rdfs:comment
| - Marc René de Voyer de Paulmy, marquis d’Argenson (* 4. November 1652 in Venedig; † 8. Mai 1721 in Paris) war ein französischer Staatsmann. (de)
- Marc-René de Voyer de Paulmy, 1er marquis d'Argenson est un homme d'État français, né à Venise le 4 novembre 1652 et mort à Paris le 8 mai 1721. Il fut ministre d'État et lieutenant général de police pendant vingt-et-un ans de 1697 à 1718. Il fut ensuite garde des Sceaux du 28 janvier 1718 au 7 juin 1720 et dirigeant du Conseil de finances de janvier 1718 à 1720. (fr)
- Marc-René de Voyer, Marquis de Paulmy and marquis d’Argenson (4 November 1652 – 8 May 1721) was a French politician. (en)
- Marc-René de Voyer de Paulmy, marchese d'Argenson (Venezia, 4 novembre 1652 – Parigi, 8 maggio 1721), è stato un politico francese, guardasigilli di Francia e membro dell'Académie française. (it)
- Marc-René de Voyer de Paulmy, o primeiro marquês de Argenson (Veneza, 4 de novembro de 1652 — Paris, 8 de maio de 1721), foi um político francês. Filho de Marc-René de Voyer de Paulmy d'Argenson Foi eleito para a cadeira 1 da Academia Francesa, em 1718. (pt)
- Марк Рене маркиз де Польми, потом 1-й маркиз д’Аржансо́н (1652—1721) — французский государственный деятель. (ru)
- Marc-René de Voyer de Paulmy, pierwszy markiz d’Argenson (ur. 4 listopada 1652 w Wenecji, zm. 8 maja 1721 w Paryżu) – francuski polityk. Urodził się w Wenecji, gdzie jego ojciec, także Marc-René, był ambasadorem. Według tradycji został uznany synowcem Republiki Weneckiej, co wiązało się z nadaniem imienia Marc (Marek). Członek honorowy Académie des sciences (1716) i Académie des inscriptions et belles-lettres. W 1718 r. przyjęty do Akademii Francuskiej (fotel 1). Jego synami byli politycy: René Louis de Voyer de Paulmy d’Argenson i Marc-Pierre de Voyer de Paulmy d’Argenson. (pl)
- Marc-René de Voyer de Paulmy d'Argenson, född 4 november 1652, död 8 maj 1721, var en fransk statsman, far till René Louis de Voyer de Paulmy d'Argenson och Marc Pierre de Voyer de Paulmy d'Argenson. d'Argenson blev 1697 polischef i Paris och genomförde som sådan en förut okänd ordning, utvecklade det politiska polisväsendet och medverkade till en vidsträckt användning av Lettre de cachet. Då hertigen av Orléans 1718 ville bryta parlamentets motstånd mot bland annat vissa av John Laws finansoperationer, blev de Argenson storsigillbevarae och chef för finansrådet. Han ville emellertid noggrant övervaka den finansiella administrationen och inte utan vidare lämna Law fria händer, vilket hertigen tänkt sig. d'Argenson måste därför i januari 1720 lämna finansrådet och i juni befattningen som st (sv)
|