rdfs:comment
| - Der Flügelaltar (auch Klappaltar oder Wandelaltar) ist eine in Mitteleuropa verbreitete Sonderform des Altaraufsatzes (Retabel), bei der der feststehende Schrein durch bewegliche Flügel geschlossen werden kann. (de)
- Ołtarz szafiasty (z niem. Schreinaltar), szafowy lub retabulum szafiaste (schreinretabel) – typ nastawy ołtarzowej występujący w okresie gotyku, głównie w krajach Europy północnej. Centralną część stanowi otwierana od frontu drewniana skrzynia, w której ustawione są rzeźby – figury Jezusa, Marii, świętych lub sceny narracyjne. Do bocznych, przednich krawędzi skrzyni przymocowane są na zawiasach tzw. skrzydła służące do zamykania skrzyni nastawy. Skrzydła są zwykle podzielone na kwatery i zdobione malowidłami, płaskorzeźbą, a w niektórych przypadkach rzeźbą pełnoplastyczną. (pl)
- 有翼祭坛是一种特殊形式的單幅祭壇畫,常见于中欧,有翼祭坛分為多個版塊,每個版塊都是一幅畫或浮雕,並且人們可以折疊有翼祭坛。 (zh)
- A winged altarpiece (also folding altar) or winged retable is a special form of altarpiece (reredos, occasionally retable), common in Northern and Central Europe, in which the central image, either a painting or relief sculpture (or some combination of the two) can be hidden by hinged wings. It is called a triptych if there are two wings, a pentaptych (but this is rarely used in English) if there are four, or a polyptych if there are four or more. The technical terms are derived from Ancient Greek: τρίς: trís or "triple"; πέντε: pénte or "five"; πολύς: polýs or "many"; and πτυχή: ptychē or "fold, layer". (en)
- Створчатый алтарь — наименование распространённой в Средневековье в странах Центральной Европы формы церковных алтарей. Створчатый алтарь не следует путать со складнем — так в России называют две-три иконы, соединённые петлями и складывающиеся как книга. Наиболее известными складными алтарями, являющимися подлинными произведениями религиозного искусства, являются: (ru)
- Altarskåp är ett slags altartavla utformat som ett skåp med skulpturer och eller målningar som står bakom altaret i äldre kyrkor. Som monumental prydnad av altaret tjänstgjorde under medeltiden altarskåpen. Det hela började med att man på 1200-talet ofta fäste en skärm med målade eller skulpterade bilder, ett så kallat ”retabel”, vid altarets bakre kant. Under 1300-talet utvecklades denna skärm till ett skåp med stängbara dörrar. Dörrarna kunde slutas och öppnas enligt ett speciellt mönster som symboliserade kyrkoårets olika faser. (sv)
|