This HTML5 document contains 210 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
n20http://bn.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-oshttp://os.dbpedia.org/resource/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n32http://tt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n69http://ce.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n16https://web.archive.org/web/20101014160917/http:/www.speech.nw.ru/NenNgan/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pmshttp://pms.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mkhttp://mk.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n70https://web.archive.org/web/20110721022634/http:/www.speech.nw.ru/Nenets/
n33http://www.helsinki.fi/~tasalmin/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
n41http://lv.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n46http://d-nb.info/gnd/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n48http://uz.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-brhttp://br.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n50http://cv.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n62https://global.dbpedia.org/id/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n67https://web.archive.org/web/19990914180340/http:/www1.geocities.com/Vienna/3259/
n34http://sw.cyc.com/concept/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
n66http://ast.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
n51http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
n21http://www.w3.org/2006/03/wn/wn20/instances/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-iohttp://io.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Nenets_languages
rdf:type
yago:WikicatNorthernSamoyedicLanguages yago:WikicatLanguages yago:WikicatEndangeredLanguagesOfEurope dbo:Language yago:Abstraction100002137 dbo:Place yago:WikicatLanguagesOfRussia yago:Communication100033020 yago:WikicatSamoyedicLanguages yago:Language106282651 yago:WikicatLanguagesOfEurope yago:WikicatUralicLanguages owl:Thing yago:WikicatNenetsLanguages
rdfs:label
Nénètse Nenets languages Rumpun bahasa Nenets Nenetsera Nentsiska Idioma nenezo Něnečtina ネネツ語 涅涅茨語 Neinéitsis Ненецька мова لغات النينيتس 네네츠어 Neneca lingvo Nenzische Sprache Język nieniecki Nenets Lingua nenec Ненецкий язык Iurac
rdfs:comment
Die nenzische Sprache (hist.: Jurakische Sprache) ist eine der samojedischen Sprachen. Diese bilden gemeinsam mit den finno-ugrischen Sprachen die uralische Sprachfamilie. Nenzisch wird im nördlichen Osteuropa und in Nordasien von den Nenzen, einer teilweise nomadischen und rentierhaltenden Bevölkerung der Tundra und nördlichen Taiga gesprochen.Die schriftlose Sprache der Wald-Nenzen und die verschriftete Sprache der Tundra-Nenzen sind wechselseitig verständlich. Het Nenets (ненэцяʼ вада) (ook: Joeraaks) is een taal in het noorden van Rusland, gesproken door circa 25.000 mensen en behorend tot de Samojeedse tak van de Oeraalse taalfamilie. Het is de moedertaal van de Nenetsen. Het Nenets heeft een officiële status in twee autonome districten: Nenetsië in het oblast Archangelsk in Europa en Jamalo-Nenets in de oblast Tjoemen in Azië. De taal heeft in het tweede gebied een aanzienlijk sterkere positie dan in de eerste. La neneca lingvo estas la lingvo parolata de la nenecoj. Apartenas al la samojeda lingvaro kaj sia nombro de parolantoj estas de proksimume 30 000 personoj distribuitaj en vasta teritorio komprenita inter la Kola duoninsulo kaj la rivero Jeniseo, ĉe la rusa arkta marbordo. Tradicie ĝi dividiĝas je du dialektoj: la "neneca de la tundro" kaj la "neneca de la arbaro"; tamen, pro la nekompreneblo inter ambaŭ, antaŭ nelonge pliiĝis la tendenco diferenci ĉi tiujn du variojn kiel du malsamajn lingvojn. De la du, estas la neneca de tundro kiu havas la plej grandan nombron da parolantoj. Něnečtina spadá do skupiny samojedských jazyků uralské jazykové rodiny. S přibližně 21 900 mluvčími (údaj z roku 2010 dle www.ethnologue.com) je nejrozšířenějším jazykem v podskupině severních samojedských jazyků. Dělí se na dva dialekty - tundrovou (Ненэцяʼ вада) a lesní (Нешаӈ вата) něnečtinu. Lesní něnečtina je na pokraji zániku, tundrovou mluví zhruba 95 % populace Něnců.Něnci byli dříve označováni také jako Jurakové. Tato etnická skupina obývá polární končiny severovýchodní Evropy a severozápadní Sibiře, od poloostrova Kanin na Bílém moři až po deltu řeky Jenisej; žijí také na Kolském poloostrově a na ostrovech v Severním ledovém oceánu. Administrativně se toto území rozděluje na Něnecký autonomní okruh v rámci Archangelské oblasti a Jamalo-něnecký autonomní okruh v rámci Ťumeňské obl Teanga Shamódach is ea an Neinéitsis. Tá an teanga seo á labhairt ag na i dtuaisceart na Rúise. Níl ann ach ceann de na teangacha Samódacha. Tá dhá chanúint ann, mar atá, Neinéitsis an Tundra agus Neinéitsis na Foraoise. Le nénètse (anciennement yourak) est une langue ouralienne du groupe des langues samoyèdes parlée par le peuple nénètse en Russie. Il en existe deux dialectes principaux : le nénètse des forêts et le nénètse de la toundra. Les langues nénètses sont parlées par environ 41 000 personnes. Nenets (in former work also Yurak) is a pair of closely related languages spoken in northern Russia by the Nenets people. They are often treated as being two dialects of the same language, but they are very different and mutual intelligibility is low. The languages are Tundra Nenets, which has a higher number of speakers, spoken by some 30,000 to 40,000 people in an area stretching from the Kanin Peninsula to the Yenisei River, and Forest Nenets, spoken by 1,000 to 1,500 people in the area around the Agan, Pur, Lyamin and Nadym rivers. 涅涅茨語(ненэцяʼ вада),旧称尤拉克语,是俄羅斯北部涅涅茨人使用的兩门紧密相关的語言︰凍原涅涅茨語和森林涅涅茨語。雖然它們被認為是同一種語言的兩種方言,但兩者分別很大且互通性很低。凍原涅涅茨語使用人數約30,000至40,000人,分布在从卡寧半島到葉尼塞河之间的區域,而森林涅涅茨語使用人數約1,000至1,500人,分布阿甘河、普爾河和納德姆河地區。 涅涅茨語归属于烏拉爾語系,与欧洲民族国家的国语芬蘭語、愛沙尼亞語、匈牙利語以及其他一些俄羅斯少數語言有远亲关系。凍原涅涅茨語受科米語和北漢特語影響,森林涅涅茨語受東漢特語影響,而兩者均受俄語影響。凍原涅涅茨語有比较完整的记录,因其具有原住民及少数民族语言的地位。其拼寫文字可追溯至20世紀30年代。而森林涅涅茨語的最早文字记录則在20世紀90年代,且记录不多。 Nenetsera uraldar hizkuntzen samoiedo adarreko hizkuntza da, Errusian mintzatua. Bi dialekto ditu, elkarrekiko ulergarritasun txikikoak: tundrakoa eta basoetakoa. Tundrakoa hedatuagoa dago, eta 30.000 hiztun baino gehiago ditu; besteak, berriz, 1.000-1.500 hiztun inguru. Nenets (awalnya juga disebut Yurak) adalah sebuah kumpulan bahasa-bahasa yang digunakan di utara Russia oleh suku Nenets. Bahasa-bahasa tersebut sering dibagi dalam dua dialek dengan bahasa yang sama. Bahasa-bahasa tersebut adalah Nenets Tundra, bahasa yang paling besar dari dua bahasa tersebut menurut jumlah pemakainya, yang dipakai oleh sekitar 30,000 sampai 40,000 orang di wilayah dari sampai Sungai Yenisei; dan , yang dipakai oleh 1,000 sampai 1,500 orang di sekitaran , , dan . 네네츠어는 의 네네츠인들이 사용하는 언어이다. 2010년 기준 44,600명 정도의 네네츠인 인구 중 21,926명의 네네츠어 화자가 있는 것으로 조사되었다. 사용인구는 네네츠 자치구, 야말로네네츠 자치구, 크라스노야르스크 지방북쪽(예전엔 타이미르 자치구), 코미 공화국, 무르만스크 주 동부의 콜라 반도에 집중되어 있다. 네네츠어는 우랄어족 사모예드어파에 속하는 언어로 유럽의 핀란드어, 헝가리어 등과도 먼 친연 관계이다. 현대에 와서 네네츠어는 러시아어에 의해서 많은 영향을 받았으며, 코미어나 한티어 등 주변의 소수민족 언어들과도 영향을 주고받았다. 이들의 전통 코트 의상을 가리키는 말인 파카(parka)는 전세계적으로도 널리 차용되어 쓰이고 있는 낱말이 되어 있다. La lingua nenec, chiamata anche juràco o nenets, è una lingua samoieda parlata in Russia. Język nieniecki (język juracki) – język należący do języków samojedzkich (rodzina uralska), który jest ojczystym językiem Nieńców, zamieszkujących na północno-wschodnim krańcu Europy i przyległym doń północno-zachodnim krańcu Azji. Obszar ten wchodzi w skład głównie Nienieckiego Okręgu Autonomicznego i Jamalsko-Nienieckiego Okręgu Autonomicznego (Federacja Rosyjska). Jest to najbardziej rozprzestrzeniony język samojedzki. Niemniej jego użycie zanika. Не́нецкий язык — язык уральской языковой семьи, относящийся к самодийским языкам. Национальный язык ненцев. Число говорящих — около 22 тысяч человек. Распространён на обширной территории от Кольского полуострова до Енисея. Традиционно принято деление на тундровый и лесной диалекты, однако в последнее время существует тенденция признавать их двумя разными языками: ненецким и нешанским. В письменной форме существует главным образом тундровый язык, у которого гораздо больше носителей. Ненецька мова (Ненэцяʼ вада) — одна із самоїдських мов, якою говорить народ ненці. Число мовців — близько 30 тисяч чоловік. Поширена на великій території від Кольського півострова до Єнісею. Традиційно прийнято розподіл на тундровий і лісовий діалект, проте останнім часом існує тенденція визнавати їх двома різними мовами: ненецькою і . У письмовій формі існує головним чином тундрова мова, у якої набагато більше носіїв. Ненецькою мовою видається газета і частина матеріалів у газетах «Няр'яна виндер» і . El nénets o nenezo es el idioma hablado por los nénets. Pertenece a la rama lingüística samoyeda y su número de hablantes es de aproximadamente 30 000 personas distribuidas en un vasto territorio comprendido entre la península de Kola y el río Yeniséi, en la costa ártica rusa. El iurac o nènets (autònim: ненэцяʼ вада) és la llengua parlada pel poble nènets del nord de Rússia. Pertany al grup de les llengües samoiedes que forma part de la família de les llengües uràliques amb les llengües ugrofineses. Consta de dos grans dialectes: el , el que té més nombre de parlants, i el iurac del bosc, amb poca intel·ligibilitat mútua. Actualment alguns lingüistes consideren que aquests dos dialectes són llengües independents i que, per tant, el nènets o iurac és una família lingüística. نينيتس (في العمل السابق أيضًا يورك) هي زوجان من اللغات وثيقة الصلة التي يتحدث بها شعب نينيتس في شمال روسيا. غالبًا ما يتم التعامل معهم على أنهما لهجتان من نفس اللغة، لكنهما مختلفتان تمامًا والوضوح المتبادل منخفض. اللغات هي التندرا نينيتس، التي بها عدد أكبر من المتحدثين، يتحدث بها حوالي 30.000 إلى 40.000 شخص في منطقة تمتد من شبه جزيرة كانين إلى نهر ينيسي، وغابة نينيتس، يتحدث بها الكثيرلمن ا أشخاصي المنطقة المحيطة اجلايريتم تصنيف لغات نينيتس في عائلة اللغة الأورالية، مما يجعلها مرتبطة بشكل كبير ببعض اللغات الوطنية المستخدمة في أوروبا. تأثرت كل من لغتي نينيتس بشكل كبير بالروسية. تأثرت تندرا نينيتس بدرجة أقل بكومي وخانتي الشمالية. تأثرت غابة نينيتس أيضًا بخانتي الشرقية. التندرا نينيتس موثقة جيدًا، مع الأخذ في الاعتبار وضعها كلغة أصلية وأقلية. لها تقليد أدبي يعود إلى ثلاثينيات القرن الماضي. Nentsiska (äldre benämningar jurakiska och juraksamojediska) är en sammanfattande term för de två närbesläktade, men inbördes föga begripliga, dialektgrupperna tundranentsiska och skogsnentsiska. Nentsiskan hör i sin tur till de inbördes besläktade samojediska språken som är avlägset besläktade med övriga uraliska språk.. Nentsiska talas av nenetser i norra Ryssland. Alfabetet består av totalt 32 konsonanter och sju vokaler. Skriftspråket använder sig av det kyrilliska alfabetet. Skogsnenetsiska talas ungefär av 1500 personer och tundranenetsiska av ca 20 000 personer. ネネツ語(ネネツご、ユラク語とも呼ばれた)は、ロシア北部のネネツ人が話す言語である。「森林ネネツ語」と「ツンドラネネツ語」に分けられる。この2つはよく、同じ言語の方言として扱われるが、それらは全く違う言語で、相互理解可能性も大変低い。その二つのうち話者人口が多いのはツンドラネネツ語で、約3万人から4万人。カニン半島からエニセイ川の辺りに分布している。 森林ネネツ語の話者人口は1000人から1500人ほどで、、プル川、、の周辺に分布している。 ネネツ語は、ウラル語族に分類され、いくつかのヨーロッパの国家言語(すなわち、フィンランド語やエストニア語、ハンガリー語など)や他のロシアの少数言語と遠い親戚関係にある。2種のネネツ語はともにロシア語に大いに影響を受けており、またロシア語ほどではないが、コミ語やハンティ語からの影響も見られる。ツンドラ・ネネツ語は、先住民の言語で少数言語であるにもかかわらず、しっかりと記録がされており、1930年代にさかのぼる文学の伝統も持っている。一方、森林ネネツ語が初めて書かれたのは1990年代で、しかもとても小規模である。 ちなみに、英語の「parka」は、ネネツ語から来ており、パーカは元々、彼らの伝統の、動物の毛皮等から作った長いフード付きの上着だった。
owl:differentFrom
dbr:Enets_language
dbp:name
Nenets
dcterms:subject
dbc:Nenets_languages dbc:Northern_Samoyedic_languages dbc:Languages_of_Russia
dbo:wikiPageID
1249292
dbo:wikiPageRevisionID
1094202364
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Kanin_Peninsula dbr:Forest_Nenets_language dbr:Russia dbr:Maria_Barmich dbc:Nenets_languages dbr:Khanty_language dbr:Murmansk_Oblast dbr:Pur_River_(Russia) dbr:Nganasan_language dbr:Komi_language dbr:Samoyedic_languages dbr:Komi_Republic dbr:Parka dbr:Yamalo-Nenets_Autonomous_Okrug dbr:Yenisei_River dbr:Nenets_Autonomous_Okrug dbr:Nenets_people dbc:Northern_Samoyedic_languages dbr:Hungarian_language dbr:Imperative_mood dbc:Languages_of_Russia dbr:Estonian_language dbr:Grammatical_mood dbr:Indigenous_language dbr:Russian_language dbr:Krasnoyarsk_Krai dbr:Dialect dbr:Velar_consonant dbr:Nadym_River dbr:Realis_mood dbr:Tundra_Nenets_language dbr:Uralic_languages dbr:Mutual_intelligibility dbr:Finnish_language dbr:Lyamin_River dbr:Yurats_language dbr:Agan_River dbr:Enets_language dbr:Palatalization_(phonetics) dbr:Proto-Samoyedic dbr:English_language dbr:Minority_language
dbo:wikiPageExternalLink
n16: n33:tn.html n67:fnen-eng.html n70:
owl:sameAs
dbpedia-pms:Lenga_Nenets dbpedia-ar:لغات_النينيتس dbpedia-az:Nenes_dili dbpedia-ga:Neinéitsis dbpedia-sv:Nentsiska dbpedia-fr:Nénètse dbpedia-pl:Język_nieniecki dbpedia-ko:네네츠어 n20:নেনেৎস_ভাষাসমূহ dbpedia-la:Lingua_Nenetica dbpedia-zh:涅涅茨語 dbpedia-bg:Ненецки_език dbpedia-ro:Limba_neneț dbpedia-hu:Nyenyec_nyelv dbpedia-fi:Nenetsi dbpedia-ru:Ненецкий_язык yago-res:Nenets_languages dbpedia-id:Rumpun_bahasa_Nenets n32:Ненец_теле n34:Mx4rvVjkspwpEbGdrcN5Y29ycA dbpedia-vi:Ngữ_chi_Nenets dbpedia-be:Ненецкая_мова dbpedia-tr:Nenetsçe dbpedia-cs:Něnečtina dbpedia-mk:Ненецки_јазик dbpedia-nl:Nenets n41:Ņencu_valoda dbpedia-et:Neenetsi_keel dbpedia-it:Lingua_nenec dbpedia-ca:Iurac dbpedia-uk:Ненецька_мова n46:4120275-2 dbpedia-nn:Nenetsisk n48:Nenets_tili dbpedia-no:Nenetsisk n50:Ненец_чĕлхи n51:Nencų_kalba dbpedia-br:Nenetseg dbpedia-ka:ნენური_ენა dbpedia-ja:ネネツ語 dbpedia-io:Neneca_linguo dbpedia-es:Idioma_nenezo dbpedia-eu:Nenetsera dbpedia-eo:Neneca_lingvo n62:3NTMZ freebase:m.04m15x dbpedia-als:Nenzische_Sprache dbpedia-de:Nenzische_Sprache n66:Idioma_nenezo wikidata:Q36452 n69:Ненцойн_мотт dbpedia-fa:زبان_ننتسی dbpedia-os:Неннаг_æвзаг
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Authority_control dbt:Reflist dbt:Distinguish dbt:Transl dbt:Unreliable_source%3F dbt:Uralic_languages dbt:Short_description dbt:Infobox_language dbt:Incubator dbt:Citation_needed
dbp:date
2010
dbp:ethnicity
44600
dbp:fam
dbr:Samoyedic_languages Enets–Nenets
dbp:region
Nenets Autonomous Okrug, Yamalo-Nenets Autonomous Okrug, Krasnoyarsk Krai, Komi Republic, Murmansk Oblast
dbp:state
dbr:Russia
dbp:speakers
21926
dbo:abstract
네네츠어는 의 네네츠인들이 사용하는 언어이다. 2010년 기준 44,600명 정도의 네네츠인 인구 중 21,926명의 네네츠어 화자가 있는 것으로 조사되었다. 사용인구는 네네츠 자치구, 야말로네네츠 자치구, 크라스노야르스크 지방북쪽(예전엔 타이미르 자치구), 코미 공화국, 무르만스크 주 동부의 콜라 반도에 집중되어 있다. 네네츠어는 우랄어족 사모예드어파에 속하는 언어로 유럽의 핀란드어, 헝가리어 등과도 먼 친연 관계이다. 현대에 와서 네네츠어는 러시아어에 의해서 많은 영향을 받았으며, 코미어나 한티어 등 주변의 소수민족 언어들과도 영향을 주고받았다. 이들의 전통 코트 의상을 가리키는 말인 파카(parka)는 전세계적으로도 널리 차용되어 쓰이고 있는 낱말이 되어 있다. نينيتس (في العمل السابق أيضًا يورك) هي زوجان من اللغات وثيقة الصلة التي يتحدث بها شعب نينيتس في شمال روسيا. غالبًا ما يتم التعامل معهم على أنهما لهجتان من نفس اللغة، لكنهما مختلفتان تمامًا والوضوح المتبادل منخفض. اللغات هي التندرا نينيتس، التي بها عدد أكبر من المتحدثين، يتحدث بها حوالي 30.000 إلى 40.000 شخص في منطقة تمتد من شبه جزيرة كانين إلى نهر ينيسي، وغابة نينيتس، يتحدث بها الكثيرلمن ا أشخاصي المنطقة المحيطة اجلايريتم تصنيف لغات نينيتس في عائلة اللغة الأورالية، مما يجعلها مرتبطة بشكل كبير ببعض اللغات الوطنية المستخدمة في أوروبا. تأثرت كل من لغتي نينيتس بشكل كبير بالروسية. تأثرت تندرا نينيتس بدرجة أقل بكومي وخانتي الشمالية. تأثرت غابة نينيتس أيضًا بخانتي الشرقية. التندرا نينيتس موثقة جيدًا، مع الأخذ في الاعتبار وضعها كلغة أصلية وأقلية. لها تقليد أدبي يعود إلى ثلاثينيات القرن الماضي. بصرف النظر عن كلمة «نينيتس»، لم تدخل اللغة الإنجليزية سوى كلمة واحدة أخرى من نينيتس: «باركا» Nenetsera uraldar hizkuntzen samoiedo adarreko hizkuntza da, Errusian mintzatua. Bi dialekto ditu, elkarrekiko ulergarritasun txikikoak: tundrakoa eta basoetakoa. Tundrakoa hedatuagoa dago, eta 30.000 hiztun baino gehiago ditu; besteak, berriz, 1.000-1.500 hiztun inguru. Teanga Shamódach is ea an Neinéitsis. Tá an teanga seo á labhairt ag na i dtuaisceart na Rúise. Níl ann ach ceann de na teangacha Samódacha. Tá dhá chanúint ann, mar atá, Neinéitsis an Tundra agus Neinéitsis na Foraoise. Het Nenets (ненэцяʼ вада) (ook: Joeraaks) is een taal in het noorden van Rusland, gesproken door circa 25.000 mensen en behorend tot de Samojeedse tak van de Oeraalse taalfamilie. Het is de moedertaal van de Nenetsen. Het Nenets heeft een officiële status in twee autonome districten: Nenetsië in het oblast Archangelsk in Europa en Jamalo-Nenets in de oblast Tjoemen in Azië. De taal heeft in het tweede gebied een aanzienlijk sterkere positie dan in de eerste. Het is de grootste taal van de Samojeedse talen en behoort binnen deze familie tot de noordelijke groep, die ook het Enets en het Nganasan omvat. Het Nenets zelf valt uiteen in twee talen: het Toendra-Nenets en het Woud-Nenets. Het Toendra-Nenets telt verreweg de meeste sprekers. Nenets (in former work also Yurak) is a pair of closely related languages spoken in northern Russia by the Nenets people. They are often treated as being two dialects of the same language, but they are very different and mutual intelligibility is low. The languages are Tundra Nenets, which has a higher number of speakers, spoken by some 30,000 to 40,000 people in an area stretching from the Kanin Peninsula to the Yenisei River, and Forest Nenets, spoken by 1,000 to 1,500 people in the area around the Agan, Pur, Lyamin and Nadym rivers. The Nenets languages are classified in the Uralic language family, making them distantly related to some national languages spoken in Europe – namely Finnish, Estonian, and Hungarian – in addition to other minority languages spoken in Russia. Both of the Nenets languages have been greatly influenced by Russian. Tundra Nenets has, to a lesser degree, been influenced by Komi and Northern Khanty. Forest Nenets has also been influenced by Eastern Khanty. Tundra Nenets is well documented, considering its status as an indigenous and minority language. It has a literary tradition going back to the 1930s, while Forest Nenets was first written during the 1990s and has been little documented. Apart from the word 'Nenets', only one other Nenets word has entered the English language: 'parka', their traditional long, hooded jacket, made from skins and sometimes fur. Die nenzische Sprache (hist.: Jurakische Sprache) ist eine der samojedischen Sprachen. Diese bilden gemeinsam mit den finno-ugrischen Sprachen die uralische Sprachfamilie. Nenzisch wird im nördlichen Osteuropa und in Nordasien von den Nenzen, einer teilweise nomadischen und rentierhaltenden Bevölkerung der Tundra und nördlichen Taiga gesprochen.Die schriftlose Sprache der Wald-Nenzen und die verschriftete Sprache der Tundra-Nenzen sind wechselseitig verständlich. 涅涅茨語(ненэцяʼ вада),旧称尤拉克语,是俄羅斯北部涅涅茨人使用的兩门紧密相关的語言︰凍原涅涅茨語和森林涅涅茨語。雖然它們被認為是同一種語言的兩種方言,但兩者分別很大且互通性很低。凍原涅涅茨語使用人數約30,000至40,000人,分布在从卡寧半島到葉尼塞河之间的區域,而森林涅涅茨語使用人數約1,000至1,500人,分布阿甘河、普爾河和納德姆河地區。 涅涅茨語归属于烏拉爾語系,与欧洲民族国家的国语芬蘭語、愛沙尼亞語、匈牙利語以及其他一些俄羅斯少數語言有远亲关系。凍原涅涅茨語受科米語和北漢特語影響,森林涅涅茨語受東漢特語影響,而兩者均受俄語影響。凍原涅涅茨語有比较完整的记录,因其具有原住民及少数民族语言的地位。其拼寫文字可追溯至20世紀30年代。而森林涅涅茨語的最早文字记录則在20世紀90年代,且记录不多。 El nénets o nenezo es el idioma hablado por los nénets. Pertenece a la rama lingüística samoyeda y su número de hablantes es de aproximadamente 30 000 personas distribuidas en un vasto territorio comprendido entre la península de Kola y el río Yeniséi, en la costa ártica rusa. Tradicionalmente se ha dividido en dos dialectos: el "nenezo de tundra" y el "nenezo de bosque"; sin embargo, recientemente ha incrementado la tendencia a diferenciar estas dos variedades como dos lenguas distintas, dada la ininteligibilidad entre ambas. De los dos, es el nenezo de tundra el que tiene el mayor número de hablantes. ネネツ語(ネネツご、ユラク語とも呼ばれた)は、ロシア北部のネネツ人が話す言語である。「森林ネネツ語」と「ツンドラネネツ語」に分けられる。この2つはよく、同じ言語の方言として扱われるが、それらは全く違う言語で、相互理解可能性も大変低い。その二つのうち話者人口が多いのはツンドラネネツ語で、約3万人から4万人。カニン半島からエニセイ川の辺りに分布している。 森林ネネツ語の話者人口は1000人から1500人ほどで、、プル川、、の周辺に分布している。 ネネツ語は、ウラル語族に分類され、いくつかのヨーロッパの国家言語(すなわち、フィンランド語やエストニア語、ハンガリー語など)や他のロシアの少数言語と遠い親戚関係にある。2種のネネツ語はともにロシア語に大いに影響を受けており、またロシア語ほどではないが、コミ語やハンティ語からの影響も見られる。ツンドラ・ネネツ語は、先住民の言語で少数言語であるにもかかわらず、しっかりと記録がされており、1930年代にさかのぼる文学の伝統も持っている。一方、森林ネネツ語が初めて書かれたのは1990年代で、しかもとても小規模である。 ちなみに、英語の「parka」は、ネネツ語から来ており、パーカは元々、彼らの伝統の、動物の毛皮等から作った長いフード付きの上着だった。 Nenets (awalnya juga disebut Yurak) adalah sebuah kumpulan bahasa-bahasa yang digunakan di utara Russia oleh suku Nenets. Bahasa-bahasa tersebut sering dibagi dalam dua dialek dengan bahasa yang sama. Bahasa-bahasa tersebut adalah Nenets Tundra, bahasa yang paling besar dari dua bahasa tersebut menurut jumlah pemakainya, yang dipakai oleh sekitar 30,000 sampai 40,000 orang di wilayah dari sampai Sungai Yenisei; dan , yang dipakai oleh 1,000 sampai 1,500 orang di sekitaran , , dan . Bahasa-bahasa Nenets diklasifikasikan dalam keluarga bahasa Uralik, yang membuat bahasa-bahasa tersebut berkaitan dengan beberapa bahasa nasional Eropa – sebut saja Finlandia, Estonia, dan Hungaria – selain bahasa-bahasa minoritas lainnya yang digunakan di Rusia. Kedua bahasa Nenets sangat dipangeruh oleh bahasa Rusia. Język nieniecki (język juracki) – język należący do języków samojedzkich (rodzina uralska), który jest ojczystym językiem Nieńców, zamieszkujących na północno-wschodnim krańcu Europy i przyległym doń północno-zachodnim krańcu Azji. Obszar ten wchodzi w skład głównie Nienieckiego Okręgu Autonomicznego i Jamalsko-Nienieckiego Okręgu Autonomicznego (Federacja Rosyjska). Jest to najbardziej rozprzestrzeniony język samojedzki. Niemniej jego użycie zanika. El iurac o nènets (autònim: ненэцяʼ вада) és la llengua parlada pel poble nènets del nord de Rússia. Pertany al grup de les llengües samoiedes que forma part de la família de les llengües uràliques amb les llengües ugrofineses. Consta de dos grans dialectes: el , el que té més nombre de parlants, i el iurac del bosc, amb poca intel·ligibilitat mútua. Actualment alguns lingüistes consideren que aquests dos dialectes són llengües independents i que, per tant, el nènets o iurac és una família lingüística. Ненецька мова (Ненэцяʼ вада) — одна із самоїдських мов, якою говорить народ ненці. Число мовців — близько 30 тисяч чоловік. Поширена на великій території від Кольського півострова до Єнісею. Традиційно прийнято розподіл на тундровий і лісовий діалект, проте останнім часом існує тенденція визнавати їх двома різними мовами: ненецькою і . У письмовій формі існує головним чином тундрова мова, у якої набагато більше носіїв. Ненецькою мовою видається газета і частина матеріалів у газетах «Няр'яна виндер» і . За підрахунками компанії Google до 2100 року мова може щезнути, адже вона використовується паралельно з російською і більшість носіїв надають перевагу саме російській. Мова не має суттєвої підтримки з боку влади та інших організацій. Її вивчають у школах, але розмовляють нею в основному в сільській місцевості. Унікальним, як для України, знавцем ненецької був Анатолій Володимирович Левенко (1952-2013), який залишив по собі дві фольклорні збірки з перекладами текстів українською з цієї мови. La lingua nenec, chiamata anche juràco o nenets, è una lingua samoieda parlata in Russia. La neneca lingvo estas la lingvo parolata de la nenecoj. Apartenas al la samojeda lingvaro kaj sia nombro de parolantoj estas de proksimume 30 000 personoj distribuitaj en vasta teritorio komprenita inter la Kola duoninsulo kaj la rivero Jeniseo, ĉe la rusa arkta marbordo. Tradicie ĝi dividiĝas je du dialektoj: la "neneca de la tundro" kaj la "neneca de la arbaro"; tamen, pro la nekompreneblo inter ambaŭ, antaŭ nelonge pliiĝis la tendenco diferenci ĉi tiujn du variojn kiel du malsamajn lingvojn. De la du, estas la neneca de tundro kiu havas la plej grandan nombron da parolantoj. Nentsiska (äldre benämningar jurakiska och juraksamojediska) är en sammanfattande term för de två närbesläktade, men inbördes föga begripliga, dialektgrupperna tundranentsiska och skogsnentsiska. Nentsiskan hör i sin tur till de inbördes besläktade samojediska språken som är avlägset besläktade med övriga uraliska språk.. Nentsiska talas av nenetser i norra Ryssland. Alfabetet består av totalt 32 konsonanter och sju vokaler. Skriftspråket använder sig av det kyrilliska alfabetet. Skogsnenetsiska talas ungefär av 1500 personer och tundranenetsiska av ca 20 000 personer. Něnečtina spadá do skupiny samojedských jazyků uralské jazykové rodiny. S přibližně 21 900 mluvčími (údaj z roku 2010 dle www.ethnologue.com) je nejrozšířenějším jazykem v podskupině severních samojedských jazyků. Dělí se na dva dialekty - tundrovou (Ненэцяʼ вада) a lesní (Нешаӈ вата) něnečtinu. Lesní něnečtina je na pokraji zániku, tundrovou mluví zhruba 95 % populace Něnců.Něnci byli dříve označováni také jako Jurakové. Tato etnická skupina obývá polární končiny severovýchodní Evropy a severozápadní Sibiře, od poloostrova Kanin na Bílém moři až po deltu řeky Jenisej; žijí také na Kolském poloostrově a na ostrovech v Severním ledovém oceánu. Administrativně se toto území rozděluje na Něnecký autonomní okruh v rámci Archangelské oblasti a Jamalo-něnecký autonomní okruh v rámci Ťumeňské oblasti. Le nénètse (anciennement yourak) est une langue ouralienne du groupe des langues samoyèdes parlée par le peuple nénètse en Russie. Il en existe deux dialectes principaux : le nénètse des forêts et le nénètse de la toundra. Les langues nénètses sont parlées par environ 41 000 personnes. Не́нецкий язык — язык уральской языковой семьи, относящийся к самодийским языкам. Национальный язык ненцев. Число говорящих — около 22 тысяч человек. Распространён на обширной территории от Кольского полуострова до Енисея. Традиционно принято деление на тундровый и лесной диалекты, однако в последнее время существует тенденция признавать их двумя разными языками: ненецким и нешанским. В письменной форме существует главным образом тундровый язык, у которого гораздо больше носителей.
dbp:dia
dbr:Tundra_Nenets_language dbr:Forest_Nenets_language
dbp:familycolor
Uralic
dbp:glotto
nene1249
dbp:glottorefname
Tundra Nenets
dbp:iso
yrk
dbp:nativename
ненэцяʼ вада
gold:hypernym
dbr:Pair
dbp:wordnet_type
n21:synset-language-noun-1
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Nenets_languages?oldid=1094202364&ns=0
dbo:wikiPageLength
7778
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Nenets_languages