This HTML5 document contains 186 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n43http://tl.dbpedia.org/resource/
n14http://viaf.org/viaf/
schemahttp://schema.org/
n13http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n20http://d-nb.info/gnd/
n30http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
n26http://data.bibliotheken.nl/id/thes/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
n7http://openn.library.upenn.edu/Data/0028/html/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
n32http://www.luminarium.org/medlit/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n5https://global.dbpedia.org/id/
n18http://sw.cyc.com/concept/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
n25http://medievalsourcesbibliography.org/authors/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n33http://www4.wiwiss.fu-berlin.de/gutendata/resource/people/
n27http://arz.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:John_Lydgate
rdf:type
yago:YagoLegalActor yago:YagoLegalActorGeo yago:WikicatPeopleFromStEdmundsbury(district) yago:Writer110794014 yago:Organism100004475 owl:Thing yago:WikicatEnglishPoets yago:ReligiousPerson109628382 yago:Religious110518602 yago:Whole100003553 yago:Translator110725280 yago:WikicatTranslatorsFromLatin yago:Object100002684 yago:Linguist110264219 yago:WikicatEnglishChristianMonks yago:WikicatMiddleEnglishPoets yago:Person100007846 yago:Communicator109610660 yago:WikicatWriters dbo:Person yago:WikicatEnglishTranslators yago:Wikicat15th-centuryEnglishPeople yago:Wikicat15th-centuryEnglishWriters yago:Poet110444194 yago:Monk110112129 yago:WikicatEnglish-languageWriters yago:CausalAgent100007347 yago:WikicatBritishPeople yago:LivingThing100004258 yago:PhysicalEntity100001930
rdfs:label
John Lydgate John Lydgate John Lydgate John Lydgate John Lydgate John Lydgate John Lydgate John Lydgate John Lydgate Лидгейт, Джон John Lydgate
rdfs:comment
John Lydgate fu un monaco benedettino e poeta inglese del XV secolo. Джон Лидгейт (англ. John Lydgate; около 1370, Лидгейт — 1451, Бери-Сент-Эдмундс) — английский поэт, переводчик, хронист и агиограф, монах-бенедиктинец, автор «Троянской книги», «Осады Фив», «Жизнеописаний Св. Эдмунда и Св. Фремунда» (англ. The Lives Of Sts. Edmund And Fremund) и др. сочинений. John Lydgate of Bury (vers 1370 à Lidgate, Suffolk, Angleterre – vers 1451) est un moine, un traducteur, et un poète anglais, connu pour avoir produit plus de 145 000 vers. John Lydgate (ur. ok. 1379, zm. ok. 1451) – poeta angielski zaliczający się do grona chaucerystów. John Lydgate of Bury był benedyktyńskim zakonnikiem, wyświęconym na kapłana w 1397 roku, i bardzo płodnym poetą. Jego dzieło liczy ponad 140 000 wersów. Do najważniejszych jego utworów zalicza się Troy Book (Księga trojańska), będąca adaptacją łacińskojęzycznego eposu włoskiego poety Guida delle Colonne.Innym cenionym poematem jest The Fall of Princes (Upadek książąt), do którego nawiązywało szesnastowieczne Zwierciadło dla zarządzających. John Lydgate (cerca 1370-1451), monje y poeta inglés, nacido en Lidgate, Suffolk, Inglaterra, y muerto en Bury St Edmunds, Suffolk. John Lydgate, född omkring 1370, död omkring 1451, var en engelsk poet. Lydgate var munk i Bury St Edmunds och undervisade i retorik och var grundlärd i sin tids bildning. Om hans levnad är i övrigt mycket lite känt. Lydgate författade ett stort antal diktverk, ofta mycket långa, såsom The Troy book, The temple of glass, The siege of Thebes, The assembly of gods och många andra. Av sin samtid och 1500-talet skattades Lydgate högt, men föll därefter i glömska. De flesta av hans verk har utgivits av Early English text society. John Lydgate de Bury (ĉ. 1370 – ĉ. 1451) estis monaĥo kaj poeto, naskiĝinta en Lidgate, ĉe Haverhill, Suffolk, Anglio. La poezia produkto de Lydgate estas mirinda, amasa, per konservema kalkulo, je ĉirkaŭ 145,000 linioj. Li esploris kaj establis ĉiujn ĉefajn ĝenrojn de Chaucer, escepte tiujn kiuj estis klare maltaŭga kun sia profesio, kiel la fabliau. En la Troy Book (Troja Libro, 30,117 linioj), nome ampleksigita traduko de la Troja historio fare de la dektria-jarcenta latinlingva verkisto Guido delle Colonne, komisiita de la Princo Henriko (poste Henriko la 5-a), li transiris intence trans la Rakonto de la Kavaliro de Chaucer kaj de sia Troilo, por havigi tut-skalan epopeon. John Lydgate of Bury (c. 1370 – c. 1451) was an English monk and poet, born in Lidgate, near Haverhill, Suffolk, England. Lydgate's poetic output is prodigious, amounting, at a conservative count, to about 145,000 lines. He explored and established every major Chaucerian genre, except such as were manifestly unsuited to his profession, like the fabliau. In the Troy Book (30,117 lines), an amplified translation of the Trojan history of the thirteenth-century Latin writer Guido delle Colonne, commissioned by Prince Henry (later Henry V), he moved deliberately beyond Chaucer's Knight's Tale and his Troilus, to provide a full-scale epic. John Lydgate (ca. 1370 – ca. 1450) was een Engels monnik en dichter, afkomstig uit Lydgate, nabij Newmarket in Suffolk. Lydgate trad op 15-jarige leeftijd toe tot het Benedictijnerklooster van Bury St. Edmunds, waar hij een jaar later monnik werd. In 1397 werd hij tot priester gewijd. Over de daaropvolgende 18 jaar van zijn leven is weinig met zekerheid bekend. Hij zou zijn tijd hebben doorgebracht in Londen en Frankrijk. In 1415 was hij echter erug in Bury St Edmunds. In 1421 verliet hij het klooster weer en werd prior van Hatfield Broad Oak in Essex. In 1431 keerde hij wederom terug naar Bury, waar hij zijn verdere leven zou blijven. John Lydgate (* um 1370 in Lidgate, Suffolk; † um 1451) war ein englischer Mönch und Dichter. Im Alter von fünfzehn Jahren wurde er im Benediktinerkonvent zu Bury St. Edmunds aufgenommen und eignete sich dort sowie vermutlich an den Universitäten von Oxford und Cambridge eine umfassende Bildung an. Er war ein großer Bewunderer der Dichtung Chaucers. Seine eigenen literarischen Ambitionen wurden von den Königen Heinrich IV., Heinrich V. und Heinrich VI. unterstützt, und so nahm er mit der Zeit die Stellung des Hofdichters der englischen Könige ein. Sein wichtigster Mentor war jedoch Humphrey, Duke of Gloucester. John Lydgate de Bury (c. 1370 - c. 1451) foi um monge e poeta, nascido em Lidgate, perto de Haverhill, Suffolk, Inglaterra. A produção poética de Lydgate é prodigiosa, totalizando, em uma contagem conservadora, cerca de 145 000 linhas. Ele promoveu e avançou todos os principais gêneros explorados por Geoffrey Chaucer, exceto aqueles que eram manifestamente inadequados à sua posição como religioso. No Livro de Tróia (30 117 linhas), uma tradução ampliada das lendas do século XIII em torno de Tróia, do escritor latino Guido delle Colonne, ele se moveu deliberadamente para além do Conto do Cavaleiro de Chaucer, e de seu Troilo, escrevendo assim um épico em grande escala.
dbp:name
John Lydgate
foaf:depiction
n13:John_Lydgate.jpg n13:Houghton_MS_Eng_530_-_Lydgate.jpg
dcterms:subject
dbc:15th-century_English_writers dbc:15th-century_English_people dbc:1370_births dbc:Latin–English_translators dbc:Middle_English_poets dbc:English_Benedictines dbc:English_Christian_monks dbc:English_male_poets dbc:1451_deaths dbc:People_from_the_Borough_of_St_Edmundsbury
dbo:wikiPageID
264504
dbo:wikiPageRevisionID
1096576752
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Henry_IV_of_England dbc:People_from_the_Borough_of_St_Edmundsbury dbr:Graffito_(archaeology) dbc:15th-century_English_writers dbc:15th-century_English_people dbr:The_Assembly_of_Gods dbr:Historia_destructionis_Troiae dbr:All's_Well_That_Ends_Well dbr:Humphrey,_Duke_of_Gloucester dbr:Hatfield_Broad_Oak dbr:Fabliau dbr:Bury_St._Edmunds dbr:Knight's_Tale dbr:Romance_of_Thebes dbr:Troilus_and_Criseyde dbr:Parlement_of_Foules dbc:Latin–English_translators dbc:1370_births dbr:Alderman dbr:Lidgate dbr:Suffolk dbr:Guido_delle_Colonne dbr:Haverhill,_Suffolk dbc:Middle_English_poets dbr:Gloucester_College,_Oxford dbr:Edmund_the_Martyr dbr:Fairy dbr:Richard_de_Beauchamp,_13th_Earl_of_Warwick dbr:Siege_of_Thebes_(poem) dbr:Giovanni_Boccaccio dbr:Freedom_(political) dbr:Oxford_University dbr:Chaucerian dbc:English_Benedictines n30:Houghton_MS_Eng_530_-_Lydgate.jpg n30:John_Lydgate.jpg dbr:The_Monk's_Tale dbc:English_Christian_monks dbr:The_Complaint_of_the_Black_Knight dbr:Worcester_College,_Oxford dbr:Proverb dbr:Essex dbr:Fall_of_Princes dbr:William_Shakespeare dbr:De_Casibus_Virorum_Illustrium dbc:1451_deaths dbr:Subdeacon dbr:Guillaume_de_Deguileville dbr:Thomas_Chaucer dbc:English_male_poets dbr:Henry_VI_of_England dbr:Troy_Book dbr:London dbr:Henry_V_of_England dbr:St._Paul's_Cathedral dbr:Saint_Alban dbr:The_Man_of_Law's_Tale dbr:Geoffrey_Chaucer dbr:The_Book_of_the_Duchess dbr:Bury_St_Edmunds_Abbey dbr:Joseph_Ritson dbr:The_House_of_Fame
dbo:wikiPageExternalLink
n7:ms_439_016.html n25:639 n32:lydgate.htm
owl:sameAs
n5:4qg2o n14:22158282 wikidata:Q662063 dbpedia-pl:John_Lydgate n18:Mx4rvizmzpwpEbGdrcN5Y29ycA dbpedia-nl:John_Lydgate n20:1089999143 yago-res:John_Lydgate dbpedia-eo:John_Lydgate dbpedia-no:John_Lydgate n20:1089859244 dbpedia-sv:John_Lydgate n26:p07068944X n20:11857552X n27:جون_ليدجات dbpedia-la:Ioannes_Lydgate dbpedia-es:John_Lydgate n33:Lydgate_John_1370-1451 freebase:m.01n6fs dbpedia-de:John_Lydgate dbpedia-fr:John_Lydgate dbpedia-pt:John_Lydgate dbpedia-it:John_Lydgate dbpedia-ru:Лидгейт,_Джон n43:John_Lydgate
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Authority_control dbt:CathEncy dbt:OL_author dbt:Internet_Archive_author dbt:Use_dmy_dates dbt:Commons_category dbt:Gutenberg_author dbt:Wikisource_author dbt:Reflist dbt:Wikiquote dbt:Short_description
dbo:thumbnail
n13:John_Lydgate.jpg?width=300
dbp:id
Lydgate,+John
dbo:abstract
John Lydgate (ur. ok. 1379, zm. ok. 1451) – poeta angielski zaliczający się do grona chaucerystów. John Lydgate of Bury był benedyktyńskim zakonnikiem, wyświęconym na kapłana w 1397 roku, i bardzo płodnym poetą. Jego dzieło liczy ponad 140 000 wersów. Do najważniejszych jego utworów zalicza się Troy Book (Księga trojańska), będąca adaptacją łacińskojęzycznego eposu włoskiego poety Guida delle Colonne.Innym cenionym poematem jest The Fall of Princes (Upadek książąt), do którego nawiązywało szesnastowieczne Zwierciadło dla zarządzających. John Lydgate de Bury (ĉ. 1370 – ĉ. 1451) estis monaĥo kaj poeto, naskiĝinta en Lidgate, ĉe Haverhill, Suffolk, Anglio. La poezia produkto de Lydgate estas mirinda, amasa, per konservema kalkulo, je ĉirkaŭ 145,000 linioj. Li esploris kaj establis ĉiujn ĉefajn ĝenrojn de Chaucer, escepte tiujn kiuj estis klare maltaŭga kun sia profesio, kiel la fabliau. En la Troy Book (Troja Libro, 30,117 linioj), nome ampleksigita traduko de la Troja historio fare de la dektria-jarcenta latinlingva verkisto Guido delle Colonne, komisiita de la Princo Henriko (poste Henriko la 5-a), li transiris intence trans la Rakonto de la Kavaliro de Chaucer kaj de sia Troilo, por havigi tut-skalan epopeon. La Siege of Thebes (Sieĝo de Tebo, 4716 linioj) estas pli mallonga ekskurso en la sama fako de kavalira epopeo. The Monk's Tale (La rakonto de la monaĥo), estas mallonga katalogo de la ŝanĝoj de la (mis)fortuno, kaj ioma anonco de tio kio venos en la amasa verko de Lydgate nome Fall of Princes (Falo de princino, 36,365 linioj), kiu estas ankaŭ derivita, kvankam ne rekte, el la verko de Boccaccio nome De Casibus Virorum Illustrium. The Man of Law's Tale (La rakonto de la juristo), kun sia retorika prilaborado de apostrofo, alvoko, kaj digresio en tio kio estas esence legendo de sanktulo, estas la modelo por la legendoj de Lydgate kiuj temas pri Sankta Edmundo (3693 linioj) kaj Sankta Albano (4734 linioj), ambaŭ lokaj monaĥejaj patronoj, same kiel por multaj pli mallongaj vivoj de sanktuloj, kvankam ne por la pli riĉa kaj pli aŭtente fidela Life of Our Lady (Vivo de Nia Sinjorino, 5932 linioj). John Lydgate (* um 1370 in Lidgate, Suffolk; † um 1451) war ein englischer Mönch und Dichter. Im Alter von fünfzehn Jahren wurde er im Benediktinerkonvent zu Bury St. Edmunds aufgenommen und eignete sich dort sowie vermutlich an den Universitäten von Oxford und Cambridge eine umfassende Bildung an. Er war ein großer Bewunderer der Dichtung Chaucers. Seine eigenen literarischen Ambitionen wurden von den Königen Heinrich IV., Heinrich V. und Heinrich VI. unterstützt, und so nahm er mit der Zeit die Stellung des Hofdichters der englischen Könige ein. Sein wichtigster Mentor war jedoch Humphrey, Duke of Gloucester. Er schrieb eine große Anzahl von Allegorien und Fabeln und Gedichten, einige davon von immensem Umfang. Erwähnt seien die epischen Dichtungen Fall of Princes, Troy Book und Siege of Thebes. John Lydgate of Bury (vers 1370 à Lidgate, Suffolk, Angleterre – vers 1451) est un moine, un traducteur, et un poète anglais, connu pour avoir produit plus de 145 000 vers. John Lydgate de Bury (c. 1370 - c. 1451) foi um monge e poeta, nascido em Lidgate, perto de Haverhill, Suffolk, Inglaterra. A produção poética de Lydgate é prodigiosa, totalizando, em uma contagem conservadora, cerca de 145 000 linhas. Ele promoveu e avançou todos os principais gêneros explorados por Geoffrey Chaucer, exceto aqueles que eram manifestamente inadequados à sua posição como religioso. No Livro de Tróia (30 117 linhas), uma tradução ampliada das lendas do século XIII em torno de Tróia, do escritor latino Guido delle Colonne, ele se moveu deliberadamente para além do Conto do Cavaleiro de Chaucer, e de seu Troilo, escrevendo assim um épico em grande escala. O Cerco de Tebas (4 716 linhas) é uma excursão mais curta no mesmo gênero de de cavalaria épica. O Conto do Monge, um breve catálogo das vicissitudes da Fortuna, precede a maciça obra de Lydgate A queda dos príncipes (36 365 linhas), que também é derivada, embora não diretamente, da obra Sobre os destinos dos homens famosos, de Boccaccio. O conto do homem da lei, com sua elaboração retórica do que é essencialmente a lenda de um santo, é o modelo para as lendas de (3 693 linhas) e São Albano (4 734 linhas), ambos patronos monásticos locais, bem como para biografias mais curtas de outros santos, embora não para a Vida de Nossa Senhora, mais rica e mais genuína (5 932 linhas). John Lydgate, född omkring 1370, död omkring 1451, var en engelsk poet. Lydgate var munk i Bury St Edmunds och undervisade i retorik och var grundlärd i sin tids bildning. Om hans levnad är i övrigt mycket lite känt. Lydgate författade ett stort antal diktverk, ofta mycket långa, såsom The Troy book, The temple of glass, The siege of Thebes, The assembly of gods och många andra. Av sin samtid och 1500-talet skattades Lydgate högt, men föll därefter i glömska. De flesta av hans verk har utgivits av Early English text society. John Lydgate fu un monaco benedettino e poeta inglese del XV secolo. John Lydgate (ca. 1370 – ca. 1450) was een Engels monnik en dichter, afkomstig uit Lydgate, nabij Newmarket in Suffolk. Lydgate trad op 15-jarige leeftijd toe tot het Benedictijnerklooster van Bury St. Edmunds, waar hij een jaar later monnik werd. In 1397 werd hij tot priester gewijd. Over de daaropvolgende 18 jaar van zijn leven is weinig met zekerheid bekend. Hij zou zijn tijd hebben doorgebracht in Londen en Frankrijk. In 1415 was hij echter erug in Bury St Edmunds. In 1421 verliet hij het klooster weer en werd prior van Hatfield Broad Oak in Essex. In 1431 keerde hij wederom terug naar Bury, waar hij zijn verdere leven zou blijven. Lydgate had een grote interesse in literatuur en bewonderde het werk van Geoffrey Chaucer. Hij was bevriend met Chaucers zoon Thomas. Zelf schreef hij zeer veel: zijn werk telt in totaal ongeveer 150.000 verzen. Hij schreef ook met kennelijk gemak, genoot de zekerheid van het kloosterleven en had als kloosterling toegang tot bibliotheken. Zijn werk werd in zijn tijd zeer gewaardeerd en werd lange tijd gelijk geacht aan dat van Chaucer. Hij kon rekenen op de steun en bescherming van diverse hooggeplaatsten, onder wie Humphrey van Gloucester, Hendrik V en Richard Neville, graaf van Salisbury. Latere critici oordeelden over zijn werk dat er zich weliswaar mooie poëzie onder bevindt, maar dat de kwaliteit te lijden heeft onder de grote hoeveelheid van zijn verzen. Anderzijds wordt gesteld dat de grote productie in de periode voor de uitvinding van de boekdrukkunst ook zijn nut had voor de nodige verbreiding van kennis en van de voortgang van de literatuur in de relatief rustige periode tussen Chaucer en Spenser. Lydgate schreef gedichten, fabels, romances en allegorieën, soms didactisch en moralistisch van toon. Tot zijn bekendste werken behoren: * Troy Book, or the History, Siege and Destruction of Troy (1412-1421) naar 'Historia destructionis Troiae', een werk van de 13e-eeuwse Italiaanse schrijver Guido delle Colonne. * The Siege of Thebes (1420), een Griekse tragedie met een proloog in de stijl van Chaucer. * The Pilgrimage of the Life of Man (ca. 1426), een vertaling van een werk van de 14e-eeuwse Franse dichter Guillaume de Digulleville * The Fall of Princes (1431–1438), een vertaling en uitbreiding van de Franse versie van 'De casibus virorum illustrium' van de Italiaanse schrijver Giovanni Boccaccio. Dit werk werd uitgegeven door Richard Tottel in Tottel's Miscellany. John Lydgate of Bury (c. 1370 – c. 1451) was an English monk and poet, born in Lidgate, near Haverhill, Suffolk, England. Lydgate's poetic output is prodigious, amounting, at a conservative count, to about 145,000 lines. He explored and established every major Chaucerian genre, except such as were manifestly unsuited to his profession, like the fabliau. In the Troy Book (30,117 lines), an amplified translation of the Trojan history of the thirteenth-century Latin writer Guido delle Colonne, commissioned by Prince Henry (later Henry V), he moved deliberately beyond Chaucer's Knight's Tale and his Troilus, to provide a full-scale epic. The Siege of Thebes (4716 lines) is a shorter excursion in the same field of chivalric epic. Chaucer's The Monk's Tale, a brief catalog of the vicissitudes of Fortune, gives a hint of what is to come in Lydgate's massive Fall of Princes (36,365 lines), which is also derived, though not directly, from Boccaccio's De Casibus Virorum Illustrium. The Man of Law's Tale, with its rhetorical elaboration of apostrophe, invocation, and digression in what is essentially a saint's legend, is the model for Lydgate's legends of St. Edmund (3693 lines) and St. Alban (4734 lines), both local monastic patrons, as well as for many shorter saints' lives, though not for the richer and more genuinely devout Life of Our Lady (5932 lines). John Lydgate (cerca 1370-1451), monje y poeta inglés, nacido en Lidgate, Suffolk, Inglaterra, y muerto en Bury St Edmunds, Suffolk. Джон Лидгейт (англ. John Lydgate; около 1370, Лидгейт — 1451, Бери-Сент-Эдмундс) — английский поэт, переводчик, хронист и агиограф, монах-бенедиктинец, автор «Троянской книги», «Осады Фив», «Жизнеописаний Св. Эдмунда и Св. Фремунда» (англ. The Lives Of Sts. Edmund And Fremund) и др. сочинений.
gold:hypernym
dbr:Monk
schema:sameAs
n14:22158282
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:John_Lydgate?oldid=1096576752&ns=0
dbo:wikiPageLength
10192
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:John_Lydgate