This HTML5 document contains 201 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
n17http://ia.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n35http://hy.dbpedia.org/resource/
n25http://dbpedia.org/resource/Mwod:
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n14http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n59http://ky.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
n43http://dbpedia.org/resource/Babe:
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
n31http://lv.dbpedia.org/resource/
n32http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
n45http://uz.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
n37http://dbpedia.org/resource/Spec_Ops:
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n10https://global.dbpedia.org/id/
n9http://kn.dbpedia.org/resource/
n49http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
n13http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-iohttp://io.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/

Statements

Subject Item
dbr:Epilogue
rdf:type
dbo:MusicalWork
rdfs:label
Epilog Epilogue Epilog Epilog (Literatur) Епілог エピローグ Эпилог Epíleg Epilog (literatura) Epiloog 后记 Epilog Epílogo (narratología) Epilogo Épilogue Epílogo خاتمة العمل الأدبي
rdfs:comment
En epilog eller ett efterord är en mer eller mindre fristående avslutning av en berättelse där till exempel karaktärerna kan "prata fritt" till läsaren, eller också kan det vara en avslutning där man berättar om karaktärernas öden framåt i tiden. Epiloger kan också förekomma i film, teater eller spel. Antonym till epilog är prolog. Epiloger kan ge läsaren en bättre bild av vad som hände efter att huvudpersonen dött/en katastrof inträffat. De är vanliga i böcker som inte har någon efterföljare, speciellt i sådana som slutar på ett oväntat sätt. Författarens efterord, är även de vanligast i sista boken av serien men även fristående böcker. خاتمة أو الخاتمة (بالإنجليزية:Epilogue) (باليونانية: epílogos ἐπίλογος «الاستنتاج» من ἐπί برنامج التحصين الموسع، «بالإضافة» والشعارات λόγος، «كلمة») وهي عبارة عن قطعة من الكتابة في نهاية العمل من الأدب، وعادة ما تستخدم لوضع حد للعمل الأدبي. يتم تقديمه من منظور داخل القصة. عندما يتدخل المؤلف ويتحدث مباشرة إلى القارئ، فإن ذلك يعتبر أكثر ملاءمة ككلمة ختامية. والعكس هو مقدمة وهي قطعة من الكتابة في بداية عمل أدبي أو درامي، وعادة ما تستخدم لفتح القصة وجذب الاهتمام. بعض الأنواع، على سبيل المثال البرامج التلفزيونية وألعاب الفيديو، تسمي الخاتمة «خاتمة» منقوشة على استخدام «مقدمة» لـ «مقدمة». Un epíleg és un fragment de text a la fi d'una obra, que normalment s'usa per a donar-li acabament. L'autor pot bé continuar la narració normal, com si fos l'escena final, o bé parlar directament al lector. En literatura, l'epíleg sol ser un capítol literari al final de la narració. També es troben epílegs al cinema o en sèries de televisió. És principalment un entremès, un adéu al públic. La Fontaine, creient haver acabat la seva obra de les Faules en el VI llibre, pren comiat del lector en aquest epíleg: El llibre XI també té un epíleg, perquè al seu torn havia de ser el darrer. Un epílogo (del griego ἐπίλογος, epílogos = ‘conclusión’; de ἐπί-, epi- = ‘sobre’ y λέγειν, légein = ‘discurso’) es una parte final, opcional, en una obra de ficción (aplicada usualmente a novelas, películas, series de televisión o videojuegos) que narra hechos producidos tras el desenlace de la trama principal, como por ejemplo el destino de los personajes protagonistas tras ese desenlace. Concluye o «cierra» la obra.​ El epílogo puede presentarse desde la misma perspectiva que la historia o desde una perspectiva narrativa completamente diferente: un epílogo en el que el autor se muestra y habla indirectamente al lector se llama en inglés «». Lo opuesto al epílogo es el prólogo, un fragmento al principio de una obra de ficción , que sirve normalmente para abrir la historia y captar el int エピローグ(英語:epilogue; [ˈɛpɪləɡ]; エピログ)は、通常文学作品や映画、ドラマなどにおいて物語を完結させるために、物語中の視点から描かれた結末の部分のことである。物語の後に著者自身の言葉として書かれた文章は、エピローグとは別にあとがきと呼ばれている。対義語はプロローグであり、文学作品や映画、ドラマの冒頭の部分では、物語のオープニングを描いて関心を引き付けるために用いられる。エピローグの語源はギリシャ語のepilogos(語結、跋)である。 Epilog adalah bagian akhir dari suatu sastra dan literatur, biasanya digunakan untuk menutup cerita. Epilog disajikan dari sudut pandang di dalam cerita tersebut. Kebalikannya adalah ; sebuah tulisan di awal sebuah karya sastra atau drama, biasanya digunakan untuk membuka cerita dan menarik perhatian. Beberapa genre, misalnya program televisi dan permainan video, menyebut epilog sebagai "outro" sebagai kebalikan dari penggunaan "intro" untuk "pengenalan". Een epiloog (ook: nawoord, narede of naspel) is een tekst of muziekstuk dat aan het einde van een verhaal, toneel- of muziekstuk komt. Bij een verhaal en een toneelstuk wordt het vaak gebruikt om nadere uitleg te geven over de inhoud van het werk, of om te vertellen wat er nadien met de hoofdpersonen is gebeurd. Ook de laatste etappe van een wielerronde, zoals de Ronde van Frankrijk, wordt epiloog genoemd. Het antoniem van 'epiloog' is proloog. Epiek en narratologie Эпило́г (греч. έπίλογος — послесловие ← ἐπι — на, сверх + λόγος — слово) — заключительная часть, прибавленная к законченному художественному произведению и не обязательно связанная с ним неразрывным развитием действия. Epilog, v literatuře závěr díla či doslov, v hudbě dohra je závěrečná část projevu uzavírající celek, opak prologu. Může být vysvětlením děje (knihy, dramatu) a jeho zapojením do kontextu společnosti. Někdy to bývá také ukázání postav děje po nějaké době, často po několika letech, tedy co se s nimi nakonec stalo. Epilog (stgr. ἐπίλογος epílogos) – końcowa część utworu literackiego (głównie epiki i dramatu), która nie jest częścią właściwej fabuły, lecz jej dopełnieniem lub komentarzem do niej. W epilogu autor umieszcza informacje o dalszych losach bohaterów (po zakończeniu wypadków opisanych we właściwej fabule) lub przedstawia wyjaśnienia dotyczące swojego zamysłu twórczego oraz zamierzonego sensu dzieła. W niektórych dramatach, głównie antycznych, jest to "wypowiedź końcowa do publiczności, objaśniająca intencje twórcy i sens przedstawienia". Epilog może być napisany wierszem lub prozą. An epilogue or epilog (from Greek ἐπίλογος epílogos, "conclusion" from ἐπί epi, "in addition" and λόγος logos, "word") is a piece of writing at the end of a work of literature, usually used to bring closure to the work. It is presented from the perspective of within the story. When the author steps in and speaks directly to the reader, that is more properly considered an afterword. The opposite is a prologue—a piece of writing at the beginning of a work of literature or drama, usually used to open the story and capture interest. Some genres, for example television programs and video games, call the epilogue an "outro" patterned on the use of "intro" for "introduction". L’épilogue (du grec "ἐπίλογος", lui-même étant issu des mots ἐπί (epi) : sur, au-dessus et λόγος (logos) : discours) est la dernière partie, la conclusion d’une œuvre (discours, roman, film, pièce théâtrale, etc.). Il désigne plus particulièrement au théâtre classique un discours récapitulatif à la fin de la pièce. Il est surtout un hors-d’œuvre, un adieu au public. La Fontaine, croyant avoir fini son œuvre des Fables au VIe livre, prend congé du lecteur dans cet épilogue : Bornons ici cette carrière,Les longs ouvrages me font peur ;Loin d’épuiser une matière,On n’en doit prendre que la fleur… Epílogo (do grego epílogos - conclusão, pelo latim epilogus) é uma parte de um texto, no final de uma obra literária ou dramática, que constitui a sua conclusão ou remate. É geralmente usada para dar a conhecer o desfecho dos acontecimentos relatados, o destino final das personagens da história ou, em dissertações, as ilações finais de um conjunto de ideias apresentadas ou defendidas. É o oposto do prólogo no discurso, podendo assumir a forma de um apêndice. Epilogo, dal greco ἐπιλέγως epilogos; da ἐπί- (dopo) e λόγος (discorso) è la scena conclusiva di un'opera teatrale o il capitolo conclusivo di un'opera letteraria. Questo termine designa in generale una parte finale aggiunta ad un discorso, ad un'opera. È una parte completa, come un piccolo capitolo a sé stante. È l'opposto del prologo e, mentre il primo serve a presentare al lettore i personaggi prima dell'azione, l'epilogo può essere utilizzato per far conoscere gli sviluppi futuri della vicenda. 后记,也称跋、书后、后序、后题等,是一種文體的名稱,写在作品或书籍之后的序文,用以介绍写作经过,或对作品进行评价。和前言不同,后记篇幅往往较小,内容不如前言全面,所涉者多為「評介、鑑定或考據等性質」之內容。 后记一词早在唐朝韩愈所做的《科斗书后记》中便已使用,使用“X后”的例子,有欧阳修写的《书梅圣俞稿后》、曾巩写的《书魏郑公传后》、王安石写的《书李文公集后》等。 Епілог (грец. έπίλογος — післяслів'я) — заключна частина, додана до завершеного художнього твору й не пов'язана з ним нерозривним розвитком дії. Епілог пишеться для того, щоб людина не міркувала про те, що буде далі у творі.
foaf:depiction
n14:Grandville,_Autre_Monde,_Epilog.jpg n14:Transcript_of_Epilogue.jpg
dcterms:subject
dbc:Plays_about_English_royalty dbc:Literature dbc:Greek_plays dbc:Book_design dbc:Fiction dbc:Style_(fiction) dbc:Women_writers_(early_modern) dbc:Female_characters_in_literature dbc:Plays
dbo:wikiPageID
2234574
dbo:wikiPageRevisionID
1112203068
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Trinummus dbr:Mussorgsky dbr:Henry_James dbr:Poenulus dbr:Jacques_Offenbach dbr:Chorus_(musical_theatre) dbr:Aristotle dbr:Euripides dbr:Terence dbr:Permadeath dbr:Legend_(disambiguation) dbr:Romeo_and_Juliet dbr:George_Orwell dbc:Literature dbc:Plays_about_English_royalty n25:plaudite dbc:Greek_plays dbr:Frederick_Delius dbr:Aphra_Behn dbc:Fiction dbr:Mary_Pix dbr:Chapter_(books) dbr:Until_Dawn dbc:Book_design n32:Grandville,_Autre_Monde,_Epilog.jpg dbc:Style_(fiction) dbr:Scene_(drama) dbr:Tsukihime dbr:Prologue dbr:Video_games dbr:Felicity_Nussbaum dbr:Credit_(creative_arts) dbc:Women_writers_(early_modern) dbr:Narrative dbr:Visual_novel dbr:Animal_Farm n37:_The_Line dbr:Double_consciousness dbr:The_Handmaid's_Tale dbr:Mozart dbr:Plautus dbr:La_La_Land_(film) dbr:The_Rake's_Progress dbr:Deus_ex_machina dbr:Delarivier_Manley n43:_Pig_in_the_City dbr:Conclusion_(book) dbr:Restoration_literature dbr:Ancient_Greek dbr:Fire_Emblem dbr:Agency_(philosophy) dbr:Fennimore_and_Gerda dbr:Symposium dbr:Stravinsky dbr:National_Lampoon's_Animal_House dbr:Four_Weddings_and_a_Funeral dbr:Epidicus dbr:Shakespeare's_sonnets dbr:Tyrannick_Love n32:Transcript_of_Epilogue.jpg dbr:Curculio_(play) dbr:Harry_Potter_and_the_Deathly_Hallows_–_Part_2 dbr:Afterword dbr:Boris_Godunov_(opera) dbc:Female_characters_in_literature dbr:Happy_Feet_Two dbr:Changeling_(film) dbr:Don_Giovanni dbc:Plays dbr:Harry_Potter dbr:The_Tales_of_Hoffmann dbr:9_to_5_(film) dbr:American_Graffiti dbr:Persa_(play) dbr:Types_of_fiction_with_multiple_endings dbr:Catharine_Trotter_Cockburn dbr:Remember_the_Titans dbr:Oxford_English_Dictionary dbr:As_You_Like_It dbr:Miles_Gloriosus_(play) dbr:Stichus dbr:Biopics
owl:sameAs
dbpedia-he:אפילוג freebase:m.06y1zx dbpedia-sk:Epilóg_(literatúra) n9:ಕಡೆನುಡಿ n10:j54J dbpedia-is:Eftirmáli dbpedia-nn:Epilog n13:Epilogas dbpedia-nl:Epiloog dbpedia-ar:خاتمة_العمل_الأدبي n17:Epilogo dbpedia-sv:Epilog dbpedia-kk:Эпилог dbpedia-pt:Epílogo dbpedia-id:Epilog dbpedia-io:Epilogo wikidata:Q1771692 dbpedia-ca:Epíleg dbpedia-ka:ეპილოგი n31:Epilogs dbpedia-pl:Epilog_(literatura) dbpedia-fi:Epilogi n35:Վերջաբան dbpedia-de:Epilog_(Literatur) dbpedia-ru:Эпилог dbpedia-it:Epilogo dbpedia-es:Epílogo_(narratología) dbpedia-mk:Поговор n45:Epilog dbpedia-uk:Епілог dbpedia-fy:Epilooch dbpedia-da:Epilog n49:उपसंहार dbpedia-zh:后记 dbpedia-vi:Vĩ_thanh dbpedia-az:Epiloq dbpedia-fa:مؤخره dbpedia-cs:Epilog dbpedia-ro:Epilog dbpedia-no:Epilog dbpedia-ja:エピローグ dbpedia-bg:Епилог n59:Эпилог_(адабият) dbpedia-gl:Epílogo dbpedia-fr:Épilogue
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Book_structure dbt:Short_description dbt:Cite_EB1911 dbt:Wiktionary-inline dbt:About dbt:Use_dmy_dates
dbo:thumbnail
n14:Transcript_of_Epilogue.jpg?width=300
dbo:abstract
Епілог (грец. έπίλογος — післяслів'я) — заключна частина, додана до завершеного художнього твору й не пов'язана з ним нерозривним розвитком дії. Епілог пишеться для того, щоб людина не міркувала про те, що буде далі у творі. Epilog, v literatuře závěr díla či doslov, v hudbě dohra je závěrečná část projevu uzavírající celek, opak prologu. Může být vysvětlením děje (knihy, dramatu) a jeho zapojením do kontextu společnosti. Někdy to bývá také ukázání postav děje po nějaké době, často po několika letech, tedy co se s nimi nakonec stalo. Un epílogo (del griego ἐπίλογος, epílogos = ‘conclusión’; de ἐπί-, epi- = ‘sobre’ y λέγειν, légein = ‘discurso’) es una parte final, opcional, en una obra de ficción (aplicada usualmente a novelas, películas, series de televisión o videojuegos) que narra hechos producidos tras el desenlace de la trama principal, como por ejemplo el destino de los personajes protagonistas tras ese desenlace. Concluye o «cierra» la obra.​ El epílogo puede presentarse desde la misma perspectiva que la historia o desde una perspectiva narrativa completamente diferente: un epílogo en el que el autor se muestra y habla indirectamente al lector se llama en inglés «». Lo opuesto al epílogo es el prólogo, un fragmento al principio de una obra de ficción , que sirve normalmente para abrir la historia y captar el interés.​ Epílogo (do grego epílogos - conclusão, pelo latim epilogus) é uma parte de um texto, no final de uma obra literária ou dramática, que constitui a sua conclusão ou remate. É geralmente usada para dar a conhecer o desfecho dos acontecimentos relatados, o destino final das personagens da história ou, em dissertações, as ilações finais de um conjunto de ideias apresentadas ou defendidas. É o oposto do prólogo no discurso, podendo assumir a forma de um apêndice. Geralmente feito pelo autor da obra, também pode ser proferido por uma personagem principal ou por uma personagem observadora dos eventos relatados. O discurso é frequentemente dirigido directamente para o leitor ou espectador. No teatro da antiguidade clássica e no seiscentista, o epílogo consistia apenas numa fala breve feita por um actor, após o encerramento da acção principal. Tinha a função de uma humilde despedida do público, a quem se suplicava benevolência em relação aos eventuais defeitos do espectáculo. Esta função foi por vezes adaptada à literatura - como classicista, Luís de Camões usou este recurso na sua epopeia Os Lusíadas. No cinema e na televisão, é por vezes exibida uma montagem de imagens ou curtos excertos de filme com uma rápida explicação do destino das personagens, como foi feito por exemplo na longa-metragem britânica Quatro Casamentos e um Funeral. Devido a esta função de encerramento de uma mensagem, a palavra epílogo também passou a designar, por vezes em sentido figurado, um final, remate ou fecho de qualquer tipo (de processo legal, acção política, fim de uma vida, etc.). En epilog eller ett efterord är en mer eller mindre fristående avslutning av en berättelse där till exempel karaktärerna kan "prata fritt" till läsaren, eller också kan det vara en avslutning där man berättar om karaktärernas öden framåt i tiden. Epiloger kan också förekomma i film, teater eller spel. Antonym till epilog är prolog. Epiloger kan ge läsaren en bättre bild av vad som hände efter att huvudpersonen dött/en katastrof inträffat. De är vanliga i böcker som inte har någon efterföljare, speciellt i sådana som slutar på ett oväntat sätt. Författarens efterord, är även de vanligast i sista boken av serien men även fristående böcker. Epilog (stgr. ἐπίλογος epílogos) – końcowa część utworu literackiego (głównie epiki i dramatu), która nie jest częścią właściwej fabuły, lecz jej dopełnieniem lub komentarzem do niej. W epilogu autor umieszcza informacje o dalszych losach bohaterów (po zakończeniu wypadków opisanych we właściwej fabule) lub przedstawia wyjaśnienia dotyczące swojego zamysłu twórczego oraz zamierzonego sensu dzieła. W niektórych dramatach, głównie antycznych, jest to "wypowiedź końcowa do publiczności, objaśniająca intencje twórcy i sens przedstawienia". Epilog może być napisany wierszem lub prozą. Epilog adalah bagian akhir dari suatu sastra dan literatur, biasanya digunakan untuk menutup cerita. Epilog disajikan dari sudut pandang di dalam cerita tersebut. Kebalikannya adalah ; sebuah tulisan di awal sebuah karya sastra atau drama, biasanya digunakan untuk membuka cerita dan menarik perhatian. Beberapa genre, misalnya program televisi dan permainan video, menyebut epilog sebagai "outro" sebagai kebalikan dari penggunaan "intro" untuk "pengenalan". 后记,也称跋、书后、后序、后题等,是一種文體的名稱,写在作品或书籍之后的序文,用以介绍写作经过,或对作品进行评价。和前言不同,后记篇幅往往较小,内容不如前言全面,所涉者多為「評介、鑑定或考據等性質」之內容。 后记一词早在唐朝韩愈所做的《科斗书后记》中便已使用,使用“X后”的例子,有欧阳修写的《书梅圣俞稿后》、曾巩写的《书魏郑公传后》、王安石写的《书李文公集后》等。 Un epíleg és un fragment de text a la fi d'una obra, que normalment s'usa per a donar-li acabament. L'autor pot bé continuar la narració normal, com si fos l'escena final, o bé parlar directament al lector. En literatura, l'epíleg sol ser un capítol literari al final de la narració. També es troben epílegs al cinema o en sèries de televisió. És principalment un entremès, un adéu al públic. La Fontaine, creient haver acabat la seva obra de les Faules en el VI llibre, pren comiat del lector en aquest epíleg: * Bornons ici cette carrière, * Les longs ouvrages me font peur ; * Loin d'épuiser une matière, * On n'en doit prendre que la fleur… * (Fitem aquí aquesta carrera, * Les llargues obres em fan por; * Lluny d'esgotar una matèria, * N'havem de prendre sinó la flor...) El llibre XI també té un epíleg, perquè al seu torn havia de ser el darrer. エピローグ(英語:epilogue; [ˈɛpɪləɡ]; エピログ)は、通常文学作品や映画、ドラマなどにおいて物語を完結させるために、物語中の視点から描かれた結末の部分のことである。物語の後に著者自身の言葉として書かれた文章は、エピローグとは別にあとがきと呼ばれている。対義語はプロローグであり、文学作品や映画、ドラマの冒頭の部分では、物語のオープニングを描いて関心を引き付けるために用いられる。エピローグの語源はギリシャ語のepilogos(語結、跋)である。 Een epiloog (ook: nawoord, narede of naspel) is een tekst of muziekstuk dat aan het einde van een verhaal, toneel- of muziekstuk komt. Bij een verhaal en een toneelstuk wordt het vaak gebruikt om nadere uitleg te geven over de inhoud van het werk, of om te vertellen wat er nadien met de hoofdpersonen is gebeurd. Ook de laatste etappe van een wielerronde, zoals de Ronde van Frankrijk, wordt epiloog genoemd. Het antoniem van 'epiloog' is proloog. Epiek en narratologie Эпило́г (греч. έπίλογος — послесловие ← ἐπι — на, сверх + λόγος — слово) — заключительная часть, прибавленная к законченному художественному произведению и не обязательно связанная с ним неразрывным развитием действия. Как пролог представляет действующих лиц до начала действия или сообщает то, что ему предшествовало, так эпилог знакомит читателя с дальнейшей судьбой действующих лиц, заинтересовавших его в произведении. От послесловия в тесном смысле эпилог отличается тем, что первое может быть размышлением, тогда как эпилог — всегда рассказ. Типичные эпилоги — иногда без особого заглавия — заканчивают романы Достоевского и Тургенева. خاتمة أو الخاتمة (بالإنجليزية:Epilogue) (باليونانية: epílogos ἐπίλογος «الاستنتاج» من ἐπί برنامج التحصين الموسع، «بالإضافة» والشعارات λόγος، «كلمة») وهي عبارة عن قطعة من الكتابة في نهاية العمل من الأدب، وعادة ما تستخدم لوضع حد للعمل الأدبي. يتم تقديمه من منظور داخل القصة. عندما يتدخل المؤلف ويتحدث مباشرة إلى القارئ، فإن ذلك يعتبر أكثر ملاءمة ككلمة ختامية. والعكس هو مقدمة وهي قطعة من الكتابة في بداية عمل أدبي أو درامي، وعادة ما تستخدم لفتح القصة وجذب الاهتمام. بعض الأنواع، على سبيل المثال البرامج التلفزيونية وألعاب الفيديو، تسمي الخاتمة «خاتمة» منقوشة على استخدام «مقدمة» لـ «مقدمة». عادة ما يتم تعيين الخاتمة بعد اكتمال القصة الرئيسية. في بعض الأنواع، يمكن استخدامها للتلميح إلى الدفعة التالية في سلسلة من الأعمال. كما أنها تستخدم لإرضاء فضول القراء ولتغطية أي نهايات فضفاضة من القصة. Epilogo, dal greco ἐπιλέγως epilogos; da ἐπί- (dopo) e λόγος (discorso) è la scena conclusiva di un'opera teatrale o il capitolo conclusivo di un'opera letteraria. Questo termine designa in generale una parte finale aggiunta ad un discorso, ad un'opera. È una parte completa, come un piccolo capitolo a sé stante. È l'opposto del prologo e, mentre il primo serve a presentare al lettore i personaggi prima dell'azione, l'epilogo può essere utilizzato per far conoscere gli sviluppi futuri della vicenda. An epilogue or epilog (from Greek ἐπίλογος epílogos, "conclusion" from ἐπί epi, "in addition" and λόγος logos, "word") is a piece of writing at the end of a work of literature, usually used to bring closure to the work. It is presented from the perspective of within the story. When the author steps in and speaks directly to the reader, that is more properly considered an afterword. The opposite is a prologue—a piece of writing at the beginning of a work of literature or drama, usually used to open the story and capture interest. Some genres, for example television programs and video games, call the epilogue an "outro" patterned on the use of "intro" for "introduction". Epilogues are usually set in the future, after the main story is completed. Within some genres it can be used to hint at the next installment in a series of work. It is also used to satisfy the reader's curiosity and to cover any loose ends of the story. L’épilogue (du grec "ἐπίλογος", lui-même étant issu des mots ἐπί (epi) : sur, au-dessus et λόγος (logos) : discours) est la dernière partie, la conclusion d’une œuvre (discours, roman, film, pièce théâtrale, etc.). Il désigne plus particulièrement au théâtre classique un discours récapitulatif à la fin de la pièce. Ce terme désigne en général une partie finale ajoutée, comme de surcroît, à un discours, à un ouvrage, en lui-même complet. C’est l’opposé du prologue et, comme celui-ci sert souvent à présenter au lecteur les personnages avant l’action, l’épilogue peut être employé à faire connaître ce qu’ils deviendront, l’action accomplie. L’épilogue ne se conçoit donc guère comme une partie intégrante d’un ouvrage, discours, roman ou pièce de théâtre, et ne peut se confondre avec la péroraison, la conclusion ou le dénouement. Tout au plus peut-il être l’indication d’une suite du drame, de son lointain contrecoup. Mais le mot a également pris un sens plus large en désignant, dans les romans, un ultime chapitre où l’on apprend généralement des informations sans rapport direct avec l’intrigue. Il est surtout un hors-d’œuvre, un adieu au public. La Fontaine, croyant avoir fini son œuvre des Fables au VIe livre, prend congé du lecteur dans cet épilogue : Bornons ici cette carrière,Les longs ouvrages me font peur ;Loin d’épuiser une matière,On n’en doit prendre que la fleur… Le XIe livre a aussi un épilogue, parce qu’à son tour, il devait être le dernier. Au théâtre, on a considéré comme épilogue la phrase consacrée où l’acteur saluait le public et implorait ses applaudissements : Vos valete, et plaudite, cives, et c’est cet humble appel à la bienveillance que les vaudevillistes ont varié à l’infini dans le couplet de la fin.
gold:hypernym
dbr:Piece
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Epilogue?oldid=1112203068&ns=0
dbo:wikiPageLength
24838
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Epilogue