This HTML5 document contains 374 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n31http://jv.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n14http://dbpedia.org/resource/File:
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
geohttp://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#
n35http://su.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n18https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n27http://www.indovolcano.com/
n6http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mshttp://ms.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
n25http://www.vsi.esdm.go.id/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
georsshttp://www.georss.org/georss/

Statements

Subject Item
dbr:List_of_volcanoes_in_Indonesia
rdf:type
geo:SpatialThing
rdfs:label
Daftar gunung berapi di Indonesia Lijst van vulkanen in Indonesië インドネシアの火山 Lista över vulkaner i Indonesien 印度尼西亞火山列表 Список вулканов Индонезии Liste des volcans d'Indonésie Liste von Vulkanen in Indonesien Seznam sopek Indonésie Listo de vulkanoj de Indonezio List of volcanoes in Indonesia
rdfs:comment
インドネシアの火山(インドネシアのかざん)では、東南アジアの群島国・インドネシアにおける火山について解説する。 環太平洋火山帯に属するインドネシアにはおおよそ130の活火山があり、過去300年間に火山災害によるものだけで世界最多の15万人以上が死亡している。 専門家は「インドネシアは世界有数の火山大国であり世界で一番火山の被害を受けている国だ」と述べている。 Dies ist eine Liste von Vulkanen in Indonesien, die während des Quartärs mindestens einmal aktiv waren. De wordt gedomineerd door vulkanen die zijn ontstaan door de subductie van de Euraziatische Plaat en de Indo-Australische plaat. Een aantal vulkanen is bekend om hun uitbarstingen, zoals de Krakatau vanwege de wereldwijde gevolgen in 1883, Toba om de supereruptie die ongeveer 74.000 BP plaatsvond en leidde tot een zesjarige vulkanische winter, en de Tambora vanwege de uitbarsting van 1815, de hevigste die is geregistreerd in de . Cet article recense les volcans d'Indonésie. Вулканы Индонезии принадлежат к так называемому Тихоокеанскому огненному кольцу — наиболее сейсмически активной области Земли, в которой находится бо́льшая часть всех действующих вулканов мира. В представленном списке индонезийские вулканы сгруппированы по географическому принципу в шесть районов, вулканы трёх районов принадлежат к системе Зондской островной дуги, простирающейся на более чем 3000 км от севера Суматры до моря Банда. Эта дуга включает в себя большинство вулканов Индонезии. Зондская и соседняя дуга моря Банда, вулканы который выделены в четвёртую группу, являются результатом активности зоны субдукции — происходит погружение Индо-Австралийской плиты под Евразийскую. Между дугами имеется переходная зона, расположенная к югу от острова Флорес. На востоке дуга Банда встречается с Toto je seznam sopek v Indonésii. Souostroví Indonésie je tektonicky i vulkanicky jedna z nejaktivnějších oblastí na Zemi. Nachází se na něm minimálně 500 sopek, z nichž je asi 130 aktivních: 35 na Jávě, 30 Sumatře, 30 na Bali, 18 na Sulawesi a 16 na Molukách. Za posledních 400 let došlo k erupcí zhruba 70 z nich. Geografi Indonesia didominasi oleh gunung api yang terbentuk akibat zona subduksi antara lempeng Eurasia dan lempeng Indo-Australia. Beberapa gunung api terkenal karena letusannya, misalnya Krakatau yang letusannya berdampak secara global pada tahun 1883, letusan supervulkan Gunung Toba yang diperkirakan terjadi 74.000 tahun yang menyebabkan terjadinya musim dingin vulkan selama enam tahun, dan Gunung Tambora dengan letusan paling hebat yang pernah tercatat dalam sejarah pada tahun 1815. Gunung berapi di Indonesia merupakan bagian dari Cincin Api Pasifik. 150 entri dalam daftar di bawah ini dikelompokkan menjadi enam wilayah geografis, empat di antaranya memiliki gunung berapi dalam barisan Busur Sunda. Dua wilayah lainnya mencakup gunung berapi di Halmahera, termasuk pulau-pulau vulkanik The geography of Indonesia is dominated by volcanoes that are formed due to subduction zones between the Eurasian plate and the Indo-Australian plate. Some of the volcanoes are notable for their eruptions, for instance, Krakatoa for its global effects in 1883, the Lake Toba Caldera for its supervolcanic eruption estimated to have occurred 74,000 years before present which was responsible for six years of volcanic winter, and Mount Tambora for the most violent eruption in recorded history in 1815. 印度尼西亞的地理位置剛好介於歐亞大陸板塊與印度-澳洲板塊的隱沒帶之間,因而造成此區域容易形成火山地形。此區域曾發生過多次大規模火山噴發事件,例如於1883年喀拉喀托火山爆發對全球造成嚴重地影響,並且是人類歷史上最大的火山噴發記錄之一。位於蘇門答臘的多巴湖是一座超級火山,據推測在距今74,000年前曾發生過一次大規模噴發,隨後造成全球經歷6年的火山冬天。位於松巴哇島的坦博拉火山曾在1815年發生大規模噴發,使全球在隔年成為無夏之年。 印度尼西亞的火山帶屬於環太平洋火山帶一部分,以下列表共分成6個地理區域,其中4個屬於巽他島弧的火山弧系統;另2個屬於哈馬黑拉島系統,其包括哈馬黑拉島周圍的火山島,以及從菲律賓火山弧延伸過來的蘇拉威西島與桑義赫群島火山帶。目前除了婆羅洲以外,印尼各個地理區域皆有火山。 目前最活耀的火山位於爪哇島的克盧德火山與默拉皮火山,這2座火山皆曾造成數千人喪生。自公元1000年以來,克盧德火山爆發30多次,其中最高的火山爆發指數達5級,而默拉皮火山在這段時期內爆發了80多次。由於默拉皮火山的活動頻繁,國際火山學與地球內部化學協會遂於1995年將其列入十年火山的觀察對象之一。 De flesta av Indonesiens vulkaner har bildats till följd av den subduktionszon som finns mellan den eurasiska och indo-australiska kontinentalplattan. Några av dessa vulkaner är kända för sina utbrott. Bland dessa Krakatau, för sitt utbrott 1883 som fick globala följder, Toba, för sitt supervulkanutbrott som beräknas ha inträffat för cirka 76 000 år sedan vilket skapade en vulkanvinter som påverkade klimatet under sex års tid, och Tambora, för sitt utbrott 1815 vilket är det största utbrottet i modern tid.
geo:lat
3.230000019073486
geo:long
98.51999664306641
foaf:depiction
n6:Ijen_volcano.jpg n6:Monte_Marapi.jpg n6:COLLECTIE_TROPENMUSEUM_Kustgezicht_met_vissersboot_met_op_de_achtergrond_de_Vuurberg_Bandanaira_TMnr_10021959.jpg n6:East_Indonesia_Island_Chain_from_ISS.jpg n6:Krakatoa_eruption_lithograph.jpg n6:Toba_zoom.jpg n6:Blethrow_merapi1.jpg n6:Flores_Moni_Kelimutu.jpg n6:Sumatra_Volcanoes.png n6:Agung_usgs.jpg n6:Galunggung_eruption_1982.jpeg n6:Map_indonesia_volcanoes.gif n6:Mahameru-volcano.jpeg n6:Ternate.jpg n6:Rinjani_1994.jpg n6:Tangkuban_Parahu.jpg n6:Erupsi_Gunung_Sinabung_9_Juni_2019_oleh_Muh_Ma'rufin_Sudibyo.jpg
dcterms:subject
dbc:Lists_of_volcanoes dbc:Lists_of_landforms_of_Indonesia dbc:Volcanoes_of_Indonesia
dbo:wikiPageID
7985477
dbo:wikiPageRevisionID
1119345301
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Mount_Kembar dbr:Fort dbr:Plinian_eruption dbr:Talakmau dbr:Mount_Kendang dbr:Sangihe_Islands dbr:Java dbr:Decade_Volcanoes dbr:Eurasian_plate dbr:Iliwerung dbr:Mount_Batur dbr:Volcanologists dbr:Pyroclastic_flow dbr:PH dbr:Mount_Malabar dbr:Gunungapi_Wetar dbr:Iliboleng dbr:Inierie dbr:Mount_Empung dbr:Volcanoes_of_Java dbr:Rinjani dbr:Volcanic_island dbr:Gunung_Karang dbr:Mount_Mahawu dbr:Mount_Sempu dbr:Sunda_Arc dbr:Complex_volcano dbr:Adonara dbr:Molucca_Islands dbr:Makian dbr:Mount_Klabat dbr:Peuet_Sague dbr:Inielika dbr:Mount_Serua dbr:Kiaraberes-Gagak dbc:Lists_of_volcanoes dbr:Imun dbr:Raung dbr:Mount_Mare dbr:Mount_Besar dbr:Gamalama dbr:Karangetang dbr:Sorikmarapi dbr:Subduction_zone dbr:Decade_Volcano dbr:Holocene dbr:Mount_Sukaria dbr:Mount_Cereme dbr:Dukono dbr:Mount_Manuk dbr:Banda_Sea dbr:Mount_Sumbing dbr:Mount_Sumbing_(Sumatra) dbr:Peninsula dbr:Ruang dbr:Toba_catastrophe_theory dbr:Sulfuric_acid dbr:Recorded_history dbr:Portuguese_Empire dbr:Lake_Ranau dbr:Languages_of_Indonesia n14:Mahameru-volcano.jpeg dbr:Tarakan_(volcano) dbr:Pantar_Island dbr:Volcanoes_of_the_World dbr:Karaha_Crater dbr:Lava_dome dbr:Bibinoi_Hill dbr:Dieng_volcanic_complex dbr:Volcanic_winter dbr:Tephra dbr:Nieuwerkerk_(volcano) dbr:Mudflow dbr:Mount_Tambora dbr:Mount_Kaba dbr:Sulawesi dbr:2004_Indian_Ocean_earthquake_and_tsunami dbr:Mount_Tampomas dbr:Lahar dbr:Sibayak dbr:Geothermal_(geology) dbr:List_of_earthquakes_in_Indonesia dbr:Krakatoa dbr:Volcanism_of_Indonesia dbr:Pleistocene dbr:Volcanism_of_Java dbr:Mount_Talang dbr:Lake_Toba dbr:Mount_Muria dbr:Semeru dbr:Parasitic_cone dbr:Mount_Wilis dbr:Suwoh dbr:Jailolo_volcanic_complex dbr:Yersey dbr:Mount_Dempo dbr:Fumarole dbr:Mount_Awu dbr:Geureudong dbr:Tidore dbr:Banua_Wuhu dbr:Philippines dbr:Lembata dbr:Seulawah_Agam dbr:Archipelago dbr:Timor dbr:Tangkuban_Perahu dbr:Stratovolcano dbr:Sekincau_Belirang dbr:Mount_Agung dbr:Marapi dbr:Colo_(volcano) dbr:Mount_Salak dbr:Weh_Island dbr:Sirung dbr:Palu'e dbr:Ijen dbr:Mount_Wurlali dbr:Iyang-Argapura dbr:Ilimuda dbr:Mount_Gamkonora dbr:Mount_Nila dbr:Geography_of_Indonesia dbr:Riang_Kotang dbr:Kelud dbr:Continental_shelf dbr:Lake_Toba_Caldera dbr:Bukit_Daun dbr:Kamojang dbr:Maar dbr:Mount_Butak dbr:Bukit_Lumut_Balai dbr:Hulubelu dbr:Mount_Gede dbr:Lewotobi dbr:Lewotolo n14:East_Indonesia_Island_Chain_from_ISS.jpg dbr:Mount_Welirang dbr:Australian_plate dbr:Mount_Lokon dbr:Sarik-Gajah dbr:Mount_Ibu dbr:Emperor_of_China_(volcano) dbr:Belirang-Beriti dbr:Submarine_volcano dbr:Mount_Tongkoko dbr:Pyroclastic_cone dbc:Lists_of_landforms_of_Indonesia dbr:Tectonic_plate dbr:Tectonic_plates dbr:Baluran dbr:Merbabu dbr:Volcanic_Explosivity_Index dbr:Helatoba-Tarutung dbr:Sunda_Strait dbr:Ternate dbr:Perbakti dbr:Mount_Lurus dbr:Rajabasa dbr:Indonesian_language dbr:Mount_Tondano dbr:Mount_Kunyit dbr:Lesser_Sunda_Islands dbr:Lake_Segara_Anak dbc:Volcanoes_of_Indonesia dbr:Tengger_Caldera dbr:Magma_chamber dbr:Mount_Iya dbr:Mount_Hiri dbr:Supervolcano dbr:Malang_Plain dbr:Mount_Lamongan dbr:Mount_Ungaran dbr:List_of_disasters_in_Indonesia dbr:Talagabodas dbr:Mount_Arjuno dbr:Poco_Leok dbr:Ebulobo dbr:Banda_Islands dbr:Dieng_Volcanic_Complex dbr:Banda_Api dbr:Mauritius dbr:Todoko-Ranu dbr:Bratan_(volcano) dbr:Soputan n14:Sumatra_Volcanoes.png dbr:Leroboleng dbr:Mount_Lawu dbr:Bukit_Barisan dbr:Wayang-Windu dbr:1883_eruption_of_Krakatoa dbr:Mount_Sinabung dbr:Kelut dbr:Mountain_range n14:Ternate.JPG dbr:Flores dbr:Ranakah dbr:Lubukraya n14:Map_indonesia_volcanoes.gif dbr:Indonesia n14:COLLECTIE_TROPENMUSEUM_Kustgezicht_met_vissersboot_met_op_de_achtergrond_de_Vuurberg_Bandanaira_TMnr_10021959.jpg dbr:Indo-Australian_Plate dbr:Tobaru dbr:Mount_Guntur dbr:Ndete_Napu dbr:Plate_tectonic dbr:Ililabalekan dbr:Volcanic_cone dbr:Volcanic_crater dbr:Volcanic_crater_lake dbr:International_Association_of_Volcanology_and_Chemistry_of_the_Earth's_Interior dbr:List_of_Ultras_of_the_Malay_Archipelago dbr:Dormant_volcano dbr:Phreatic_eruption dbr:Mount_Bromo dbr:Tandikat dbr:Mount_Masurai dbr:Mount_Slamet dbr:Sumatra dbr:Pacific_Ring_of_Fire dbr:Paluweh dbr:Pulosari_(volcano) dbr:1257_Samalas_eruption dbr:Shield_volcano dbr:Sibualbuali dbr:Pacific_plate dbr:Mount_Patah dbr:Volcanic_arc dbr:Anak_Krakatoa dbr:Mount_Patuha dbr:Lombok dbr:Oceanic_crust dbr:Mount_Hutapanjang dbr:Rodrigues_(island) dbr:Mount_Moti dbr:Ambang dbr:Mount_Papandayan dbr:Batu_Tara dbr:Caldera dbr:Mesozoic dbr:Tsunami dbr:Lists_of_volcanoes dbr:Mount_Penanggungan dbr:Mount_Pendan dbr:Wai_Sano dbr:Mount_Merapi dbr:Mount_Merbuk dbr:Mount_Kawi dbr:Amasing_Hill dbr:Submarine_1922 dbr:Lava_flow dbr:Sumba dbr:Mount_Teon dbr:Volcano dbr:Before_Present dbr:Mount_Sundoro dbr:Spice_trade dbr:Kelimutu dbr:Earthquake dbr:Age_of_Discovery dbr:Halmahera dbr:Mount_Telomoyo dbr:Radiocarbon_dating dbr:Islet dbr:Mount_Egon dbr:Active_volcano dbr:Landsat dbr:Sumbawa dbr:Bali dbr:Mount_Kerinci dbr:Galunggung dbr:Mount_Tigalalu dbr:Sangeang_Api
dbo:wikiPageExternalLink
n25: n27:
owl:sameAs
dbpedia-ms:Senarai_gunung_berapi_di_Indonesia dbpedia-ru:Список_вулканов_Индонезии dbpedia-de:Liste_von_Vulkanen_in_Indonesien n18:4jx2T dbpedia-nl:Lijst_van_vulkanen_in_Indonesië dbpedia-sv:Lista_över_vulkaner_i_Indonesien dbpedia-ja:インドネシアの火山 dbpedia-sk:Zoznam_sopiek_Indonézie wikidata:Q549601 dbpedia-fr:Liste_des_volcans_d'Indonésie dbpedia-cs:Seznam_sopek_Indonésie dbpedia-mk:Список_на_вулкани_во_Индонезија n31:Pratélaning_gunung_geni_ing_Indonésia dbpedia-ro:Vulcani_din_Indonezia dbpedia-zh:印度尼西亞火山列表 dbpedia-eo:Listo_de_vulkanoj_de_Indonezio n35:Daptar_gunung_api_di_Indonésia dbpedia-id:Daftar_gunung_berapi_di_Indonesia
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Dts dbt:Cite_conference dbt:Cite_book dbt:Portal dbt:GeoGroup dbt:Gallery dbt:Notelist dbt:Short_description dbt:Commons_category dbt:Convert dbt:Featured_list dbt:EngvarB dbt:Reflist dbt:Refend dbt:Refbegin dbt:Coord dbt:Efn dbt:Indonesia_topics dbt:Use_dmy_dates
dbo:thumbnail
n6:Mahameru-volcano.jpeg?width=300
georss:point
3.23 98.52
dbo:abstract
印度尼西亞的地理位置剛好介於歐亞大陸板塊與印度-澳洲板塊的隱沒帶之間,因而造成此區域容易形成火山地形。此區域曾發生過多次大規模火山噴發事件,例如於1883年喀拉喀托火山爆發對全球造成嚴重地影響,並且是人類歷史上最大的火山噴發記錄之一。位於蘇門答臘的多巴湖是一座超級火山,據推測在距今74,000年前曾發生過一次大規模噴發,隨後造成全球經歷6年的火山冬天。位於松巴哇島的坦博拉火山曾在1815年發生大規模噴發,使全球在隔年成為無夏之年。 印度尼西亞的火山帶屬於環太平洋火山帶一部分,以下列表共分成6個地理區域,其中4個屬於巽他島弧的火山弧系統;另2個屬於哈馬黑拉島系統,其包括哈馬黑拉島周圍的火山島,以及從菲律賓火山弧延伸過來的蘇拉威西島與桑義赫群島火山帶。目前除了婆羅洲以外,印尼各個地理區域皆有火山。 目前最活耀的火山位於爪哇島的克盧德火山與默拉皮火山,這2座火山皆曾造成數千人喪生。自公元1000年以來,克盧德火山爆發30多次,其中最高的火山爆發指數達5級,而默拉皮火山在這段時期內爆發了80多次。由於默拉皮火山的活動頻繁,國際火山學與地球內部化學協會遂於1995年將其列入十年火山的觀察對象之一。 2012年,印度尼西亞有127座活火山,目前仍有5百萬的人口生活在這些危險區域,而地震與海嘯等有可能造成地形改變,使原本停止活動的火山再度活耀,例如2004年印度洋大地震,可能使自1600年以後從未噴發的錫納朋火山於2010年後再度活耀。 Dies ist eine Liste von Vulkanen in Indonesien, die während des Quartärs mindestens einmal aktiv waren. Cet article recense les volcans d'Indonésie. Geografi Indonesia didominasi oleh gunung api yang terbentuk akibat zona subduksi antara lempeng Eurasia dan lempeng Indo-Australia. Beberapa gunung api terkenal karena letusannya, misalnya Krakatau yang letusannya berdampak secara global pada tahun 1883, letusan supervulkan Gunung Toba yang diperkirakan terjadi 74.000 tahun yang menyebabkan terjadinya musim dingin vulkan selama enam tahun, dan Gunung Tambora dengan letusan paling hebat yang pernah tercatat dalam sejarah pada tahun 1815. Gunung berapi di Indonesia merupakan bagian dari Cincin Api Pasifik. 150 entri dalam daftar di bawah ini dikelompokkan menjadi enam wilayah geografis, empat di antaranya memiliki gunung berapi dalam barisan Busur Sunda. Dua wilayah lainnya mencakup gunung berapi di Halmahera, termasuk pulau-pulau vulkanik di sekitarnya, serta gunung berapi di Sulawesi dan Kepulauan Sangihe. Wilayah terakhir berada dalam satu busur vulkan dengan gunung berapi Filipina. Gunung berapi yang paling aktif adalah Kelud dan Merapi di Pulau Jawa, yang bertanggung jawab atas ribuan kematian akibat letusannya di wilayah tersebut. Sejak tahun 1000, Kelud telah meletus lebih dari 30 kali, dengan letusan terbesar berkekuatan 5 VEI (Volcanic Explosivity Index), sedangkan Merapi telah meletus lebih dari 100 kali. menobatkan Merapi sebagai Gunung Api Dekade Ini sejak tahun 1995 karena aktivitas vulkaniknya yang sangat tinggi. Hingga tahun 2012, Indonesia memiliki 127 gunung berapi aktif dengan kurang lebih 5 juta penduduk yang berdiam di sekitarnya. Sejak 26 Desember 2004, setelah gempa besar dan tsunami terjadi, semua pola letusan gunung berapi berubah, misalnya Gunung Sinabung, yang terakhir kali meletus pada 1600-an, tetapi tiba-tiba aktif kembali pada tahun 2010 dan meletus pada 2013. The geography of Indonesia is dominated by volcanoes that are formed due to subduction zones between the Eurasian plate and the Indo-Australian plate. Some of the volcanoes are notable for their eruptions, for instance, Krakatoa for its global effects in 1883, the Lake Toba Caldera for its supervolcanic eruption estimated to have occurred 74,000 years before present which was responsible for six years of volcanic winter, and Mount Tambora for the most violent eruption in recorded history in 1815. Volcanoes in Indonesia are part of the Pacific Ring of Fire. The 150 entries in the list below are grouped into six geographical regions, four of which belong to the volcanoes of the Sunda Arc trench system. The remaining two groups are volcanoes of Halmahera, including its surrounding volcanic islands, and volcanoes of Sulawesi and the Sangihe Islands. The latter group is in one volcanic arc together with the Philippine volcanoes. The most active volcano is Mount Merapi on Java. Since AD 1000, Kelut has erupted more than 30 times, of which the largest eruption was at scale 5 on the Volcanic Explosivity Index (VEI), while Mount Merapi has erupted more than 80 times. The International Association of Volcanology and Chemistry of the Earth's Interior has named Mount Merapi as a Decade Volcano since 1995 because of its high volcanic activity. As of 2012, Indonesia has 127 active volcanoes and about 5 million people active within the danger zones. It has been conjectured that the earthquake and tsunami event of 26 December 2004 could trigger eruptions, with Mount Sinabung (dormant since the 1600s) erupting in 2010 as a possible example. The word for Mount in Indonesian and many regional languages of the country is Gunung. Thus, Mount Merapi may be referred to as Gunung Merapi. Toto je seznam sopek v Indonésii. Souostroví Indonésie je tektonicky i vulkanicky jedna z nejaktivnějších oblastí na Zemi. Nachází se na něm minimálně 500 sopek, z nichž je asi 130 aktivních: 35 na Jávě, 30 Sumatře, 30 na Bali, 18 na Sulawesi a 16 na Molukách. Za posledních 400 let došlo k erupcí zhruba 70 z nich. Území Indonésie leží na rozhraní australské, sundské, a pacifické tektonické desky. Jedná se o část tzv. Pacifického ohnivého kruhu. To je geologicky aktivní zlomová linie vícero tektonických desek, obklopující v délce 40 tisíc kilometrů téměř celý Tichý oceán, kde probíhá 90% všech světových zemětřesení. Leží v ní 452 aktivních sopek a v minulosti byla dějištěm mohutných sopečných erupcí. De flesta av Indonesiens vulkaner har bildats till följd av den subduktionszon som finns mellan den eurasiska och indo-australiska kontinentalplattan. Några av dessa vulkaner är kända för sina utbrott. Bland dessa Krakatau, för sitt utbrott 1883 som fick globala följder, Toba, för sitt supervulkanutbrott som beräknas ha inträffat för cirka 76 000 år sedan vilket skapade en vulkanvinter som påverkade klimatet under sex års tid, och Tambora, för sitt utbrott 1815 vilket är det största utbrottet i modern tid. Indonesiens vulkaner är en del av Eldringen, vilket är namnet på den hästskoformade kedja av vulkaner som finns kring Stilla havet. De cirka 150 vulkaner som listas nedan är indelade efter sex olika geografiska regioner, fyra av dem tillhör Sundabågens gravsystem och de återstående två är vulkanerna på Halmahera (och dess omgivande öar), samt vulkanerna på Sulawesi och Sangiheöarna. Den senare vulkangruppen är en del av den vulkanbåge som skapat Filippinerna och dess vulkaner. De mest aktiva vulkanerna är Kelut och Merapi på Java vilka under utbrott dödat tusentals människor. Sedan 1000 e.Kr. har Kelut haft fler än 30 utbrott, det största med en femma på den åttagradiga VEI-skalan, medan Merapi har haft mer än 80 utbrott under samma period. インドネシアの火山(インドネシアのかざん)では、東南アジアの群島国・インドネシアにおける火山について解説する。 環太平洋火山帯に属するインドネシアにはおおよそ130の活火山があり、過去300年間に火山災害によるものだけで世界最多の15万人以上が死亡している。 専門家は「インドネシアは世界有数の火山大国であり世界で一番火山の被害を受けている国だ」と述べている。 De wordt gedomineerd door vulkanen die zijn ontstaan door de subductie van de Euraziatische Plaat en de Indo-Australische plaat. Een aantal vulkanen is bekend om hun uitbarstingen, zoals de Krakatau vanwege de wereldwijde gevolgen in 1883, Toba om de supereruptie die ongeveer 74.000 BP plaatsvond en leidde tot een zesjarige vulkanische winter, en de Tambora vanwege de uitbarsting van 1815, de hevigste die is geregistreerd in de . De vulkanen van Indonesië maken deel uit van de Pacifische Ring van Vuur. De 150 vulkanen in onderstaande lijst zijn gegroepeerd in zes geografische regio's, waarvan er vier horen tot de Soendaboog en het Soendatrog-systeem. De overige twee groepen zijn vulkanen van Halmahera en omliggende vulkanische eilanden enerzijds, en de vulkanen van Celebes en de Sangihe-eilanden anderzijds. Deze laatste groep vormt een vulkanische boog samen met de Filipijnse vulkanen. De actiefste vulkanen zijn de Kelud en Merapi op Java, die samen verantwoordelijk zijn voor duizenden doden in de regio. Sinds het jaar 1000, is de Kelud meer dan 30 keer tot uitbarsting gekomen, waarvan de grootste een waarde van 5 op de vulkanische-explosiviteitsindex (VEI) bereikte, terwijl de Merapi meer dan 80 erupties heeft gehad in diezelfde periode. Vanwege zijn hoge vulkanische activiteit heeft de Internationale Vereniging van Vulkanologie en Chemie (IAVCEI) in 1995 besloten de Merapi op te nemen in de lijst van Vulkanen van het Decennium. In 2012 waren er 127 actieve vulkanen in Indonesië en ongeveer 5 miljoen mensen die woonden of werkten binnen de gevarenzone van deze vulkanen. De zware aardbeving van 26 december 2004 heeft mogelijk geleid tot een verstoring van het patroon van vulkaanuitbarstingen. Zo wordt de eruptie van 2010 van de Sinabung, die sinds de jaren 1600 geen uitbarsting heeft gehad, gepresenteerd als een mogelijk voorbeeld van deze hypothese. Вулканы Индонезии принадлежат к так называемому Тихоокеанскому огненному кольцу — наиболее сейсмически активной области Земли, в которой находится бо́льшая часть всех действующих вулканов мира. В представленном списке индонезийские вулканы сгруппированы по географическому принципу в шесть районов, вулканы трёх районов принадлежат к системе Зондской островной дуги, простирающейся на более чем 3000 км от севера Суматры до моря Банда. Эта дуга включает в себя большинство вулканов Индонезии. Зондская и соседняя дуга моря Банда, вулканы который выделены в четвёртую группу, являются результатом активности зоны субдукции — происходит погружение Индо-Австралийской плиты под Евразийскую. Между дугами имеется переходная зона, расположенная к югу от острова Флорес. На востоке дуга Банда встречается с западной частью Тихоокеанской плиты. Севернее, тектоническая сложность района увеличивается, образуется несколько зон субдукции, что в свою очередь формирует в зоне столкновения плит вулканы на островах Сулавеси, Сангихе и Хальмахера, которые составляют оставшиеся две группы вулканов в списке. Индонезия является мировым лидером по многим аспектам статистики вулканической активности. Этот регион имеет самое большое число исторически активных вулканов — 78, занимает второе место, после Японии, по числу подтверждённых извержений — 1250. Высокая плотность населения в стране привела к тому, что Индонезия лидирует по числу извержений, приводивших к человеческим жертвам — 114, и вызвавшим повреждение инфраструктуры — 195. Несмотря на высокую вулканическую активность региона, в Индонезии было завершено относительно небольшое число стратиграфических исследований старых вулканических отложений и только 0,4 % от известных вулканических извержений были датированы иными способами, нежели историческими методами. Это подчёркивает необходимость дальнейшего изучения доисторических данных в регионе.
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:List_of_volcanoes_in_Indonesia?oldid=1119345301&ns=0
dbo:wikiPageLength
59654
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:List_of_volcanoes_in_Indonesia
geo:geometry
POINT(98.519996643066 3.2300000190735)