This HTML5 document contains 85 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
n17https://global.dbpedia.org/id/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n23http://arz.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n21http://wayback.vefsafn.is/wayback/20091122085711/http:/www3.hi.is/%7Eeybjorn/ugm/skindex/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbphttp://dbpedia.org/property/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/

Statements

Subject Item
dbr:Jórunn_skáldmær
rdf:type
yago:Woman110787470 yago:Organism100004475 yago:YagoLegalActor yago:YagoLegalActorGeo yago:Person100007846 yago:LivingThing100004258 yago:Female109619168 yago:CausalAgent100007347 yago:Writer110794014 owl:Thing yago:PhysicalEntity100001930 yago:WikicatVikingAgeWomen yago:WikicatVikingAgePoets yago:WikicatNorwegianPoets yago:WikicatWomenPoets yago:Adult109605289 yago:Wikicat10th-centuryPoets yago:Whole100003553 yago:Communicator109610660 dbo:Person yago:Poet110444194 yago:Wikicat10th-centuryWomenWriters yago:Object100002684
rdfs:label
Jórunn skáldmær Jórunn skáldmær 요룬 스칼드메르 Jórunn skáldmær Jórunn skáldmær Jorun skaldemö Jórunn skáldmær
rdfs:comment
Jórunn skáldmær war eine altnordische Dichterin. Sie verfasste die Drápa Sendibítr. 요룬 스칼드메르(고대 노르드어: Jórunn skáldmær→시의 처녀 요룬)는 10세기 초반에 활동한 노르웨이의 스칼드 시인이다. 〈통렬한 교훈〉(Sendibítr 센디비트)이라는 시가 유일하게 보존되어 있는데, 그나마도 불완전하여 2개 구절과 반쪽자리 구절 3개만 남아 있다. 요룬의 시를 보존하고 있는 문헌들은 대개 스노리 스투를루손의 작품들이다. 〈통렬한 교훈〉은 미발왕 하랄과 흑왕 할프단 부자의 골육상쟁을 다루고 있으며, 현재까지 보존된 여성이 작사한 스칼드 시 중 가장 오래된 작품이다. Jórunn skáldmær ("poet-maiden") was a Norwegian skald active in the first half of the 10th century. Only two stanzas and three half-stanzas of her Sendibítr ("Biting message") were preserved, mostly in Snorri Sturluson's works, such as Saga of Harald Fairhair and Skáldskaparmál. The Sendibítr, which deals with a conflict between Harald Fairhair and his son Halfdan the Black, is the longest recorded skaldic poem composed by a woman. Jórunn skáldmær (o Jór) fu una poetessa scaldica del X secolo. Viene citata da Snorri Sturluson nella sua Haralds saga hárfagra e nella Edda in prosa, dove è annoverata tra altri scaldi. L'unica opera di Jórunn giunta fino a noi è . Anche nel Flateyjabók si trova un riferimento a Jórunn, dove viene chiamata skjaldmær (fanciulla-scudo), cioè guerriera e non skáldmær (fanciulla-scaldo). Jórunn skáldmær (del nórdico antiguo: poeta-virgen) fue una escaldo de Noruega de la primera mitad del siglo X. De su obra solo se ha conservado dos estrofas completas y tres estrofas incompletas de su Sendibítr (mensaje mordaz), la mayoría en obras recopilatorias del islandés Snorri Sturluson: Haralds saga ins hárfagra, Óláfs saga helga in sérstaka y Skáldskaparmál. Sendibítr, trata del conflicto entre el rey Harald I de Noruega y su hijo Halfdan Haraldsson el Negro y es el poema escáldico más largo conocido compuesto por una mujer en la Era vikinga.​ Jórunn skáldmær (« la jeune fille scalde » en vieux norrois) est une scalde norvégienne qui composa dans la première moitié du Xe siècle. Seules trois strophes et deux demi-strophes de son Sendibítr (« Message mordant ») ont été conservées, principalement dans les œuvres de Snorri Sturluson (la saga de Harald à la Belle Chevelure et la saga de saint Óláf, dans Heimskringla, ainsi que Skáldskaparmál). Le Sendibítr, qui évoque un conflit entre le roi de Norvège Harald à la Belle Chevelure et son fils Halfdan III de Vestfold, est le plus long poème scaldique composé par une femme qui nous soit parvenu. Jorun skaldemö (Jórunn skáldmær) var en norsk skald verksam under tidigt 900-tal då Harald Hårfager var kung i Norge. Hennes tillnamn skáldmær (mær = mö, ung kvinna) tyder på att hon redan som ung vann ryktbarhet som skald. Betydelsen av namnet Sendibítr är inte helt klar. Ordet kan betyda "bitande (bittert, beskt, vasst) budskap". Det är denna tolkning som Finnur Jónsson väljer att göra. I så fall är det rimligt att kvädet också har riktat kritik mot Harald, vilket ytterligare understryker att Jorun bör ha haft stor auktoritet.
dcterms:subject
dbc:10th-century_writers dbc:Norwegian_women_poets dbc:10th-century_Norwegian_women dbc:10th-century_Norwegian_poets dbc:10th-century_women_writers
dbo:wikiPageID
8140404
dbo:wikiPageRevisionID
1083021307
dbo:wikiPageWikiLink
dbc:10th-century_writers dbc:Norwegian_women_poets dbr:Steinunn_Refsdóttir dbc:10th-century_Norwegian_women dbr:Harald_I_of_Norway dbr:Skáldskaparmál dbc:10th-century_Norwegian_poets dbr:Norway dbr:Gunnhildr_konungamóðir dbr:Hildr_Hrólfsdóttir dbr:Saga_of_Harald_Fairhair dbc:10th-century_women_writers dbr:Snorri_Sturluson dbr:Skald
dbo:wikiPageExternalLink
n21:jorunn.html
owl:sameAs
freebase:m.026t1xx dbpedia-fr:Jórunn_skáldmær dbpedia-sv:Jorun_skaldemö dbpedia-it:Jórunn_skáldmær n17:2YDuE dbpedia-es:Jórunn_skáldmær dbpedia-ko:요룬_스칼드메르 dbpedia-nn:Jorunn_Skaldmøy dbpedia-no:Jórunn_skáldmær n23:يورون_سكالدمير dbpedia-de:Jórunn_skáldmær wikidata:Q2720875
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Norway-poet-stub dbt:Heathen_Skalds dbt:Authority_control
dbo:abstract
Jórunn skáldmær ("poet-maiden") was a Norwegian skald active in the first half of the 10th century. Only two stanzas and three half-stanzas of her Sendibítr ("Biting message") were preserved, mostly in Snorri Sturluson's works, such as Saga of Harald Fairhair and Skáldskaparmál. The Sendibítr, which deals with a conflict between Harald Fairhair and his son Halfdan the Black, is the longest recorded skaldic poem composed by a woman. Jórunn skáldmær (« la jeune fille scalde » en vieux norrois) est une scalde norvégienne qui composa dans la première moitié du Xe siècle. Seules trois strophes et deux demi-strophes de son Sendibítr (« Message mordant ») ont été conservées, principalement dans les œuvres de Snorri Sturluson (la saga de Harald à la Belle Chevelure et la saga de saint Óláf, dans Heimskringla, ainsi que Skáldskaparmál). Le Sendibítr, qui évoque un conflit entre le roi de Norvège Harald à la Belle Chevelure et son fils Halfdan III de Vestfold, est le plus long poème scaldique composé par une femme qui nous soit parvenu. 요룬 스칼드메르(고대 노르드어: Jórunn skáldmær→시의 처녀 요룬)는 10세기 초반에 활동한 노르웨이의 스칼드 시인이다. 〈통렬한 교훈〉(Sendibítr 센디비트)이라는 시가 유일하게 보존되어 있는데, 그나마도 불완전하여 2개 구절과 반쪽자리 구절 3개만 남아 있다. 요룬의 시를 보존하고 있는 문헌들은 대개 스노리 스투를루손의 작품들이다. 〈통렬한 교훈〉은 미발왕 하랄과 흑왕 할프단 부자의 골육상쟁을 다루고 있으며, 현재까지 보존된 여성이 작사한 스칼드 시 중 가장 오래된 작품이다. Jórunn skáldmær (del nórdico antiguo: poeta-virgen) fue una escaldo de Noruega de la primera mitad del siglo X. De su obra solo se ha conservado dos estrofas completas y tres estrofas incompletas de su Sendibítr (mensaje mordaz), la mayoría en obras recopilatorias del islandés Snorri Sturluson: Haralds saga ins hárfagra, Óláfs saga helga in sérstaka y Skáldskaparmál. Sendibítr, trata del conflicto entre el rey Harald I de Noruega y su hijo Halfdan Haraldsson el Negro y es el poema escáldico más largo conocido compuesto por una mujer en la Era vikinga.​ Jórunn skáldmær (o Jór) fu una poetessa scaldica del X secolo. Viene citata da Snorri Sturluson nella sua Haralds saga hárfagra e nella Edda in prosa, dove è annoverata tra altri scaldi. L'unica opera di Jórunn giunta fino a noi è . Anche nel Flateyjabók si trova un riferimento a Jórunn, dove viene chiamata skjaldmær (fanciulla-scudo), cioè guerriera e non skáldmær (fanciulla-scaldo). Secondo Sandra Ballif Straubhaar Jórunn è una figura chiave che serviva alla corte di Norvegia come consigliere del re, un ruolo comune per gli scaldi uomini. La sua opera è l'unico riferimento da cui possiamo trarre conclusioni sulla sua vita e la sua datazione. Jórunn skáldmær war eine altnordische Dichterin. Sie verfasste die Drápa Sendibítr. Jorun skaldemö (Jórunn skáldmær) var en norsk skald verksam under tidigt 900-tal då Harald Hårfager var kung i Norge. Hennes tillnamn skáldmær (mær = mö, ung kvinna) tyder på att hon redan som ung vann ryktbarhet som skald. Av hennes produktion har emellertid endast två strofer och tre halvstrofer av ett drottkvätt-kväde bevarats. Kvädet heter Sendibítr och finns i Harald Hårfagres saga som ingår i Heimskringla, samt i den stora sagan om Olav den helige (Óláfs saga helga in sérstaka) och i storsagan om Olav Tryggvason (Óláfs saga Tryggvasonar en mesta). Ytterligare en halvstrof är citerad i Skáldskaparmál, där Jorun lovprisar kung Harald för att han rödfärgat sina vapen i "omänniskors (óþjóðar) blod". Den händelse som åsyftas torde vara en straffexpedition som Harald, enligt Orkneysagan och Heimskringla, företog för att rensa västerhavet från det sjörövarpack som förhärjat den norska kusten. De övriga stroferna behandlar en konflikt mellan Haralds vuxna söner Erik Blodyx och , där Harald tog Eriks parti. Skalden Guttorm sindre (Goþþormr sindri) prisas också för att han fått till stånd en förlikning mellan parterna. Ämnesvalet visar att dikten måste ha tillkommit sent under Haralds regering. Det faktum att Jorun dristar sig till att beröra kungaättens inbördes stridigheter, och dessutom rosar den kände skalden Guttorm, tyder på att hon varit en kvinna som kunnat uttala sig med stor auktoritet. Tillnamnet till trots kan hon knappast (längre) ha varit en purung "skaldemö". Rimligtvis bör hon ha varit född på 800-talet. Betydelsen av namnet Sendibítr är inte helt klar. Ordet kan betyda "bitande (bittert, beskt, vasst) budskap". Det är denna tolkning som Finnur Jónsson väljer att göra. I så fall är det rimligt att kvädet också har riktat kritik mot Harald, vilket ytterligare understryker att Jorun bör ha haft stor auktoritet. Jorun finns inte medtagen i Skáldatals förteckning över Harald Hårfagers hirdskalder. Detta behöver emellertid inte vara så underligt emedan hon, i egenskap av kvinna, knappast tillhörde kungens hird. Hon kan dock ha varit völva (prästinna) vid kungahovet; dessa var säkert också mycket väl förfarna i skaldekonsten. Jorun är huvudperson i operan Jorun orm i öga från 2013, komponerad av Marie Samuelsson med libretto av Kerstin Ekman.
gold:hypernym
dbr:Skald
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Jórunn_skáldmær?oldid=1083021307&ns=0
dbo:wikiPageLength
1242
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Jórunn_skáldmær