About: Münchhausen trilemma     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : yago:WikicatPhilosophicalProblems, within Data Space : dbpedia.demo.openlinksw.com associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.demo.openlinksw.com/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FMünchhausen_trilemma

In epistemology, the Münchhausen trilemma, also commonly known as the Agrippan trilemma, is a thought experiment intended to demonstrate the theoretical impossibility of proving any truth, even in the fields of logic and mathematics, without appealing to accepted assumptions. If it is asked how any given proposition is known to be true, proof may be provided. Yet that same question can be asked of the proof, and any subsequent proof. The Münchhausen trilemma is that there are only three ways of completing a proof:

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • Trilema de Münchhausen (ca)
  • Münchhausen-Trilemma (de)
  • Trilema de Münchhausen (es)
  • Trilemme de Münchhausen (fr)
  • Münchhausen-Trilemma (it)
  • Münchhausen trilemma (en)
  • ミュンヒハウゼンのトリレンマ (ja)
  • Münchhausentrilemma (nl)
  • Trilema de Münchhausen (pt)
  • Трилемма Мюнхгаузена (ru)
  • Münchhausentrilemmat (sv)
  • 明希豪森三难困境 (zh)
  • Трилема Мюнхгаузена (uk)
rdfs:comment
  • Il Münchhausen-Trilemma, chiamato anche trilemma di Agrippa, è un termine coniato dal filosofo Hans Albert per definire l'impossibilità di provare qualsiasi verità assolutamente certa, eccetto le tautologie. È definito trilemma perché pone tre possibilità, di cui nessuna riesce a soddisfare l'assoluta certezza necessaria a fondare una conoscenza, e il suo nome proviene ironicamente dal Barone di Münchhausen, che si dice sia riuscito a tirarsi fuori da una pozza di fango tirandosi per i capelli. (it)
  • ミュンヒハウゼンのトリレンマは知識・論理などの確実な根拠が得られることはないという懸念を提起する問題である。ミュンヒハウゼン男爵のエピソードにちなんでこう呼ばれる。ドイツの哲学者ハンス・アルバートが『批判的理性論考』(1967年)において近代的認識論・基礎付け主義は充足理由律による正当化を前提にしているが、それは独断論の一種にすぎないとして批判的合理主義を展開する際に提起された問題である。 1. * どんなものでも正しいといえるためには根拠が必要である。あるものAが正しいといえるにはその根拠Bが必要である。また根拠Bが正しいといえるにはその根拠Cが必要である。また根拠Cが正しいといえるにはその根拠Dが必要である…と根拠を要求すれば無限に続くことになる(無限背進)のではないか 2. * どこかで「原理」や「証明はなくても正しいとみなす」といったそれ以上根拠を問えないような理由(ナマの事実)を立てて1の連鎖を止める場合、その理由自体は正否が保障されないので確実ではない 3. * もしA→B→C→D→…の連鎖がどこかでAに戻ってくるならば循環論法になり無効になる なお、この問題は古代ギリシャの昔から数学者や哲学者の間でよく知られたものであり、最初に明確に指摘したのは古代ギリシャのアグリッパである。 (ja)
  • 明希豪森三难困境(英語:Münchhausen trilemma)是知识论中的一个思想实验,用以表明包含逻辑学和数学在内任何对真理的论证都是不可能的。 (zh)
  • El trilema de Münchhausen és un terme filosòfic que designa la impossibilitat de provar cap veritat fins i tot en els camps de la lògica i la matemàtica. S'anomena així en honor del baró de Münchhausen, de qui es deia que havia pogut treure’s a si mateix i el cavall que muntava d'un pantà, estirant-se els seus propis cabells. També s'anomena trilema d'Agripa pel filòsof escèptic Agripa. (ca)
  • Als Münchhausen-Trilemma wird ein von Hans Albert formuliertes philosophisches Problem bezeichnet. Es geht um die Frage, ob es möglich sei, einen „letzten Grund“ (im Sinne einer letzten Ursache bzw. eines unhintergehbaren ersten Anfangs) zu finden bzw. wissenschaftlich zu beweisen. Hans Albert behauptet, dass jegliche Versuche für eine Letztbegründung scheitern müssen bzw. ins Münchhausen-Trilemma führen. Das Münchhausen-Trilemma bedeutet, dass jeder Versuch des Beweises eines letzten Grundes zu einem von drei möglichen Ergebnissen führt: (de)
  • El trilema de Münchhausen o trilema de Agripa es un ataque a la posibilidad de lograr una justificación última para cualquier proposición, incluso en las ciencias formales como la matemática y la lógica. (es)
  • In epistemology, the Münchhausen trilemma, also commonly known as the Agrippan trilemma, is a thought experiment intended to demonstrate the theoretical impossibility of proving any truth, even in the fields of logic and mathematics, without appealing to accepted assumptions. If it is asked how any given proposition is known to be true, proof may be provided. Yet that same question can be asked of the proof, and any subsequent proof. The Münchhausen trilemma is that there are only three ways of completing a proof: (en)
  • Le trilemme de Münchhausen est un problème épistémologique et gnoséologique. Il s'agit d'une expérience de pensée déjà proposée par le philosophe sceptique antique Agrippa décrivant l'impossibilité d'établir une vérité absolue sur quoi que ce soit. En effet, toute tentative de fonder la connaissance sur une base solide tombe inévitablement sous un des trois écueils suivants : (fr)
  • Het Münchhausentrilemma is een filosofisch trilemma dat elke waarheid ter discussie stelt. Het stelt dat geen enkele waarheid of aanname met zekerheid vast te stellen is. Bij het uitpluizen van onderbouwingen of bewijzen (en de daaronder liggende onderbouwingen) komt men uiteindelijk uit op minstens een van de volgende drie doodlopende sporen: Men kan hierdoor concluderen dat we niets met zekerheid weten en alles wat we als waarheid aannemen met drogredenen is onderbouwd. (nl)
  • O Trilema de Münchhausen, também conhecido como Trilema de Agripa (referência ao cético grego de mesmo nome), é um termo usado pela filosofia para ressaltar a alegada impossibilidade de se provar qualquer verdade garantida mesmo nos campos da lógica e matemática. É o nome de um argumento da teoria do conhecimento que remonta ao filósofo Hans Albert e, mais tradicionalmente, segundo Diógenes Laércio, a Agripa o Cético. O termo é uma ironia dirigida ao Barão de Münchhausen, que supostamente escapou de um pântano em que se encontrava atolado ao puxar seu próprio cabelo. (pt)
  • Münchhausentrilemmat är inom kunskapsteorin ett tankeexperiment benämnt efter Baron von Münchhausen som syftar till att demonstrera omöjligheten att bevisa någon som helst sanning, även inom områdena logik och matematik. Om det frågas hur ett givet påstående är sant kan ett bevis tas fram. Men samma fråga kan ställas för själva beviset, och alla efterföljande bevis. Trilemmat säger att det bara finns tre alternativ för att fullända beviset: (sv)
  • Триле́мма Мюнхга́узена — данное Хансом Альбертом (англ. Hans Albert) метафорическое название аргумента о невозможности полного логического обоснования всех предложений системы, поскольку при обосновании одних предложений используются другие, которые в свою очередь требуют обоснования. Имеющиеся возможности: 1. * регресс в бесконечность; 2. * логический круг; 3. * догматический аргумент (см. аксиома, догмат, фундаментализм). (ru)
  • Триле́ма Мюнхга́узена — термін, введений Гансом Альбертом (нім. Hans Albert), який стосується філософських проблем пізнання у конкретному питанні можливості встановлення «остаточної основи» для наукових доказів. Ця назва є іронічною згадкою про барона Мюнхгаузена, який хотів сам себе витягти з болота за допомогою власної коси. Ганс Альберт стверджував, що будь-які спроби знайти остаточний аргумент мають потерпіти невдачу, тобто привести до трилеми Мюнхгаузена. Це означає, що пошук остаточного обґрунтування призводить до одного з трьох можливих результатів: (uk)
foaf:depiction
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Muenchhausen_Herrfurth_7_500x789.jpg
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (378 GB total memory, 67 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software