This HTML5 document contains 212 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n52https://www.google.com/culturalinstitute/beta/usergallery/
n15http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n27http://dbpedia.org/resource/Wikt:
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n43https://web.archive.org/web/20110610235349/http:/www.nationalgallery.org.uk/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
n25http://lv.dbpedia.org/resource/
n30http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n29http://www.britannica.com/EBchecked/topic/623056/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n17http://uz.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-commonshttp://commons.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
n49http://dbpedia.org/resource/Vanitas:
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n51http://cv.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n40https://global.dbpedia.org/id/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
n39http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
n12http://www.museemaillol.com/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Vanitas
rdf:type
yago:Content105809192 yago:PsychologicalFeature100023100 yago:WikicatDutchInventions yago:Cognition100023271 yago:Signal106791372 yago:Genre105845332 yago:Concept105835747 yago:Category105838765 yago:Communication100033020 owl:Thing yago:Idea105833840 yago:Kind105839024 yago:Ability105616246 dbo:TelevisionStation yago:WikicatSymbols yago:WikicatArtGenres yago:Symbol106806469 yago:Invention105633385 yago:Abstraction100002137 yago:Creativity105624700
rdfs:label
Vanitas Vanitas 바니타스화 Vanité (peinture) Vanitas Vanitas-Stillleben Ванітас Vanitas Vanitas Vanitas Vanitas ヴァニタス Vanitas (seni rupa) Vanitas Vanitas 虚空派 Vanitas Vanitas Vanitas
rdfs:comment
En art, vanitas (terme llatí que significa 'vanitat') designa una categoria particular de natura morta, d'alt valor simbòlic i religiós, molt practicat en la pintura barroca, particularment en la flamenca. Vanitas (latinsky prázdnota, nicotnost) je klíčový pojem biblické knihy Kazatel, poukazující na pomíjivost a marnost života a lidského úsilí. Ve výtvarném umění se tak nazývají díla, často v podobě zátiší, která nicotnost a pomíjivost tematizují; do jisté míry se překrývají s tématem memento mori. Téma vanitas bylo zvlášť populární v Nizozemí 16. a 17. století. Zátiší vanitas zobrazují předměty symbolizující smrt (lebka), čas (hodiny), pomíjivost (vadnoucí květy a hnijící ovoce) nebo marnost zábavy (hudební nástroje či karty). Vanitas is een thema in de kunst. Het woord vanitas is Latijn en betekent 'ijdelheid' en 'leegheid'. Met bijvoorbeeld schedels, gedoofde kaarsen, verwelkte bloemen, zeepbellen, vergane boeken, muziekinstrumenten, klokken of omgevallen glazen wordt de ijdelheid, tijdelijkheid en zinloosheid van het aardse gevisualiseerd. Het vanitasschilderij heeft een protestants-christelijke oorsprong. Het spoort de beschouwer aan zich te richten op het eeuwig leven. Vanitas, nas artes, é um tipo de obra de arte simbólica especialmente associada com o gênero de pintura Still-life (Natureza-morta), do norte da Europa e dos Países Baixos, nos séculos XVI e XVII, embora também seja comum em outros lugares e períodos. A palavra em latim significa "vacuidade, futilidade"; na história da Arte é interpretada como "vaidade", e pode ser compreendida como uma alusão à insignificância da vida terrena e à efemeridade da vaidade. Ванітас (лат. vanitas, букв. — «марнота, марнославство») — жанр живопису епохи бароко, алегоричний натюрморт, композиційним центром якого традиційно є людський череп. Ці картини, що є ранньою стадією розвитку натюрморту, призначалися для нагадування про швидкоплинність життя, марнотність задоволень та неминучість смерті. Найбільшого поширення набули у Фландрії та Нідерландах в XVI і XVII століттях, Окремі приклади жанру трапляються у Франції та Іспанії. Vanitas adalah karya seni simbolis yang menunjukkan kefanaan hidup, kesia-siaan kesenangan, dan kepastian akan kematian, sering kali dibuat kontras dengan simbol kekayaan dan kesejahteraan hidup. Contoh karya seni vanitas adalah alam benda vanitas, aliran seni umum pada abad ke-16 dan ke-17; karya ini juga telah dibuat di waktu-waktu berikutnya, di media atau aliran seni lain. La vanitas es un género artístico que resalta la vacuidad de la vida y la relevancia de la muerte como fin de los placeres mundanos. Se considera un subgénero del bodegón o naturaleza muerta, por lo general de alto valor simbólico y alegórico. Es un término latino (vanĭtas) que significa vanidad (de vanus, «vacío»), entendida no como soberbia u orgullo sino en el sentido de futilidad, insignificancia, fragilidad de la vida, brevedad de la existencia.​ La vanitas, in pittura, è una natura morta con elementi simbolici allusivi al tema della caducità della vita. Il nome deriva dalla frase biblica vanitas vanitatum et omnia vanitas e, come il memento mori, è un ammonimento all'effimera condizione dell'esistenza. Questo genere pittorico ha avuto il suo massimo sviluppo nel Seicento, soprattutto in Olanda, strettamente correlato al senso di precarietà che investì il continente europeo in seguito alla guerra dei trent'anni e al dilagare delle epidemie di peste. ヴァニタス(ラテン語: vanitas)とは、寓意的な静物画のジャンルのひとつ。 16世紀から17世紀にかけてのフランドルやネーデルラントなどヨーロッパ北部で特に多く描かれたが、以後現代に至るまでの西洋の美術にも大きな影響を与えている。ヴァニタスとは「人生の空しさの寓意」を表す静物画であり、豊かさなどを意味するさまざまな静物の中に、人間の死すべき定めの隠喩である頭蓋骨や、あるいは時計やパイプや腐ってゆく果物などを置き、観る者に対して虚栄のはかなさを喚起する意図をもっていた。 ヴァニタスは、「カルペ・ディエム」や「メメント・モリ」と並ぶ、バロック期の精神を表す概念でもある。 바니타스(Vanitas)는 16-17세기의 네덜란드와 플랑드르 지역에서 정물화에 특히 관련있는 상징과 관련된 예의 한 종류로, 그 이외의 장소들과 다른 시기에서도 인기가 있었다.특히 중세 유럽은 흑사병과 30년전쟁이 휩쓸고간 역사적 시기와도 무관 Das Vanitas-Stillleben (lateinisch vanitas „Eitelkeit“, „Nichtigkeit“) ist ein Bildtypus der Stillleben-Malerei, insbesondere im Barock. Darin wird die Darstellung lebloser Gegenstände durch Sinnbilder der Vergänglichkeit ergänzt. Ва́нитас (лат. vanitas, букв. — «суета, тщеславие») — жанр живописи эпохи барокко, аллегорический натюрморт, композиционным центром которого традиционно является человеческий череп. Подобные картины, ранняя стадия развития натюрморта, предназначались для напоминания о быстротечности жизни, тщетности удовольствий и неизбежности смерти. Наибольшее распространение получил во Фландрии и Нидерландах в XVI и XVII веках, отдельные примеры жанра встречаются во Франции и Испании. A vanitas (Latin for 'vanity') is a symbolic work of art showing the transience of life, the futility of pleasure, and the certainty of death, often contrasting symbols of wealth and symbols of ephemerality and death. Best-known are vanitas still lifes, a common genre in the Low Countries of the 16th and 17th centuries; they have also been created at other times and in other media and genres. Vanitas z łacińskiego "marność". Pojęcie ma związek z myślą przewodnią Księgi Koheleta – Vanitas vanitatum et omnia vanitas – Marność nad marnościami i wszystko marność (Koh 1,2 BT). Motyw marności najbardziej widoczny jest w epoce średniowiecza i baroku, fascynacja śmiercią i przemijaniem przejawiała się w sztuce i literaturze. Przemyślenia na tle egzystencjalnym pojawiały się także w innych epokach. Vanitas estas simbola artaĵo kiu montras la transecon de vivo, la vanecon de plezuro (vanteco), kaj la certecon de la morto, ofte kontrastante simbolojn de riĉo kaj simbolojn de efemereco kaj morto. Plej bone konataj estas la vanitas-aĵpentraĵoj, ofta ĝenro en Nederlanda arto de la 16a kaj 17a jarcentoj; Ili estis kreitaj ankaŭ en aliaj tempoj kaj ankaŭ laŭ aliaj rimedoj kaj ĝenroj. 虚空画(英語:Vanitas)是指一种象征艺术的静物绘画。单词来自拉丁语中vanitas, 意即“虚无”。圣经《传道书》在1:2章节中曾使用这个词语——虚空的虚空,凡事都是虚空(Vanity of vanities; all is vanity)。拉丁语为Vanitas vanitatum omnia vanitas。该绘画风格盛行于巴洛克时期,尤其是16至17世纪的尼德兰地区。 虚空画试图表达在绝对的死亡面前,一切浮华的人生享乐都是虚无的。也因此,虚空画在对世界的描绘中透露出一种阴暗的视角。这些作品中的物体往往象征着生命的脆弱与短暂,以及死亡。其中常见的包括:头盖骨;水果和花朵:象征着衰老;气泡:代表了生命的易逝与死亡的突兀;烟,沙漏,钟表等等。在许多作品中还展现出人类精神生活的一些元素,比如书籍,科学仪器,及象征人类欢乐的乐器和烟管等。 虚空派是静物画的一种特殊形式,画家从多个层面构思,所表现的不仅仅是精美的艺术品。相反,画中的每一样事物都具有象征含义。虚空派画作向观众展示:人人都不能逃脱死亡,人的野心是多么的愚蠢。正如上文所说,虚空派的作品是道义的说教,警告人们世间万物既无意义,也非人们想象的那么重要。传统虚空派的静物画主要借由具体事物象征财富,知识,自然事物或地上现世的事情等,进而得以借助事物来具体表现、耶稣复活以及盼望永生的主题并列。 Vanitas (latin för 'fåfänglighet' eller 'tomhet') är ett motiv i konst och litteratur, som avser att påminna om livets förgänglighet. Inom bildkonsten var vanitasmotivet vanligt inom stilleben. Vanitasmotivet syftar till att påminna om jordelivets tomhet, och det manar till eftertanke om bestående värden, och kan därvidlag ses som motsats till Carpe diem-temat. Une vanité est une représentation allégorique de la fragilité de la vie humaine et de la fatuité de ce à quoi l'être humain s'attache durant celle-ci. Les éléments symboliques les plus courants pour exprimer la vanité sont la mort, le temps qui passe, la vacuité des passions et activités humaines. Le nom vanité est dérivé de la phrase d'ouverture du Livre de l'Ecclésiaste de l'Ancien Testament : Vanitas vanitatum et omnia vanitas (« Vanité des vanités, et tout est vanité »). Tout comme le Memento mori, auquel il est souvent associé, le thème de la vanité est un rappel de l'éphémère condition de l'existence. Vanitas latineko hitz bat da eta esanahia harrokeria da, baina ez urguiluaren zentzuan baizik eta hutsaltasun esanahiarekin. Zentzu artistikoan, izadi hilen kategoria bat da, sinbolismo handikoa eta barrokoan asko erabilitako generoa, Herbeheretan batez ere. Izenburua eta haren ikuskera Kohelet liburuaren "Vanitas vanitatum omnia vanitas " (Huskeria hutsa, huskeria hutsa, dena huskeria da) pasarte batekin lotuta dago. Heriotzaren ziurtasunaren aurrean, munduko gozamenen ezdeusa aditzera eman nahi du. Aldi berean, izadi hilen generoaren sorreraren funtsezko elementua da.
foaf:depiction
n15:1628_Claesz_Vanitas-Stillleben_mit_Selbstbildnis_anagoria.jpg n15:Harmen_Steenwijck_-_Vanitas.jpg n15:A_Vanitas_by_Evert_Collier.jpg n15:Lille_Hemessen_vanitas.jpg n15:Allegory_of_Charles_I_of_England_and_Henrietta_of_France_in_a_Vanitas_Still_Life.jpg n15:Pier_Francesco_Cittadini_Vanitas-Stillleben.jpg n15:Vanitas-Still_Life,_Oosterwijck.jpg n15:Vanitas_painting,_selfportrait_most_probably_Clara_Peeters.jpg n15: Beaux-Arts_de_Pau_-_Vanité_au_buste_-_Johann_de_Cordua_1665.jpg n15: Stoskopff,_Grande_Vanité.jpg n15:Abraham_Mignon_-_The_Nature_as_a_Symbol_of_Vanitas_-_WGA15668.jpg n15:Antonio_de_Pereda_-_Allegory_of_Vanity_-_Google_Art_Project.jpg n15:Adriaen_van_Utrecht-_Vanitas_-_Still_Life_with_Bouquet_and_Skull.jpg
dcterms:subject
dbc:Iconography dbc:Christian_art_about_death dbc:Visual_arts_genres dbc:Memento_mori
dbo:wikiPageID
285031
dbo:wikiPageRevisionID
1122979762
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Sic_transit_gloria_mundi dbc:Christian_art_about_death dbr:Maria_van_Oosterwijck dbr:Damien_Hirst dbr:London_National_Gallery dbr:Clara_Peeters dbr:Sebastian_Stoskopff n27:vanitas dbr:Great_Vanity_(Stoskopff) dbr:Medium_(art) dbr:For_the_Love_of_God dbr:Genre dbr:Alexander_de_Cadenet n30:Harmen_Steenwijck_-_Vanitas.JPG dbr:Giacomo_Carissimi dbr:Evert_Collier dbr:Mortality_salience dbr:Emptiness dbr:Extreme_Metal dbr:One_Planet_One_Future dbr:Oratorio dbc:Visual_arts_genres dbr:Still_life dbr:Anne_de_Carbuccia dbc:Memento_mori dbr:Joannes_de_Cordua dbr:Vanitas_(Anaal_Nathrakh_album) dbr:Abraham_Mignon dbr:Vanitas_no_Carte dbr:Pieter_Claesz n30:Lille_Hemessen_vanitas.JPG dbr:Kingdom_Hearts n49:_Flesh_Dress_for_an_Albino_Anorectic dbr:Philippe_Pasqua dbr:Vanity dbr:Art_of_the_Low_Countries dbr:Musée_Maillol dbr:Adriaen_van_Utrecht dbr:Encyclopædia_Britannica n30:Antonio_de_Pereda_-_Allegory_of_Vanity_-_Google_Art_Project.jpg dbr:Jana_Sterbak dbr:Danse_Macabre dbr:Latin dbr:Temporality dbr:Anaal_Nathrakh dbr:Robert_Schumann dbr:The_Harvard_Lampoon dbr:Ephemerality dbr:Ecclesiastes dbr:Ars_moriendi dbr:Characters_of_Kingdom_Hearts dbr:National_Museum,_Warsaw dbr:Richard_Barrett_(composer) dbr:Carstian_Luyckx dbc:Iconography dbr:Memento_mori n30:Pier_Francesco_Cittadini_Vanitas-Stillleben.jpg
dbo:wikiPageExternalLink
n12: n29:vanitas n43:server.php%3Fsearch_word=vanitas&change=SearchResults&changeNav=1 n52:oAKis1oFVGZ1KA
owl:sameAs
dbpedia-fy:Vanitas dbpedia-nl:Vanitas dbpedia-pt:Vanitas dbpedia-eo:Vanitas n17:Vanitas dbpedia-ko:바니타스화 dbpedia-sr:Ванитас dbpedia-gl:Vanitas n25:Vanitas dbpedia-ru:Vanitas dbpedia-fr:Vanité_(peinture) dbpedia-ja:ヴァニタス dbpedia-az:Vanitas dbpedia-es:Vanitas dbpedia-hu:Vanitas yago-res:Vanitas dbpedia-eu:Vanitas dbpedia-sv:Vanitas dbpedia-vi:Vanitas n39:Vanitas n40:4tNxH wikidata:Q733095 dbpedia-cs:Vanitas dbpedia-commons:Vanitas dbpedia-zh:虚空派 dbpedia-uk:Ванітас dbpedia-fi:Vanitas dbpedia-ca:Vanitas freebase:m.01px02 n51:Vanitas dbpedia-bg:Vanitas dbpedia-it:Vanitas dbpedia-pl:Vanitas dbpedia-da:Vanitas dbpedia-kk:Ванитас dbpedia-de:Vanitas-Stillleben dbpedia-id:Vanitas_(seni_rupa) dbpedia-he:ואניטאס
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Italic_title dbt:Wiktionary dbt:Expand_French dbt:Death_and_mortality_in_art dbt:About dbt:Short_description dbt:More_citations_needed dbt:Bibleref2-nb dbt:Clear dbt:Commons_category dbt:Authority_control dbt:Reflist
dbo:thumbnail
n15:Antonio_de_Pereda_-_Allegory_of_Vanity_-_Google_Art_Project.jpg?width=300
dbo:abstract
바니타스(Vanitas)는 16-17세기의 네덜란드와 플랑드르 지역에서 정물화에 특히 관련있는 상징과 관련된 예의 한 종류로, 그 이외의 장소들과 다른 시기에서도 인기가 있었다.특히 중세 유럽은 흑사병과 30년전쟁이 휩쓸고간 역사적 시기와도 무관 Vanitas estas simbola artaĵo kiu montras la transecon de vivo, la vanecon de plezuro (vanteco), kaj la certecon de la morto, ofte kontrastante simbolojn de riĉo kaj simbolojn de efemereco kaj morto. Plej bone konataj estas la vanitas-aĵpentraĵoj, ofta ĝenro en Nederlanda arto de la 16a kaj 17a jarcentoj; Ili estis kreitaj ankaŭ en aliaj tempoj kaj ankaŭ laŭ aliaj rimedoj kaj ĝenroj. Vanitas signifas 'vanecon' aŭ 'senmeritecon', tio estas, la senintereson de surteraj havaĵoj kaj celoj, alude al Kohelet 1:2; 12:8 Vanitas vanitatum et omnia vanitas, tradukebla kiel "Vanteco de vantecoj, ĉio estas vanteco" en diversaj versioj de la Biblio. La vanitas, in pittura, è una natura morta con elementi simbolici allusivi al tema della caducità della vita. Il nome deriva dalla frase biblica vanitas vanitatum et omnia vanitas e, come il memento mori, è un ammonimento all'effimera condizione dell'esistenza. Questo genere pittorico ha avuto il suo massimo sviluppo nel Seicento, soprattutto in Olanda, strettamente correlato al senso di precarietà che investì il continente europeo in seguito alla guerra dei trent'anni e al dilagare delle epidemie di peste. 虚空画(英語:Vanitas)是指一种象征艺术的静物绘画。单词来自拉丁语中vanitas, 意即“虚无”。圣经《传道书》在1:2章节中曾使用这个词语——虚空的虚空,凡事都是虚空(Vanity of vanities; all is vanity)。拉丁语为Vanitas vanitatum omnia vanitas。该绘画风格盛行于巴洛克时期,尤其是16至17世纪的尼德兰地区。 虚空画试图表达在绝对的死亡面前,一切浮华的人生享乐都是虚无的。也因此,虚空画在对世界的描绘中透露出一种阴暗的视角。这些作品中的物体往往象征着生命的脆弱与短暂,以及死亡。其中常见的包括:头盖骨;水果和花朵:象征着衰老;气泡:代表了生命的易逝与死亡的突兀;烟,沙漏,钟表等等。在许多作品中还展现出人类精神生活的一些元素,比如书籍,科学仪器,及象征人类欢乐的乐器和烟管等。 虚空派是静物画的一种特殊形式,画家从多个层面构思,所表现的不仅仅是精美的艺术品。相反,画中的每一样事物都具有象征含义。虚空派画作向观众展示:人人都不能逃脱死亡,人的野心是多么的愚蠢。正如上文所说,虚空派的作品是道义的说教,警告人们世间万物既无意义,也非人们想象的那么重要。传统虚空派的静物画主要借由具体事物象征财富,知识,自然事物或地上现世的事情等,进而得以借助事物来具体表现、耶稣复活以及盼望永生的主题并列。 Ва́нитас (лат. vanitas, букв. — «суета, тщеславие») — жанр живописи эпохи барокко, аллегорический натюрморт, композиционным центром которого традиционно является человеческий череп. Подобные картины, ранняя стадия развития натюрморта, предназначались для напоминания о быстротечности жизни, тщетности удовольствий и неизбежности смерти. Наибольшее распространение получил во Фландрии и Нидерландах в XVI и XVII веках, отдельные примеры жанра встречаются во Франции и Испании. Термин восходит к библейскому стиху (Еккл. 1:2) «Суета сует, сказал Екклесиаст, суета сует, — всё суета!» (лат. vanitas vanitatum dixit Ecclesiastes vanitas vanitatum omnia vanitas). ヴァニタス(ラテン語: vanitas)とは、寓意的な静物画のジャンルのひとつ。 16世紀から17世紀にかけてのフランドルやネーデルラントなどヨーロッパ北部で特に多く描かれたが、以後現代に至るまでの西洋の美術にも大きな影響を与えている。ヴァニタスとは「人生の空しさの寓意」を表す静物画であり、豊かさなどを意味するさまざまな静物の中に、人間の死すべき定めの隠喩である頭蓋骨や、あるいは時計やパイプや腐ってゆく果物などを置き、観る者に対して虚栄のはかなさを喚起する意図をもっていた。 ヴァニタスは、「カルペ・ディエム」や「メメント・モリ」と並ぶ、バロック期の精神を表す概念でもある。 Ванітас (лат. vanitas, букв. — «марнота, марнославство») — жанр живопису епохи бароко, алегоричний натюрморт, композиційним центром якого традиційно є людський череп. Ці картини, що є ранньою стадією розвитку натюрморту, призначалися для нагадування про швидкоплинність життя, марнотність задоволень та неминучість смерті. Найбільшого поширення набули у Фландрії та Нідерландах в XVI і XVII століттях, Окремі приклади жанру трапляються у Франції та Іспанії. Термін походить з біблійного вірша (Біблія Екл. 1:2) Vanitas vanitatum et omnia vanitas («Наймарніша марнота, сказав Проповідник, наймарніша марнота, марнота усе!»). Vanitas z łacińskiego "marność". Pojęcie ma związek z myślą przewodnią Księgi Koheleta – Vanitas vanitatum et omnia vanitas – Marność nad marnościami i wszystko marność (Koh 1,2 BT). Motyw marności najbardziej widoczny jest w epoce średniowiecza i baroku, fascynacja śmiercią i przemijaniem przejawiała się w sztuce i literaturze. Przemyślenia na tle egzystencjalnym pojawiały się także w innych epokach. Często jest przedstawiany w martwych naturach malarzy północnej Europy pochodzących z Flandrii i Holandii. Marność jest przedstawiana przez wiele symboli: czaszkę, zepsute lub więdnące owoce, zegary i klepsydry oraz instrumenty muzyczne. Ich przesłanie ma uświadomić widzowi, że radość życia to tylko przemijająca chwila, trwająca jedynie przez moment. Czaszki i gnijące owoce przypominają o śmiertelności. Instrumenty muzyczne ukazują marność muzyki – w chwili gdy powstaje natychmiast umiera. Muzyka przez swoją efemeryczność pokazuje niemożność powrotu – zaczyna się i kończy równocześnie. La vanitas es un género artístico que resalta la vacuidad de la vida y la relevancia de la muerte como fin de los placeres mundanos. Se considera un subgénero del bodegón o naturaleza muerta, por lo general de alto valor simbólico y alegórico. Es un término latino (vanĭtas) que significa vanidad (de vanus, «vacío»), entendida no como soberbia u orgullo sino en el sentido de futilidad, insignificancia, fragilidad de la vida, brevedad de la existencia.​ Este tipo de representaciones se encuentran prácticamente en toda la historia del arte: cráneos y esqueletos aparecen en los frescos pompeyanos y en la Edad Media eran frecuentes las llamadas danzas de la muerte. Sin embargo, su mayor auge se dio durante el Barroco, época en que pasó a considerarse un género independiente.​ En dicho período cabe establecer su inicio en los Países Bajos en torno a 1620, desde donde se extendió por Francia y Flandes y, posteriormente, Alemania, Italia, España y otros países.​ Su nombre y su concepción se relacionan con un pasaje del Eclesiastés (Ec 1, 2): Vanitas vanitatum et omnia vanitas («vanidad de vanidades, todo es vanidad»).​ El mensaje que pretende transmitir es la futilidad de los placeres mundanos frente a la certeza de la muerte, animando a la adopción de un estoico punto de vista sobre la vida. Vanitas, nas artes, é um tipo de obra de arte simbólica especialmente associada com o gênero de pintura Still-life (Natureza-morta), do norte da Europa e dos Países Baixos, nos séculos XVI e XVII, embora também seja comum em outros lugares e períodos. A palavra em latim significa "vacuidade, futilidade"; na história da Arte é interpretada como "vaidade", e pode ser compreendida como uma alusão à insignificância da vida terrena e à efemeridade da vaidade. Motivos vanitas foram comuns na arte funerária medieval, com exemplos mais duradouros em esculturas. No século XV os motivos podiam ser mórbidos e explícitos, refletindo uma intensa obsessão pela Morte e pelo apodrecimento, também vista na Ars Moriendi (A arte de morrer), na Danse Macabre (Dança da morte) e no tema superposto do Memento mori (Lembra-te que morrerás). Da Renascença tais motivos tornaram-se gradualmente mais indiretos, e o gênero "Still-life", que se tornou popular, encontrou morada lá. Pinturas feitas no estilo vanitas querem lembrar a efemeridade da vida, da futilidade de agradar, e da certeza da morte. Também forneceram uma justificativa moral para várias pinturas de objetos atrativos. Símbolos vanitas geralmente incluem caveiras, lembretes da inevitabilidade da morte; frutas apodrecidas, que simbolizam a decadência trazida pelo envelhecimento; bolhas, que simbolizam a brevidade da vida e a subitaneidade da morte; fumaça, relógios e ampulhetas, que simbolizam a brevidade da vida; e instrumentos musicais, que simbolizam a brevidade e a natureza efêmera da vida. Frutas, flores e borboletas podem ser interpretadas da mesma forma, e um limão descascado acompanhado por frutos do mar podem ser, como a vida, atrativos em si quando se olham, mas amargos quando se experimentam. Há um debate entre historiadores sobre o quão sério é o tema vanitas, implicado em still lifes, com imagens de caveiras. Como em gêneros moralísticos de pintura, o aproveitamento evocado pela descrição sensitiva do objeto está de certa forma em conflito com a mensagem moral. Vanitas (latin för 'fåfänglighet' eller 'tomhet') är ett motiv i konst och litteratur, som avser att påminna om livets förgänglighet. Inom bildkonsten var vanitasmotivet vanligt inom stilleben. Vanitasmotivet syftar till att påminna om jordelivets tomhet, och det manar till eftertanke om bestående värden, och kan därvidlag ses som motsats till Carpe diem-temat. Ordet "vanitas" härrör från Predikaren (1:2), vars inledning på latin lyder: Vanitas vanitatum omnia vanitas, "Tomhet, idel tomhet, allt är tomhet", eller, som i den äldre översättningen, "Fåfängligheters fåfänglighet. Allt är fåfänglighet". Inom konsten symboliseras vanitas ofta av en dödskalle, som i Vanitas av Pieter Claeszoon, men kan även framställas i form av något annat som dött, förruttnelse, klockor, vissnande blommor, eller genom att något har slocknat, till exempel en oljelampa. Danse Macabre är ett slags vanitas. Inom skönlitteraturen kan vanitas gestaltas med flera symboler, som i Stiernhielms Hercules (1658) eller dödskallen i Shakespeares Hamlet, men också vara sensmoralen i en berättelse, som Vanity Fair av William Thackeray. Det är även titeln på ett opus av Robert Schumann, Op. 103, Vanitas vanitatum. Mit Humor. En art, vanitas (terme llatí que significa 'vanitat') designa una categoria particular de natura morta, d'alt valor simbòlic i religiós, molt practicat en la pintura barroca, particularment en la flamenca. El seu nom i concepció es relacionen amb el políptot famós de l'Eclesiastès: vanitas vanitatum, et omnia vanitas (vanitat de vanitats, i tot és vanitat). El missatge vol transmetre la inutilitat dels plaers mundans enfront a la certesa de la mort, animant a l'adopció d'un ombriu punt de vista sobre el món. És, tanmateix, un element essencial en el sorgiment de la natura morta com a gènere individual. Vanitas is een thema in de kunst. Het woord vanitas is Latijn en betekent 'ijdelheid' en 'leegheid'. Met bijvoorbeeld schedels, gedoofde kaarsen, verwelkte bloemen, zeepbellen, vergane boeken, muziekinstrumenten, klokken of omgevallen glazen wordt de ijdelheid, tijdelijkheid en zinloosheid van het aardse gevisualiseerd. Vanitas vanitatum, omnia vanitas is een aan het Bijbelboek Prediker ontleende zegswijze: 'IJdelheid der ijdelheden, alles is ijdelheid'. Andere bijbelvertalingen naast "ijdelheid" door de statenvertaling voor Vanitas zijn "leegte", "lucht, "vluchtigheid", "ijler dan ijl". Echter tegenwoordig leest men voor ijdelheid een zelfingenomenheid, voor lucht denkt men aan zuurstof en stikstof van de atmosfeer, voor vluchtigheid een vloeistof die vervluchtigt en voor ijl denk men aan een lage druk van de lucht boven in de bergen. Maar vanitas is dat alles niet: tegenwoordig zou de betekenis het dichtste bij "gebakken lucht" komen; dat is echt "niks" zonder dat het verwijst naar "niet-iets". Het vanitasschilderij heeft een protestants-christelijke oorsprong. Het spoort de beschouwer aan zich te richten op het eeuwig leven. Vooral in Nederland en Vlaanderen werd dit schildersthema in de 17e eeuw gebruikt. Enkele schilders: Pieter Claesz, Harmen en Pieter Steenwijck en . Ook in gedichten uit die tijd treft men dit motief aan, bv Kinder-lyck van Vondel. Ook in moderne tijden wordt er, bijvoorbeeld door magisch-realistische schilders, teruggegrepen op dit onderwerp, zoals door Raoul Hynckes, Wim Schuhmacher en Uko Post. Das Vanitas-Stillleben (lateinisch vanitas „Eitelkeit“, „Nichtigkeit“) ist ein Bildtypus der Stillleben-Malerei, insbesondere im Barock. Darin wird die Darstellung lebloser Gegenstände durch Sinnbilder der Vergänglichkeit ergänzt. A vanitas (Latin for 'vanity') is a symbolic work of art showing the transience of life, the futility of pleasure, and the certainty of death, often contrasting symbols of wealth and symbols of ephemerality and death. Best-known are vanitas still lifes, a common genre in the Low Countries of the 16th and 17th centuries; they have also been created at other times and in other media and genres. Une vanité est une représentation allégorique de la fragilité de la vie humaine et de la fatuité de ce à quoi l'être humain s'attache durant celle-ci. Les éléments symboliques les plus courants pour exprimer la vanité sont la mort, le temps qui passe, la vacuité des passions et activités humaines. Le nom vanité est dérivé de la phrase d'ouverture du Livre de l'Ecclésiaste de l'Ancien Testament : Vanitas vanitatum et omnia vanitas (« Vanité des vanités, et tout est vanité »). Tout comme le Memento mori, auquel il est souvent associé, le thème de la vanité est un rappel de l'éphémère condition de l'existence. Certaines natures mortes, représentant notamment du gibier, des , des armes, constituent un genre particulier, proche des vanités. Si le thème est très ancien dans le genre pictural, puisqu'on le trouve déjà chez les Anciens, il se constitue comme genre autonome vers 1620, à Leyde, en Hollande, pour se répandre ensuite tout au long du XVIIe siècle en Europe, particulièrement en Flandres et en France. Prisées à l'époque baroque, les vanités vont quasiment disparaître au XVIIIe siècle, mais renaissent avec Cézanne, puis plusieurs artistes du XXe siècle et du XXIe siècle, à l'image des sculpteurs Damien Hirst et Philippe Pasqua, ou encore de la photographe Valérie Belin. Les objets représentés symbolisent les activités humaines, étude, argent, plaisir, richesse, puissance, mises en regard d'éléments évoquant le temps qui passe trop vite, la fragilité, la destruction, et le triomphe de la mort avec souvent un crâne humain. Ce genre a également une grande influence sur la littérature baroque comme avec Jean de Sponde ou Jean Baptiste Chassignet. Vanitas latineko hitz bat da eta esanahia harrokeria da, baina ez urguiluaren zentzuan baizik eta hutsaltasun esanahiarekin. Zentzu artistikoan, izadi hilen kategoria bat da, sinbolismo handikoa eta barrokoan asko erabilitako generoa, Herbeheretan batez ere. Izenburua eta haren ikuskera Kohelet liburuaren "Vanitas vanitatum omnia vanitas " (Huskeria hutsa, huskeria hutsa, dena huskeria da) pasarte batekin lotuta dago. Heriotzaren ziurtasunaren aurrean, munduko gozamenen ezdeusa aditzera eman nahi du. Aldi berean, izadi hilen generoaren sorreraren funtsezko elementua da. Vanitas (latinsky prázdnota, nicotnost) je klíčový pojem biblické knihy Kazatel, poukazující na pomíjivost a marnost života a lidského úsilí. Ve výtvarném umění se tak nazývají díla, často v podobě zátiší, která nicotnost a pomíjivost tematizují; do jisté míry se překrývají s tématem memento mori. Téma vanitas bylo zvlášť populární v Nizozemí 16. a 17. století. Zátiší vanitas zobrazují předměty symbolizující smrt (lebka), čas (hodiny), pomíjivost (vadnoucí květy a hnijící ovoce) nebo marnost zábavy (hudební nástroje či karty). Vanitas adalah karya seni simbolis yang menunjukkan kefanaan hidup, kesia-siaan kesenangan, dan kepastian akan kematian, sering kali dibuat kontras dengan simbol kekayaan dan kesejahteraan hidup. Contoh karya seni vanitas adalah alam benda vanitas, aliran seni umum pada abad ke-16 dan ke-17; karya ini juga telah dibuat di waktu-waktu berikutnya, di media atau aliran seni lain.
gold:hypernym
dbr:Category
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Vanitas?oldid=1122979762&ns=0
dbo:wikiPageLength
8131
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Vanitas