This HTML5 document contains 656 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n80https://archive.org/stream/thirteenprincipa028442mbp%23page/n7/mode/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
n46https://www.ijoyppp.org/
n60http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780192800947.001.0001/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n86http://
n59https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
dbphttp://dbpedia.org/property/
n42https://archive.org/details/structuraldepths0000raju/page/
n94http://te.dbpedia.org/resource/
n33http://ta.dbpedia.org/resource/
n70http://ur.dbpedia.org/resource/
n101https://sa.wikisource.org/wiki/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n65https://www.wisdomlib.org/hinduism/book/brahma-sutras/d/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pnbhttp://pnb.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n4https://books.google.com/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
n75http://www.prabhupada-books.de/btg-english/
n6http://ml.dbpedia.org/resource/
n66http://sanskritdocuments.org/doc_z_misc_shankara/
n106http://www.sankaracharya.org/
n62https://web.archive.org/web/20141230210157/http:/www.oxforddictionaries.com/us/definition/american_english/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n74https://archive.org/details/encyclopediaofindianphilosophyvolume11advaitavedantafrom800to1200karlpotterh._259_Z/page/n15/mode/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
n67http://www.thezensite.com/ZenEssays/Nagarjuna/
n34http://www.holybooks.com/wp-content/uploads/
dbpedia-glhttp://gl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
n64http://tg.dbpedia.org/resource/
n72http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n84http://ccbs.ntu.edu.tw/FULLTEXT/JR-PHIL/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n25http://si.dbpedia.org/resource/
n18http://sa.dbpedia.org/resource/
n102https://www.academia.edu/34865811%7Cdoi=10.1007/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
n26https://web.archive.org/web/20150518100046/http:/www.sriramanamaharshi.org/mpath/2004/october/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n61http://sentientpublications.com/shop/books/all-titles/one/
n38http://d-nb.info/gnd/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
n88http://jaar.oxfordjournals.org/content/66/3/
n20http://buddhiststudies.berkeley.edu/people/faculty/sharf/documents/
n15https://www.encyclopedia.com/religion/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/
n13http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n39http://www.sriramanamaharshi.org/mpath/2004/october/
n32https://archive.org/details/
n104http://www.research.lancs.ac.uk/portal/services/downloadRegister/437126/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
n10https://web.archive.org/web/20130513104227/http:/buddhiststudies.berkeley.edu/people/faculty/sharf/documents/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n52http://kn.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
n14https://iep.utm.edu/adv-veda/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n82http://gu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
n17http://www.iep.utm.edu/adv-veda/
n57http://othes.univie.ac.at/2482/1/
n71http://www.ahandfulofleaves.org/documents/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
n44https://web.archive.org/web/20110628221923/http:/ccbs.ntu.edu.tw/FULLTEXT/JR-PHIL/
n40http://dbpedia.org/resource/File:
n30http://ky.dbpedia.org/resource/
n12http://dbpedia.org/resource/Iarchive:
n27http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
n49https://www.advaita-vision.org/atma-anubhava-anubhuti/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n73http://etheses.whiterose.ac.uk/919/1/
n98http://bn.dbpedia.org/resource/
n79https://archive.org/stream/thirteenprincipa028442mbp%23page/n159/mode/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n19https://archive.today/20120710051045/http:/jaar.oxfordjournals.org/content/66/3/
n105https://sanskritdocuments.org/sites/snsastri/
n36https://www.celextel.org/
n69http://www.advaita-vedanta.org/avhp/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:

Statements

Subject Item
dbr:Advaita_Vedanta
rdf:type
owl:Thing yago:Organization108008335 yago:WikicatPhilosophicalSchoolsAndTraditions yago:SocialGroup107950920 yago:WikicatHinduDenominations yago:Group100031264 dbo:School yago:NongovernmentalOrganization108009834 yago:EducationalInstitution108276342 yago:Denomination108146782 yago:WikicatAncientPhilosophicalSchoolsAndTraditions yago:YagoLegalActor yago:YagoLegalActorGeo yago:YagoPermanentlyLocatedEntity yago:Abstraction100002137 yago:School108276720 dbo:PersonFunction yago:Institution108053576
rdfs:label
Advaita-védánta Advaïta védanta Adwajtawedanta Advaita Vedânta Advaita Vedanta Advaita Vedanto Адвайта-веданта 不二一元論 Adwaita Wedanta Advaita Vedānta Адвайта-веданта Advaita Advaita Vedanta Advaita أدفايتا Advaita Vedanta Advaita Vedanta 吠檀多不二論
rdfs:comment
أدفايتا (باللغة السنسكريتية अद्वैत वेदान्त) هي كلمة تعني حرفياً لا ثنائي، هو أقدم مذهب فرعي تابع للفيدانتا، وهو مذهب تقليدي هندي قديم يتضمن نصوصاً مشروحة ومفسّرة، بالإضافة إلى (ممارسة الرياضة الروحية). De advaita vedanta (Sanskriet अद्वैत वेदान्त; IAST advaita vedānta; IPA [/əd̪veat̪ə veːd̪ɑːnt̪ə/]?) is een filosofisch-religieuze onderschool binnen de vedanta en is een puur monistische of nondualistische manier van denken. A-dvaita (niet-tweeheid) duidt op non-dualisme. De belangrijkste filosoof van deze stroming is Sri Shankara. Advaita Vedanta werd in de jaren 1960-70 in Nederland geïntroduceerd door Wolter Keers. Leraren die veel betekend hebben voor de verspreiding van Advaita Vedanta in Nederland waren Alexander Smit en Douwe Tiemersma. Advaita Vedanta (/ʌdˈvaɪtə vɛˈdɑːntə/; Sanskrit: अद्वैत वेदान्त, IAST: Advaita Vedānta) is a Hindu sādhanā, a path of spiritual discipline and experience, and the oldest extant tradition of the orthodox Hindu school Vedānta. The term Advaita (literally "non-secondness", but usually rendered as "nondualism", and often equated with monism) refers to the idea that Brahman alone is ultimately real, while the transient phenomenal world is an illusory appearance (maya) of Brahman. In this view, (jiv)Ātman, the experiencing self, and Ātman-Brahman, the highest Self and Absolute Reality, is non-different. The jivatman or individual self is a mere reflection or limitation of singular Ātman in a multitude of apparent individual bodies. Advaita Vedanta (IAST Advaita Vedānta; Devanagari अद्वैत वेदान्त; IPA /əd̪vait̪ə veːd̪ɑːnt̪ə/) adalah ajaran yang paling dominan dari kelompok ajaran vedanta, bagian dari filsafat Hindu. kelompok lain dari ajaran vedanta adalah Dvaita dan . Advaita (secara harfiah; ) umumnya disebut dengan sistem pemikiran . L'Advaita Vedanta (IAST, Advaita Vedānta; sànscrit: अद्वैत वेदान्त, literalment, no-dos) és una escola de filosofia hindú i de pràctica religiosa no dualista fonamentada amb les Upanishads essent la branca secundària més antiga del Vedanta.És una de les vies clàssiques hindús per a la realització espiritual. Les dues branques principals són el Kevala-advaita (no dualisme radical) ensenyat per n'Adi Xankara i el Vishista-advaita (no dualisme amb distincions) ensenyat per en Ramanuja. El terme Advaita fa referència a la idea que l'ànima (el veritable jo, l'Atman) és el mateix que la realitat metafísica més alta (el Brahman). Els seguidors d'aquesta escola són coneguts com a Advaita Vedantins, o simplement Advaitins. Busquen l'alliberament espiritual a través de l'adquisició de vidyā (coneixe Advaita är ett indiskt filosofiskt-religiöst tänkesätt som har många gemensamma referenspunkter med monism (en metafysisk term som står i motsatsförhållande till dualism och pluralism). Advaita uppkom i mitten av 800-talet och förkunnar världsalltets enhet. Advaita Vedanta é uma das três escolas de Vedanta do pensamento monista hindu. A palavra Vedanta vem de "Vedas - livros sagrados da antiga Índia" e "anta - final", ou seja, é a culminação dos Vedas, a parte final e mais avançada dos Vedas. Há ainda um outra possibilidade de entendimento para o termo, significando a associação de textos complementares "ao final" do corpo principal dos Vedas. Os textos complementares em questão seriam as Upanishads. Advaita, Advaita Vedanto aŭ Advaita Vedanta (en sanskrito: अद्वैत वेदान्त, IAST: Advaita Vedānta, laŭvorte, "ne-dueco") estas skolo de Hindua filozofio kaj de hinduismo, kaj origine konata kiel Puruṣavāda, estas klasika sistemo de spirita realigo en la hindia tradicio. La termino Advaita referencas al la ideo ke provizoraj "aferoj" estas finfine nerealaj, aperoj de Brahmo, kio estas nure realo; kaj ke la vero mem, atmo, ne estas diferenca el Brahmo. Advaita-védánta, v dévanágarí अद्वैत वेदान्त , je indická, filosoficko-náboženská škola zastupující čistý monismus (filosofie jedné reality). Toto je vyjádřeno sanskrtským souslovím a (ne) dvaita (dva). Sanskrtské slovo "advaita" se vztahuje ke ztotožnění individuálního bytí (átma) s univerzálním bytím (brahman). Sanskrtské slovo brahman nesmíme zaměňovat se sanskrtským slovem Brahmá, kterému v konceptu božské trojice Brahmá, Višnu a Šiva, náleží úloha stvořitele vesmíru. Brahman, stř. rod, nesklonný, malé písmeno, je abstraktní prvek božství – zcela nepopsatelný základ všeho. Postupem času došlo ke konkretizaci tohoto zcela abstraktního principu a tak vznikl zcela konkrétní bůh Brahmá. Adwajta (dewanagari अद्वैत वेदान्त, trl. advaita vedānta, niedwoistość, ang. Advaita Vedanta) – w filozofii indyjskiej – monistyczny kierunek wedanty. Jego twórcą jest Adi Śankara. 吠檀多不二論(梵語:Advaita Vedānta,天城文:अद्वैत वेदान्त,IPA:/əd̪vait̪ə veːd̪ɑːnt̪ə/)是印度哲学中最为突出的韦丹塔(即吠檀多),梵文Vedanta的字面意思是吠陀(Veda)的终极结论,也就是吠陀经典(Veda)的最后结论。 Advaita,字面解非二元或不二,是一种一元思想体系。Advaita主要指自我(Atman)和梵(Brahman)是绝对一和同(one and the same);另一个主要的术语Advitiya,意思是除了梵之外没有任何是一切事物)。第一个有系统整理不二论的而且著作还依然广泛流传的是商羯罗。 Адва́йта-веда́нта (санскр. अद्वैत वेदान्त — «не-двойственная веданта») — индийское философское учение о тождестве человеческого духа с мировым духом (advaita = «недвойственность», «единство»), одна из главных составных частей школы Веданта. Согласно этому учению, дух человека и верховный дух составляют одно целое; всё, что мы видим в мире — разные формы, произведённые мировым духом, и в то же время впечатления нашей души. Вне нашей души и вне верховного духа нет ничего. Таким образом, весь мир есть не что иное, как наша иллюзия, наше представление. Только наше незнание заставляет нас отделять нашу душу от мирового духа и считать её существующей отдельно и независимо. Устранение этого незнания приводит к полному освобождению человеческой души от неумолимого закона о переселении душ и достиг 不二一元論(ふにいちげんろん、サンスクリット語: अद्वैत वेदान्त、Advaita Vedānta、アドヴァイタ・ヴェーダーンタ、Kevalādvaita)とは、インド哲学・ヒンドゥー教のヴェーダーンタ学派において、8世紀のシャンカラに始まるヴェーダンタ学派の学説・哲学的立場である。これはヴェーダンタ学派における最有力の学説となった。不二一元論は、ウパニシャッドの梵我一如思想を徹底したものであり、ブラフマンのみが実在するという説である。 Адвайта-веданта — напрямок в індійській філософії, одна зі шкіл веданти поряд із двайта-ведантою та . Адвайта означає неподвійна. Адвайта-веданта моністична система, яка притримується думки про ідентичність атмана (індивідуального духу) та брахмана (світового духу). Основними текстами для всіх шкіл веданти є , що складається з Упанішад, Бгагавад-Гіти та Брахма-сутр. Погляди адвайти консолідував Аді Шанкара, а першим їх почав пропагувати учитель учителя Шанкари . Advaita Vedanta (sanskritoz: अद्वैत वेदान्त, Advaita Vedānta, ʌðˈvaɪtə vɛˈðɑːntə ahoskatua; hitzez hitz «ez dualtasuna») hinduismoaren adar ez dualista bat da, arimen (atman) eta jainkotasunaren (Brahman) arteko batasuna aldarrikatzen duena. Adi Shankara (788-820) filosofo indiarrak Upanishad (antzinako erlijio vedikoa erreformatu eta egungo hinduismo bihurtu zuten testu hinduista garrantzitsuak) eta Gaudapada bere irakaslearen idazkeretatik abiatuta osatu zuen doktrina hau. La doctrina advaita (o Advaita Vedānta (/ʌðˈvaɪtə vɛˈðɑːntə/; Sánscrito: अद्वैत वेदान्त, IAST: Advaita Vedānta, literalmente 'no dualidad') es una rama no dualista del hinduismo que afirma la unidad entre las almas (atman) y la divinidad (Brahman). El filósofo indio Shankara (788-820) conformó esta doctrina a partir de las escrituras Upanishad (importantes textos hinduistas que reformaron la antigua religión védica y la convirtieron en el hinduismo actual) y los de su propio profesor Gaudapada. L’Advaita Vedānta (sanskrit IAST ; devanāgarī : अद्वैत वेदान्त.) est la forme la plus répandue de la philosophie du Vedānta. Il s'agit de la doctrine non dualiste du Vedānta. Advaita signifie littéralement « non deux » et se traduit le plus souvent par non-dualité. Son principe fondamental affirme la non différenciation de l'individualité ou l'âme individuelle (jīvātman) et de la Totalité (Brahman) qui est neutre. Cette doctrine fut enseignée par le réformateur religieux Adi Shankara. L'Advaita Vedanta è probabilmente la più conosciuta fra tutte le scuole Vedānta della religione induista. Letteralmente il termine Advaita significa "non duale", ma viene anche utilizzato per indicare il sistema monistico su cui si fonda il principio dell'indivisibilità del Sé o Ātman dall'Unità (Brahman). I testi fondamentali da cui derivano i Vedānta sono le Upaniṣad, o commenti ai Veda, e i Brahma Sutra, anche conosciuti come Vedānta Sutra, nei quali si concentra la discussione sulla natura intima delle Upanişad.
rdfs:seeAlso
dbr:Jnana dbr:Samkhya dbr:Neti_neti dbr:Three_Bodies_Doctrine_(Vedanta) dbr:Metaphysics dbr:Dashanami_Sampradaya dbr:History_of_India dbr:Samadhi
dbp:name
Consciousness 200.0 Brahman spiritual experience "Fowler2002_monism" self-luminous "influence" transformation Brahman_immortal subitism self-evident Brahman_definitions Influence Monism Madaio2017_umbrella
foaf:depiction
n27:Raja_Ravi_Varma_-_Sankaracharya.jpg n27:Shri_Gaudapadacharya_Statue.jpg n27:SwansCygnus_olor.jpg n27:Wassertropfen.jpg n27:MKGandhi.jpg n27:Sri_Ramana_Maharshi_-_Portrait_-_G._G_Welling_-_1948.jpg n27:Vidyashankara_Temple_at_Shringeri.jpg
dcterms:subject
dbc:Hindu_philosophical_concepts dbc:Hindu_mysticism dbc:Transtheism dbc:Advaita dbc:Vedanta dbc:Monism dbc:Nondualism dbc:Movements_in_ancient_Indian_philosophy dbc:Advaita_Vedanta
dbo:wikiPageID
301496
dbo:wikiPageRevisionID
1121105468
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Vishishtadvaita dbr:Rishyasringa dbr:Śraddhā dbr:Sivananda_Saraswati dbr:Vedanta dbr:Dayananda_Saraswati_(Arsha_Vidya) dbr:Matter dbr:Post-satori_practice dbr:Sannyasa_Upanishads dbr:Anandamaya_kosha dbr:Sannyasin n12:TheAdvaitaVedantaOfBrahmaSiddhiAllenWrightThrasher dbr:Pandeism dbr:Mukhya_Upanishads dbr:Durga dbr:Tiruppattur_R._Venkatachala_Murti dbr:Narayana_Guru dbr:Turiya dbr:All-India_Muslim_League dbr:ISKCON dbr:H._W._L._Poonja dbr:Vishnu dbr:Vedas dbr:Āgama_(Hinduism) dbr:American_Academy_of_Religion dbr:New_Age dbr:Gauḍapāda dbr:Badrikashrama dbr:Saiva dbr:Vallabhacharya dbr:Eckhart_Tolle dbr:Neo-Vedanta dbc:Hindu_philosophical_concepts dbr:Orientalism dbr:Avidyā_(Hinduism) dbr:Chinmayananda_Saraswati dbr:Bhāskara_(Bhedabheda_Vedanta) dbr:Koshas dbr:International_Journal_of_Hindu_Studies dbr:Artha dbr:New_religious_movement dbr:Vijayanagara_Empire dbr:Mughal_Empire dbr:Shri_Gaudapadacharya_Math dbr:Padmapada dbr:Saṃsāra dbr:Brahma_Sutras dbr:Hindu_philosophy dbr:Prasthana_Trayi dbr:Renunciation dbr:Delhi_Sultanate dbr:Saraswat_Brahmin dbr:Perennial_philosophy dbr:Vedantasara_(of_Sadananda) dbr:Pantheism dbr:Aitareya_Upanishad dbr:Paramatman dbr:Buddhi dbr:Nirukta dbr:Bhakti dbr:Svasaṃvedana dbr:Vedanga dbr:Vaishnavism dbr:Doxography dbr:Prasthanatrayi dbr:Aruni dbr:Bhagavad_Gita dbr:Dignāga dbr:Eknath dbr:Dŗg-Dŗśya-Viveka dbr:Subtle_body dbr:Bhagavata_Purana dbr:Bhartṛhari n40:Vidyashankara_Temple_at_Shringeri.jpg dbr:Chandogya_Upanishad dbr:Shaivism dbr:Bhashya dbr:Maya_(illusion) dbr:Prakasatman dbr:Swami_Vivekananda dbr:Visuddhimagga dbr:Ramana_Maharshi dbr:Indology dbr:Deification dbr:Jivanmukti dbr:Satkaryavada dbc:Hindu_mysticism dbr:Immanence dbr:Dharmata dbr:Ishvara dbr:Prana dbr:Rta dbr:Hongaku dbr:Uparati dbr:Kannada_language dbr:Tattvamasi dbr:Purusha dbr:Asteya dbr:Śruti dbr:Kumarila dbr:Satchidanandendra_Sarasvati dbr:Digvijaya_(conquest) dbr:Kavale dbr:Subitism dbr:Ahamkara dbr:Shunyata dbr:Journal_of_the_American_Academy_of_Religion dbr:Acharya dbr:Parable_of_the_Poisoned_Arrow dbr:Darsanas dbr:Ultimate_Reality dbr:Atma_bodha dbr:Philosophical_realism dbr:Avidya_(Hinduism) dbr:Advaita dbr:Maya_(Hinduism) dbr:Temperance_(virtue) dbr:Brahmasutra dbr:Bhāmatī dbr:Shiva dbr:Yogacara dbc:Transtheism dbr:Vivekananda dbr:Sringeri dbr:Sringeri_Sharada_Peetham dbr:Atmopadesa_Śatakam dbr:Material_cause dbr:Puja_(Hinduism) dbr:Oxford dbr:Markandeya_Purana dbr:Dvārakā dbc:Advaita dbr:Principal_Upanishads dbr:Maya_(religion) dbr:Sādhanā dbr:Catuṣkoṭi dbr:Bhamati dbr:Andrew_Cohen_(spiritual_teacher) dbr:Eliot_Deutsch dbr:Shuddhadvaita dbr:Brahma_Sutra dbr:Parinama-vada_(Hindu_thought) dbr:Smriti dbr:Vidya_(Knowledge) dbr:Murti dbr:Energy dbr:Satchidanandendra_Saraswati dbr:Dadu_Dayal dbr:Saguna_brahman dbr:Phenomenon dbr:Gangaji dbr:Satcitananda dbr:Sat-cit-ananda dbr:Karma dbr:Vidya_(philosophy) dbr:Kumārila_Bhaṭṭa dbr:Prakriti dbr:Yajnavalkya dbr:Sat_(Sanskrit) dbr:Mandukya_Upanishad dbr:Hindu_synthesis dbr:Satya dbr:Jagannatha_Puri dbr:Time dbr:Jiva dbr:Badarayana dbr:Samkhya dbr:Niścaldās n40:MKGandhi.jpg dbr:Kashmir_Shaivism dbr:Chakravarti_(Sanskrit_term) dbr:Causal_body dbr:Efficient_cause dbr:Asparsa_yoga dbr:Nirguna_Brahman dbr:Yoga dbr:Vibhandak_Rishi dbr:Vivekachudamani dbr:Brihadaranyaka_Upanishad dbr:Chandrashekarendra_Saraswati dbr:Sanskrit dbr:Maṇḍana_Miśra dbr:Guru dbr:Pramana dbr:Mahayana n40:Wassertropfen.jpg dbr:South_India dbr:Dṛg-Dṛśya-Viveka dbr:Paul_Deussen dbr:Smarta_Tradition n40:Raja_Ravi_Varma_-_Sankaracharya.jpg dbr:Yoga_Yajnavalkya dbr:Tattva dbr:Chandrashekhara_Bharati_III dbr:Vidyaranya dbr:Shankara_Digvijayam dbr:Buddha dbr:Ajativada dbc:Vedanta dbr:Taittiriya_Upanishad dbr:Yogachara dbr:Moksha dbr:Advaita_Bodha_Deepika dbr:Tathata dbr:Adi_Shankara dbr:Buddhist_philosophy dbr:Universalism dbr:Space dbr:Sunyata dbr:Manana_(reflection) dbc:Monism dbr:Sakshi_(Witness) dbr:Process_philosophy dbr:Arvind_Sharma dbr:Substance_theory dbr:Avadhuta_Gita dbr:Mahāvākyas dbr:Universe dbr:Via_negativa dbr:Naduvil_Madhom,_Thrissur dbr:Sparśa dbr:Shruti dbr:Nondualism dbr:Jnana_yoga dbr:Transcendence_(religion) dbr:Dvaita dbr:Anantanand_Rambachan dbr:Nyaya dbr:Govinda_Bhagavatpada n40:Shri_Gaudapadacharya_Statue.jpg dbr:Soteriology dbr:Reality dbr:Phenomenon_(philosophy) dbr:Aparigraha dbr:Infinity dbr:Iswara dbr:Nihilism dbr:Nirvana_Shatakam dbr:Sannyasa dbr:British_Raj dbr:Tripura_Rahasya dbr:Soul dbr:Unifying_Hinduism n40:Sri_Ramana_Maharshi_-_Portrait_-_G._G_Welling_-_1948.jpg dbr:Titiksha dbr:Brahman dbr:Surya dbr:Nididhyāsana dbr:Sruti dbr:Spirituality dbr:Adhyatma_Ramayana dbr:Atman_(Hinduism) dbc:Nondualism dbr:Nirvikalpa_samadhi n40:SwansCygnus_olor.jpg dbr:Vivartavada dbr:Sarva-Darsana-Sangraha dbr:Monism dbr:Mandana_Misra dbr:Hatha_yoga dbr:Darśana dbr:Vijnanabhiksu dbr:Ananda dbr:Buddhism dbr:Āstika_and_nāstika dbr:Ishta_Devata dbr:Mahayana_Buddhism dbr:Alf_Hiltebeitel dbr:Svādhyāya dbr:Ātman_(Hinduism) dbr:Shaktism dbr:Vivarana dbr:Madhvacharya dbr:Isha_Upanishad dbr:Vijñāna dbr:Devi dbr:Bhedabheda dbr:Nath dbr:Metaphysics dbr:Viveka_Chudamani dbr:Epistemology dbr:Dashanami_Sampradaya dbr:Indian_nationalism dbr:Vachaspati_Miśra dbc:Advaita_Vedanta dbr:Mahavakyas dbc:Movements_in_ancient_Indian_philosophy dbr:Andrew_J._Nicholson dbr:Ponda_taluk dbr:Yoga_Vashishta dbr:The_doctrine_of_Vijñapti-mātra dbr:Neti_neti dbr:Three_Bodies_Doctrine_(Vedanta) dbr:Madhyamaka dbr:Brhadaranyaka_Upanishad dbr:Upadesasahasri dbr:Aham_brahmāsmi dbr:Oxford_University_Press dbr:Indian_philosophy dbr:Yoga_Vasistha dbr:Padmapadacharya dbr:Ahimsa dbr:Buddha_nature dbr:Hinduism dbr:Sarvepalli_Radhakrishnan dbr:Empiricism dbr:Gaudapada dbr:Śāstra_pramāṇam_in_Hinduism dbr:Cause_and_effect_in_Advaita_Vedanta dbr:Epistemic dbr:Śūnyatā dbr:Bhāskara_(philosopher) dbr:Yamas dbr:Mahasanghika dbr:Vijnanavada dbr:IAST dbr:Upanishads dbr:Samādhi dbr:Samadhana dbr:Samadhi dbr:Jagadguru_of_Sringeri_Sharada_Peetham dbr:The_University_of_Chicago_Press dbr:Tat_tvam_asi dbr:Being dbr:Matha dbr:Neo-Advaita dbr:Ramanuja
dbo:wikiPageExternalLink
n4:books%3Fid=QxSrc6rkvzAC n4:books%3Fid=Nm4Gfs1y8ZsC&dq=tat+tvam+asi+such+are+you&pg=PA36 n4:books%3Fid=fDA9HMjeRIgC n10:Sharf1998,%20Religious%20Experience.pdf n4:books%3Fid=f9-2jV7sRuEC n14: n4:books%3Fid=DcReZM-rI0MC n15:advaita-vedanta n15:anubhava n17: n19:684.extract%7Curl-status=dead n4:books%3Fid=ORPkAf3SZBQC n4:books%3Fid=ORPkAf3SZBQC&pg=PA109 n20:Sharf1998,%20Religious%20Experience.pdf n26:mp.swf n4:books%3Fid=9xGyRAjftrwC&pg=PA359%7Cyear=1993%7Cpublisher=Motilal n4:books%3Fid=y4KBCgAAQBAJ n4:books%3Fid=SO-YmMWpcVEC%7C n4:books%3Fid=9b2cJ1gLgvgC n4:books%3Fid=OpdWAAAAMAAJ n32:drgdrsyaviveka030903mbp n4:books%3Fid=AeoDAAAAMBAJ&pg=PA147 n34:Vedanta-Sutras-With-the-Commentary-by-Sankaracharya.pdf n36: n4:books%3Fid=BVvFBQAAQBAJ n4:books%3Fid=caeJpIj9SdkC n39:mp.swf n32:structuraldepths0000raju n42:448 n4:books%3Fid=BC3l1AbPM8sC n32:thedoctrineofmaa00shaauoft n32:introductiontohi0000floo n44:ew27155.htm n4:books%3Fid=ZP_f9icf2roC%7Cisbn=9780877790440 n46:article.asp%3Fissn=2347-5633;year=2021;volume=9;issue=2;spage=67;epage=72;aulast=Reddy;type=0 n4:books%3Fid=jCEX083AJA4C&pg=PA31 n32:thirtyminorupani00xxxxuoft n4:books%3Fid=MSrIAAAAQBAJ&pg=PA200 n32:thousandteaching00sank n49: n4:books%3Fid=wO2SAgAAQBAJ&pg=PA137 n4:books%3Fid=wO2SAgAAQBAJ%7Cpages= n4:books%3Fid=w-AE8tEDMYYC&pg=PA54 n4:books%3Fid=jSz87aR-z7cC%7Caccess-date=8 n4:books%3Fid=kfyzAAAAQBAJ n4:books%3Fid=uFTukA3cs8kC%7Cpublisher= n57:2008-10-31_9306082.pdf n60:acref-9780192800947-e-1183 n61: n4:books%3Fid=XCia1q9tg1MC&dq=neti+neti+advaita&pg=PA203%7Ctitle=Derrida n4:books%3Fid=WuVG8PxKq_0C%7Cisbn=9780275990060 n62:atman n4:books%3Fid=fTLlcGlkdjkC&pg=PA128%7Ctitle=The n65:doc62758.html n66:upadeshasaahasrii1.pdf n67:NagarjunaTheLimitsOfThought.pdf n32:illustratedencyc0000loch n69:biblio.html n71:Early%20Buddhist%20Theory%20of%20Knowledge_Jayatilleke.pdf n32:experienceofhind00zell n4:books%3Fid=7ykZjWOiBMoC%7Cisbn=978-8120812512 n73:uk_bl_ethos_349108.pdf n4:books%3Fid=qcoUFYOX0bEC n32:encyclopediaofindianphilosophyvolume03advaitavedantauptosamkaraandhispupilskarlpotterh._457_d n74:2up n4:books%3Fid=J-1QJMu80UIC%7Ctitle=Mythologies n4:books%3Fid=8dRZ4E-qgz8C n75:11.html n4:books%3Fid=IWXRDwAAQBAJ&dq=Mah%C4%81v%C4%81kyas+advaita&pg=PA245 n4:books%3Fid=hlOrAgAAQBAJ&pg=PA295 n79:2up n80:2up n4:books%3Fid=3Jc9RHYN3qsC n4:books%3Fid=qrtYYTjYFY8C n4:books%3Fid=4bzWAAAAMAAJ n84:ew27155.htm n86:vedantahub.org n39:mp.swf%7Carchive-date=18 n88:684.extract%7Carchive-url= n4:books%3Fid=JqLa4xWot-YC n4:books%3Fid=JqLa4xWot-YC&pg=PA96 n4:books%3Fid=63gdKwhHeV0C n4:books%3Fid=1FFdOj2dv8cC n4:books%3Fid=d7ryQuk_inUC n4:books%3Fid=GMN-AgAAQBAJ n4:books%3Fid=VYeAIM0d-KYC n4:books%3Fid=VIc6AdO07-IC&q=history+of+vedanta%7Cisbn=9780941532525 n101:%E0%A4%AC%E0%A5%83%E0%A4%B9%E0%A4%A6%E0%A4%BE%E0%A4%B0%E0%A4%A3%E0%A5%8D%E0%A4%AF%E0%A4%95%E0%A5%8B%E0%A4%AA%E0%A4%A8%E0%A4%BF%E0%A4%B7%E0%A4%A6%E0%A5%8D n4:books%3Fid=1zv3DwAAQBAJ&dq=svayam+prak%C4%81%C5%9Ba+Svasa%E1%B9%83vedana&pg=PA103 n69:biblio2.html n102:s10781-017-9329-z%7Cs2cid=171790006 n4:books%3Fid=QOsVDAAAQBAJ n104:9780199593804_217-238_Siderits_Ch-08.pdf n4:books%3Fid=eOiDNx_co5wC n4:books%3Fid=HcE23SjLX8sC&pg=PA365 n32:advaitavedanta00arvi n105:brahmajnaanaavalimaalaa.pdf n106:spiritual_library.php
owl:sameAs
n6:അദ്വൈത_സിദ്ധാന്തം dbpedia-az:Advayta-vedanta n13:Advaita_vedanta n18:अद्वैतवेदान्तः n25:අද්වෛත_වේදාන්ත dbpedia-pt:Advaita_Vedânta dbpedia-mr:अद्वैत_वेदान्त n30:Адвайта-веданта dbpedia-bg:Адвайта_веданта n33:அத்வைதம் dbpedia-ro:Advaita_Vedanta freebase:m.01rysh n38:4127968-2 dbpedia-nl:Advaita_Vedanta dbpedia-tr:Advaita_Vedanta dbpedia-es:Advaita dbpedia-sk:Advaita dbpedia-fr:Advaïta_védanta dbpedia-fa:ویدانته_ادویته n52:ಅದ್ವೈತ dbpedia-ja:不二一元論 dbpedia-hu:Advaita dbpedia-eu:Advaita_Vedanta dbpedia-vi:Advaita_Vedanta dbpedia-it:Advaita_Vedānta n59:2D9KK dbpedia-eo:Advaita_Vedanto n64:Адвайта-веданта wikidata:Q2348383 n70:ادویت n72:अद्वैत_वेदान्त dbpedia-ru:Адвайта-веданта dbpedia-pnb:ادویت dbpedia-pl:Adwajtawedanta n82:અદ્વૈત_વેદાંત dbpedia-no:Advaita_vedanta dbpedia-zh:吠檀多不二論 dbpedia-id:Adwaita_Wedanta dbpedia-ca:Advaita_Vedanta yago-res:Advaita_Vedanta dbpedia-cs:Advaita-védánta dbpedia-ar:أدفايتا dbpedia-uk:Адвайта-веданта n94:అద్వైతం dbpedia-af:Advaita_Vedanta dbpedia-et:Advaita-vedaanta dbpedia-gl:Advaita_Vedanta n98:অদ্বৈত_বেদান্ত dbpedia-la:Advaita_Vedanta dbpedia-sv:Advaita freebase:m.01262f8_ dbpedia-simple:Advaita_Vedanta
dbp:titleFnt
white
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Main dbt:Citation_needed dbt:Citation dbt:Cite_book dbt:Hindudharma dbt:Verse_translation dbt:Cite_magazine dbt:Cite_journal dbt:Advaita dbt:Quote_box dbt:IAST3 dbt:Better_source_needed dbt:SfnRef dbt:See dbt:See_also dbt:ISBN dbt:IPAc-en dbt:Authority_control dbt:Curlie dbt:ProQuest dbt:Harvtxt dbt:Hindu_philosophy dbt:Harv dbt:EngvarB dbt:Redirect dbt:Reflist dbt:Refn dbt:Refend dbt:Refbegin dbt:Harvnb dbt:Sfn dbt:Columns-list dbt:Short_description dbt:Blockquote dbt:Commons_category dbt:Indian_Philosophy dbt:Contains_special_characters dbt:IAST dbt:Google_books dbt:TOC_limit dbt:Page_needed dbt:Use_dmy_dates dbt:Hinduism
dbo:thumbnail
n27:Raja_Ravi_Varma_-_Sankaracharya.jpg?width=300
dbp:halign
center
dbp:titleBg
gray
dbp:align
right
dbp:bgcolor
lightgray #e6f2ff
dbp:group
web note
dbp:quote
അതുമിതുമല്ല സദര്‍ത്ഥമല്ലഹം സ- ച്ചിതമൃതമെന്നു തെളിഞ്ഞു ധീരനായി സദസദിതി പ്രതിപത്തിയറ്റു സത്തോ- മിതിമൃദുവായ് മൃദുവായമര്‍ന്നിടേണം! Neither that, nor this, nor the meaning of existence am I, but existence, consciousness, joy immortal; thus attaining clarity, emboldened, discarding attachment to being and non-being, one should gently, gently merge in SAT-AUM. Brahman and Jiva are not different. Brahmajnanavalimala 1.20 20 जीवो ब्रह्मैव नापरः Brahman is real, the world is an illusion
dbp:salign
right
dbp:title
Narayana Guru on Advaita Vedanta in his work Atmopadesa Śatakam
dbp:width
25 22
dbp:theTrueSelfIsItselfJustThatPureConsciousness,WithoutWhichNothingCanBeKnownInAnyWay.(...)AndThatSameTrueSelf,PureConsciousness,IsNotDifferentFromTheUltimateWorldPrinciple,Brahman (...)Brahman(%3Cnowiki%3E_
the true Self, pure consciousness) is the only Reality , since It is untinged by difference, the mark of ignorance, and since It is the one thing that is not sublimatable.
dbo:abstract
Адвайта-веданта — напрямок в індійській філософії, одна зі шкіл веданти поряд із двайта-ведантою та . Адвайта означає неподвійна. Адвайта-веданта моністична система, яка притримується думки про ідентичність атмана (індивідуального духу) та брахмана (світового духу). Основними текстами для всіх шкіл веданти є , що складається з Упанішад, Бгагавад-Гіти та Брахма-сутр. Погляди адвайти консолідував Аді Шанкара, а першим їх почав пропагувати учитель учителя Шанкари . 不二一元論(ふにいちげんろん、サンスクリット語: अद्वैत वेदान्त、Advaita Vedānta、アドヴァイタ・ヴェーダーンタ、Kevalādvaita)とは、インド哲学・ヒンドゥー教のヴェーダーンタ学派において、8世紀のシャンカラに始まるヴェーダンタ学派の学説・哲学的立場である。これはヴェーダンタ学派における最有力の学説となった。不二一元論は、ウパニシャッドの梵我一如思想を徹底したものであり、ブラフマンのみが実在するという説である。 Advaita Vedanta (/ʌdˈvaɪtə vɛˈdɑːntə/; Sanskrit: अद्वैत वेदान्त, IAST: Advaita Vedānta) is a Hindu sādhanā, a path of spiritual discipline and experience, and the oldest extant tradition of the orthodox Hindu school Vedānta. The term Advaita (literally "non-secondness", but usually rendered as "nondualism", and often equated with monism) refers to the idea that Brahman alone is ultimately real, while the transient phenomenal world is an illusory appearance (maya) of Brahman. In this view, (jiv)Ātman, the experiencing self, and Ātman-Brahman, the highest Self and Absolute Reality, is non-different. The jivatman or individual self is a mere reflection or limitation of singular Ātman in a multitude of apparent individual bodies. In the Advaita tradition, moksha (liberation from suffering and rebirth) is attained through recognizing this illusoriness of the phenomenal world and disidentification from the body-mind complex and the notion of 'doership', and acquiring vidyā (knowledge)[[[Wikipedia:Citing_sources|page needed]]]_16-0" class="reference"> of one's true identity as Atman-Brahman, self-luminous (svayam prakāśa) awareness or Witness-consciousness. Upanishadic statements such as tat tvam asi, "that you are," destroy the ignorance (avidyā) regarding one's true identity by revealing that (jiv)Ātman is non-different from immortal Brahman. While the prominent 8th century Vedic scholar and teacher (acharya) Adi Shankara emphasized that, since Brahman is ever-present, Brahman-knowledge is immediate and requires no 'action', that is, striving and effort, the Advaita tradition also prescribes elaborate preparatory practice, including contemplation of the mahavakyas and accepting yogic samadhi as a means to knowledge, posing a paradox which is also recognized in other spiritual disciplines and traditions. Advaita Vedānta adapted philosophical concepts from Buddhism, giving them a Vedantic basis and interpretation, and was influenced by, and influenced, various traditions and texts of Indian philosophy, While Adi Shankara is generally regarded as the most prominent exponent of the Advaita Vedānta tradition, his early influence has been questioned, as his prominence started to take shape only centuries later in the 14th century, with the ascent of Sringeri matha and its jagadguru Vidyaranya (Madhava, 14th cent.) in the Vijayanagara Empire. While Shankara did not embrace Yoga, the Advaita Vedānta tradition in medieval times explicitly incorporated elements from the yogic tradition and texts like the Yoga Vasistha and the Bhagavata Purana, culminating in Swami Vivekananda's full embrace and propagation of Yogic samadhi as an Advaita means of knowledge and liberation.[[[Wikipedia:Citing_sources|page needed]]]_51-0" class="reference"> In the 19th century, due to the influence of Vidyaranya's Sarvadarśanasaṅgraha, the importance of Advaita Vedānta was overemphasized by Western scholarship, and Advaita Vedānta came to be regarded as the paradigmatic example of Hindu spirituality, despite the numerical dominance of theistic Bhakti-oriented religiosity. In modern times, Advaita views appear in various Neo-Vedānta movements. Advaita-védánta, v dévanágarí अद्वैत वेदान्त , je indická, filosoficko-náboženská škola zastupující čistý monismus (filosofie jedné reality). Toto je vyjádřeno sanskrtským souslovím a (ne) dvaita (dva). Sanskrtské slovo "advaita" se vztahuje ke ztotožnění individuálního bytí (átma) s univerzálním bytím (brahman). Sanskrtské slovo brahman nesmíme zaměňovat se sanskrtským slovem Brahmá, kterému v konceptu božské trojice Brahmá, Višnu a Šiva, náleží úloha stvořitele vesmíru. Brahman, stř. rod, nesklonný, malé písmeno, je abstraktní prvek božství – zcela nepopsatelný základ všeho. Postupem času došlo ke konkretizaci tohoto zcela abstraktního principu a tak vznikl zcela konkrétní bůh Brahmá. Advaita-védánta, tak jako i ostatní ortodoxní i neortodoxní, filosoficko-náboženské školy védské filosofie, je založena na třech védských spisech nazývaných prasthánatrají a patří sem upanišady, Bhagavadgíta a brahmasútry. Mnoho známých i méně známých autorů psalo komentáře (bhášja) na tyto spisy, ale všeobecně nejuznávanějším je Ádi Šankara, který je přímým pokračovatelem tradice védských mistrů z dávné minulosti. Jeho učitelem byl Gaudapada Adžativáda a sám Šankara měl čtyři žáky Padma-pada, Hasta-malaka, Trotakáčárja a Vartika-kára. Adi Šankara je postavil do čela klášterů matha ve čtyřech hlavních oblastech Indie, aby udržovali nauku jedné reality. Šankara sám napsal komentáře na všechny prasthánatrají v Gaudapadija-karikas. Známé jsou také filosofická pojednání o védántské filosofii jedné reality v Upadéša-sáhasrí. أدفايتا (باللغة السنسكريتية अद्वैत वेदान्त) هي كلمة تعني حرفياً لا ثنائي، هو أقدم مذهب فرعي تابع للفيدانتا، وهو مذهب تقليدي هندي قديم يتضمن نصوصاً مشروحة ومفسّرة، بالإضافة إلى (ممارسة الرياضة الروحية). تعد أدفايتا الأصل في (اللاثنائية)، والتي تؤمن بعدم وجود ثنائي منفصل من الروح الداخلية (أتمان) والروح الظاهرية (براهمان)، بالتالي فهي تعطي تأويلاً موحّداً للجسد الكامل في الأوبانيشاد. بالتالي يقر مذهب أدفايتا أن براهمان هو الحقيقة الوحيدة، أما المثنوية بين النفس والعالم، أو بين الروح والمادة (انظر مسألة العقل - الجسد)، ما هي إلا ثمرة الوهم (مايا) أو الجهل (أفيديا). يتوق أتباع مدرسة أدفايتا إلى التحرر والخلاص موكشا من خلال اكتساب المعرفة (فيديا Vidyā). De advaita vedanta (Sanskriet अद्वैत वेदान्त; IAST advaita vedānta; IPA [/əd̪veat̪ə veːd̪ɑːnt̪ə/]?) is een filosofisch-religieuze onderschool binnen de vedanta en is een puur monistische of nondualistische manier van denken. A-dvaita (niet-tweeheid) duidt op non-dualisme. De belangrijkste filosoof van deze stroming is Sri Shankara. In de advaita vedanta of advaitavada ligt de nadruk op jnana-yoga. Jnana yoga betekent letterlijk kennisyoga of eenwording door kennis. Het is de tak van de yoga waarbij men tracht via kennisverwerving over de aard van het bewustzijn tot zelfverwerkelijking of realisatie van de ware aard van atman (het zelf ontdaan van alle illusies omtrent de eigen aard) te komen. In de advaitavada wordt, net als in de boeddhistische , de relatieve werkelijkheid, de scheiding tussen het eigen bewustzijn en het kosmisch bewustzijn ontkend en wordt alleen de absolute werkelijkheid als waarheid erkend (puur monisme). Dit in tegenstelling tot de (het dualistisch non-dualisme), waar de relatieve werkelijkheid van het individuele bewustzijn wel wordt erkend als een tijdelijke toestand tot aan de vereniging met het kosmische bewustzijn (tijdelijk dualisme of neutraal monisme). Bij de eveneens neutraal monistische (het non-dualistisch dualistisch non-dualisme) wordt ook uitgegaan van een tijdelijk dualisme, maar wordt ook erkend dat de ziel is voortgekomen uit het kosmisch bewustzijn (uit non-dualiteit). Advaita Vedanta werd in de jaren 1960-70 in Nederland geïntroduceerd door Wolter Keers. Leraren die veel betekend hebben voor de verspreiding van Advaita Vedanta in Nederland waren Alexander Smit en Douwe Tiemersma. De filosoof Frits Staal promoveerde in 1961 in Madras op het proefschrift Advaita and Neoplatonism. A Critical Study in Comparative Philosophy. L'Advaita Vedanta è probabilmente la più conosciuta fra tutte le scuole Vedānta della religione induista. Letteralmente il termine Advaita significa "non duale", ma viene anche utilizzato per indicare il sistema monistico su cui si fonda il principio dell'indivisibilità del Sé o Ātman dall'Unità (Brahman). I testi fondamentali da cui derivano i Vedānta sono le Upaniṣad, o commenti ai Veda, e i Brahma Sutra, anche conosciuti come Vedānta Sutra, nei quali si concentra la discussione sulla natura intima delle Upanişad. Advaita Vedanta (IAST Advaita Vedānta; Devanagari अद्वैत वेदान्त; IPA /əd̪vait̪ə veːd̪ɑːnt̪ə/) adalah ajaran yang paling dominan dari kelompok ajaran vedanta, bagian dari filsafat Hindu. kelompok lain dari ajaran vedanta adalah Dvaita dan . Advaita (secara harfiah; ) umumnya disebut dengan sistem pemikiran . Kata "Advaita" pada dasarnya merujuk pada Atman dan Brahman. Sastra/kitab yang menjadi pedoman mendasar bagi penganut ajaran Vedanta disebut — yaitu terdiri atas Upanishad, Bhagavad Gita dan . Sedangkan orang yang pertama secara eksplisit menyatukan prinsip-prinsip Advaita Vedanta adalah Adi Shankara 吠檀多不二論(梵語:Advaita Vedānta,天城文:अद्वैत वेदान्त,IPA:/əd̪vait̪ə veːd̪ɑːnt̪ə/)是印度哲学中最为突出的韦丹塔(即吠檀多),梵文Vedanta的字面意思是吠陀(Veda)的终极结论,也就是吠陀经典(Veda)的最后结论。 Advaita,字面解非二元或不二,是一种一元思想体系。Advaita主要指自我(Atman)和梵(Brahman)是绝对一和同(one and the same);另一个主要的术语Advitiya,意思是除了梵之外没有任何是一切事物)。第一个有系统整理不二论的而且著作还依然广泛流传的是商羯罗。 Advaita Vedanta (sanskritoz: अद्वैत वेदान्त, Advaita Vedānta, ʌðˈvaɪtə vɛˈðɑːntə ahoskatua; hitzez hitz «ez dualtasuna») hinduismoaren adar ez dualista bat da, arimen (atman) eta jainkotasunaren (Brahman) arteko batasuna aldarrikatzen duena. Adi Shankara (788-820) filosofo indiarrak Upanishad (antzinako erlijio vedikoa erreformatu eta egungo hinduismo bihurtu zuten testu hinduista garrantzitsuak) eta Gaudapada bere irakaslearen idazkeretatik abiatuta osatu zuen doktrina hau. Shankarak kontzientziaren hiru egoerak— esna egotea, lo egitea eta lo sakona — aztertzen zituen, eta munduak izaera erlatiboa duela erakusten zuen. Advaitaren egia gorena ezarri zuen orduan: errealitatearen dualtasunik eza. Brahman (jainko inpertsonala) eta atmana (banako arima bakoitza) bat besterik ez dira: arima guztiak Jainkoa dira. Brahman (Jainkoa) munduko errealitate bakarra da. Brahmanaz gain, dena faltsua da: unibertsoa, objektu materialak eta pertsonak. Ilusioaren (maya) eraginpean, arima bakoitzak gorputz bat dela, Jainkoarengandik bananduta dagoela eta berarengandik desberdina dela uste du. Arima indibidualak mayaren errezela ezabatzen duenean, egiaz ohartzen da: ez dago alderik haren eta Jainkoaren artean. Shankararen teoriak hasieratik izan ziren eztabaidagarriak. Advaita filosofia Indiako sakonena da, baina ez da oso zabaldua, nahiz eta ziurrenik vedanta doktrinen artean ezagunena izan. Vedantisten ustez, Brahmana Saguna Brahman (Jainkoa gaitasunekin) edo Nirguna Brahman (Jainkoa gaitasunik gabe) bezala ezagutu daiteke. Uste dute Saguna Brahmanekiko jarrera deboziotsuak (Vishnu, Shiva edo Kali jainkoek bezala, edo edo jainko hauen beste avatar partikular batek bezala) arimari laguntzen diola maya errezeletik askatzen eta azken egia aurkitzen: Jainkoak ez du ez ezaugarririk ez kualitaterik. Адва́йта-веда́нта (санскр. अद्वैत वेदान्त — «не-двойственная веданта») — индийское философское учение о тождестве человеческого духа с мировым духом (advaita = «недвойственность», «единство»), одна из главных составных частей школы Веданта. Согласно этому учению, дух человека и верховный дух составляют одно целое; всё, что мы видим в мире — разные формы, произведённые мировым духом, и в то же время впечатления нашей души. Вне нашей души и вне верховного духа нет ничего. Таким образом, весь мир есть не что иное, как наша иллюзия, наше представление. Только наше незнание заставляет нас отделять нашу душу от мирового духа и считать её существующей отдельно и независимо. Устранение этого незнания приводит к полному освобождению человеческой души от неумолимого закона о переселении душ и достигается изучением философских истин Веданты. Основной тезис записан так: «Брахман реален. Мир нереален. Джива [индивидуальная душа; индивидуальное сознание; эго] и Брахман — одно и то же»; в этом ключе учение трактует знаменитое изречение Упанишад «тат твам аси» («ты есть то»). Основоположники — Гаудапада (VI век) и Шанкара (788—820 годы). Ряд индологов считает именно адвайта-веданту Шанкары естественной, логичной и наиболее точной трактовкой Упанишад. Adwajta (dewanagari अद्वैत वेदान्त, trl. advaita vedānta, niedwoistość, ang. Advaita Vedanta) – w filozofii indyjskiej – monistyczny kierunek wedanty. Jego twórcą jest Adi Śankara. La doctrina advaita (o Advaita Vedānta (/ʌðˈvaɪtə vɛˈðɑːntə/; Sánscrito: अद्वैत वेदान्त, IAST: Advaita Vedānta, literalmente 'no dualidad') es una rama no dualista del hinduismo que afirma la unidad entre las almas (atman) y la divinidad (Brahman). El filósofo indio Shankara (788-820) conformó esta doctrina a partir de las escrituras Upanishad (importantes textos hinduistas que reformaron la antigua religión védica y la convirtieron en el hinduismo actual) y los de su propio profesor Gaudapada. Analiza los tres estados de la conciencia —el estado de vigilia, sueño y sueño profundo— y demuestra que el mundo tiene un carácter relativo. Establece entonces la verdad suprema de advaita: la no dualidad de la realidad. Brahman (la divinidad impersonal) y el atman (cada una de las almas individuales) son solo uno: todas las almas son Dios. El Brahman (Dios) es la única realidad del mundo. Aparte del Brahman, todo es falso: el universo, los objetos materiales y las personas. Bajo la influencia de la ilusión (maia), cada alma cree que es un cuerpo, que está separada de Dios y es diferente de él. Cuando el alma individual elimina el velo de maia, se da cuenta de la verdad: no hay diferencia entre ella y Dios. Las teorías de Shankara fueron controvertidas desde el principio. La filosofía advaita es una de las filosofías hindúes más profundas y abtractas de la India, pero no es muy difundida en este subcontinente; aunque probablemente es la más conocida de las doctrinas vedanta, y una de las más conocida en el occidente. Los vedantistas consideran que el Brahman se puede conocer como Saguna Brahman (Dios con cualidades) o Nirguna Brahman (Dios sin atributos). Creen que la actitud devota hacia el Saguna Brahman (como los dioses Vishnú, Shivá o Kalí; o Dattatreya u otro avatar particular de estos dioses) ayudan al alma a liberarse del velo de maia y descubrir la verdad final: Dios no tiene atributos ni cualidades. El Advaita Vedanta igualmente durante los siglos XIX y XX daría origen a otras líneas o sistemas de enseñanzas denominadas (a partir de las enseñanzas de Ramakrishna difundidas por Swami Vivekananda) y (a partir de las enseñanzas de Ramana Maharshi difundidas por Hari Vansh Lal Poonja). Sin embargo estos dos sistemas presentarían variaciones respecto a las enseñanzas tradicionales de Shankara que conforman el Advaita Vedanta propiamente tal. L'Advaita Vedanta (IAST, Advaita Vedānta; sànscrit: अद्वैत वेदान्त, literalment, no-dos) és una escola de filosofia hindú i de pràctica religiosa no dualista fonamentada amb les Upanishads essent la branca secundària més antiga del Vedanta.És una de les vies clàssiques hindús per a la realització espiritual. Les dues branques principals són el Kevala-advaita (no dualisme radical) ensenyat per n'Adi Xankara i el Vishista-advaita (no dualisme amb distincions) ensenyat per en Ramanuja. El terme Advaita fa referència a la idea que l'ànima (el veritable jo, l'Atman) és el mateix que la realitat metafísica més alta (el Brahman). Els seguidors d'aquesta escola són coneguts com a Advaita Vedantins, o simplement Advaitins. Busquen l'alliberament espiritual a través de l'adquisició de vidyā (coneixement) de la pròpia identitat (Atman), i la identificació de l'Atman i amb Brahman. L'Advaita Vedanta és una de les escoles més estudiades i influents del pensament clàssic indi. L'Advaita Vedanta remonta les seves arrels als Upanixads més antics. I es basa en tres fonts anomenades Prasthanatrayi. Ofereix una interpretació unificadora de tot el cos d'Upanixads, els Brahma Sutras i el Bhagavad Gita. L'Advaita Vedanta és la branca secundària més antiga del Vedanta, que és una de les sis filosofies hindús ortodoxes (dàrxana āstika). Encara que les seves arrels es remunten al primer mil·lenni abans de Crist, segons la tradició l'exponent més destacat de l'Advaita Vedanta és l'erudit del segle viii Adi Xankara. Propugna la idea que el mokxa (llibertat, alliberament) és assolible en aquesta vida en contrast amb les filosofies índies que emfatitzen el Videhamukti o el mokxa després de la mort.L'escola utilitza conceptes com Brahman, Atman, maya, , meditació i altres que es troben en les principals tradicions religioses índies, però amb una interpretació pròpia per tal d'elaborar les seves teories sobre el mokxa. Molts estudiosos el descriuen com una forma de monisme i d'altres el descriuen com a no dualista. Va influir i va estar influenciat per diverses tradicions i textos de filosofies hindús com el Samkhya, el Ioga, el Nyaya, altres escoles secundàries del Vedanta, el Vaishnavism, el Shaivism, els Puranas, els Agamas, així com moviments socials com ara el Bhakti. Més enllà de l'hinduisme, l'Advaita Vedanta va interactuar i es va desenvolupar amb les altres tradicions de l'Índia com el jainisme i el budisme. Advaita Vedanta é uma das três escolas de Vedanta do pensamento monista hindu. A palavra Vedanta vem de "Vedas - livros sagrados da antiga Índia" e "anta - final", ou seja, é a culminação dos Vedas, a parte final e mais avançada dos Vedas. Há ainda um outra possibilidade de entendimento para o termo, significando a associação de textos complementares "ao final" do corpo principal dos Vedas. Os textos complementares em questão seriam as Upanishads. Advaita literalmente significa "não dois", não dual; é um sistema filosófico que sustenta a não realidade, ou ilusão, de tudo aquilo que não seja a Consciência Suprema, Eterna e Infinita (Brahman). O Vedanta caracteriza Brahman como realidade, consciência (Cit) e beatitude (Ānanda). Nacionalistas Hindus clamam que o Vedanta tem origem nos ensinamentos dos Upanishads, entretanto há um consenso entre estudiosos modernos que o Vedanta tem origem bem mais recente no trabalho do Shankara (788-820), que na época tentava combater a influência budista na Índia. Shankara através da análise da consciência experimental, expôs a natureza relativa do mundo e estabeleceu a realidade não dual ou Brahman, na qual Atman (a alma individual) ou Brahman (a realidade última) são absolutamente identificadas. L’Advaita Vedānta (sanskrit IAST ; devanāgarī : अद्वैत वेदान्त.) est la forme la plus répandue de la philosophie du Vedānta. Il s'agit de la doctrine non dualiste du Vedānta. Advaita signifie littéralement « non deux » et se traduit le plus souvent par non-dualité. Son principe fondamental affirme la non différenciation de l'individualité ou l'âme individuelle (jīvātman) et de la Totalité (Brahman) qui est neutre. Cette doctrine fut enseignée par le réformateur religieux Adi Shankara. L’Advaita, qui s'oppose à l'école Dvaita, est une des doctrines majeures de la philosophie indienne āstika, dont l'origine peut se trouver dans le Rig-Veda qui affirmait que « la vérité est une, bien que les sages la voient sous de multiples formes ». La plupart des maîtres hindous (guru) ont été influencés par celle-ci. Cette doctrine repose sur plusieurs principes fondamentaux. Comme dans toute école de la philosophie indienne des points de vue au sein même de l'Advaita Vedānta existent. Advaita, Advaita Vedanto aŭ Advaita Vedanta (en sanskrito: अद्वैत वेदान्त, IAST: Advaita Vedānta, laŭvorte, "ne-dueco") estas skolo de Hindua filozofio kaj de hinduismo, kaj origine konata kiel Puruṣavāda, estas klasika sistemo de spirita realigo en la hindia tradicio. La termino Advaita referencas al la ideo ke provizoraj "aferoj" estas finfine nerealaj, aperoj de Brahmo, kio estas nure realo; kaj ke la vero mem, atmo, ne estas diferenca el Brahmo. La sekvantoj de tiu skolo estas konataj kiel Advaita Vedantin-oj, aŭ ĝuste Advait-anoj, kaj ankaŭ kiel Maĝavad-anoj, simile al Madhyamaka Budhismo, rilate al la fenomena mondo kiel simpla apero de plureco, spertita tra la sent-impresoj de nescio (avidĝa), nome iluzio supertrudita (adhĝāsa) sur la nura realo de Brahmo. Ili serĉas spiritan liberigon tra agnosko de tiu iluzieco de la fenomena mondo kaj akiro de la vidĝā (kono) de la propra vera identeco kiel Atman, kaj de identeco de Atman kaj Brahman. Advaita Vedanta havas siajn radikojn el la plej malnovaj Upaniŝadoj. Ĝi baziĝas sur tri tekstaj fontoj nome la "Prasthanatraĝi". Ĝi havigas "unuecan interpreton de la tuta korpuso de la Upaniŝadoj", de la "Brahma Sutra", kaj de Bagavada Gito. Advaita Vedanta estas la plej antikva estanta sub-skolo de Vedanto, kiu estas unu el la ses ortodoksaj (āstika) Hinduaj filozofioj (darśana). Kvankam ties radikoj venas el la 1a jarmilo a.K., la plej elstara reprezentanto de la Advaita Vedanta estas konsiderata de la tradicio la 8-a-jarcenta fakulo Adi-Ŝankaro. Advaita Vedanta emfazas Jivanmukti, nome ideo ke mokŝa (libereco, liberigo) estas atingebla en tiu ĉi vivo kontraste al la aliaj hindiaj filozofioj kiuj emfazas videhamukti, aŭ mokŝa post la morto. La skolo uzas konceptojn kiel Brahmo, Atmo, Maĝa (iluzio, Avidĝa, meditado kaj aliaj kiuj troviĝas en la gravaj hindiaj religiaj tradicioj, sed interpretas ilin laŭ sia propra vojo al siaj teorioj de "mokŝa". Advaita Vedanta estas unu el la plej studitaj kaj plej influaj skoloj de klasika hindia pensaro. Multaj fakuloj priskribas ĝin kiel formo de monismo, dum aliaj priskribas la Advaita filozofion kiel neduisma. Advaita estas konsiderata filozofio aŭ spirita vojo pli ol religio, ĉar ĝi ne postulas de la sekvantoj esti partikulara kredo aŭ sekto. Advaita influis kaj estis influita de variaj tradicioj kaj tekstoj de Hinduaj filozofioj kiel Sánkhja, Jogo, Njája, aliaj sub-skoloj de Vedanto, nome Viŝnuismo, Ŝivismo, la Puranoj, la "Agama", same kiel sociaj movadoj kiel la Bhakti movado. Trans Hinduismo, Advaita Vedanto interagadis kaj disvolviĝis kun la aliaj tradicioj de Hindio kiel Ĝajnismo kaj Budhismo. La tekstoj de Advaita Vedanto eksponas ampleksan gamon de temoj el idealismo, inklude iluziismon, al realismaj aŭ preskaŭ realismaj sintenoj esprimitaj en la furaj verkoj de Ŝankara. En nuntempo, ties vidpunktoj aperas en variaj nov-vedantaj movadoj. Ĝi estis konsiderata kiel paradigma ekzemplo de Hindua spiriteco. Advaita är ett indiskt filosofiskt-religiöst tänkesätt som har många gemensamma referenspunkter med monism (en metafysisk term som står i motsatsförhållande till dualism och pluralism). Advaita uppkom i mitten av 800-talet och förkunnar världsalltets enhet. Enligt denna lära finns det i den andliga och den materiella världen ingenting, som är åtskilt från brahman, allt varandes urgrund; människosjälen är identisk med brahman, ej en del av honom; den empiriska världen är endast ett bländverk (maya), en på felande insikt grundad sinnesvilla: Teorin att själen är tidtals fängslad i kroppen, men återvänder genom döden till (den opersonliga) gudomen. Idén med själens existens är en förvillelse, i verkligheten existerar det inte några själar - alla former är samma närvaro (brahman). Denna lära är ett betydelsefullt uttryck för indiernas själsriktning. Dess bekännare kallas advaitavadin.
gold:hypernym
dbr:School
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Advaita_Vedanta?oldid=1121105468&ns=0
dbo:wikiPageLength
258321
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Advaita_Vedanta