Yrjö Ilmari Keinonen (31 August 1912, in Ruskeala – 29 October 1977, in Nurmijärvi) was a Finnish General of the Infantry and Knight of the Mannerheim Cross. He was the Chief of Defence of the Finnish Defence Forces between 1965 and 1969.
| Attributes | Values |
|---|
| rdf:type
| |
| rdfs:label
| - Yrjö Keinonen (it)
- Yrjö Keinonen (en)
- Yrjö Keinonen (sv)
|
| rdfs:comment
| - Yrjö Ilmari Keinonen è stato un generale finlandese, capo di stato maggiore delle forze di difesa finlandesi dal 1965 al 1969. (it)
- Yrjö Ilmari Keinonen (31 August 1912, in Ruskeala – 29 October 1977, in Nurmijärvi) was a Finnish General of the Infantry and Knight of the Mannerheim Cross. He was the Chief of Defence of the Finnish Defence Forces between 1965 and 1969. (en)
- Yrjö Ilmari Keinonen, född 31 augusti 1912 i Ruskeala, död 29 oktober 1977 i Nurmijärvi, var en finländsk militär. Keinonen blev filosofie magister 1950 och general av infanteriet 1968. Han utmärkte sig under fortsättningskriget som ledare för ett stort antal djärva patrullfärder bakom fiendelinjerna, skildrade i hans böcker Kärkijoukkona Syvärille (1970) och 1944 – Taistellen takaisin (1971). För dessa insatser tilldelades Keinonen Mannerheimkorset (nr 91, 8/9 1942). Efter kriget satt han 16 månader anhållen i samband med den så kallade vapensmusselaffären och var därefter kommendör bland annat för Björneborgs brigad (1960–1963) och (1963–1965) samt kommendör för försvarsmakten 1965–1969. (sv)
|
| foaf:depiction
| |
| dcterms:subject
| |
| Wikipage page ID
| |
| Wikipage revision ID
| |
| Link from a Wikipage to another Wikipage
| |
| sameAs
| |
| dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
| thumbnail
| |
| has abstract
| - Yrjö Ilmari Keinonen (31 August 1912, in Ruskeala – 29 October 1977, in Nurmijärvi) was a Finnish General of the Infantry and Knight of the Mannerheim Cross. He was the Chief of Defence of the Finnish Defence Forces between 1965 and 1969. General Keinonen was the only Chief of Defence to be forced to resign in-term. When he was selected for the position, his formal qualifications were excellent, and he was unambiguously supported by President Kekkonen. A contemporary, Lieutenant Colonel Tiilikainen, devotes an entire chapter to the reasons why he resigned in his book about the Cold War in Finland. Officially, the explanation was neglect of duties, working only an estimated 90 days annually. However, there was widespread resentment against him, both in the forces and later revealed in other memoirs from other generals. This hints towards a more serious accusation, defeatism. Namely, Tiilikainen speculates that due to the Finno-Soviet Treaty of 1948, Keinonen believed that a Soviet occupation was eventually inevitable. Thus, the remaining task of the Chief of Defence was to be some sort of a Finnish General Philippe Pétain, doing only damage control, and thus active defence planning was unnecessary. (en)
- Yrjö Ilmari Keinonen è stato un generale finlandese, capo di stato maggiore delle forze di difesa finlandesi dal 1965 al 1969. (it)
- Yrjö Ilmari Keinonen, född 31 augusti 1912 i Ruskeala, död 29 oktober 1977 i Nurmijärvi, var en finländsk militär. Keinonen blev filosofie magister 1950 och general av infanteriet 1968. Han utmärkte sig under fortsättningskriget som ledare för ett stort antal djärva patrullfärder bakom fiendelinjerna, skildrade i hans böcker Kärkijoukkona Syvärille (1970) och 1944 – Taistellen takaisin (1971). För dessa insatser tilldelades Keinonen Mannerheimkorset (nr 91, 8/9 1942). Efter kriget satt han 16 månader anhållen i samband med den så kallade vapensmusselaffären och var därefter kommendör bland annat för Björneborgs brigad (1960–1963) och (1963–1965) samt kommendör för försvarsmakten 1965–1969. Under Keinonens tid i försvarsmaktens ledning genomfördes en rad reformer, genom vilka särskilt beväringarnas förhållanden förbättrades. Sedan oppositionen mot honom bland officerskollegerna vuxit och han även förlorat president Kekkonens stöd åtalades han 1969 för fortsatt brott mot tjänsteplikt samt bötfälldes i Högsta domstolen 1972. Keinonen utgav några skönlitterära verk och publicerade 1977 sina memoarer under titeln Huipulla. (sv)
|
| gold:hypernym
| |
| prov:wasDerivedFrom
| |
| page length (characters) of wiki page
| |
| foaf:isPrimaryTopicOf
| |
| is Link from a Wikipage to another Wikipage
of | |
| is Wikipage redirect
of | |
| is Wikipage disambiguates
of | |
| is officeholder
of | |
| is foaf:primaryTopic
of | |
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)
