This HTML5 document contains 541 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
n23https://secure.pmpress.org/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
n28http://zbw.eu/stw/mapping/dbpedia/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
n34http://ne.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n91http://d-nb.info/gnd/
n39https://libcom.org/library/
n45https://www.vice.com/en_us/article/d3qqpk/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
n29https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
n92http://dbpedia.org/resource/Dynamite:
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n42http://uz.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
n14http://dbpedia.org/resource/File:
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
n22http://www.democracynow.org/2010/9/3/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
n9http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n4http://dbpedia.org/resource/Mutual_Aid:
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
n73https://catalyst-journal.com/2019/07/the-global-class-war/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
n40http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n69http://lt.dbpedia.org/resource/
n65https://web.archive.org/web/20171019140804/http:/www.jfs.tku.edu.tw/17-2/
n52http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
n19http://cv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
skoshttp://www.w3.org/2004/02/skos/core#
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
n17https://yalebooks.yale.edu/book/9780300244175/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
n68http://zbw.eu/stw/descriptor/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
n11https://archive.org/details/
n44http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n12http://pa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n47http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
n21http://hy.dbpedia.org/resource/

Statements

Subject Item
dbr:Class_conflict
rdf:type
yago:People107942152 yago:Abstraction100002137 dbo:MilitaryConflict yago:WikicatSocialClasses owl:Thing yago:Group100031264 yago:Class107974025
rdfs:label
Классовая борьба Πάλη των τάξεων Prospettiva del conflitto Klase-borroka Třídní boj 階級闘争 Lucha de clases الصراع الطبقي Klassenstrijd Klassenkampf Klasskamp Lutte des classes Class conflict 계급투쟁 Класова боротьба Klasbatalo Walka klas Lluita de classes 阶级斗争 Luta de classes Perjuangan kelas
rdfs:comment
Luta de classes, ou lutas de classes, no plural, refere-se a um fenômeno social de tensão ou antagonismo que existe entre pessoas ou grupos de diferentes classes sociais devido aos competitivos interesses socioeconômicos e desejos dessas pessoas diante da lógica do modo de produção capitalista, dando forma a um conflito que se expressa nos campos econômico, ideológico e político que é a norma na história humana. A visão de que a luta de classes fornece a alavanca para mudanças sociais radicais para a maioria é fundamental nos trabalhos de Karl Marx e do anarquista Mikhail Bakunin. Кла́ссовая борьба́ — столкновение интересов и противодействие классов общества. Наибольшее значение классовой борьбе придаётся в марксизме. Der Begriff Klassenkampf bezeichnet ökonomische, politische und ideologische Kämpfe zwischen gesellschaftlichen Klassen. Durch die marxistische Theorie wurde der Begriff populär. Demnach sind die Triebkräfte der bisherigen menschlichen Geschichte und speziell der Revolutionen Klassenkämpfe zwischen ausbeutenden und ausgebeuteten Klassen, deren Interessen als antagonistische interpretiert werden. Im Kampf der gesellschaftlichen Klassen manifestiert sich nach Karl Marx der Widerspruch zwischen den gesellschaftlichen Produktivkräften (dem Entwicklungsstand der Arbeitskraft, der Produktionsmittel und Produktionstechniken) und den Produktionsverhältnissen (bzw. den Eigentumsverhältnissen an den Produktionsmitteln) als Klassengegensatz. Er führe schließlich durch den Umsturz der bestehenden Klas 阶级斗争,在马克思主义、自由意志社会主义、无政府主义看来,是指阶级冲突。 对马克思和恩格斯而言,迄今为止所有存在社会的历史都是阶级斗争史。马克思所说的阶级概念和血缘沒有關係,也和上、中、下的社会阶层无关,而是指「经济地位」。他认为阶级归属是由自己和生产手段的关系决定。 阶级斗争理论也是毛泽东的主要思想观点,他把中国人划分成人民与阶级敌人两大阵营。他说:“人民是什么?在中国,在现阶段,是工人阶级,农民阶级,城市小资产阶级和民族资产阶级。这些阶级在工人阶级和共产党的领导之下,团结起来,组成自己的国家,选举自己的政府,向着帝国主义的走狗即地主阶级和官僚资产阶级以及代表这些阶级的中国国民党反动派及其帮凶们实行专政,实行独裁,压迫这些人,只许他们规规矩矩,不许他们乱说乱动。如要乱说乱动,立即取缔,予以制裁。”中國共產黨第九次全國代表大會召開後,將「以阶级斗争为纲」寫入中共黨章。毛澤東還表示「关于阶级与阶级斗争,我们可以现在就讲起,必须年年讲,月月讲,天天讲」、「阶级斗争,一抓就灵」。1978年召開的十一届三中全会決定停止使用「以阶级斗争为纲」的口号,將工作重點轉移到經濟建設上。 Η φράση πάλη των τάξεων ή ταξική πάλη εκφράζει μια βασική σχέση/λειτουργία των ανθρώπινων κοινωνιών από την αρχαιότητα μέχρι σήμερα. Τον ανταγωνισμό (πάλη) ανάμεσα στα άτομα που κατέχουν τον πλούτο και την ιδιοκτησία των μέσων παραγωγής (γη, εργασία, κεφάλαιο κλπ) σε κάθε κοινωνία και σε αυτούς τους ανθρώπους που ζουν από τη δουλειά τους και γίνονται αντικείμενο εκμετάλλευσης από τους ιδιοκτήτες του πλούτου και των μέσων παραγωγής. Για αυτό και αγωνίζονται για την ελευθερία τους. Το βασικό αυτό χαρακτηριστικό, του ποιος κατέχει μέσα παραγωγής και ποιος όχι, αποτελεί τη βασική αιτία για την εμφάνιση μέσα σε κάθε κοινωνία ομάδων με αντιτιθέμενα κοινωνικά συμφέροντα. Οι ομάδες αυτές ονομάζονται "τάξεις", "κάστες" κλπ. Walka klas – pojęcie utworzone przez François Guizota, francuskiego polityka XIX wieku, zaadaptowane przez Karola Marksa. صراع الطبقات هي نظرية تفسر القضايا والتوترات في مجتمع مُنقسم إلى طبقات، كل طبقة تقاوم من أجل وضعها الاجتماعي والاقتصادي. ظهر هذا المفهوم في القرن التاسع عشر لدى بعض المؤرخين الفرنسين الليبرالين من استعادة بوربون، فرنسوا غيزو واوجوستان تييري، وأدولف تيير وفرنسوا اجوست مينيه، هم من استعار منهم كارل ماركس المفهوم. اكتسب هذا التحليل استقلالية مواجهة للإطار الماركسي وإستُخِدم من قِبل عددكبير من علماء الاجتماع والفلاسفة والمنظرين السياسين. Perjuangan kelas merupakan perwujudan aktif yang dilihat dari berbagai macam sudut pandang kaum sosialis. "Sejarah (tertulis) dari semua masyarakat yang ada sampai sekarang merupakan sejarah perjuangan kelas," demikian yang dinyatakan oleh Karl Marx dan Friedrich Engels. Pemikiran Marx mengenai kelas tidak ada hubungannya dengan kelas sosial dalam sosiologi: kelas atas, menengah, dan bawah. Malahan, dalam kapitalisme, Marx mengutarakan adanya kelas ekonomi. 계급투쟁(階級鬪爭, 영어: class conflict, class warfare, class struggle)은 노동자와 자본가의 이해관계에 따른 사회적 분쟁을 사회주의적 시각으로 본 개념이다. 과학적 사회주의의 사상적 지도자인 카를 마르크스와 프리드리히 엥겔스는 〈공산당 선언〉에서 “인간의 모든 역사는 계급 투쟁의 역사다.”라고 썼다. 마르크스의 계급 개념은 카스트와 같은 신분제와는 관련이 없고, 사회학에서 말하는 사회 계층과도 같지 않다. 이것은 자본주의 시대의 경제적 계급을 일컫는다. 누가 어느 계급에 속하는지는 누가 생산 수단을 가졌느냐에 따라 결정되며, 다시 말해서 사회 구조에서 어디에 위치했느냐가 곧 계급이다. 마르크스는 특히 인구의 다수를 차지하는 두 계급, 프롤레타리아와 부르주아에 대해 논한다. 프티 부르주아와 같은 다른 계급들은 이 두 계급의 성질을 조금씩 공유하고 있다. De klassenstrijd is volgens Karl Marx het maatschappelijk conflict tussen de verschillende sociale klassen, die door Marx ieder werden gedefinieerd vanuit hun economische positie in de samenleving.De klassenstrijd is een fundamenteel concept binnen de marxistische maatschappijkritiek. Dit economische conflictmodel vormt niet alleen de grondslag van het marxisme, de maatschappelijke theorie van Karl Marx, maar werd ook opgenomen in het ideologische gedachtegoed van de bewegingen van het socialisme en het anarchisme. Klasskamp är en socialpolitisk teori och ett slagord inom samma fält. Tanken om socialt framåtskridande genom klasskamp utgör ett centralt politiskt begrepp inom socialismen. Begreppet används för att beteckna kampen mellan framför allt två samhällsklasser: arbetsgivare (arbetsköpare i viss socialistisk litteratur, eller kapitalister) och arbetare (arbetarklassen). Klasskampen är i grunden en benämning på den intressekonflikt som finns mellan arbete och kapital. I korthet handlar det om att arbetaren vill ha högre lön medan kapitalisten vill hålla arbetarens lön låg. La lutte des classes est une expression qui désigne les tensions dans une société hiérarchisée et divisée en classes sociales, chacune luttant pour sa situation sociale et économique, et un modèle théorique qui explique les enjeux de cet affrontement. Ce concept est apparu au XIXe siècle chez les historiens libéraux français de la Restauration, François Guizot, l'initiateur, Augustin Thierry, Adolphe Thiers et François-Auguste Mignet, auxquels Karl Marx l'a emprunté. Кла́сова боротьба́ — поняття в суспільствознавстві та в соціальній філософії, яке набуло популярності в 19 ст.; одне з ключових понять марксизму. Сучасна соціологія розглядає класову боротьбу як один з окремих випадків соціального конфлікту. Class conflict, also referred to as class struggle and class warfare, is the political tension and economic antagonism that exists in society because of socio-economic competition among the social classes or between rich and poor. The social-class conflict can be direct, as in a dispute between labour and management such as an employer's industrial lockout of their employees in effort to weaken the bargaining power of the corresponding trade union; or indirect such as a workers' slowdown of production in protest at perceived unfair labor practices, low wages or poor workplace conditions. Klase borroka, sarritan klaseen arteko gerra edo gatazka, gizartean dagoen tentsio edo antagonismoa da, klase ezberdineko pertsonen interes eta desio sozioekonomiko lehiakorrak eragina. Klase borroka aldaketa sozial erradikalaren motorra den iritzia, Karl Marx komunistaren eta Mikhail Bakunin anarkistaren lanetan garrantzi handiko terminoa da. La prospettiva del conflitto (o teoria del conflitto), nell'ambito della sociologia, è uno dei tre filoni principali di pensiero attorno al quale, nel tempo, si sono agglomerati diversi autori. In ambito comunista è chiamata lotta di classe, intesa come conflitto tra la classe sociale della borghesia e quella del proletariato. Essa indica un modo di approcciarsi ai fenomeni sociali, secondo cui la storia dell'umanità è macchiata di contrasti tra classi d'appartenenza, e non solo. Le altre due prospettive possibili sono quella funzionalista e interazionista. 階級闘争(かいきゅうとうそう、Class conflict, class warfare, class struggle, class fight)とは、生産手段の私有が社会の基礎となっている階級社会において、階級と階級とのあいだで発生する社会的格差を克服するために行われる闘争。この闘争により革命が起きるとされている。対義語として階級協調が挙げられる。 Klasbatalo estas ofte uzata nocio, kiu venas el la teorio de Karl Marx kaj estas uzata – ne nur de marksistoj – por klarigi la decidajn socialajn kaj politikajn konfliktojn inter la sociaj klasoj (klasaj kontraŭdiroj) kaj priskribi la ŝanĝiĝojn de la sociaj rilatoj. La lucha de clases es un concepto que explica la existencia de un conflicto fundamental e intrínseco a las sociedades donde la división social del trabajo da como resultado la existencia de sectores sociales que ocupan distintas posiciones en un modo de producción determinado y que por lo tanto defienden intereses disímiles y contradictorios. ​ Este conflicto o antagonismo surge para la teoría marxista de un la contradicción existente entre el desarrollo de las fuerzas productivas y unas relaciones sociales de producción que detienen y deforman ese desarrollo. Esta contradicción en el sistema capitalista se va a expresar también en el antagonismo entre producción social y apropiación privada del plusvalor producido, dando lugar a la explotación del trabajador. En sociedades políticamente o La lluita de classes és un concepte que fa referència a la contraposició i diferències d'interessos polítics i socials entre les diferents classes socials, en especial entre la classe obrera i la classe pertanyent al poder (burgesia, aristocràcia, grans empresaris, terratinents i banquers) o capitalista. Tot i que és fonamental en el marxisme o materialisme històric, no és exclusiu d'ell. Třídní boj je označení pro projev napětí mezi třídami používané socialisty. Karl Marx a Friedrich Engels o něm ve svém Komunistickém manifestu napsali: „Dějiny všech dosavadních společností jsou dějinami třídních bojů.“ Třídami Marx nemyslel sociální třídy, ale ekonomické, které definoval na základě vztahu k výrobním prostředkům. Rozlišoval tak dvě základní třídy, dělnický a rolnický proletariát (pracující) a buržoazii (kapitalisty). Mimo ně uznával existenci dalších tříd jako je např. kněžstvo, a také definoval sociální skupiny patřící do určitých tříd, ale vytvářející v nich zvláštní celek, což je například (lidé, kteří pracují sami pro sebe, typicky vlastníci obchodů), inteligence nebo lumpenproletariát (vyvrhelové společnosti). Tvrdil ale, že všechny tyto třídy a skupiny s postupem ča
foaf:depiction
n9:Pyramid_of_Capitalist_System.png n9:Secessio_plebis.jpg n9:Gavin_Hamilton_-_Coriolanus_Act_V,_Scene_III_edit2.jpg n9:Noam_Chomsky,_2004.jpg n9:Amphora_olive-gathering_BM_B226.jpg n9:GeorgheDoja.jpg n9:Tiberius_Gracchus.jpg n9:Karl_Marx.jpg n9:Battle_strike_1934.jpg n9:Jean-Jacques_Rousseau_(painted_portrait).jpg n9:Storming_the_bastille_4_-_2.jpg n9:Choubapi.jpg
dcterms:subject
dbc:Conflict_theory dbc:Social_classes dbc:Social_conflict dbc:Political_science dbc:Anti-fascism dbc:Socialism dbc:Anti-capitalism
dbo:wikiPageID
42437083
dbo:wikiPageRevisionID
1121666119
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Ancient_Greek_philosophy dbr:Communist_society n4:_A_Factor_of_Evolution dbr:Athens dbr:Tacitus dbr:Rojava_Revolution dbr:Revolution dbr:Johnson_County_War dbr:Aristotle dbr:Exploitation_(Marxism) dbr:Patricia_Hill_Collins dbr:Saint_George's_Night_Uprising dbr:Seleucia dbr:Marx's_theory_of_history dbr:PM_Press dbr:John_Stuart_Mill dbr:Adolphe_Thiers dbr:Federalist_No._10 dbr:Coriolanus dbr:W._E._B._Du_Bois dbr:Nicaraguan_Revolution dbr:Lyon dbr:Subsidies dbr:Seattle_General_Strike_of_1919 dbr:Naxalite-Maoist_insurgency n14:Pyramid_of_Capitalist_System.png dbr:Socialists dbr:Jacquerie dbc:Conflict_theory dbr:Michel_Foucault dbr:Yale_University_Press dbr:Go_on_strike dbr:Economic_rent dbr:Ruling_class dbr:Economic_inequality dbr:The_New_Press dbr:Capital_flight dbr:Slave_rebellion dbr:Classical_antiquity dbr:1907_Romanian_Peasants'_Revolt dbr:Economic_stratification dbr:Louis_Adamic dbr:Plutocratic dbr:Shimabara_Rebellion dbr:Ciompi n14:Secessio_plebis.JPG dbr:Spanish_Civil_War dbr:What_is_Property%3F dbr:Critique_of_political_economy dbr:Critique_of_work dbr:Government_corruption dbr:World_Social_Forum dbr:UK_miners'_strike_(1974) dbr:Race_(classification_of_human_beings) dbr:Moses_Hess dbr:Marxists dbr:Racism dbr:Political_parties dbr:Feudalism dbr:Trade_union dbr:Trade_unions dbr:State_(polity) dbr:False_consciousness dbr:Limerick_Soviet dbr:Labor_power dbr:Persian_Gulf_countries dbr:Political_party dbr:Linguistics dbr:2011_England_riots dbr:Overthrow_of_the_Roman_monarchy dbr:Donghak_Peasant_Revolution dbr:Henry_George dbr:Wildcat_strike_action dbc:Social_classes dbr:Egyptian_Revolution_of_2011 dbr:1999_Seattle_WTO_protests dbr:No_War_but_the_Class_War n14:Storming_the_bastille_4_-_2.jpg dbr:Thomas_Jefferson dbr:Eugenics dbr:Populist dbr:May_1968_events_in_France dbr:Worker's_council dbr:Unfair_labor_practices dbr:Truthdig dbr:Sexism dbr:State_racism dbr:Roman_Servile_Wars dbr:Hungarian_Revolution_of_1956 dbr:Classicide n14:Tiberius_Gracchus.jpg dbr:Society dbr:Striketober dbr:Roman_constitution dbr:Political_activist dbr:Master–slave_dialectic dbr:Ernest_Mandel dbr:2019–2020_Chilean_protests dbr:Anarchism_in_Spain dbr:Karl_Marx dbr:July_Revolution dbr:Non-aggression_principle dbr:Plutarch dbr:History_of_the_Peloponnesian_War dbr:Poznań_1956_protests dbr:Vice_Media dbr:Rousseau dbr:Charles_Dunoyer dbr:Libertarian_socialism dbr:No_War_But_The_Class_War dbr:Seattle dbr:Edward_Gibbon dbr:Bureaucracy dbr:Taxation dbr:Bureaucratic_collectivism dbr:Slowdown dbr:Anti-austerity_movement_in_Greece dbr:Anti-austerity_movement_in_Spain dbr:French_Revolution dbr:Winnipeg_General_Strike dbr:Age_of_Enlightenment dbr:The_New_York_Times n14:Amphora_olive-gathering_BM_B226.jpg dbr:David_Ricardo dbr:Plato dbr:Uprising_of_1953_in_East_Germany dbr:William_Shakespeare dbr:Representative_government dbr:Political_faction dbr:Get_the_Party_Started dbr:Stratum dbr:Social_War_(91–88_BC) dbr:Plebs dbc:Political_literature dbr:Peasants'_Revolt dbr:The_Spirit_of_Laws dbr:Labor_Zionism dbr:Mikhail_Bakunin dbc:Social_conflict dbr:Bourgeoisie dbr:Augustus dbr:Pink_(singer) dbr:Solon dbr:Conflict_of_the_Orders dbr:English_Civil_War n14:Choubapi.jpg dbr:Soviet_Union dbr:Mexican_Revolution dbr:United_States_diplomatic_cables_leak dbr:Human_rights dbr:National_Labor_Board dbr:Oxymoron dbr:Julius_Caesar dbr:1993_Russian_constitutional_crisis dbr:Korkyra_(polis) dbr:Hunter-gatherer dbr:UK_miners'_strike_(1984–1985) dbr:Spain dbr:Occupy_Wall_Street dbr:French_historians dbr:Chris_Hedges dbr:World_Economic_Forum dbr:Gracchi dbr:Classless_society dbr:Occupy_movement dbr:Parliament dbr:Socialist_Harmonious_Society dbr:Communalism_(Bookchin) dbr:Old_Price_Riots dbr:Degenerated_workers_state dbr:Communist_insurgency_in_Myanmar dbr:Philosophy n14:Gavin_Hamilton_-_Coriolanus_Act_V,_Scene_III_edit2.jpg dbr:Classism dbr:Ruhr_Uprising dbr:Colonia_(Roman) n14:Noam_Chomsky,_2004.jpg dbr:Warren_Buffett dbr:Communist_rebellion_in_the_Philippines dbr:Gaius_Marcius_Coriolanus dbr:Gaius_Marius dbr:Arab_Spring dbr:Monopoly_price dbr:Philanthropist dbr:Canut_revolts dbr:Classical_liberal dbr:François_Guizot dbr:Revolutions_of_1848 dbr:Industrial_Workers_of_the_World dbr:Lucius_Tarquinius_Superbus dbr:Maritime_pilot n14:Karl_Marx.jpg dbr:Hamburg_Uprising dbr:Democracy_Now! dbr:Bread_and_circuses dbr:Charles_Comte dbr:Adam_Smith dbc:Political_science dbr:June_Rebellion dbr:Class_collaboration dbr:Class_consciousness dbr:Augustin_Thierry dbr:2008_Greek_riots dbr:Class_division dbr:Greek_colonisation dbr:Rome_and_Jerusalem dbr:Spartacist_uprising dbr:2019-2020_Hong_Kong_protests dbr:Federalist_Party dbr:Spartacus dbr:Hegel dbr:We_are_the_99%25 dbr:Considerations_on_Representative_Government n14:GeorgheDoja.jpg dbr:Proletariat dbr:1934_West_Coast_waterfront_strike dbr:Corinth dbr:Capitalism dbr:Battle_of_Blair_Mountain dbr:Ecclesia_(ancient_Greece) dbr:Coal_Wars dbr:Henri_de_Saint-Simon dbr:Noam_Chomsky dbr:Surplus_value dbr:Native_Americans_in_the_United_States dbr:Equites dbr:Scottish_Enlightenment dbr:Freedman dbr:Roman_legion dbr:Soviet-type_economic_planning dbr:Roman_consul dbr:1926_United_Kingdom_general_strike dbr:Outline_of_working_time_and_conditions n14:Jean-Jacques_Rousseau_(painted_portrait).jpg dbr:Win-win_game dbr:UK_miners'_strike_(1969) dbr:UK_miners'_strike_(1972) dbr:Fascists dbr:The_Communist_Manifesto dbr:Roman_dictator dbr:Pierre-Joseph_Proudhon dbr:Deformed_workers_state dbr:Republic_(Plato) dbr:Means_of_production dbr:Georg_Wilhelm_Friedrich_Hegel dbr:Free_market dbr:Roman_Senate dbr:Bill_Moyers dbr:Vladimir_Lenin dbr:Capite_censi dbr:Popular_revolt_in_late_medieval_Europe dbr:Montesquieu dbc:Anti-fascism dbr:Cuban_Revolution dbr:Paris_Commune dbr:Cicero dbr:Exploitation_of_labour dbr:Socioeconomics dbr:Battle_of_Valle_Giulia dbr:Thucydides dbr:North_Africa n14:Battle_strike_1934.jpg dbr:Working_class dbr:Affluence dbr:Poor dbr:German_idealist dbr:Essentialist dbr:French_revolution dbr:Bolivarian_Revolution dbr:Diggers dbr:Arnold_J._Toynbee dbr:Air_Line_Pilots_Association,_International dbr:New_class dbr:Sharecropping dbr:October_Revolution dbr:Michael_Parenti dbr:Physiocrat dbr:Mass_killings_of_landlords_under_Mao_Zedong dbr:Agis_IV dbr:Tiberius_Gracchus dbr:Kronstadt_rebellion dbr:Billionaire dbr:Marcus_Furius_Camillus dbr:Philosophy_of_Right dbr:Winter_of_Discontent dbr:Galician_slaughter dbr:Kyrgyz_Revolution_of_2010 dbr:Tax_code dbr:Propaganda_of_the_deed dbr:Newport_Rising dbr:James_Madison dbr:Absolute_monarchy dbr:Emancipation dbr:Progressive_taxation dbr:Gallic_Wars dbc:Socialism dbr:Lockout_(industry) dbr:Yellow_Turban_Rebellion dbr:Jasic_Incident dbr:Workforce dbr:Intersectional dbr:Patrician_(ancient_Rome) dbr:Mensheviks dbr:Oligarchy dbr:Bargaining_power dbr:Labor_movement dbr:Russian_Social_Democratic_Labour_Party dbr:Julius_Caesar_(play) dbr:Julius_Martov dbr:Production_(economics) dbr:Trotskyist dbr:Plutocracy dbr:Biologist dbr:François-Auguste_Mignet dbr:Social_revolution dbr:Social_class n14:NORTH_PHILADELPHIA_JOBLESS_BLACKS._MAN_STANDING_AT_RIGHT_IS_GERALD_%22HEAT_WAVE%22_JONES,_WHO_WORKS_FOR_%22THE_NETWORK%22,_A..._-_NARA_-_552754.tif dbr:State_socialism dbr:Utilitarianism_(book) dbr:2006_Oaxaca_protests n92:_The_Story_of_Class_Violence_in_America dbr:Agrarian_reform dbr:Nomenklatura dbr:State_capitalism dbr:Socrates dbr:Max_Weber dbr:Politics_(Aristotle) dbc:Anti-capitalism dbr:Anti-austerity_movement dbr:Telangana_Rebellion dbr:Peter_Kropotkin dbr:Social_status dbr:Social_stratification dbr:Roman_tribe dbr:Tribunes_of_the_plebs dbr:Protests_against_Rodrigo_Duterte dbr:1905_Russian_Revolution dbr:Yellow_vests_movement dbr:Bolsheviks dbr:Anarchist dbr:The_History_of_the_Decline_and_Fall_of_the_Roman_Empire dbr:Philosophes dbr:Jean-Jacques_Rousseau dbr:German_Peasants'_War dbr:Parliament_of_the_United_Kingdom
dbo:wikiPageExternalLink
n11:classclassconfli0000dahr n17:trade-wars-are-class-wars n22:study_ceos_who_fired_most_workers n23:index.php%3Fl=product_detail&p=628%7Cpublisher=PM n23:index.php%3Fl=product_detail&p=732%7Cpublisher= n39:sex-race-class-james-selma n11:globalclasswarho0000faux n45:how-a-real-class-war-like-with-guns-could-actually-happen n65:A02.pdf n73:%7Cjournal=Catalyst
owl:sameAs
dbpedia-la:Pugna_classium n12:ਵਰਗ_ਸੰਘਰਸ਼ dbpedia-bg:Класова_борба dbpedia-vi:Đấu_tranh_giai_cấp n19:Классен_кĕрешĕвĕ n21:Դասակարգային_պայքար dbpedia-br:Emgann_ar_renkadoù dbpedia-et:Klassivõitlus dbpedia-eu:Klase-borroka n29:h5uf freebase:m.0qjxt dbpedia-als:Klassenkampf n34:वर्ग_संघर्ष dbpedia-nl:Klassenstrijd dbpedia-da:Klassekamp dbpedia-ja:階級闘争 dbpedia-pt:Luta_de_classes n40:Llucha_de_clases dbpedia-sl:Razredni_boj n42:Sinfiy_kurash dbpedia-fr:Lutte_des_classes n44:Tunggalian_ng_uri dbpedia-it:Prospettiva_del_conflitto n47:വർഗ്ഗസമരം yago-res:Class_conflict wikidata:Q1744607 dbpedia-nn:Klassekamp dbpedia-sr:Класни_сукоб n52:वर्ग_संघर्ष dbpedia-hu:Osztályharc dbpedia-be:Класавая_барацьба dbpedia-de:Klassenkampf dbpedia-ms:Perjuangan_kelas dbpedia-fa:تضاد_طبقاتی dbpedia-eo:Klasbatalo dbpedia-no:Klassekamp dbpedia-simple:Class_struggle dbpedia-ro:Luptă_de_clasă dbpedia-oc:Lucha_de_las_classas dbpedia-uk:Класова_боротьба dbpedia-pl:Walka_klas n69:Klasių_kova dbpedia-ka:კლასობრივი_ბრძოლა dbpedia-es:Lucha_de_clases dbpedia-th:การต่อสู้ระหว่างชนชั้น dbpedia-hr:Klasna_borba dbpedia-ca:Lluita_de_classes dbpedia-sh:Klasna_borba dbpedia-he:מלחמת_מעמדות dbpedia-zh:阶级斗争 dbpedia-sv:Klasskamp dbpedia-tr:Sınıf_mücadelesi dbpedia-ar:الصراع_الطبقي dbpedia-el:Πάλη_των_τάξεων dbpedia-gl:Loita_de_clases dbpedia-ko:계급투쟁 dbpedia-id:Perjuangan_kelas dbpedia-sk:Triedny_boj dbpedia-fi:Luokkataistelu dbpedia-az:Sinfi_mübarizə dbpedia-ru:Классовая_борьба dbpedia-cs:Třídní_boj n91:4130866-9 dbpedia-mk:Класна_борба
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Snd dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Anarchism dbt:Cite_journal dbt:Expand_section dbt:Blockquote dbt:Socialism dbt:Social_class dbt:Reflist dbt:Marxist_and_communist_phraseology dbt:Revolution_sidebar dbt:Authority_control dbt:Main dbt:Communism dbt:Wikiquote dbt:Rp dbt:Redirect-several dbt:Use_dmy_dates dbt:Short_description dbt:ISBN
dbo:thumbnail
n9:Pyramid_of_Capitalist_System.png?width=300
dbp:sign
dbr:Thomas_Jefferson
dbp:source
0001-01-16
dbp:text
I am convinced that those societies which live without government enjoy in their general mass an infinitely greater degree of happiness than those who live under the European governments. Among the former, public opinion is in the place of law, & restrains morals as powerfully as laws ever did anywhere. Among the latter, under pretence of governing they have divided their nations into two classes, wolves & sheep. I do not exaggerate. This is a true picture of Europe. Cherish therefore the spirit of our people, and keep alive their attention. Do not be too severe upon their errors, but reclaim them by enlightening them. If once they become inattentive to the public affairs, you & I, & Congress & Assemblies, judges & governors shall all become wolves. It seems to be the law of our general nature, in spite of individual exceptions; and experience declares that man is the only animal which devours his own kind, for I can apply no milder term to the governments of Europe, and to the general prey of the rich on the poor.
dbo:abstract
Der Begriff Klassenkampf bezeichnet ökonomische, politische und ideologische Kämpfe zwischen gesellschaftlichen Klassen. Durch die marxistische Theorie wurde der Begriff populär. Demnach sind die Triebkräfte der bisherigen menschlichen Geschichte und speziell der Revolutionen Klassenkämpfe zwischen ausbeutenden und ausgebeuteten Klassen, deren Interessen als antagonistische interpretiert werden. Im Kampf der gesellschaftlichen Klassen manifestiert sich nach Karl Marx der Widerspruch zwischen den gesellschaftlichen Produktivkräften (dem Entwicklungsstand der Arbeitskraft, der Produktionsmittel und Produktionstechniken) und den Produktionsverhältnissen (bzw. den Eigentumsverhältnissen an den Produktionsmitteln) als Klassengegensatz. Er führe schließlich durch den Umsturz der bestehenden Klassenherrschaft eine revolutionäre Umwälzung der Produktionsverhältnisse herbei. Im Kapitalismus stehen sich die Arbeiterklasse und die Kapitalistenklasse als zentrale Klassen gegenüber. Die Revolution der Arbeiterklasse, die Marx aufgrund der krisenhaften Entwicklungsgesetze der kapitalistischen Produktionsweise erwartete, würde die Klassenherrschaft durch Aufhebung aller Klassengegensätze beenden. Walka klas – pojęcie utworzone przez François Guizota, francuskiego polityka XIX wieku, zaadaptowane przez Karola Marksa. Perjuangan kelas merupakan perwujudan aktif yang dilihat dari berbagai macam sudut pandang kaum sosialis. "Sejarah (tertulis) dari semua masyarakat yang ada sampai sekarang merupakan sejarah perjuangan kelas," demikian yang dinyatakan oleh Karl Marx dan Friedrich Engels. Pemikiran Marx mengenai kelas tidak ada hubungannya dengan kelas sosial dalam sosiologi: kelas atas, menengah, dan bawah. Malahan, dalam kapitalisme, Marx mengutarakan adanya kelas ekonomi. Keanggotaan seseorang di dalam kelas disebabkan oleh hubungannya dengan alat-alat produksi, yaitu posisi seseorang di dalam struktur sosial yang berciri kapitalis. Marx terutama berbicara mengenai dua kelas yang mencakup sebagian besar populasi, kaum proletar dan borjuis. Kelas-kelas lain, seperti , memiliki ciri yang hampir sama dengan salah satu di antara dua kelas mayoritas tersebut. صراع الطبقات هي نظرية تفسر القضايا والتوترات في مجتمع مُنقسم إلى طبقات، كل طبقة تقاوم من أجل وضعها الاجتماعي والاقتصادي. ظهر هذا المفهوم في القرن التاسع عشر لدى بعض المؤرخين الفرنسين الليبرالين من استعادة بوربون، فرنسوا غيزو واوجوستان تييري، وأدولف تيير وفرنسوا اجوست مينيه، هم من استعار منهم كارل ماركس المفهوم. صراع الطبقات الاجتماعية هو مفهوم رئيسي من الفلسفة السياسية الماركسية، التي تسعى لمُراعاة القضايا التاريخية والتوترات الاقتصادية داخل مجتمع مُنقسم إلى طبقات اجتماعية معادية. كارل ماركس وفريدريك انجلز هم الذين أكدوا الانتشار العالمي لهذا المفهوم. صراع الطبقات هو محرك التغيرات الاجتماعية والتاريخ الحديث. الطبقة الحاكمة في المجتمع الرأسمالي هي البرجوازية أو الطبقة الرأسمالية، فإنها تسيطر على ما يسمونه البروليتاريا (طبقة العمال أو الطبقة الكادحة). في القرن التاسع عشر والقرن العشرين والقرن الواحد و العشرين، اعتمدت هذه النظرية على عدد كبير من التيارات السياسية مثل المذهب النقابي مذهب يسمح لنقابات العمال أن يقوموا بدور فعال في حياة البلاد الاجتماعية، والاقتصادية والسياسية والاشتراكي والشيوعي والثوري والاصلاحي، وكونت اطار نظري للنضال من اجل تحسين الظروف المعيشية للعمال. اكتسب هذا التحليل استقلالية مواجهة للإطار الماركسي وإستُخِدم من قِبل عددكبير من علماء الاجتماع والفلاسفة والمنظرين السياسين. Class conflict, also referred to as class struggle and class warfare, is the political tension and economic antagonism that exists in society because of socio-economic competition among the social classes or between rich and poor. The forms of class conflict include direct violence such as wars for resources and cheap labor, assassinations or revolution; indirect violence such as deaths from poverty and starvation, illness and unsafe working conditions; and economic coercion such as the threat of unemployment or the withdrawal of investment capital (capital flight); or ideologically, by way of political literature. Additionally, political forms of class warfare include legal and illegal lobbying, and bribery of legislators. The social-class conflict can be direct, as in a dispute between labour and management such as an employer's industrial lockout of their employees in effort to weaken the bargaining power of the corresponding trade union; or indirect such as a workers' slowdown of production in protest at perceived unfair labor practices, low wages or poor workplace conditions. In the political and economic philosophies of Karl Marx and Mikhail Bakunin, class struggle is a central tenet and a practical means for effecting radical sociopolitical changes for the social majority, the working class. Klasskamp är en socialpolitisk teori och ett slagord inom samma fält. Tanken om socialt framåtskridande genom klasskamp utgör ett centralt politiskt begrepp inom socialismen. Begreppet används för att beteckna kampen mellan framför allt två samhällsklasser: arbetsgivare (arbetsköpare i viss socialistisk litteratur, eller kapitalister) och arbetare (arbetarklassen). Klasskampen är i grunden en benämning på den intressekonflikt som finns mellan arbete och kapital. I korthet handlar det om att arbetaren vill ha högre lön medan kapitalisten vill hålla arbetarens lön låg. Lenin kritiserade denna "primitiva" form av klasskamp och menade att arbetaren inte kan nöja sig med höjda löner - de måste gripa makten för att uppnå den socialistiska fasen "proletariatets diktatur". I större mening handlar klasskampen om medveten omstrukturering av arbetsplatser, en fabrik kan till exempel delas upp i ett flertal sektioner så att produktionen kan fortgå utan en eller flera sektioner som gått ut i strejk. Uttrycket präglades 1848 av Karl Marx i det Kommunistiska manifestet. Samtidigt och senare har en mängd likartade ord med klass som första led bildats och blivit gängse i den sociala och politiska diskussionen, till exempel klasshat, klassinstinkt, klassintresse, klasslag, klassmedvetande, klassmedveten (oftast liktydigt med socialistisk) och klassamhälle. En motsats till klasskampen finns i klassamarbetet, som återfinns inom korporativismen. Den svenska modellen har länge präglats av klassamarbete; det kända Saltsjöbadsavtalet formaliserade det även om det hade pågått tidigare. Klasbatalo estas ofte uzata nocio, kiu venas el la teorio de Karl Marx kaj estas uzata – ne nur de marksistoj – por klarigi la decidajn socialajn kaj politikajn konfliktojn inter la sociaj klasoj (klasaj kontraŭdiroj) kaj priskribi la ŝanĝiĝojn de la sociaj rilatoj. Laŭ la teorio de la dialektika materiismo, en la klasa socio troviĝas esenca kontraŭdiro – la klasa antagonismo pro kontraŭaj klasinteresoj – kiu esprimiĝas en konflikto inter la posedantoj de la laborforto – la tiel nomataj proletoj – kaj la posedantoj de produktiloj – la tiel nomataj kapitalistoj. Ĉe tiu konflikto temas pri la tiel nomata klasbatalo. 阶级斗争,在马克思主义、自由意志社会主义、无政府主义看来,是指阶级冲突。 对马克思和恩格斯而言,迄今为止所有存在社会的历史都是阶级斗争史。马克思所说的阶级概念和血缘沒有關係,也和上、中、下的社会阶层无关,而是指「经济地位」。他认为阶级归属是由自己和生产手段的关系决定。 阶级斗争理论也是毛泽东的主要思想观点,他把中国人划分成人民与阶级敌人两大阵营。他说:“人民是什么?在中国,在现阶段,是工人阶级,农民阶级,城市小资产阶级和民族资产阶级。这些阶级在工人阶级和共产党的领导之下,团结起来,组成自己的国家,选举自己的政府,向着帝国主义的走狗即地主阶级和官僚资产阶级以及代表这些阶级的中国国民党反动派及其帮凶们实行专政,实行独裁,压迫这些人,只许他们规规矩矩,不许他们乱说乱动。如要乱说乱动,立即取缔,予以制裁。”中國共產黨第九次全國代表大會召開後,將「以阶级斗争为纲」寫入中共黨章。毛澤東還表示「关于阶级与阶级斗争,我们可以现在就讲起,必须年年讲,月月讲,天天讲」、「阶级斗争,一抓就灵」。1978年召開的十一届三中全会決定停止使用「以阶级斗争为纲」的口号,將工作重點轉移到經濟建設上。 Luta de classes, ou lutas de classes, no plural, refere-se a um fenômeno social de tensão ou antagonismo que existe entre pessoas ou grupos de diferentes classes sociais devido aos competitivos interesses socioeconômicos e desejos dessas pessoas diante da lógica do modo de produção capitalista, dando forma a um conflito que se expressa nos campos econômico, ideológico e político que é a norma na história humana. A visão de que a luta de classes fornece a alavanca para mudanças sociais radicais para a maioria é fundamental nos trabalhos de Karl Marx e do anarquista Mikhail Bakunin. O conflito de classes pode assumir muitas formas diferentes: violência direta, como guerras travadas por recursos e mão de obra barata; violência indireta, como mortes por pobreza, fome, doença ou condições de trabalho inseguras; coerção, como a ameaça de perda de empregos ou suspensão de investimentos importantes; ou ideologicamente, como livros e artigos. Além disso, existem formas políticas de conflito de classe; legalmente ou ilegalmente pressionando ou subornando líderes governamentais para a aprovação de legislação partidária desejável, incluindo leis trabalhistas, códigos fiscais, leis do consumidor, atos de congressos ou outras sanções, injunções ou tarifas. O conflito pode ser direto, como com um locaute destinado a destruir um sindicato, ou indireto, como com uma desaceleração informal na produção como forma de protesto contra os baixos salários dos trabalhadores ou uso práticas trabalhistas injustas pelo capital. La lutte des classes est une expression qui désigne les tensions dans une société hiérarchisée et divisée en classes sociales, chacune luttant pour sa situation sociale et économique, et un modèle théorique qui explique les enjeux de cet affrontement. Ce concept est apparu au XIXe siècle chez les historiens libéraux français de la Restauration, François Guizot, l'initiateur, Augustin Thierry, Adolphe Thiers et François-Auguste Mignet, auxquels Karl Marx l'a emprunté. Karl Marx et Friedrich Engels écrivent, en 1848, dans le Manifeste du parti communiste, que les prolétaires ne peuvent pas être assujettis à une patrie en particulier et que les divisions étatiques, nationales et/ou culturelles qui les opposent, sont de simples diversions en regard du conflit central : la lutte des classes qui oppose le travail au capital dans le cadre mondialisé du capitalisme. Pour Marx et Engels qui ont assuré la diffusion internationale de cette notion, la lutte des classes est un moteur des transformations des sociétés et de l'histoire moderne. La classe dominante de la société capitaliste est identifiée à la bourgeoisie (ou classe capitaliste) ; elle domine ce qu'ils appellent le prolétariat. Cette théorie a été adoptée par de nombreux courants syndicalistes, socialistes, communistes, anarchistes, révolutionnaires ou réformistes, aux XIXe, XXe et XXIe siècles, et a fourni un cadre théorique aux luttes pour l'amélioration des conditions de vie des travailleurs. Cette analyse, qui a acquis une autonomie vis-à-vis du cadre marxiste, a été utilisée par de nombreux sociologues, philosophes, et théoriciens politiques. Pour Marx, la révolution sociale ne pouvait être accomplie (c'est-à-dire déboucher sur une société communiste) qu'à l'échelle mondiale : « (…) aucune révolution communiste ne saurait réussir si ne se déclenche pas en même temps une révolution mondiale (…) ». Třídní boj je označení pro projev napětí mezi třídami používané socialisty. Karl Marx a Friedrich Engels o něm ve svém Komunistickém manifestu napsali: „Dějiny všech dosavadních společností jsou dějinami třídních bojů.“ Třídami Marx nemyslel sociální třídy, ale ekonomické, které definoval na základě vztahu k výrobním prostředkům. Rozlišoval tak dvě základní třídy, dělnický a rolnický proletariát (pracující) a buržoazii (kapitalisty). Mimo ně uznával existenci dalších tříd jako je např. kněžstvo, a také definoval sociální skupiny patřící do určitých tříd, ale vytvářející v nich zvláštní celek, což je například (lidé, kteří pracují sami pro sebe, typicky vlastníci obchodů), inteligence nebo lumpenproletariát (vyvrhelové společnosti). Tvrdil ale, že všechny tyto třídy a skupiny s postupem času zaniknou. Vladimir Iljič Lenin pak definoval třídy takto: „Třídy jsou velké skupiny lidí, které se navzájem liší svým místem v historicky určitém systému společenské výroby, svým vztahem (většinou zajištěným a vytčeným v zákonech) k výrobním prostředkům, svou úlohou ve společenské organizaci práce, a tudíž způsoby nabývání a velikosti onoho dílu společenského bohatství, jímž disponují. Třídy, to jsou takové skupiny lidí, z nichž jedna si může přivlastňovat práci druhé, neboť zaujímá rozdílné místo v určité soustavě společenského hospodářství.“ La lucha de clases es un concepto que explica la existencia de un conflicto fundamental e intrínseco a las sociedades donde la división social del trabajo da como resultado la existencia de sectores sociales que ocupan distintas posiciones en un modo de producción determinado y que por lo tanto defienden intereses disímiles y contradictorios. ​ Este conflicto o antagonismo surge para la teoría marxista de un la contradicción existente entre el desarrollo de las fuerzas productivas y unas relaciones sociales de producción que detienen y deforman ese desarrollo. Esta contradicción en el sistema capitalista se va a expresar también en el antagonismo entre producción social y apropiación privada del plusvalor producido, dando lugar a la explotación del trabajador. En sociedades políticamente organizada el conflicto entre los intereses de diferentes sectores o clases sociales se expresa como conflicto político y actúa cómo "motor de la historia" ​Tal conflicto resultaría en un cambio o progreso político y social. Aunque el concepto es fundamental en el marxismo o materialismo histórico, no es exclusivo de él y puede datarse tan temprano como en tiempos de Nicolás Maquiavelo. Según Karl Marx y Friedrich Engels, a través de la historia, las personas han tratado de organizarse en diferentes tipos de sociedades bajo la tensión causada por pobres y ricos, hombres libres y esclavos, los patricios y la plebe, señores feudales y siervos, maestros de corporaciones y oficiales, burguesía y proletariado. Este conflicto solo puede resolverse cuando se llegue a una sociedad sin clases, sin que ello suponga la desaparición del proceso y del progreso histórico y fundamental.​ Кла́ссовая борьба́ — столкновение интересов и противодействие классов общества. Наибольшее значение классовой борьбе придаётся в марксизме. Η φράση πάλη των τάξεων ή ταξική πάλη εκφράζει μια βασική σχέση/λειτουργία των ανθρώπινων κοινωνιών από την αρχαιότητα μέχρι σήμερα. Τον ανταγωνισμό (πάλη) ανάμεσα στα άτομα που κατέχουν τον πλούτο και την ιδιοκτησία των μέσων παραγωγής (γη, εργασία, κεφάλαιο κλπ) σε κάθε κοινωνία και σε αυτούς τους ανθρώπους που ζουν από τη δουλειά τους και γίνονται αντικείμενο εκμετάλλευσης από τους ιδιοκτήτες του πλούτου και των μέσων παραγωγής. Για αυτό και αγωνίζονται για την ελευθερία τους. Το βασικό αυτό χαρακτηριστικό, του ποιος κατέχει μέσα παραγωγής και ποιος όχι, αποτελεί τη βασική αιτία για την εμφάνιση μέσα σε κάθε κοινωνία ομάδων με αντιτιθέμενα κοινωνικά συμφέροντα. Οι ομάδες αυτές ονομάζονται "τάξεις", "κάστες" κλπ. Στην ιστορία διαμόρφωσης των κοινωνιών από την αρχαιότητα ως σήμερα, η ταξική πάλη έχει ιδιαίτερο βάρος, και είναι αυτή που – σε μεγάλο βαθμό – καθόρισε και καθορίζει τις μορφές με τις οποίες συγκροτούνται οι ανθρώπινες κοινωνίες (φυλές, εθνότητες, αυτοκρατορίες, έθνη, έθνος-κράτος κλπ). Τούτο εξηγείται ως εξής: ενώ επιφανειακά η κοινωνία φαίνεται ως ένα ενιαίο πράγμα (π.χ. στην περίπτωση της πόλης-κράτους ή του έθνους-κράτους σήμερα), η πάλη ανάμεσα στην κάθε φορά άρχουσα τάξη και στους καταπιεσμένους, είναι αυτή που διαμορφώνει είτε υπόγεια είτε φανερά τον χαρακτήρα και καθορίζει την εξέλιξη των κοινωνιών. Η πάλη των τάξεων αρχίζει να εμφανίζεται, όταν οι ανθρώπινες κοινωνίες υπερβαίνουν το επίπεδο του τροφοσυλλέκτη που προσπαθεί να βρει σε καθημερινό επίπεδο την τροφή του, και εισέρχονται σταδιακά στο επίσης πρωτόγονο επίπεδο της καλλιέργειας της γης. Μαζί με την εμφάνιση των πρώτων μεθόδων καλλιέργειας της γης και εξημέρωσης ζώων με σκοπό την τροφή και την ένδυση, εμφανίζεται και η διαδικασία αποθήκευσης αυτών των προϊόντων. Η εμφάνιση της δυνατότητας/διαδικασίας αυτής, δημιουργεί τις βάσεις για την εμφάνιση πλεονάσματος το οποίο μπορεί να αποκτήσει αξία και να πουληθεί. Εμφανίζεται δηλαδή το εμπόριο και ο πρώτος ταξικός διαχωρισμός στην ιστορία του ανθρώπου, μαζί με το κράτος: Η κοινωνία χωρίζεται σε αυτούς που καρπώνονται το πλεόνασμα και σε αυτούς που δουλεύουν για να το παράγουν και το παραδίδουν αναγκαστικά στην κοινωνικά άρχουσα τάξη. Τέτοια παραδείγματα αποτελούν οι πρώτες κοινωνίες της Φοινίκης, της Ασσυρίας, της Αιγύπτου και άλλων περιοχών, οι οποίες χωρίζονται στους ιερείς (μάγους, σαμάνους), που αποτελούσαν την άρχουσα τάξη, και όσους δούλευαν και παρέδιδαν την παραγωγή τους, υπό το φόβητρο ενός θεού, στους ιερείς. 계급투쟁(階級鬪爭, 영어: class conflict, class warfare, class struggle)은 노동자와 자본가의 이해관계에 따른 사회적 분쟁을 사회주의적 시각으로 본 개념이다. 과학적 사회주의의 사상적 지도자인 카를 마르크스와 프리드리히 엥겔스는 〈공산당 선언〉에서 “인간의 모든 역사는 계급 투쟁의 역사다.”라고 썼다. 마르크스의 계급 개념은 카스트와 같은 신분제와는 관련이 없고, 사회학에서 말하는 사회 계층과도 같지 않다. 이것은 자본주의 시대의 경제적 계급을 일컫는다. 누가 어느 계급에 속하는지는 누가 생산 수단을 가졌느냐에 따라 결정되며, 다시 말해서 사회 구조에서 어디에 위치했느냐가 곧 계급이다. 마르크스는 특히 인구의 다수를 차지하는 두 계급, 프롤레타리아와 부르주아에 대해 논한다. 프티 부르주아와 같은 다른 계급들은 이 두 계급의 성질을 조금씩 공유하고 있다. La lluita de classes és un concepte que fa referència a la contraposició i diferències d'interessos polítics i socials entre les diferents classes socials, en especial entre la classe obrera i la classe pertanyent al poder (burgesia, aristocràcia, grans empresaris, terratinents i banquers) o capitalista. Tot i que és fonamental en el marxisme o materialisme històric, no és exclusiu d'ell. Segons Karl Marx i Friedrich Engels, a través de la història les persones han tractat d'organitzar-se en diferents tipus de societats sota la tensió causada per pobres i rics, i esclaus, patricis i la plebs, senyors feudals i serfs, mestres de corporacions i oficials, capital i proletariat. Aquest conflicte només es pot resoldre, segons ells, quan s'arribi a una i sense que això comporti la desaparició del procés i el progrés històrics, cosa que ells proposen assolir amb el comunisme. La prospettiva del conflitto (o teoria del conflitto), nell'ambito della sociologia, è uno dei tre filoni principali di pensiero attorno al quale, nel tempo, si sono agglomerati diversi autori. In ambito comunista è chiamata lotta di classe, intesa come conflitto tra la classe sociale della borghesia e quella del proletariato. Essa indica un modo di approcciarsi ai fenomeni sociali, secondo cui la storia dell'umanità è macchiata di contrasti tra classi d'appartenenza, e non solo. Le altre due prospettive possibili sono quella funzionalista e interazionista. Кла́сова боротьба́ — поняття в суспільствознавстві та в соціальній філософії, яке набуло популярності в 19 ст.; одне з ключових понять марксизму. Сучасна соціологія розглядає класову боротьбу як один з окремих випадків соціального конфлікту. 階級闘争(かいきゅうとうそう、Class conflict, class warfare, class struggle, class fight)とは、生産手段の私有が社会の基礎となっている階級社会において、階級と階級とのあいだで発生する社会的格差を克服するために行われる闘争。この闘争により革命が起きるとされている。対義語として階級協調が挙げられる。 De klassenstrijd is volgens Karl Marx het maatschappelijk conflict tussen de verschillende sociale klassen, die door Marx ieder werden gedefinieerd vanuit hun economische positie in de samenleving.De klassenstrijd is een fundamenteel concept binnen de marxistische maatschappijkritiek. Dit economische conflictmodel vormt niet alleen de grondslag van het marxisme, de maatschappelijke theorie van Karl Marx, maar werd ook opgenomen in het ideologische gedachtegoed van de bewegingen van het socialisme en het anarchisme. Klase borroka, sarritan klaseen arteko gerra edo gatazka, gizartean dagoen tentsio edo antagonismoa da, klase ezberdineko pertsonen interes eta desio sozioekonomiko lehiakorrak eragina. Klase borroka aldaketa sozial erradikalaren motorra den iritzia, Karl Marx komunistaren eta Mikhail Bakunin anarkistaren lanetan garrantzi handiko terminoa da. Klase borrokak forma ezberdinak har ditzake: biolentzia zuzena, baliabideak eta lan-esku merkea lortzeko gerrak adibidez; zeharkako biolentzia, pobreziak, ahuleriak eta gaixotasunek eragindako hildakoak edo lan baldintza ez seguruak adibidez; bortxa, lan bat galduko den mehatxua edo inbertsio garrantzitsu baten erauzketa adibidez; edo ideologikoa, liburuak edo artikuluak bezalakoen bidez. Gainera klase-gatazkaren forma politikoak existitzen dira; gobernuko liderrak legalki edo ilegalki erostea horiek lege desiragarriak onartzeko, hala nola, lan-legeak, zerga kodeak, kontsumitzaileen legeak, kongresu-egintzak edo beste zigor, agindu edo tarifa. Gatazka zuzena izan daiteke, patronal baten itxiera sindikatu bat desegiteko, edo zeharkakoa, ekoizpenaren moteltzea langileen edo horien eskubideen alde protestatzeko.
gold:hypernym
dbr:Tension
skos:closeMatch
n68:11087-0
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Class_conflict?oldid=1121666119&ns=0
dbo:wikiPageLength
74237
dcterms:isPartOf
n28:target
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Class_conflict