This HTML5 document contains 504 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n129http://mn.dbpedia.org/resource/
n119http://azb.dbpedia.org/resource/
n63http://su.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
n135http://ia.dbpedia.org/resource/
n52http://jv.dbpedia.org/resource/
n120http://pa.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n70http://new.dbpedia.org/resource/
umbel-rchttp://umbel.org/umbel/rc/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
n92https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
n35http://my.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n62http://arz.dbpedia.org/resource/
n118http://te.dbpedia.org/resource/
n111http://uz.dbpedia.org/resource/
n76http://ta.dbpedia.org/resource/
n38http://ur.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
n126http://bpy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pnbhttp://pnb.dbpedia.org/resource/
n26http://qu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
n108http://api.nytimes.com/svc/semantic/v2/concept/name/nytd_des/
n109http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-anhttp://an.dbpedia.org/resource/
n71http://tl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ishttp://is.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-iohttp://io.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
n56http://scn.dbpedia.org/resource/
n112http://lv.dbpedia.org/resource/
n132http://ast.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lbhttp://lb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
n94http://yi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gdhttp://gd.dbpedia.org/resource/
n77http://hy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n133http://tg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lmohttp://lmo.dbpedia.org/resource/
n59http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbpedia-sqhttp://sq.dbpedia.org/resource/
n21http://li.dbpedia.org/resource/
n61http://si.dbpedia.org/resource/
n51http://sa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
n46http://ba.dbpedia.org/resource/
n114http://cv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-barhttp://bar.dbpedia.org/resource/
n96http://dbpedia.org/resource/Wikt:
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n106http://d-nb.info/gnd/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
n30http://vec.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-warhttp://war.dbpedia.org/resource/
n86http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n95http://www.w3.org/2006/03/wn/wn20/instances/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-slhttp://sl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n134http://data.linkedmdb.org/resource/film/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
n107https://archive.org/details/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
n69http://sco.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n105http://ckb.dbpedia.org/resource/
n64http://min.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n20http://kn.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-swhttp://sw.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n50https://www.washingtonpost.com/outlook/everything-you-thought-you-knew-about-gravity-is-wrong/2019/08/01/
n75http://gu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
n72http://bs.dbpedia.org/resource/
n16http://tt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ndshttp://nds.dbpedia.org/resource/
n67http://ne.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n12http://dbpedia.org/resource/File:
n98http://ky.dbpedia.org/resource/
n41http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-kuhttp://ku.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
n57http://am.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
n115http://bn.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n91https://feynmanlectures.caltech.edu/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:

Statements

Subject Item
dbr:Gravity
rdf:type
umbel-rc:TVShow_SingleCW owl:Thing dbo:Disease
rdfs:label
Gravity Gravidade Gravedad Zwaartekracht جاذبية Gravito 引力 Гравитация Imtharraingt Gravetat Gravitation Гравітація Βαρύτητα Interazione gravitazionale Gravitation Grabitazio Gravitace Gravitation Grawitacja 중력 重力 Gravitasi
rdfs:comment
L'interazione gravitazionale (o gravitazione o gravità nel linguaggio comune) è una delle quattro interazioni fondamentali note in fisica. Nella fisica classica newtoniana, la gravità è interpretata come una forza conservativa di attrazione a distanza agente fra corpi dotati di massa, secondo la legge di gravitazione universale; la sua manifestazione più evidente nell'esperienza quotidiana è la forza peso. Гравіта́ція або тяжіння, притягання — властивість тіл із масою притягуватись одне до одного. Гравітаційна взаємодія найслабша із фундаментальних взаємодій, однак її характерною особливістю є те, що тіла, які мають масу, завжди притягаються одне до одного. Притягання дуже великих мас в астрономічних масштабах створює значні сили, завдяки яким світ є таким, яким людина його знає. Зокрема, гравітація є причиною земного тяжіння, унаслідок якого предмети падають додолу. Законами гравітації визначається рух Місяця навколо Землі і Землі та інших планет навколо Сонця. La gravedad es un fenómeno natural por el cual los objetos con masa son atraídos entre sí, efecto mayormente observable en la interacción entre los planetas, galaxias y demás objetos del universo. Es una de las cuatro interacciones fundamentales que origina la aceleración que experimenta un cuerpo físico en las cercanías de un objeto astronómico. También se denomina interacción gravitatoria o gravitación. Гравита́ция (притяже́ние, всеми́рное тяготе́ние, тяготе́ние) (от лат. gravitas — «тяжесть») — универсальное фундаментальное взаимодействие между материальными телами, обладающими массой. В приближении малых по сравнению со скоростью света скоростей и слабого гравитационного взаимодействия описывается теорией тяготения Ньютона, в общем случае описывается общей теорией относительности Эйнштейна. В квантовом пределе гравитационное взаимодействие предположительно описывается квантовой теорией гравитации, которая ещё не разработана. La gravito estas fundamenta forto, kiu efikas inter masoj.Ĝi kaŭzas, ke ĉiuj mashavaj objektoj altiras, t. e. tendencas alproksimigi, sin reciproke. La rezultanta forto dependas je la distanco(j) kaj je la masoj. Gravito ankaŭ tenas Teron sur ĝia vojo ĉirkaŭ Sunon. A gravidade é uma das quatro forças fundamentais da natureza, em conjunto com o eletromagnetismo, a força nuclear fraca e a força nuclear forte. Na física moderna, a descrição mais precisa da gravidade é dada pela teoria geral da relatividade de Einstein, segundo a qual o fenómeno é uma consequência da curvatura espaço-tempo que regula o movimento de objetos inertes. A clássica lei da gravitação universal de Newton postula que a força da gravidade é diretamente proporcional às massas dos corpos em interação e inversamente proporcional ao quadrado da distância entre eles. Esta descrição oferece uma aproximação precisa para a maioria das situações físicas, entre as quais os cálculos de trajetória espacial. Gravitace je přírodní jev, který se projevuje jako vzájemné přitažlivé působení (interakci) všech objektů, které mají hmotnost nebo energii. Gravitační pole je prostor kolem objektu, ve kterém se gravitace projevuje. Protože dosah gravitace je teoreticky nekonečný, za hranici gravitačního pole se obvykle považuje místo, kde její působení přestává být měřitelné. Běžně pozorovatelným důsledkem gravitace Země je tíha hmotných předmětů. الجاذبية وتعرف أيضاً باسم الثَقالة هي ظاهرة طبيعية يتم بواسطتها تحريك وميل كل الأشياء من الكتلة أو الطاقة -بما في ذلك الكواكب والنجوم والمجرات وحتى الضوء- نحو بعضها البعض. على الأرض، تعطي الجاذبية ثقلاً للأجسام المادية (الوزن)، وجاذبية القمر تسبب المد والجزر في المحيط. تسبب الانجذاب الجاذبي للمادة الغازية الأصلية الموجودة في الكون في البدء في الاندماج النووي، وتكوين النجوم -وتجميع النجوم معًا في مجرات- لذا فإن الجاذبية مسؤولة عن العديد من الهياكل الواسعة النطاق في الكون. على الرغم من ذلك فإن آثار الجاذبية تصبح أضعف بشكل متزايد على الأشياء البعيدة. Gravitation (av latin gravis = tung), i vardagligt tal ofta likställd med tyngdkraft, är en av universums fyra fundamentala krafter. Det är den attraherande kraft som massor utsätter varandra för, och ger upphov till det som vi kallar massans tyngd. Exempel på fenomen som beror på gravitation: * Gravitationen är det som håller oss kvar på jorden. * Ett föremål som man tappar greppet om faller till golvet. * Jordens gravitation håller månen kvar i dess bana runt jorden. * Månens gravitation orsakar de stora tidvattenvågorna på jorden. Grawitacja (ciążenie powszechne) – polegające na tym, że wszystkie obiekty posiadające masę lub energię wzajemnie przyciągają się. We współczesnej fizyce grawitację opisuje ogólna teoria względności, w której grawitacja nie jest oddziaływaniem a konsekwencją zakrzywienia czasoprzestrzeni przez materię. Poza ogólną teorią względności grawitacja jest jednym z czterech oddziaływań podstawowych, jest opisana prawem powszechnego ciążenia sformułowanym przez Isaaca Newtona. 重力(じゅうりょく)とは、以下の概念のいずれかを指して用いられる。 * 地球上で物体が地面に近寄っていく現象や、それを引き起こすとされる「力」。人々が日々、物を持った時に感じているいわゆる「重さ」を作り出す原因となる力。 * 物体が他の物体に引きよせられる現象。および(その現象は《力》が引き起こしていると見なす場合の)その「力」。 * その物体の質量によって生じる時空の歪みが他の物体を引き寄せる作用。 重力に関する言葉は、英語の gravity の頭文字を取って G と略されることがある。たとえば、物理学の文献においては慣習的に、天体の表面重力を小文字の g、万有引力定数を大文字の G を用いて表す。日本語の「重力」は、オランダ語の zwaartekracht を「zwaarte(重さ)」と「kracht(力)」に分けて意訳されたものである。また、重力の働く場所が一点に集中したと考えたとき、それは重心である。 重力(英語:gravitation/gravity),是指具有质量的物体之间相互吸引的作用,也是物体重量的来源。 引力与电磁力、弱相互作用及强相互作用一起构成自然界的四大基本相互作用。在这四种基本相互作用中,引力是最弱的一种,但同时也是一种长程有效作用力。在现代物理学中,引力现象一般由广义相对论来精确描述,认为引力反映了物体的惯性在弯曲时空中的表现。而经典力学中的牛顿万有引力定律则是对引力在通常物理条件下的极好的近似描述。 在地球上,地球对地面附近物体的万有引力赋予了物体的重量,并使物体落向地面。在宇宙中,引力让物质聚集而形成天体,同时也让天体之间相互吸引,形成按照轨道运转的天体系统。此外,月球以及太陽对地球上海水的引力,形成了地球上的潮汐。 Gravitasi atau gravitas (dari bahasa Latin gravitas, berarti "berat"), adalah fenomena alam di mana semua hal yang memiliki massa atau energi di alam semesta—termasuk planet, bintang, galaksi, dan bahkan cahaya—saling tarik-menarik satu sama lain. Di bumi, gravitasi menyebabkan benda fisik memiliki berat, gravitasi Bulan menyebabkan air laut pasang laut, dan gravitasi matahari mengakibatkan planet dan beragam objek lainnya berada pada orbitnya masing-masing tata surya. Gaya gravitasi dari materi di ruang angkasa yang ada di alam semesta menyebabkan materi tersebut mulai berkumpul, membentuk bintang dan menyebabkan bintang-bintang tersebut berkumpul membentuk galaksi sehingga dapat dikatakan struktur berskala besar dalam alam semesta diciptakan oleh gravitasi. Gravitasi memiliki bentang ni De zwaartekracht of gravitatie is een aantrekkende kracht die twee of meer lichamen op elkaar uitoefenen. De zwaartekracht is een van de vier natuurkrachten. Deze kracht is op het niveau van atomen zeer klein vergeleken met de andere krachten, maar is de meest alledaagse op macroscopische afstanden: een op elk lichaam werkende kracht, in de richting van het zwaartepunt en evenredig met de massa van het voorwerp. De zwaartekracht is op astronomische afstanden in nog sterkere mate de overheersende kracht, bijvoorbeeld tussen de aarde en de maan, tussen de zon en alle planeten en zelfs tussen sterrenstelsels, waardoor de uitdijing van het heelal tegengewerkt wordt. De zwaartekracht, die verantwoordelijk is voor bijvoorbeeld het vallen van een appel, zorgt er eveneens voor dat de maan of een s Στη φυσική, βαρύτητα ονομάζεται η ιδιότητα των υλικών σωμάτων να έλκουν και να έλκονται αμοιβαία με άλλα υλικά σώματα. Τα ελκόμενα σώματα κινούνται με επιταχυνόμενη κίνηση προς το έλκον σώμα. Οι έλξεις είναι αμοιβαίες. Το μέτρο της αντίστασης, που παρουσιάζει κάθε σώμα στη μεταβολή της κινητικής του κατάστασης, το ονομάζουμε μάζα του σώματος. Η δύναμη έλξης, που ονομάζεται βάρος, είναι μεγαλύτερη όταν τα σώματα είναι πλησιέστερα ή όταν έχουν μεγαλύτερη μάζα. Grabitazioa fenomeno natural bat da, zeinaren eraginez masadun objetuek elkar erakartzen duten. Efektu hori erraz ikus daiteke masa handiko objektuen artean, planeta eta izarren artean, adibidez, baina masadun edozein gorputzen gainean du eragina, gorputz subatomikoetatik hasi eta gorputz hipermasiboetaraino. Masa eta energia baliokideak direnez, energiaren edozein formak (argiak barne) grabitatea sortu eta haren eragina jasaten du. Lurrean, grabitateak masadun objektuei pisua ematen die, eta Ilargiaren grabitatea da ozeano eta itsasoetan mareak sortzen dituena. Unibertsoan gas egoeran dagoen materia grabitatearen eraginez kolapsatzen denean sortzen dira izarrak, eta izar horiek grabitatearen eraginez taldekatuz sortzen dira galaxiak; grabitatea da unibertsoan zehar dauden eskala handiko h In physics, gravity (from Latin gravitas 'weight') is a fundamental interaction which causes mutual attraction between all things with mass or energy. Gravity is, by far, the weakest of the four fundamental interactions, approximately 1038 times weaker than the strong interaction, 1036 times weaker than the electromagnetic force and 1029 times weaker than the weak interaction. As a result, it has no significant influence at the level of subatomic particles. However, gravity is the most significant interaction between objects at the macroscopic scale, and it determines the motion of planets, stars, galaxies, and even light. Die Gravitation (von lateinisch gravitas für „Schwere“), auch Massenanziehung oder Gravitationskraft, ist eine der vier Grundkräfte der Physik. Sie äußert sich in der gegenseitigen Anziehung von Massen. Sie nimmt mit zunehmender Entfernung der Massen ab, besitzt aber unbegrenzte Reichweite. Im Gegensatz zu elektrischen oder magnetischen Kräften lässt sie sich nicht abschirmen. La gravetat és la força d'atracció mútua que experimenten dos objectes amb massa. Es tracta d'una de les quatre forces fonamentals observades fins ara en la natura: la força electromagnètica, la força nuclear feble, la força nuclear forta i la força de la gravetat. La gravitation, l'une des quatre interactions fondamentales qui régissent l'Univers, est l'interaction physique responsable de l'attraction des corps massifs. Elle se manifeste notamment par l'attraction terrestre qui nous retient au sol, la gravité, qui est responsable de plusieurs manifestations naturelles ; les marées, l'orbite des planètes autour du Soleil, la sphéricité de la plupart des corps célestes en sont quelques exemples. D'une manière plus générale, la structure à grande échelle de l'Univers est déterminée par la gravitation. Dlí dobhriste nádúir is ea an imtharraingt nó domhantarraingthe. Déileálann sé leis an luasghéarú chuig a chéile idir dhá rud, ar bhonn an fhad eatarthu. Dlí imtharraingthe Newton: San gcás seo, G = tairiseach na himtharraingthe: 중력(重力, 영어: gravity)은 질량을 가진 두 물체 사이에 작용하는 힘이자 질량을 가진 모든 물체 사이에 작용하는 만유인력이다. 현재 알려진 자연계의 네 가지 힘 중에서는 가장 약하며, 유일하게 인력만이 작용한다.
owl:differentFrom
dbr:Gravity_anomaly
rdfs:seeAlso
dbr:Introduction_to_general_relativity
foaf:depiction
n41:The_Leaning_Tower_of_Pisa_SB.jpeg n41:LIGO_Hanford_aerial_05.jpg n41:Schwarzchild-metric.jpg n41:Falling_ball.jpg n41:Merging_Group_Arp_194.png n41:GalacticRotation2.svg n41:Gravity_action-reaction.gif n41:1919_eclipse_positive.jpg n41:Portrait_of_Sir_Isaac_Newton,_1689.jpg
dcterms:subject
dbc:Articles_containing_video_clips dbc:Fundamental_interactions dbc:Empirical_laws dbc:Acceleration dbc:Gravity
dbo:wikiPageID
38579
dbo:wikiPageRevisionID
1121321877
dbo:wikiPageWikiLink
dbc:Gravity dbr:Speed_of_light dbr:Superfluid n12:Gravity_action-reaction.gif dbr:Domingo_de_Soto dbr:Alexis_Bouvard dbr:Mass dbr:Aristotelian_physics dbc:Articles_containing_video_clips dbr:Rotation dbr:Theory_of_everything dbr:Modern_physics dbr:F(R)_gravity dbr:Expansion_of_the_Universe dbr:Gravitational_lensing dbr:Relative_density dbr:Edmond_Halley dbc:Fundamental_interactions dbr:India dbr:Electromagnetic_radiation dbr:Aurélien_Hees dbr:Earth_tide dbr:John_Moffat_(physicist) dbr:Electromagnetic_force dbr:Time_delay_of_light dbr:Tide dbr:International_System_of_Units dbr:Proportionality_(mathematics) dbr:Conformal_gravity dbr:Energy dbr:Anti-gravity dbr:Kitt_Peak_National_Observatory dbr:Planck_length dbr:Cosmological_constant dbr:Chronology_of_the_universe dbr:Binary_star_system dbr:Redshift dbr:Gauss's_law_for_gravity dbr:General_relativity dbr:Horndeski's_theory dbr:Simon_Stevin dbr:Equivalence_principle dbr:Urbain_Le_Verrier dbr:Georges_Lemaître dbr:Modified_Newtonian_dynamics dbr:YGKOW_G1 dbr:Superfluid_vacuum_theory dbr:Galaxy dbr:Exact_solutions_in_general_relativity n12:LIGO_Hanford_aerial_05.jpg dbr:Partial_differential_equation dbr:Reissner–Nordström_metric dbr:Quantum_mechanics dbr:Quantum_field_theory dbr:Supergravity dbr:Glen_Rebka dbr:Earth's_rotation dbr:Immune_system dbr:Time dbr:Neutron_star dbr:Artificial_gravity dbr:Quantum_vacuum dbr:Force dbr:Black_hole dbr:Jacob_Bekenstein dbr:Flemish n12:Falling_ball.jpg dbr:Plutarch dbr:Al-Biruni dbr:Event_horizon dbr:Georges-Louis_Le_Sage n12:Merging_Group_Arp_194.png dbr:Einstein_field_equations dbr:Big_Bang dbr:Universe dbr:Macroscopic_scale dbr:John_Couch_Adams dbr:Kerr_metric dbr:Le_Sage's_theory_of_gravitation dbr:Surface_area dbr:Quantum dbr:Black_hole_merger dbr:Virtual_particle dbr:Weight dbr:Standard_gravity dbr:System_of_equations dbr:Pound–Rebka_experiment dbr:Philosophiæ_Naturalis_Principia_Mathematica dbr:Space dbr:Classical_limit dbr:Quantum_gravity dbr:Archimedes dbc:Empirical_laws dbr:Solar_eclipse_of_May_29,_1919 dbr:Cygnus_A dbr:Brahmagupta dbr:Pressuron dbr:Amanda_Weltman dbr:Center_of_gravity dbr:Nordström's_theory_of_gravitation dbr:Curvature dbr:De_motu_corporum_in_gyrum n12:GalacticRotation2.svg dbr:Giambattista_Benedetti dbr:Dark_flow dbr:Air_resistance dbr:Multicellular_organism dbr:Two-body_problem dbr:Strong_interaction dbr:Whitehead's_theory_of_gravitation dbr:Ritz's_Equation dbr:Geodesic dbr:Andrei_Sakharov dbr:False_vacuum dbr:Greece dbr:Aryabhata dbr:Classical_mechanics dbr:Timeline_of_the_formation_of_the_Universe dbr:Metric_tensor_(general_relativity) dbr:Kepler's_laws_of_planetary_motion dbr:Aristotelian_theory_of_gravity dbr:Circular_symmetry dbr:Escape_velocity dbr:Subatomic_particle dbr:Free_fall dbr:Dark_matter dbr:Loop_quantum_gravity dbr:Tensor–vector–scalar_gravity dbr:Hudson_Bay dbr:Atmospheric_escape dbr:Light-years dbr:Schwarzschild_solution dbr:Newton's_law_of_universal_gravitation dbr:Kerr–Newman_metric dbr:Olivier_Minazzoli dbr:Star dbr:Giovanni_Battista_Riccioli dbr:Cygnus_X-1 dbr:Gravity_as_an_entropic_force dbr:Weightlessness dbr:Newton's_second_law dbr:Photon dbr:Dominican_Order dbr:Planet dbr:Square_(algebra) dbr:Newton's_laws_of_motion dbr:Frame_dragging dbr:Spacetime dbr:Gravitation_of_the_Moon dbr:Cellular_differentiation dbr:Jesuits dbr:Giovan_Battista_Bellaso n96:गुरुत्वाकर्षण dbr:International_Bureau_of_Weights_and_Measures dbr:Weak_interaction dbr:Persians dbr:Robert_Pound dbr:Geodesic_(general_relativity) n12:Portrait_of_Sir_Isaac_Newton,_1689.jpg dbr:Linear_differential_equations dbr:Metric_expansion_of_space dbr:Inversely_proportional dbr:Gravitational_singularity dbr:Chameleon_particle dbr:Gravitational_time_dilation dbr:Lee_Smolin dbr:Centrifugal_force dbr:Mordehai_Milgrom dbr:Micro-g_environment dbr:Nonsymmetric_gravitational_theory dbr:Gravitational_lens dbr:Chinese_Science_Bulletin dbr:Standard_gravitational_parameter dbr:Gravitropism dbr:Solutions_of_the_Einstein_field_equations dbr:Middle_East dbr:Gravity_Probe_B dbr:Neptune n12:1919_eclipse_positive.jpg dbr:Arcseconds dbr:Post-Newtonian_expansion dbr:Perihelion dbr:Lyman-alpha_forest dbr:Hulse–Taylor_binary dbr:Carlo_Rovelli dbr:Edwin_Hubble dbr:Dark_energy dbr:Alexander_Friedmann dbr:Elementary_functions n12:The_Leaning_Tower_of_Pisa_SB.jpeg dbr:Gamma_ray dbr:Static_universe dbr:Distance dbr:Flyby_anomaly dbr:Massive_gravity dbr:Gravity_assist dbr:Al-Khazini dbr:Delft_tower_experiment dbr:Stress–energy_tensor dbr:Collective_excitation dbr:Kaluza–Klein_theory dbr:Graviton dbr:LIGO dbr:Inclined_plane dbr:Gravity_of_Earth dbr:Gravitational_waves dbr:Aristotle dbr:String_theory dbr:Spanish_people dbr:Benedetto_Varchi dbc:Acceleration dbr:Francesco_Maria_Grimaldi dbr:Gravitational_potential dbr:Circulatory_system dbr:Luca_Ghini dbr:Gravitational_constant dbr:Mercury_(planet) dbr:Einstein_tensor dbr:Galaxy_rotation_curve dbr:Star_formation dbr:Physical_cosmology dbr:Induced_gravity dbr:Galaxy_groups_and_clusters dbr:Galileo_Galilei dbr:Arthur_Eddington dbr:Uranus dbr:Albert_Einstein dbr:Irwin_I._Shapiro dbr:Astronomical_unit dbr:Astronomical_object dbr:Equations_for_a_falling_body dbr:Abhay_Ashtekar dbr:Particle_physics dbr:Friedmann–Lemaître–Robertson–Walker_metric dbr:Self-creation_cosmology dbr:Coalescence_(physics) dbr:Earth's_gravity dbr:Cosmic_microwave_background_radiation dbr:Fundamental_interaction dbr:X-rays n12:Schwarzchild-metric.jpg dbr:Justin_Khoury dbr:Brans–Dicke_theory dbr:The_Washington_Post dbr:Physical_object
dbo:wikiPageExternalLink
n50:627f3696-a723-11e9-a3a6-ab670962db05_story.html n91:I_07.html n107:physicssciengv2p00serw
owl:sameAs
dbpedia-it:Interazione_gravitazionale dbpedia-sq:Graviteti dbpedia-pl:Grawitacja dbpedia-cs:Gravitace dbpedia-ko:중력 n16:Гравитация dbpedia-bg:Гравитация dbpedia-mr:गुरुत्वाकर्षण dbpedia-br:Gravitadur n20:ಗುರುತ್ವ n21:Zwaordjekraf dbpedia-fi:Painovoima dbpedia-fa:گرانش dbpedia-gl:Gravidade dbpedia-th:ความโน้มถ่วง n26:Llasaturaku dbpedia-io:Gravitado wikidata:Q11412 dbpedia-eu:Grabitazio n30:Gravità dbpedia-lmo:Forza_de_gravità dbpedia-az:Cazibə_qüvvəsi dbpedia-als:Gravitation dbpedia-af:Swaartekrag n35:ဒြပ်ဆွဲအား dbpedia-sk:Gravitácia dbpedia-tr:Kütleçekim n38:ثقالت dbpedia-ru:Гравитация dbpedia-ca:Gravetat dbpedia-ja:重力 dbpedia-pnb:گریوٹی dbpedia-is:Þyngdarafl n46:Гравитация dbpedia-el:Βαρύτητα n51:गुरुत्वाकर्षणशक्तिः n52:Gravitasi dbpedia-nds:Gravitatschoon dbpedia-sw:Graviti dbpedia-id:Gravitasi n56:Gravitazzioni_univirsali n57:ግስበት dbpedia-an:Gravedat n59:गुरुत्वाकर्षण n61:ගුරුත්වාකර්ෂණය n62:جاذبيه n63:Gravitasi n64:Gravitasi dbpedia-ka:გრავიტაცია dbpedia-et:Gravitatsioon n67:गुरुत्व_बल dbpedia-ms:Graviti n69:Gravitation n70:गेँसु n71:Grabidad n72:Gravitacija dbpedia-hu:Gravitáció dbpedia-fr:Gravitation n75:ગુરુત્વાકર્ષણ n76:ஈர்ப்பு_விசை n77:Ձգողականություն dbpedia-ar:جاذبية dbpedia-pt:Gravidade dbpedia-ku:Rakêş dbpedia-sv:Gravitation dbpedia-bar:Schwaakroft dbpedia-de:Gravitation dbpedia-oc:Gravitacion n86:Gravitacija dbpedia-uk:Гравітація dbpedia-vi:Tương_tác_hấp_dẫn dbpedia-hr:Gravitacija dbpedia-mk:Гравитација n92:C5Mw dbpedia-zh:引力 n94:גראוויטאציע dbpedia-be:Гравітацыя n98:Тартылуу dbpedia-no:Gravitasjon dbpedia-ro:Gravitație dbpedia-da:Gravitation dbpedia-nl:Zwaartekracht dbpedia-sr:Гравитација freebase:m.09lw1 n105:ڕاکێشان_(فیزیک) n106:4021908-2 n108:Gravitation%20and%20Gravity n109:ഗുരുത്വാകർഷണം dbpedia-simple:Gravity n111:Gravitatsiya n112:Gravitācija dbpedia-he:כבידה n114:Гравитаци n115:মহাকর্ষ dbpedia-fy:Swiertekrêft dbpedia-nn:Gravitasjon n118:గురుత్వాకర్షణ n119:جاذیبه n120:ਗੁਰੂਤਾ_ਖਿੱਚ dbpedia-es:Gravedad dbpedia-sl:Težnost dbpedia-war:Hulog-bug-át dbpedia-ga:Imtharraingt dbpedia-la:Gravitas_(physica) n126:অভিকর্ষ dbpedia-kk:Гравитация dbpedia-gd:Iom-tharraing n129:Гравитаци dbpedia-sh:Gravitacija dbpedia-cy:Disgyrchiant n132:Gravedá n133:Гирониш n134:65160 n135:Gravitation dbpedia-lb:Gravitatioun dbpedia-eo:Gravito
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Refend dbt:General_relativity_sidebar dbt:Reflist dbt:Colend dbt:Theories_of_gravitation dbt:Short_description dbt:Sisterlinks dbt:Math dbt:Classical_mechanics dbt:Springer dbt:Authority_control dbt:Pp-move-indef dbt:Pp-semi-indef dbt:Portal_bar dbt:Physconst dbt:Citation_needed dbt:Etymology dbt:Mvar dbt:Cite_news dbt:Cite_book dbt:Clear dbt:Cn dbt:See_also dbt:Distinguish dbt:Sub dbt:Fundamental_interactions dbt:Other_uses dbt:Cols dbt:Redirect dbt:Use_dmy_dates dbt:Main dbt:Refbegin
dbo:thumbnail
n41:Merging_Group_Arp_194.png?width=300
dbp:b
Physics Study Guide/Gravity
dbp:c
category:Gravitation
dbp:d
y
dbp:id
p/g045050 p/g045040
dbp:m
no
dbp:mw
no
dbp:n
no
dbp:q
Gravity
dbp:s
1911
dbp:species
no
dbp:title
Gravitation Gravitation, theory of
dbp:v
Gravitation
dbp:wikt
gravity
dbo:abstract
Grawitacja (ciążenie powszechne) – polegające na tym, że wszystkie obiekty posiadające masę lub energię wzajemnie przyciągają się. We współczesnej fizyce grawitację opisuje ogólna teoria względności, w której grawitacja nie jest oddziaływaniem a konsekwencją zakrzywienia czasoprzestrzeni przez materię. Poza ogólną teorią względności grawitacja jest jednym z czterech oddziaływań podstawowych, jest opisana prawem powszechnego ciążenia sformułowanym przez Isaaca Newtona. 重力(じゅうりょく)とは、以下の概念のいずれかを指して用いられる。 * 地球上で物体が地面に近寄っていく現象や、それを引き起こすとされる「力」。人々が日々、物を持った時に感じているいわゆる「重さ」を作り出す原因となる力。 * 物体が他の物体に引きよせられる現象。および(その現象は《力》が引き起こしていると見なす場合の)その「力」。 * その物体の質量によって生じる時空の歪みが他の物体を引き寄せる作用。 重力に関する言葉は、英語の gravity の頭文字を取って G と略されることがある。たとえば、物理学の文献においては慣習的に、天体の表面重力を小文字の g、万有引力定数を大文字の G を用いて表す。日本語の「重力」は、オランダ語の zwaartekracht を「zwaarte(重さ)」と「kracht(力)」に分けて意訳されたものである。また、重力の働く場所が一点に集中したと考えたとき、それは重心である。 La gravito estas fundamenta forto, kiu efikas inter masoj.Ĝi kaŭzas, ke ĉiuj mashavaj objektoj altiras, t. e. tendencas alproksimigi, sin reciproke. La rezultanta forto dependas je la distanco(j) kaj je la masoj. Gravito ankaŭ tenas Teron sur ĝia vojo ĉirkaŭ Sunon. A gravidade é uma das quatro forças fundamentais da natureza, em conjunto com o eletromagnetismo, a força nuclear fraca e a força nuclear forte. Na física moderna, a descrição mais precisa da gravidade é dada pela teoria geral da relatividade de Einstein, segundo a qual o fenómeno é uma consequência da curvatura espaço-tempo que regula o movimento de objetos inertes. A clássica lei da gravitação universal de Newton postula que a força da gravidade é diretamente proporcional às massas dos corpos em interação e inversamente proporcional ao quadrado da distância entre eles. Esta descrição oferece uma aproximação precisa para a maioria das situações físicas, entre as quais os cálculos de trajetória espacial. Do ponto de vista prático, a atração gravitacional da Terra confere peso aos objetos e faz com que caiam ao chão quando são soltos (como a atração é mútua, a Terra também se move em direção aos objetos, mas apenas por uma ínfima fração). Do ponto de vista cosmológico, a gravidade faz com que a matéria dispersa se aglutine, e que essa matéria aglutinada se mantenha intacta, permitindo dessa forma a existência de planetas, estrelas, galáxias e a maior parte dos objetos macroscópicos no universo. A gravidade é ainda responsável por manter a Terra e os demais planetas e satélites em suas respectivas órbitas, pela formação das marés pela convecção natural, por aquecer o interior de estrelas e planetas em formação e por vários outros fenómenos na Terra e no universo. De zwaartekracht of gravitatie is een aantrekkende kracht die twee of meer lichamen op elkaar uitoefenen. De zwaartekracht is een van de vier natuurkrachten. Deze kracht is op het niveau van atomen zeer klein vergeleken met de andere krachten, maar is de meest alledaagse op macroscopische afstanden: een op elk lichaam werkende kracht, in de richting van het zwaartepunt en evenredig met de massa van het voorwerp. De zwaartekracht is op astronomische afstanden in nog sterkere mate de overheersende kracht, bijvoorbeeld tussen de aarde en de maan, tussen de zon en alle planeten en zelfs tussen sterrenstelsels, waardoor de uitdijing van het heelal tegengewerkt wordt. De zwaartekracht, die verantwoordelijk is voor bijvoorbeeld het vallen van een appel, zorgt er eveneens voor dat de maan of een satelliet in een baan om de aarde blijft, dat de aarde zelf in een baan om de zon blijft draaien, en dat de zon op zijn beurt samen met alle andere sterren van de Melkweg om een zeker middelpunt heen blijft draaien. Bovendien veroorzaakt de zwaartekracht de getijdenvelden rond het massamiddelpunt van een hemellichaam. De getijdenvelden van de zon en de maan zijn op de aarde bijvoorbeeld verantwoordelijk voor een verschijnsel als springtij. In physics, gravity (from Latin gravitas 'weight') is a fundamental interaction which causes mutual attraction between all things with mass or energy. Gravity is, by far, the weakest of the four fundamental interactions, approximately 1038 times weaker than the strong interaction, 1036 times weaker than the electromagnetic force and 1029 times weaker than the weak interaction. As a result, it has no significant influence at the level of subatomic particles. However, gravity is the most significant interaction between objects at the macroscopic scale, and it determines the motion of planets, stars, galaxies, and even light. On Earth, gravity gives weight to physical objects, and the Moon's gravity is responsible for sublunar tides in the oceans (the corresponding antipodal tide is caused by the inertia of the Earth and Moon orbiting one another). Gravity also has many important biological functions, helping to guide the growth of plants through the process of gravitropism and influencing the circulation of fluids in multicellular organisms. Investigation into the effects of weightlessness has shown that gravity may play a role in immune system function and cell differentiation within the human body. The gravitational attraction between the original gaseous matter in the Universe allowed it to coalesce and form stars which eventually condensed into galaxies, so gravity is responsible for many of the large-scale structures in the Universe. Gravity has an infinite range, although its effects become weaker as objects get farther away. Gravity is most accurately described by the general theory of relativity (proposed by Albert Einstein in 1915), which describes gravity not as a force, but as the curvature of spacetime, caused by the uneven distribution of mass, and causing masses to move along geodesic lines. The most extreme example of this curvature of spacetime is a black hole, from which nothing—not even light—can escape once past the black hole's event horizon. However, for most applications, gravity is well approximated by Newton's law of universal gravitation, which describes gravity as a force causing any two bodies to be attracted toward each other, with magnitude proportional to the product of their masses and inversely proportional to the square of the distance between them: where F is the force, m1 and m2 are the masses of the objects interacting, r is the distance between the centers of the masses and G is the gravitational constant. Current models of particle physics imply that the earliest instance of gravity in the Universe, possibly in the form of quantum gravity, supergravity or a gravitational singularity, along with ordinary space and time, developed during the Planck epoch (up to 10−43 seconds after the birth of the Universe), possibly from a primeval state, such as a false vacuum, quantum vacuum or virtual particle, in a currently unknown manner. Scientists are currently working to develop a theory of gravity consistent with quantum mechanics, a quantum gravity theory, which would allow gravity to be united in a common mathematical framework (a theory of everything) with the other three fundamental interactions of physics. L'interazione gravitazionale (o gravitazione o gravità nel linguaggio comune) è una delle quattro interazioni fondamentali note in fisica. Nella fisica classica newtoniana, la gravità è interpretata come una forza conservativa di attrazione a distanza agente fra corpi dotati di massa, secondo la legge di gravitazione universale; la sua manifestazione più evidente nell'esperienza quotidiana è la forza peso. Nella fisica moderna, l'attuale teoria più completa, la relatività generale, interpreta l'interazione gravitazionale come una conseguenza della curvatura dello spaziotempo creata dalla presenza di corpi dotati di massa o energia. Una piccola massa a grande velocità o una grande massa in quiete hanno lo stesso effetto sulla curvatura dello spazio-tempo circostante. Il campo gravitazionale che ne deriva è rappresentato matematicamente da un tensore metrico legato alla curvatura dello spazio-tempo attraverso il tensore di Riemann. In tale contesto, la forza peso diventa una forza apparente, conseguenza della geometria dello spazio-tempo indotta dalla massa terrestre. 중력(重力, 영어: gravity)은 질량을 가진 두 물체 사이에 작용하는 힘이자 질량을 가진 모든 물체 사이에 작용하는 만유인력이다. 현재 알려진 자연계의 네 가지 힘 중에서는 가장 약하며, 유일하게 인력만이 작용한다. La gravedad es un fenómeno natural por el cual los objetos con masa son atraídos entre sí, efecto mayormente observable en la interacción entre los planetas, galaxias y demás objetos del universo. Es una de las cuatro interacciones fundamentales que origina la aceleración que experimenta un cuerpo físico en las cercanías de un objeto astronómico. También se denomina interacción gravitatoria o gravitación. Si un cuerpo está situado en las proximidades de un planeta, un observador a una distancia fija del planeta medirá una aceleración del cuerpo dirigida hacia la zona central de dicho planeta, si tal cuerpo no está sometido al efecto de otras fuerzas. La Oficina Internacional de Pesas y Medidas estableció en 1901 una gravedad estándar para la superficie de la Tierra, acorde al Sistema Internacional, con un valor fijo de 9,80665 m/s².​ الجاذبية وتعرف أيضاً باسم الثَقالة هي ظاهرة طبيعية يتم بواسطتها تحريك وميل كل الأشياء من الكتلة أو الطاقة -بما في ذلك الكواكب والنجوم والمجرات وحتى الضوء- نحو بعضها البعض. على الأرض، تعطي الجاذبية ثقلاً للأجسام المادية (الوزن)، وجاذبية القمر تسبب المد والجزر في المحيط. تسبب الانجذاب الجاذبي للمادة الغازية الأصلية الموجودة في الكون في البدء في الاندماج النووي، وتكوين النجوم -وتجميع النجوم معًا في مجرات- لذا فإن الجاذبية مسؤولة عن العديد من الهياكل الواسعة النطاق في الكون. على الرغم من ذلك فإن آثار الجاذبية تصبح أضعف بشكل متزايد على الأشياء البعيدة. فالوزن على سبيل المثال هو القوة التي تحدثها الجاذبية محدثة الانجذاب بين الأرض والجسم المعني وهي تساوي جداء تسارع الجاذبية في كتلة الجسم. وكان أول من وضع نظرية للجاذبية هو الفيزيائي المعروف إسحاق نيوتن وبقيت هذه النظرية صامدة حتى تم استبدالها من قبل أينشتاين بنظرية النسبية العامة لكن معادلة نيوتن تبقى صحيحة وأكثر عملية عندما نتحدث عن حقول جاذبية ضعيفة كإرسال المركبات الفضائية والتطبيقات الهندسية الإنشائية مثل بناء الجسور المعلقة. انتشر مصطلح الجاذبية الأرضية مبكراً كون فكرة التجاذب كانت راسخة حسب النظرة النيوتنية، لاحقاً انتشر مصطلحي الجاذبية كتعميم لظاهرة التجاذب بين أي جسمين، ومصطلح ثقالة المشتق من الثقل وهو أكثر دلالة على مفهوم نظرية النسبية للثقالة حيث تعتبر النسبية الثقالة أو الجاذبية مجرد التواء في الزمكان وليس هناك من أي تجاذب بين الأجسام. بشكل عام قد يكون من الأنسب استخدام مصطلح «جاذبية» في إطار الميكانيكا الكلاسيكية في حين يستخدم مصطلح «ثقالة» في إطار النسبية العامة. Гравита́ция (притяже́ние, всеми́рное тяготе́ние, тяготе́ние) (от лат. gravitas — «тяжесть») — универсальное фундаментальное взаимодействие между материальными телами, обладающими массой. В приближении малых по сравнению со скоростью света скоростей и слабого гравитационного взаимодействия описывается теорией тяготения Ньютона, в общем случае описывается общей теорией относительности Эйнштейна. В квантовом пределе гравитационное взаимодействие предположительно описывается квантовой теорией гравитации, которая ещё не разработана. Гравитация играет крайне важную роль в структуре и эволюции Вселенной (устанавливая связь между плотностью Вселенной и скоростью её расширения), определяя ключевые условия равновесия и устойчивости астрономических систем. Без гравитации во Вселенной не было бы планет, звёзд, галактик, чёрных дыр. Гравитационное сжатие является основным источником энергии на поздних стадиях эволюции звёзд (белые карлики, нейтронные звезды, чёрные дыры). Согласно общей теории относительности, гравитационное взаимодействие является инвариантным относительно С-симметрии, P-симметрии и Т-симметрии Гравіта́ція або тяжіння, притягання — властивість тіл із масою притягуватись одне до одного. Гравітаційна взаємодія найслабша із фундаментальних взаємодій, однак її характерною особливістю є те, що тіла, які мають масу, завжди притягаються одне до одного. Притягання дуже великих мас в астрономічних масштабах створює значні сили, завдяки яким світ є таким, яким людина його знає. Зокрема, гравітація є причиною земного тяжіння, унаслідок якого предмети падають додолу. Законами гравітації визначається рух Місяця навколо Землі і Землі та інших планет навколо Сонця. La gravitation, l'une des quatre interactions fondamentales qui régissent l'Univers, est l'interaction physique responsable de l'attraction des corps massifs. Elle se manifeste notamment par l'attraction terrestre qui nous retient au sol, la gravité, qui est responsable de plusieurs manifestations naturelles ; les marées, l'orbite des planètes autour du Soleil, la sphéricité de la plupart des corps célestes en sont quelques exemples. D'une manière plus générale, la structure à grande échelle de l'Univers est déterminée par la gravitation. Plusieurs théories ont tenté de rendre compte de la gravitation. Actuellement encore, la théorie de la relativité générale d'Albert Einstein (1915) reste la plus satisfaisante. Elle considère la gravitation comme une manifestation de la courbure de l'espace-temps sous l'effet de l'énergie de la matière qui s'y trouve. La loi de la gravitation de Newton, élaborée à la fin du XVIIe siècle, demeure cependant une excellente approximation dans les cas non relativistes (vitesses faibles par rapport à celle de la lumière et masses de l'ordre de la masse solaire ou inférieures). À l’échelle microscopique, la gravitation est la plus faible des quatre interactions fondamentales de la physique ; elle devient dominante au fur et à mesure que l’échelle de grandeur augmente. Avec la force électromagnétique, elle est l'une des deux interactions à agir au-delà de la dimension du noyau atomique. De plus, comme elle est toujours attractive, elle domine sur les forces électromagnétiques qui l'emportent à plus courte portée, étant tantôt attractives, tantôt répulsives. La théorie de la gravitation est ainsi toujours l'objet de nombreuses recherches, et la communauté scientifique considère qu'élaborer une théorie plus complète de la gravitation, capable de prendre en compte les effets de nature microscopique (quantiques), et pour cette raison appelée gravitation quantique, est un des grands défis à relever pour la physique du XXIe siècle. 重力(英語:gravitation/gravity),是指具有质量的物体之间相互吸引的作用,也是物体重量的来源。 引力与电磁力、弱相互作用及强相互作用一起构成自然界的四大基本相互作用。在这四种基本相互作用中,引力是最弱的一种,但同时也是一种长程有效作用力。在现代物理学中,引力现象一般由广义相对论来精确描述,认为引力反映了物体的惯性在弯曲时空中的表现。而经典力学中的牛顿万有引力定律则是对引力在通常物理条件下的极好的近似描述。 在地球上,地球对地面附近物体的万有引力赋予了物体的重量,并使物体落向地面。在宇宙中,引力让物质聚集而形成天体,同时也让天体之间相互吸引,形成按照轨道运转的天体系统。此外,月球以及太陽对地球上海水的引力,形成了地球上的潮汐。 Die Gravitation (von lateinisch gravitas für „Schwere“), auch Massenanziehung oder Gravitationskraft, ist eine der vier Grundkräfte der Physik. Sie äußert sich in der gegenseitigen Anziehung von Massen. Sie nimmt mit zunehmender Entfernung der Massen ab, besitzt aber unbegrenzte Reichweite. Im Gegensatz zu elektrischen oder magnetischen Kräften lässt sie sich nicht abschirmen. Auf der Erde bewirkt die Gravitation (Erdanziehungskraft), dass alle Körper nach „unten“, d. h. in Richtung Erdmittelpunkt, fallen, sofern sie nicht durch andere Kräfte daran gehindert werden. Im Sonnensystem bestimmt die Gravitation die Bahnen der Planeten, Monde, Satelliten und Kometen und im Kosmos die Bildung von Sternen und Galaxien sowie dessen Entwicklung im Großen. Gravitation wird oft mit Schwerkraft gleichgesetzt. Allerdings umfasst die vom lokal herrschenden Schwerefeld bestimmte Kraft auf einen Körper (das Gewicht des Körpers) nicht nur die Gravitationskraft, sondern auch die auf den Körper wirkenden Trägheitswirkungen (insbesondere durch die Rotation des Bezugssystems). Im Rahmen der klassischen Physik wird die Gravitation mit dem Newtonschen Gravitationsgesetz beschrieben, d. h. als eine instantan, also unmittelbar und ohne Zeitverlust durch den leeren Raum wirkende Fernwirkungskraft. Ein grundlegend anderes Verständnis der Gravitation ergibt sich aus der allgemeinen Relativitätstheorie nach Albert Einstein. Hierbei wirkt die Gravitation nicht in Form einer Kraft auf die Körper, sondern entspricht einer Krümmung der vierdimensionalen Raumzeit, wobei die Bahnen der Körper, auf die keine weiteren Kräfte wirken, einer kürzesten Linie im gekrümmten Raum, d. h. einer Geodäte, entsprechen. Gravitation (av latin gravis = tung), i vardagligt tal ofta likställd med tyngdkraft, är en av universums fyra fundamentala krafter. Det är den attraherande kraft som massor utsätter varandra för, och ger upphov till det som vi kallar massans tyngd. Exempel på fenomen som beror på gravitation: * Gravitationen är det som håller oss kvar på jorden. * Ett föremål som man tappar greppet om faller till golvet. * Jordens gravitation håller månen kvar i dess bana runt jorden. * Månens gravitation orsakar de stora tidvattenvågorna på jorden. Gravitation är en av de mindre utforskade krafterna. En starkt bidragande orsak till det är att gravitationen är så oerhört svag att det är svårt att utföra experiment i laboratorier; att den är så betydelsefull beror på att den är den enda kraft som är enbart attraherande (till skillnad från exempelvis den elektriska kraften) och därmed främst har betydelse på stora avstånd. Det första försöket att beskriva gravitationen gjordes av Isaac Newton, som insåg att det är samma grundläggande kraft som får föremål på jorden att falla till marken, som håller till exempel månen i sin bana runt jorden, även om han medgav att han inte hade en aning om hur en sådan ”verkan på avstånd” fungerade rent fysikaliskt. Med den allmänna relativitetsteorin beskrivs gravitationen som en krökning av rummet (och tiden), och vad vi ser som en kraft som får massor att accelerera mot varandra är då en direkt konsekvens av att de färdas i ”räta linjer” i denna böjda rumtid. I en populär modell tänker man sig en uppspänd gummiduk på vilken massorna ligger och orsakar att duken i närheten sjunker ned en bit. Kvantmekaniken förutsäger att gravitation liksom andra krafter förmedlas av en partikel, som i detta fall kallas graviton. Denna partikel är dock ännu ej experimentellt verifierad. Gravitasi atau gravitas (dari bahasa Latin gravitas, berarti "berat"), adalah fenomena alam di mana semua hal yang memiliki massa atau energi di alam semesta—termasuk planet, bintang, galaksi, dan bahkan cahaya—saling tarik-menarik satu sama lain. Di bumi, gravitasi menyebabkan benda fisik memiliki berat, gravitasi Bulan menyebabkan air laut pasang laut, dan gravitasi matahari mengakibatkan planet dan beragam objek lainnya berada pada orbitnya masing-masing tata surya. Gaya gravitasi dari materi di ruang angkasa yang ada di alam semesta menyebabkan materi tersebut mulai berkumpul, membentuk bintang dan menyebabkan bintang-bintang tersebut berkumpul membentuk galaksi sehingga dapat dikatakan struktur berskala besar dalam alam semesta diciptakan oleh gravitasi. Gravitasi memiliki bentang nilai tak terbatas. Walaupun demikian, efeknya akan semakin melemah seiring suatu objek berjarak semakin jauh. Fisika modern paling akurat mendeskripsikan gravitasi menggunakan teori relativitas umum yang diajukan oleh Albert Einstein pada 1915, yang menjabarkan gravitasi bukan sebagai sebuah gaya, namun sebagai konsekuensi dari massa yang bergerak "lurus" dalam sebuah kelengkungan ruang-waktu yang disebabkan oleh distribusi massa yang tidak merata. Contoh paling ekstrim dari kelengkungan ruang-waktu tersebut adalah lubang hitam, di mana tiada suatu benda apapun, bahkan cahaya, dapat lolos begitu ia melewati horizon peristiwa lubang hitam. Namun, untuk kebanyakan kasus, gravitasi dapat dijelaskan oleh hukum gravitasi universal Newton yang lebih sederhana. Newton menjabarkan gravitasi sebagai sebuah gaya yang menyebabkan dua benda fisik untuk saling tarik-menarik satu sama lainnya, dengan daya yang sebanding dengan massa yang dihasilkan dan berbanding terbalik dengan jarak di antara kedua benda dikuadratkan. Beberapa teori yang belum dapat dibuktikan menyebutkan bahwa gaya gravitasi timbul karena adanya partikel graviton dalam setiap atom. Στη φυσική, βαρύτητα ονομάζεται η ιδιότητα των υλικών σωμάτων να έλκουν και να έλκονται αμοιβαία με άλλα υλικά σώματα. Τα ελκόμενα σώματα κινούνται με επιταχυνόμενη κίνηση προς το έλκον σώμα. Οι έλξεις είναι αμοιβαίες. Το μέτρο της αντίστασης, που παρουσιάζει κάθε σώμα στη μεταβολή της κινητικής του κατάστασης, το ονομάζουμε μάζα του σώματος. Η δύναμη έλξης, που ονομάζεται βάρος, είναι μεγαλύτερη όταν τα σώματα είναι πλησιέστερα ή όταν έχουν μεγαλύτερη μάζα. Η βαρύτητα στη Γη έλκει τα υλικά σώματα και προκαλεί την πτώση τους στην επιφάνειά της όταν αφεθούν ελεύθερα. Επιπροσθέτως, η βαρύτητα είναι η αιτία της ύπαρξης της γης, του ήλιου και των άλλων . Χωρίς αυτή δεν θα υπήρχε ζωή, όπως τη γνωρίζουμε σήμερα. Η βαρύτητα είναι επίσης υπεύθυνη για την τροχιά της γης και των υπόλοιπων πλανητών γύρω από τον Ήλιο, την τροχιά της σελήνης γύρω από τη Γη, τον σχηματισμό παλιρροιών και άλλα φυσικά φαινόμενα που παρατηρούμε. Η βαρύτητα είναι μία από τις στη φύση. Οι άλλες τρεις είναι η ηλεκτρομαγνητική δύναμη, η ασθενής πυρηνική και η ισχυρή πυρηνική. Η βαρύτητα είναι η πιο αδύναμη από τις τέσσερις αλληλεπιδράσεις, αλλά δρα σε μεγάλες αποστάσεις και είναι πάντοτε ελκτική. La gravetat és la força d'atracció mútua que experimenten dos objectes amb massa. Es tracta d'una de les quatre forces fonamentals observades fins ara en la natura: la força electromagnètica, la força nuclear feble, la força nuclear forta i la força de la gravetat. La gravetat és la més important respecte al funcionament de l'Univers: les forces nuclears són de tan curt abast que tan sols es manifesten en el món atòmic i subatòmic; la força electromagnètica pot actuar a qualsevol distància, però es basa en l'existència de dos tipus de càrrega (la positiva i la negativa, que existeixen en igual quantitat), de manera que càrregues diferents s'atreuen i càrregues iguals es repel·leixen, o sigui, que el resultat a gran escala és neutre. En canvi, la força de la gravetat és sempre atractiva i actua a qualsevol distància, per això és sempre present arreu. És la causant que la Terra giri al voltant del Sol (entre els quals hi ha més de 150 milions de quilòmetres) i que el Sol es mogui al voltant del centre de la Via Làctia (a més de 25 mil anys llum de distància). A part d'això, la força gravitatòria és, entre les quatre forces fonamentals, la que menys entenen els físics moderns. Aquests aspiren a formular la Gran Teoria Unificada, en què les quatre forces estiguin unides en un model físic que descrigui el comportament de l'Univers com un tot. En aquest moment, la força de la gravetat és la més problemàtica, la que es resisteix a la unió. Sempre s'ha dit que la gravetat ens atrau cap al centre de la Terra; però si analitzem detingudament la forma en què un objecte massiu "deforma" l'espaitemps que l'envolta, arribarem a la conclusió que no és una força que ens atrau, sinó més aviat una força que ens empeny cap al centre d'un cos massiu, en aquest cas la Terra. Per tant, hauríem de dir: "La gravetat és la força que empeny un objecte massiu cap al centre d'un altre de més massiu". Gravitace je přírodní jev, který se projevuje jako vzájemné přitažlivé působení (interakci) všech objektů, které mají hmotnost nebo energii. Gravitační pole je prostor kolem objektu, ve kterém se gravitace projevuje. Protože dosah gravitace je teoreticky nekonečný, za hranici gravitačního pole se obvykle považuje místo, kde její působení přestává být měřitelné. Běžně pozorovatelným důsledkem gravitace Země je tíha hmotných předmětů. V klasické fyzice je gravitace univerzální pravá gravitační síla, popsaná Newtonovým gravitačním zákonem, podle kterého se dvě tělesa vzájemně přitahují úměrně jejich hmotnosti a vzdálenosti, pro kterou platí zákon superpozice (nezávislého skládání gravitačních sil od více objektů). Tento popis je pouze aproximativní (přibližný), ale mimo velmi vysoké hmotnosti a pro rychlosti malé v porovnání s rychlostí světla je nepřesnost zanedbatelná. Pro svou jednoduchost má stále široké praktické využití. V obecné teorii relativity je gravitace přesněji popsaná Einsteinovými rovnicemi gravitačního pole jako projev zakřivení časoprostoru hmotou a energií. Na základě postulované ekvivalence gravitace a setrvačného zrychlení se toto zakřivení projevuje stejným způsobem jako silové pole. Z teorie vyplývá, že gravitace ovlivňuje i dráhu světla (s nulovou klidovou hmotností) a vysvětluje tak například princip gravitační čočky nebo černé díry. Dalším důsledkem je zpomalování plynutí času vlivem gravitace (dilatace času) nebo gravitační rudý posuv​. Kvantová fyzika dosud nezahrnuje konzistentní teorii kvantové gravitace. Zatímco ostatní tři známé základní interakce kvantová teorie pole popisuje jako interakce podřízené jisté kalibrační symetrii a zprostředkované intermediálními částicemi, teorie gravitační interakce s hypotetickou intermediální částicí gravitonem se zatím nedaří vytvořit. Gravitace tak zůstává problémem, jak relativistickou a kvantovou teorii spojit do jednoho celku označovaného jako teorie všeho. Dlí dobhriste nádúir is ea an imtharraingt nó domhantarraingthe. Déileálann sé leis an luasghéarú chuig a chéile idir dhá rud, ar bhonn an fhad eatarthu. Dlí imtharraingthe Newton: San gcás seo, G = tairiseach na himtharraingthe: Grabitazioa fenomeno natural bat da, zeinaren eraginez masadun objetuek elkar erakartzen duten. Efektu hori erraz ikus daiteke masa handiko objektuen artean, planeta eta izarren artean, adibidez, baina masadun edozein gorputzen gainean du eragina, gorputz subatomikoetatik hasi eta gorputz hipermasiboetaraino. Masa eta energia baliokideak direnez, energiaren edozein formak (argiak barne) grabitatea sortu eta haren eragina jasaten du. Lurrean, grabitateak masadun objektuei pisua ematen die, eta Ilargiaren grabitatea da ozeano eta itsasoetan mareak sortzen dituena. Unibertsoan gas egoeran dagoen materia grabitatearen eraginez kolapsatzen denean sortzen dira izarrak, eta izar horiek grabitatearen eraginez taldekatuz sortzen dira galaxiak; grabitatea da unibertsoan zehar dauden eskala handiko hainbat egitura edo formazioren sortzailea. Horrenbestez, grabitazioa laugarren oinarrizko indartzat har daiteke, indar elektromagnetikoarekin, elkarrekintza nuklear ahularekin eta elkarrekintza nuklear bortitzarekin batera. Guztietan ahulena da, hain zuzen ere, grabitazio-indarra eta, hori dela eta, ez du eragin nabarmenik partikula azpiatomikoen higidura aztertzeko orduan. Eskala makroskopikoan, aldiz, indar grabitatorioa nagusitzen da. Besteak beste, gorputz astronomikoen formazioaren eta ibilbidearen arrazoi nagusia da. Bestalde, grabitazioa ulertzeko beste modu bat ere badago: Einstein-ek proposatutako “Grabitazio orokorraren teoria”. Teoria horren arabera, grabitazioa ez da oinarrizko indar bat, masa ezberdineko gorputzek sortutako espazio-denboraren kurbaduraren ondorio zuzen bat baizik. Hala eta guztiz ere, aplikazio gehienetarako nahikoa da Newtonen lege unibertsalaz baliatzea, horrek nahiko ondo hurbiltzen baitu aztertu beharreko sistema. Etorkizunari begira, grabitazioa bere osotasunean ulertu ahal izateko, mekanika kuantikoaren ikuspuntutik garatutako teoria bat osatzen saiatu beharko genuke, orain arteko lana barneratzeaz gain, gaurdaino ulertzeko gai izan ez garen gaietan sakonduko duena: Grabitazio Kuantikoaren Teoria. Zientzialari asko ari dira fisikaren adar honetan lanean, haien helburua izanik orain arteko teoria guztiak eta lau indarrak barne hartuko dituen “Guztiaren Teoria” bat lortzea.
gold:hypernym
dbr:Phenomenon
dbp:wordnet_type
n95:synset-serial-noun-1
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Gravity?oldid=1121321877&ns=0
dbo:wikiPageLength
64886
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Gravity