traduire en actes leur foi dans tous les domaines de la vie publique et privée. Le terme est le plus souvent traduit comme « seconde Réforme hollandaise » ou « Réforme supplémentaire ». (fr)
- Nadere Reformatie è un termine olandese che si riferisce a un periodo della storia religiosa dei Paesi Bassi, susseguente alla Riforma protestante, che va all'incirca dal 1600 al 1750. Si potrebbe tradurre questo termine in italiano con "Ulteriore riforma", o meglio ancora con "Seconda riforma olandese". È da intendersi come un periodo di rinnovamento e risveglio delle Chiese protestanti e della società in Olanda. In termini generali, questo periodo e i suoi rappresentanti sono conosciuti per il loro desiderio di applicare al loro tempo i principi della Riforma (in particolare il Calvinismo), insistendo sulle loro conseguenze nell'ambito familiare e sociale e, indubbiamente in ogni settore della società olandese nel XVII e primo XVIII secolo. La Nadere Reformatie ha cura di equilibrare la dottrina classica del Calvinismo ortodosso e la pietà religiosa personale. In questo assomiglia al Puritanesimo inglese. Di fatto il Puritanesimo esercita molta influenza sulla Nadere reformatie: in questo periodo le opere di molti puritani sono tradotte in olandese. Le due figure prominenti che caratterizzano questo periodo sono il teologo e professore Gisberto Voezio e un pastore, Wilhelmus à Brakel, come pure di Peter van Mastricht, , , , Herman Witsius e . L'opera principale del Brakel, il Redelijke Godsdienst (il "culto spirituale"), è una spiegazione, difesa ed applicazione della fede riformata. Alla Nadere Reformatie è attribuito per la prima volta l'uso del motto latino Ecclesia semper reformanda (est) per caratterizzare la Chiesa riformata come una Chiesa sempre soggetta all'opera dello Spirito Santo che, attraverso la Parola di Dio, costantemente purifica la Chiesa da ogni contaminazione . (it)
- De Nadere Reformatie is een stroming in de Nederduitse Gereformeerde Kerk (na 1816 de Nederlandse Hervormde Kerk) waarvan de vertegenwoordigers in de periode 1600-1750 aandrongen op de innerlijke doorleving van de gereformeerde leer en de persoonlijke levensheiliging op alle terreinen van het leven. Omdat zij ook kritiek hadden op de overheidsbemoeiing in veel kerkelijke zaken (waaronder de aanstelling van predikanten) was er nogal eens sprake van een moeizame verhouding met de regenten. De vertegenwoordigers van de Nadere Reformatie bleven ondanks hun radicale kritiek binnen de Nederduitse Gereformeerde Kerk. Hiermee moeten zij onderscheiden worden van de radicaal separatistische (niet-kerkelijke) stroming, volgelingen van Jean de Labadie, die een gemeente van slechts 'ware gelovigen' voorstond. De Nadere Reformatoren verspreidden hun idealen via hun preken en ook door middel van boeken die nog steeds [vaak in gewijzigde spelling] herdrukt of hertaald worden. De bestudering van de Nadere Reformatie heeft in de laatste decennia van de twintigste eeuw een nieuw stevig impuls gekregen binnen de gereformeerde gezindte in Nederland. Regelmatig verschenen als oriëntatie op de wortels van het huidige kerkelijk leven nieuwe studies. Ook zijn veel populaire levensbeschrijvingen van oudvaders uitgegeven. Hoewel de aanduiding 'Nadere Reformatie' al gebruikt werd door Jacobus Koelman is de term pas in de tweede helft van de twintigste eeuw binnen het kerkhistorisch onderzoek in gebruik genomen. Voor deze periode sprak men soms van piëtisme, een term die ook gebruikt wordt voor vroomheidsbewegingen in andere landen, zoals het luthers piëtisme. (nl)
- Precisism (av nylatin præcicismus, riktning, som kräver religiös korrekthet eller precision) var den av puritanismen framkallade religiösa rörelse i Nederländerna, som framträdde i början av 1600-talet inom den reformerta ortodoxin och med tiden övergick från ett konservativt till ett radikalt stadium. I sitt äldre lagiska skede behärskades den av ortodoxins ledare, Gisbertus Voetius, som karakteriserade precisiteten som "den exakta och fullkomliga överensstämmelsen mellan det mänskliga handlandet och den lag, som av Gud föreskrivits och av de verkligt troende antas och med iver efterföljs", varmed följer andlig frihet, sinnesfrid och oberoende av världens hån. Voetius stred mot allt slags världsligt leverne, mot lyx och överflöd, mot dans och teater och söndagens vanhelgande. Han ville kyrkans oberoende och en sträng församlingstukt till förebyggande av särskilt de oheligas nattvardsbegående. Ett medel för denna tukt blev de kyrkligt ledda konventiklarna. Hela denna lagiska precisism är emellertid främmande för ett känslomässigt erfarande av nådens verkningar och stannar vid en sträv, men allvarlig ortopraxi. I ett nytt, mera evangeliskt skede ingick precisismen vid mitten av 1600-talet genom inverkan av och kvietismens mystik hos män som Willem och Johannes Teellinck, och i synnerhet den asketiske botpredikanten Jodocus van Lodenstein (1620-77) i Utrecht. Lodenstein hävdade nödvändigheten av en andens omedelbara upplysning och hängav sig själv åt mystikens odling av det inre livet i självmortifikation och avdöende från världen. Föreningen av precisismens stränga krav på det yttre och mystikens på det inre livet övertygade Lodenstein, som också var konventikelväsendets ledare, att kyrkan borde ha endast pånyttfödda medlemmar. Eftersom den uppenbarligen inte hade det, ansåg Lodenstein från 1655 att han inte kunde dela ut nattvarden. Från detta ögonblick gick en separatistisk rörelse genom Nederländernas kyrka. Utan formlig skilsmässa vände sig både präster och lekmän bort från kyrkans livsformer, hellre avstående från nattvarden än delta i den tillsammans med namnkristna och samlande sig i konventiklar. Samtidigt förändrades precisismens karaktär: intresset för den yttre lagiska ordningen i och för sig vek för det nya aktgivandet på det inre livet och vården om den religiösa känslan. Innerlighetens religiositet trängde in i den sträva, men redbara kalvinska viljefromheten. Individualismen och subjektivismen medförde snart en radikal vändning även i Nederländernas kyrka. Den radikala precisismens genombrott kom med fransmannen Jean de Labadie och hans verksamhet 1666-69. Som jesuitnovis hade han levt sig in i kvietismen och som präst känt sig kallad att reformera sin kyrka efter den apostoliska. Hans predikningar i Paris väckte genom sina augustinska tankar anklagelse för reformert lära. Förföljd övergick han till reformerta kyrkan och verkade på flera platser i dess tjänst, tills han stannade i Genève 1659, där han återinförde den gamla stränga ordningen. Kallad härifrån av Voetius och Lodensteins vänner till Middelburg, kom han 1666 till Nederländerna och mottogs med entusiasm. Men snart märktes motsatsen. Labadie drev inte kalvinismens, utan kvietismens soteriologi, och hans urgerande av kyrkans stränga tukt tjänade blott kravet på en kyrka av pånyttfödda med nattvard blott för sådana. Redan 1668 framlade han dessa tankar i skrift och krävde konventiklar, som faktiskt blev ecclesiolæ in ecclesia. Då han nekade underskriva "Confessio belgica", bröt gudstjänstordningen och höll enskild nattvardsgång, följde 1669 avsättning, varpå han bildade en friförsamling, som fann tillflykt först i Amsterdam, sedan 1670 i Herford i västra Tyskland samt 1672 i Altona. Efter Labadies död 1674 flyttades den till Friesland och levde som kommunistiskt samfund till 1732, då den upplöstes. I Nederländerna motverkades den radikala labadismen genom den evangeliska precisismen och dess inomkyrkliga konventiklar. I västra Tyskland företräddes den evangeliska precisismen av bland andra Joachim Neander. Även den radikala vann där spridning. Senare påverkades den nederländska precisismen av den likartade tyska pietismen. (sv)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)