Johannes Magirus (c. 1560 – 1596) was a German physician and natural philosopher. He was born at Fritzlar about 1560; his background was Lutheran. He studied at the University of Padua, and took a medical degree at the University of Marburg in 1585.
Attributes | Values |
---|
rdf:type
| |
rdfs:label
| - Johannes Magirus (en)
- Johannes Magirus (omkring 1560–1596) (sv)
|
rdfs:comment
| - Johannes Magirus (c. 1560 – 1596) was a German physician and natural philosopher. He was born at Fritzlar about 1560; his background was Lutheran. He studied at the University of Padua, and took a medical degree at the University of Marburg in 1585. (en)
- Johannes Magirus, född omkring 1560 i Fritzlar, död 1596 i Marburg, var en tysk läkare. Magirus var medicine professor vid Marburgs universitet. Från trycket utgavs postumt hans i manuskript förut vid universitetsundervisningen i Tyskland mycket använda Anthropologia (1603), Physiologia peripatetica (1605) och Pathologia (1615). "Physiologia peripatetica" har spelat en roll i Sveriges undervisningsväsen, i det att 1626 års universitetskonstitutioner föreskrev, att en av de medicine professorerna skulle föreläsa över denna, och den var också källan för de första botaniska avhandlingarna i Sverige (Johannes Chesnecopherus på 1620-talet). Detta verks egenskap av fysikens och naturalhistoriens kanoniska bok i Sverig upphörde först sedan Petrus Hoffvenius 1678 utgivit sin Svnopsis physica. (sv)
|
foaf:depiction
| |
dct:subject
| |
Wikipage page ID
| |
Wikipage revision ID
| |
Link from a Wikipage to another Wikipage
| |
sameAs
| |
dbp:wikiPageUsesTemplate
| |
thumbnail
| |
has abstract
| - Johannes Magirus (c. 1560 – 1596) was a German physician and natural philosopher. He was born at Fritzlar about 1560; his background was Lutheran. He studied at the University of Padua, and took a medical degree at the University of Marburg in 1585. (en)
- Johannes Magirus, född omkring 1560 i Fritzlar, död 1596 i Marburg, var en tysk läkare. Magirus var medicine professor vid Marburgs universitet. Från trycket utgavs postumt hans i manuskript förut vid universitetsundervisningen i Tyskland mycket använda Anthropologia (1603), Physiologia peripatetica (1605) och Pathologia (1615). "Physiologia peripatetica" har spelat en roll i Sveriges undervisningsväsen, i det att 1626 års universitetskonstitutioner föreskrev, att en av de medicine professorerna skulle föreläsa över denna, och den var också källan för de första botaniska avhandlingarna i Sverige (Johannes Chesnecopherus på 1620-talet). Detta verks egenskap av fysikens och naturalhistoriens kanoniska bok i Sverig upphörde först sedan Petrus Hoffvenius 1678 utgivit sin Svnopsis physica. (sv)
|
gold:hypernym
| |
schema:sameAs
| |
prov:wasDerivedFrom
| |
page length (characters) of wiki page
| |
foaf:isPrimaryTopicOf
| |
is Link from a Wikipage to another Wikipage
of | |
is child
of | |
is foaf:primaryTopic
of | |