About: Leveling seat     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : yago:WikicatElectoralSystems, within Data Space : dbpedia.demo.openlinksw.com associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.demo.openlinksw.com/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FLeveling_seat

Leveling seats (Danish: tillægsmandat, Swedish: utjämningsmandat, Norwegian: utjevningsmandater, Icelandic: jöfnunarsæti, German: Ausgleichsmandat), commonly known also as adjustment seats, are an election mechanism employed for many years by all Nordic countries (except Finland) in elections for their national legislatures. In 2013, Germany also introduced national leveling seats for their national parliament, the Bundestag. Leveling seats are seats of additional members elected to supplement the members directly elected by each constituency. The purpose of these additional seats is to ensure that each party's share of the total seats is roughly proportional to the party's overall shares of votes at the national level.

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • Ausgleichsmandat (de)
  • Seggio compensativo (it)
  • Leveling seat (en)
  • Ausgleichsmandat (nl)
  • Utjämningsmandat (sv)
rdfs:comment
  • Ausgleichsmandate dienen dazu, die bei bestimmten Wahlsystemen zustande kommenden Überhangmandate so auszugleichen, dass andere Parteien, die keine oder weniger Überhangmandate bekommen haben, nicht benachteiligt werden. So wird erreicht, dass die Parteien im Parlament entsprechend ihrem Zweitstimmenanteil (d. h. gemäß der Verhältniswahl) vertreten sind. (de)
  • Leveling seats (Danish: tillægsmandat, Swedish: utjämningsmandat, Norwegian: utjevningsmandater, Icelandic: jöfnunarsæti, German: Ausgleichsmandat), commonly known also as adjustment seats, are an election mechanism employed for many years by all Nordic countries (except Finland) in elections for their national legislatures. In 2013, Germany also introduced national leveling seats for their national parliament, the Bundestag. Leveling seats are seats of additional members elected to supplement the members directly elected by each constituency. The purpose of these additional seats is to ensure that each party's share of the total seats is roughly proportional to the party's overall shares of votes at the national level. (en)
  • Een Ausgleichsmandat is een extra zetel die wordt toegekend aan een partij om er voor te zorgen dat de samenstelling van een parlement overeenkomt met de uitslag volgens een systeem van evenredige vertegenwoordiging, terwijl bij de verkiezingen gestemd wordt volgens een districtensysteem. Sommige Duitse deelstaten maken gebruik van Ausgleichmandaten. Noorwegen, Utjevningsmandat, en Zweden, Utjämningsmandat, hebben een vergelijkbaar systeem. (nl)
  • Il metodo dei seggi compensativi (Danese Tillægsmandat, Svedese Utjämningsmandat, Norvegese Utjevningsmandater, Islandese Jöfnunarsæti, Tedesco Ausgleichsmandat) è un meccanismo elettorale impiegato nei paesi scandinavi e in Islanda per le elezioni parlamentari di livello nazionale. Nel 2013, anche la Germania ha introdotto i seggi compensativi per le elezioni della Camera bassa del Parlamento federale (il Bundestag). (it)
  • Utjämningsmandat finns för att skapa en bättre proportionell fördelning mellan partierna i ett val med flera valkretsar. I Sverige används sedan år 1970 utjämningsmandat i riksdagsval och i val till region, där det finns fasta spärrar på 4 procent (fyraprocentsspärren) respektive 3 procent. Kommunalval i Sverige saknade till och med valen 2014 utjämningsmandat, vilket innebar att det skapades en naturlig spärr i kommuner med flera valkretsar (det är färre mandat i enskilda valkretsar och då krävs det en större andel väljare för att vinna ett första mandat). Från och med valen 2018 gäller nya bestämmelser: En kommun med fler än 36 000 röstberättigade får men måste inte ha fler än en valkrets. I en kommun med fler än en valkrets tillämpas utjämningsmandat enligt samma principer som i riksdag (sv)
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
sameAs
dbp:wikiPageUsesTemplate
has abstract
  • Ausgleichsmandate dienen dazu, die bei bestimmten Wahlsystemen zustande kommenden Überhangmandate so auszugleichen, dass andere Parteien, die keine oder weniger Überhangmandate bekommen haben, nicht benachteiligt werden. So wird erreicht, dass die Parteien im Parlament entsprechend ihrem Zweitstimmenanteil (d. h. gemäß der Verhältniswahl) vertreten sind. (de)
  • Leveling seats (Danish: tillægsmandat, Swedish: utjämningsmandat, Norwegian: utjevningsmandater, Icelandic: jöfnunarsæti, German: Ausgleichsmandat), commonly known also as adjustment seats, are an election mechanism employed for many years by all Nordic countries (except Finland) in elections for their national legislatures. In 2013, Germany also introduced national leveling seats for their national parliament, the Bundestag. Leveling seats are seats of additional members elected to supplement the members directly elected by each constituency. The purpose of these additional seats is to ensure that each party's share of the total seats is roughly proportional to the party's overall shares of votes at the national level. (en)
  • Een Ausgleichsmandat is een extra zetel die wordt toegekend aan een partij om er voor te zorgen dat de samenstelling van een parlement overeenkomt met de uitslag volgens een systeem van evenredige vertegenwoordiging, terwijl bij de verkiezingen gestemd wordt volgens een districtensysteem. Sommige Duitse deelstaten maken gebruik van Ausgleichmandaten. Noorwegen, Utjevningsmandat, en Zweden, Utjämningsmandat, hebben een vergelijkbaar systeem. (nl)
  • Il metodo dei seggi compensativi (Danese Tillægsmandat, Svedese Utjämningsmandat, Norvegese Utjevningsmandater, Islandese Jöfnunarsæti, Tedesco Ausgleichsmandat) è un meccanismo elettorale impiegato nei paesi scandinavi e in Islanda per le elezioni parlamentari di livello nazionale. Nel 2013, anche la Germania ha introdotto i seggi compensativi per le elezioni della Camera bassa del Parlamento federale (il Bundestag). Lo scopo dei seggi compensativi è quello di assicurare a ciascun partito un numero di seggi proporzionale ai voti ottenuti a livello nazionale, senza fare ricorso così a seggi addizionali. (it)
  • Utjämningsmandat finns för att skapa en bättre proportionell fördelning mellan partierna i ett val med flera valkretsar. I Sverige används sedan år 1970 utjämningsmandat i riksdagsval och i val till region, där det finns fasta spärrar på 4 procent (fyraprocentsspärren) respektive 3 procent. Kommunalval i Sverige saknade till och med valen 2014 utjämningsmandat, vilket innebar att det skapades en naturlig spärr i kommuner med flera valkretsar (det är färre mandat i enskilda valkretsar och då krävs det en större andel väljare för att vinna ett första mandat). Från och med valen 2018 gäller nya bestämmelser: En kommun med fler än 36 000 röstberättigade får men måste inte ha fler än en valkrets. I en kommun med fler än en valkrets tillämpas utjämningsmandat enligt samma principer som i riksdagsvalet, det vill säga att 1/10 av mandaten är utjämningsmandat. I val till riksdagen är 39 av 349 mandat utjämningsmandat och i landstingsvalen är 1/10 av mandaten avrundat uppåt utjämningsmandat. Utjämningsmandaten fördelas alltid efter jämkade uddatalsmetoden baserat på resultatet i hela valområdet. Vid fördelning av ett partis utjämningsmandat mellan valkretsarna används dock uddatalsmetoden. Rent praktiskt går fördelningen av utjämningsmandat till så, att 349 mandat fördelas med alla partiers röstetal i hela landet som underlag, dvs alla platser i riksdagen fördelas som om hela Sverige var en valkrets. Därefter jämförs respektive partis beräknade mandat med partiets sammanräknade antal fasta mandat (som redan är bestämt utifrån resultatet i de olika valkretsarna). Om ett partis beräknade mandat överstiger deras fasta mandat, tilldelas de lika många utjämningsmandat som skillnaden. T.o.m. valet 2014, om ett parti fick färre mandat i uträkningen än de redan hade av de fasta mandaten, behöll de sina fasta mandat, och en ny totalfördelning gjordes med det partiets fasta mandat borträknade. Fr.o.m. valet 2018 återförs istället de överskjutande mandat som tilldelats med lägst jämförelsetal. Vid valet 2010 räckte inte utjämningsmandaten och Socialdemokraterna fick 112 mandat istället för de 109 de hade fått om hela landet räknats som en valkrets. Likaså fick Moderata samlingspartiet 107 istället för 106. Missgynnade var fp, kd, v och mp, vilka alla skulle fått ett mandat mer var, om hela landet hade räknats som en valkrets. Vid riksdagsvalet 2014 skedde detta igen. Denna gången gynnade det Socialdemokraterna (+1) och Sverigedemokraterna (+2), medan Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna alla fick 1 mandat mindre än om hela landet räknats som en valkrets. I val till Stortinget i Norge används utjämningsmandat sedan år 1989. Liksom i Sverige tillämpas en spärregel på 4 procent för att partier skall få delta i fördelningen. Från början fördelades 8 utjämningsmandat. Antalet höjdes år 2005 till 19, ett för varje fylke. (sv)
gold:hypernym
prov:wasDerivedFrom
page length (characters) of wiki page
foaf:isPrimaryTopicOf
is Link from a Wikipage to another Wikipage of
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (378 GB total memory, 59 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software