About: Simula     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : yago:WikicatProgrammingLanguagesCreatedInThe1960s, within Data Space : dbpedia.demo.openlinksw.com associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.demo.openlinksw.com/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FSimula

Simula is the name of two simulation programming languages, Simula I and Simula 67, developed in the 1960s at the Norwegian Computing Center in Oslo, by Ole-Johan Dahl and Kristen Nygaard. Syntactically, it is an approximate superset of ALGOL 60, and was also influenced by the design of Simscript. Simula 67 introduced objects, classes, inheritance and subclasses, virtual procedures, coroutines, and discrete event simulation, and featured garbage collection. Other forms of subtyping (besides inheriting subclasses) were introduced in Simula derivatives.

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • Simula (en)
  • سيمولا (لغة برمجة) (ar)
  • Simula67 (ca)
  • Simula 67 (cs)
  • Simula (de)
  • Simula (el)
  • Simula (es)
  • Simula (it)
  • Simula (fr)
  • 시뮬라 (ko)
  • Simula (ja)
  • Simula (nl)
  • Simula (pl)
  • Simula (pt)
  • Симула (ru)
  • Simula (sv)
  • Simula (zh)
  • Simula (uk)
rdfs:comment
  • Simula (Simple universal language) a été créé en 1962 sous la dénomination Simula I par Ole-Johan Dahl et Kristen Nygaard à partir d'Algol 60. Le langage évolua en 1967 sous le nom de Simula 67 en implantant le premier le modèle de classe de Hoare (Record Class, Hoare 1965). Il est donc le premier langage à classes et donc le père de tous les langages à classes tels que Smalltalk, C++, Java, ou encore Eiffel. Il inspira Dan Ingalls dans la conception de Smalltalk qui introduisit la programmation orientée objet. C'est la raison pour laquelle Simula 67 est souvent considéré à tort comme le premier langage orienté objet alors que ce paradigme est introduit bien après Simula 67 dans les années 1970 par Alan Kay. (fr)
  • SIMULA(シミュラ; SIMUlation LAnguage)は、オルヨハン・ダールとクリステン・ニガードによってALGOL60を拡張する形で1960年代に開発が始められたシミュレーション用途のプログラミング言語である。 ALGOLのbegin ... endで囲まれた部分であるブロック(block)の概念を実体的な実例(instance)として扱うことを目的として、クラス(class)の構文と対象(object、オブジェクト)の概念を初めて導入した言語である。初期のオブジェクト指向プログラミング言語の一つである。 (ja)
  • 시뮬라(simula)는 노르웨이인 달과 뉘고르가 알골을 시뮬레이션 목적으로 확장하여 개발한 언어이다. 프로세스 지향적 언어이며, 차후 많은 언어의 모태가 되었다. (ko)
  • Il Simula è stato il primo linguaggio di programmazione orientato agli oggetti (OOP). Da esso sono derivati lo Smalltalk e il C++; tuttavia il linguaggio di programmazione moderno ad oggetti che più si avvicina al Simula è il Java. È stato sviluppato a partire dagli anni sessanta al Norwegian Computing Center di Oslo, principalmente da Ole-Johan Dahl e Kristen Nygaard. (it)
  • Simula – dwa języki programowania, Simula I oraz Simula 67, opracowane w latach 60. XX w. w Norweskim Ośrodku Obliczeniowym w Oslo przez Ole-Johana Dahla, i Kristena Nygaarda. Syntaktycznie jest to rozszerzenie języka ALGOL 60. Simula 67 wprowadziła obiekty, klasy, dziedziczenie oraz podklasy, metody wirtualne i współprogramy. Simulę uważa się za pierwszy obiektowy język programowania. Simula została stworzona z myślą o tworzeniu symulacji komputerowych. Simula miała bezpośredni wpływ m.in. na C++, Object Pascal, Java, C#. (pl)
  • Simula brukar benämnas som det första objektorienterade programspråket. Det är en utvidgning av Algol 60 avsett för simulering. Språket togs ursprungligen fram i Norge av Ole-Johan Dahl och Kristen Nygaard 1962–1967. Kompilatorer fanns bland annat för Tops-10 och TOPS-20. Språket har bland annat varit populärt som undervisningsspråk och Bjarne Stroustrup har varit inspirerad av Simula när han utvecklade C++ som etablerade objektorienterad programmering. Andra indirekta arvtagare till Simula är Java. De flesta moderna programmeringsspråk som t.ex. Xojo och Microsoft Visual Basic har starka spår bakåt till Simula. (sv)
  • Simula é uma família de linguagens de programação, projetadas para apoiar a simulação de eventos discretos, criada entre 1962 e 1968 por Kristen Nygaard e Ole-Johan Dahl no Centro Norueguês de Computação em Oslo. * Simula I, criada em 1962, baseada em ALGOL 60 * Simula 67, cuja primeira versão foi apresentada em 1966 foi a 1ª linguagem orientada a objetos e introduziu os conceitos de classes e herança. * Simula 87 Sintaticamente, Simula é um super-conjunto de ALGOL 60. (pt)
  • Simula,一種編譯式的程式語言,由奧利-約翰·達爾與克利斯登·奈加特,在1960年代於奧斯陸的,開發出來了Simula I與Simula 67兩代。它承繼了ALGOL 60作為基礎,被認為是第一個物件導向程式設計的程式語言。 Simula 67介入了对象、类、子类(后来惯称为子类继承超类)、虚过程,还有协程、离散事件模拟和特征性的垃圾收集。Simula的影響经常被低估,在C++、Object Pascal、Modula-3、Java和后来的很多编程语言中,都实现了受Simula启发的对象。BETA是Simula的现代后继者。 (zh)
  • سيمولا (بالإنجليزية: Simula)‏ هو اسم للغتين برمجيتين (سيمولا 1 وسيمولا 67)، تم تطويرهم في عام 1960 م في المركز النرويجي للحوسبة في اوسلو بواسطة أولي يوهان دال و كريستين نيغارد. تركيب نحوي (Syntactically) إنها مجموعة معترف بها بشكل منصف من ALGOL 60. (ar)
  • El Simula és el primer llenguatge de programació a implementar l'Arquitectura Orientada a Objectes (AOO) o la Programació Orientada a Objectes (POO), encara que no ha tingut gaires successors. El Simula 67 neix el maig de 1967 a Oslo, de la mà d'Ole-Johan Dahl i Kristen Nygaard. El Simula 67 ja incorporava moltes de les característiques dels llenguatges Orientats a Objectes (OO) actuals, tals com les classes, els objectes, les instàncies, l'herència i el polimorfisme. L'exemple del programa "Hola món" en Simula 67: BeginOutText ("Hola Mon!");Outimage;End; (ca)
  • Simula 67 je nejspíš první funkční objektově orientovaný programovací jazyk, odvozený podobně jako Pascal z Algolu (kterému se syntaxí velmi podobá). Jazyk byl navržen v roce 1967 speciálně pro simulování systémů hromadné obsluhy. Proto byl vybaven možností kvaziparalelního výpočtu a kalendářem událostí. (cs)
  • Η Simula είναι μια αντικειμενοστρεφής γλώσσα προγραμματισμού που σχεδιάστηκε στο Κέντρο Υπολογιστών της Νορβηγίας, στο Όσλο, στα μέσα της δεκαετίας του 1960, από τον Ole-Johan Dahl, τον Bjørn Myhrhaug, και τον Kristen Nygaard. Συντακτικά αποτελεί υπερσύνολο της Algol 60 και, όπως υποδηλώνει το όνομα της, αρχικά σχεδιάστηκε για την προσομοίωση διακριτών συμβάντων. (el)
  • Simula ist eine Programmiersprache, die von Ole-Johan Dahl und Kristen Nygaard in den 1960er Jahren am Norsk Regnesentral (Norwegisches Rechenzentrum) an der Universität Oslo entwickelt wurde, um Simulationen von z. B. physikalischen Prozessen am Rechner durchführen zu können. Die Sprache gilt als erste objektorientierte Programmiersprache. Sie baute auf der Definition von Algol 60 auf, ist blockstrukturiert mit den üblichen Grunddatentypen und Kontrollstrukturen und führt Klassen ein, die die Konzepte von Datenstrukturen und Koroutinen vereinigen. (de)
  • Simula es un lenguaje de programación orientada a objetos (POO) de 1962. Fue el primero de este tipo que incluyó el concepto de clase. Varios años después de su desarrollo, casi todos los lenguajes modernos comenzaron a utilizar sus principios de orientación a objetos. Así fue como se popularizaron términos como clases, objetos, instancias, herencia, polimorfismo, etc. Simula 67 fue lanzado oficialmente por sus autores Ole Johan Dahl y Kristen Nygaard en mayo de 1967, en la Conferencia de Trabajo en Lenguajes de Simulación IFIO TC 2, en Lysebu cerca de Oslo (es)
  • Simula is the name of two simulation programming languages, Simula I and Simula 67, developed in the 1960s at the Norwegian Computing Center in Oslo, by Ole-Johan Dahl and Kristen Nygaard. Syntactically, it is an approximate superset of ALGOL 60, and was also influenced by the design of Simscript. Simula 67 introduced objects, classes, inheritance and subclasses, virtual procedures, coroutines, and discrete event simulation, and featured garbage collection. Other forms of subtyping (besides inheriting subclasses) were introduced in Simula derivatives. (en)
  • Simula is een programmeertaal in de jaren 60 ontwikkeld door met name Ole-Johan Dahl en Kristen Nygaard bij het in Oslo. Syntactisch gezien is het een superset van Algol-60. Hierbij werden concepten toegevoegd die dicht staan bij het huidige idee van klasses en objecten. Ook werden toegevoegd aan de taal. Simula is altijd meer geweest dan zomaar een academische taal. Het werd anno 2003 nog steeds gebruikt in een beperkt aantal applicaties. Toch ligt de grote waarde van de taal niet zozeer in de toepassingen als wel in zijn historische invloed. (nl)
  • Си́мула-67 (Simula 67) — язык программирования общего назначения, разработанный в конце 1960-х годов сотрудниками (Осло) Кристеном Нюгором и Оле-Йоханом Далем для моделирования сложных систем. Симула традиционно не считается объектно-ориентированным языком в каноническом смысле этого слова, в частности, создатель языка Smalltalk Алан Кэй имел в виду под этим термином семантику акторов, впервые реализованную в языке Плэнер Карла Хьюитта, а не расширение алголоподобных языков «объектной» нотацией. Программа «Hello, World»: Begin OutText ("Hello, World!"); Outimage;End; (ru)
  • Симула (англ. Simula) — спільна назва двох мов програмування, Симула, та Симула 67, розроблених в 1960-ті роки в Норвезькому центрі комп'ютерних досліджень в Осло, Олє-Йоханом Далєм та Крістеном Нуґардом. З точки зору синтаксису, мова програмування Симула є розширенням Алгола 60. В Симула 67 було додано об'єкти, класи, підкласи, віртуальні методи, співпрограми, симуляцію дискретних подій, та автоматичне прибирання пам'ятті. (uk)
foaf:name
  • Simula (en)
foaf:homepage
name
  • Simula (en)
foaf:depiction
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Pages_from_DECsystem-10_SIMULA_Language_Handbook.jpg
  • http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/Simula_-_logo.svg
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (378 GB total memory, 60 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software