This HTML5 document contains 224 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
n28https://www.academia.edu/6136703/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n17http://ml.dbpedia.org/resource/
n35https://archive.org/details/bookofjubileesor00char/page/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n22https://www.academia.edu/5955414/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n39http://ur.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pnbhttp://pnb.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n14https://books.google.com/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
n55http://yi.dbpedia.org/resource/
n33http://am.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
n37https://books.google.de/
n48http://www.tau.ac.il/~hacohen/Jubil/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n52http://mg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n44https://global.dbpedia.org/id/
n60http://www.ntcanon.org/
n15http://jewishencyclopedia.com/
dbpedia-ochttp://oc.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
n57http://bs.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
n38http://www.newadvent.org/cathen/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
n25http://earlyjewishwritings.com/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Book_of_Jubilees
rdf:type
dbo:Book yago:Shape100027807 owl:Thing yago:WikicatDeadSeaScrolls yago:RoundShape113865483 yago:Coil113875970 yago:Attribute100024264 yago:Abstraction100002137
rdfs:label
Libro de los Jubileos Jubileeën Kniha jubileí Книга Ювілеїв Llibre dels Jubileus Buch der Jubiläen Księga Jubileuszów Book of Jubilees Livre des Jubilés Livro dos Jubileus Книга Юбилеев كتاب اليوبيلات 희년서 ヨベル書 Βιβλίο των Ιωβηλαίων Kitab Yobel Libro de la Jubileoj Libro dei Giubilei Jubileerboken
rdfs:comment
El Llibre dels Jubileus, també anomenat Gènesi petit, i Testament de Moisès, és un text apòcrif o dels pseudo-epígrafs escrit entorn de l'any 100 aC. Entre els Manuscrits de la mar Morta, descoberts l'any 1947 a Qumran s'hi han trobat 14 fragments hebreus de diverses còpies d'aquest llibre. Anteriorment es coneixien manuscrits en idioma Gueez procedents dels Beta Israel, un d'ells complet, i fragments en siríac, grec i llatí. Le Livre des Jubilés, aussi appelé en grec « leptogenèse », c'est-à-dire Genèse mineure, est un pseudépigraphe attribué à Moïse qui présente l'histoire des patriarches depuis la Création jusqu'à l'instauration de la fête de Pâque. O Livro dos Jubileus (ou Pequeno Gênesis) é um texto apócrifo que relata a história da criação do mundo e de Adão e Eva até logo após a queda. Também narra a história dos personagens bíblicos encontrados em Gênesis, com detalhes adicionais, principalmente com relação aos três patriarcas de Israel, até o nascimento de Moisés. É um antigo trabalho judaico religioso, de 50 capítulos, considerados canônicos pela Igreja etíope ortodoxa, bem como os Beta Israel (judeus etíopes), onde é conhecido como o Livro de Divisão (Ge'ez:. መጽሃፈ ኩፋሌ Mets'hafe Kufale) jubileus é considerado um livro pseudepígrafe pelas igrejas Protestante, Católica Romana, e Ortodoxa Oriental. El Libro de los Jubileos, también denominado Leptogénesis (Génesis pequeño), Libro de las Divisiones de los Tiempos según sus Jubileos y Semanas,​ Jubileos o Libro de la Distribución de los Días de la Ley,​ es un texto religioso de origen hebreo escrito en torno al año 100 a. C. Es un texto canónico para la Iglesia ortodoxa etíope y un texto apócrifo o de los pseudoepígrafos para las demás iglesias cristianas. Anteriormente se conocían manuscritos en lengua ge'ez procedentes de la comunidad judía Beta Israel, uno de ellos completo, y fragmentos en siríaco, griego y latín. Entre los Manuscritos del Mar Muerto, descubiertos en 1947 en Qumrán, se han encontrado 14 fragmentos hebreos de varias copias de este libro. Het boek Jubileeën ook wel De Openbaring van Mozes genoemd is een pseudepigraaf. Het is een van oorsprong Joods boek, maar het grootste deel van het boek is alleen bekend in een tekstversie die in later tijd door christenen is aangevuld en bewerkt. كتاب اليوبيلاتספר היובלים ويسمى أحيانا سفر التكوين الصغير، كتاب يهودي ديني قديم يعتبره أغلب البروتستانت والرومان الكاثوليك والأرثوذكس الشرقيين كتابا مزورا. كان معروفا للكتاب المسيحيين بشكل جيد في وقت مبكر في الشرق والغرب وكذلك للحاخامات. في وقت لاحق تم قمعه بشكل كبير فلم تبق أي نسخة عبرية أو يونانية أو لاتينية كاملة. يعتبر الكتاب من الكتب المقدسة القانونية لدى الكنيسة الأرثوذكسية الإثيوبية والتي تسميه كتاب القسمة. والكتاب حسب الآراء الأكاديمية الحديثة إعادة كتابة لسفري التكوين والخروج في ضوء رؤى بعض يهود القرن الثاني قبل الميلاد. Книга Ювілеїв — книга, що переповідає старозавітні книги Буття та Вихід. Повний текст книги знайдений у сорокових роках XIX століття, а до цього часу були відомі тільки короткі уривки. Більшість християнських церков відносить текст книги до апокрифічної літератури. Il Libro dei Giubilei o Piccola Genesi è un testo della tradizione ebraico-cristiana considerato canonico dalla sola Chiesa copta e apocrifo dalle rimanenti confessioni cristiane. È opinione comune che il testo originale sia stato redatto in ebraico nell'ultimo scorcio del II secolo a.C. da qualcuno che visse in prima persona gran parte dei tragici eventi che segnarono quel secolo, dalle lotte maccabaiche alla distruzione di Sichem.Parafrasa la storia del mondo dalla creazione all'Esodo (uscita degli Ebrei dall'Egitto), suddividendola in giubilei (periodi di 49 anni). Księga Jubileuszów – dzieło należące do żydowskiej literatury religijnej typu midraszowego datowane na połowę II wieku przed Chrystusem. Zawiera homiletyczne i symboliczne wyjaśnienia do wszystkich rozdziałów początku Pięcioksięgu, od pierwszego rozdziału Księgi Rodzaju do trzynastego rozdziału Księgi Wyjścia. W chrześcijaństwie, jest zaliczane do apokryfów Starego Testamentu, choć Etiopski Kościół Ortodoksyjny włączył go do swego kanonu Biblii. 『ヨベル書』(ヨベルしょ、ヘブライ語:ספר היובלים)は、ヘブライ聖書の書物のひとつで、『創世記』の時代の出来事が記されている。今日これを聖書正典として認めているのはエチオピア・ユダヤ教徒並びにエチオピア正教会のみであり、ほとんどのユダヤ教とキリスト教においては、偽典として扱われている。その他の偽典と同様、主流派には受け入れられなかったため、現在ではほとんどが散逸してしまっている。『小創世記』と呼ばれることがある。 Кни́га Юбиле́ев (геэз መጽሐፈ ኩፋሌ — Mets'hafe kufale, или Малое Бытие) — ветхозаветная апокрифическая книга. Полный текст был найден в сороковых годах XIX столетия, до этого времени были известны только короткие отрывки, которые были приведены в сочинениях святителя Епифания Кипрского и блаженного Иеронима и в более поздних текстах — хронографах Георгия Синкелла, Георгия Кедрина и других византийских историков. Эфиопские евреи и Эфиопская православная церковь почитают её как каноническую. The Book of Jubilees, sometimes called Lesser Genesis (Leptogenesis), is an ancient Jewish religious work of 50 chapters (1,341 verses), considered canonical by the Ethiopian Orthodox Church as well as Beta Israel (Ethiopian Jews), where it is known as the Book of Division (Ge'ez: መጽሐፈ ኩፋሌ Mets'hafe Kufale). Jubilees is considered one of the pseudepigrapha by Roman Catholic, Eastern Orthodox, and Protestant Churches. It is also not considered canonical within Judaism outside of Beta Israel. Kniha jubileí nebo jen Jubilea či Malá Genese je původně hebrejsky psaný spis, který se v úplnosti dochoval pouze v etiopském znění. Toto etiopské znění vzniklo zřejmě z řeckého překladu, stejně jako latinské znění, jež znali staří církevní otcové a jež se dochovalo jen ve zlomcích. Ve 20. století byly v kumránských jeskyních nalezeny zbytky hned několika hebrejských rukopisů z období sahajícího před náš letopočet. Na základě toho se někteří badatelé domnívají, že byl sepsán členy židovské sekty esejců, jež měla v Kumránu své středisko. Samotná kniha ovšem připisuje autorství Mojžíšovi, jenž ji údajně sepsal na Sinaji na Boží popud. Jubileerboken (heb. ספר היובלים), även kallad Lilla Genesis (grek. Leptogenesis), är en skrift från andra århundradet före Kristus, som av de flesta kristna och judar räknar som icke-kanonisk. Två undantag är den Etiopisk-ortodoxa kyrkan och Qumranförsamlingen. Kitab Yobel atau Kitab Yubileum (bahasa Inggris: Book of Jubilees), terkadang disebut Kejadian Kecil (Leptogenesis), adalah suatu karya keagamaan Yahudi kuno yang terdiri dari 50 bab/pasal, dan dipandang kanonik oleh Gereja Ortodoks Ethiopia serta kalangan Beta Israel (Yahudi Ethiopia), yang mengenalnya dengan sebutan Kitab Pembagian (bahasa Ge'ez: መጽሃፈ ኩፋሌ Mets'hafe Kufale). Kitab Yobel dipandang sebagai salah satu pseudopigrafa oleh Gereja Ortodoks Timur, Katolik Roma, dan Protestan. Das Buch der Jubiläen, Jubiläenbuch (hebräisch ספר היובלים, altäthiopisch መጽሃፈ ኩፋሌ Mezchafe Kufale, „Buch der Einteilungen“), früher auch Kleine Genesis (Leptogenesis) genannt, ist eine jüdische Schrift aus dem 2. Jh. v. Chr., die heute noch in der äthiopisch-orthodoxen Kirche sowie bei den Beta Israel als kanonisch gilt, von den übrigen christlichen Konfessionen aber zu den Pseudepigraphen des Alten Testaments gerechnet wird. Die ältesten Fragmente des Jubiläenbuches, dessen Handlung weitgehend dem Buch Genesis und der ersten Hälfte des Buches Exodus parallel läuft, wurden unter den Schriftrollen vom Toten Meer gefunden. Das zentrale Anliegen, das dem Jubiläenbuch auch seinen Namen gegeben hat, ist die von Siebenerperioden bestimmte Zeitrechnung, mit Jubiläen zu je 49 Jahren. Το βιβλίο του Ιωβηλαίων (Εβραϊκά : ספר היובלים Σεφέρ ΧέιΓιομπελίμ), αποδιδόμενο μερικές φορές και ως "Λεπτή (μικρά) Γένεσις" (Λεπτογένεσις), είναι ένα απόκρυφο αρχαίο εβραϊκό θρησκευτικό βιβλίο, που θεωρείται ένα από τα ψευδεπίγραφα βιβλία της Παλαιάς Διαθήκης τόσο από την Ανατολική Ορθόδοξη Εκκλησία και Ρωμαιοκαθολική όσο και από την Προτεσταντική. Αντίθετα συμπεριλαμβάνεται στα κανονικά από την , (Κόπτες) και από τους Εβραίους στην Αιθιοπία. Libro de la jubileoj, aŭ “Malgranda Genezo” estas teksto de la juda-kristana tradicio akceptita kanona nur ĉe la kristana Kopta Eklezio, kaj apokrifa ĉe ceteraj kristanaj eklezioj, krom ĉe judoj. Estas opinio, ĉe fakuloj, ke la origina teksto naskiĝis hebrelingva en la fintempo de la 2a jc antaŭ Kristo, verkita eble de homo kiu persone rekte spertis grandpartojn de la tragikaj eventoj kiuj markis tiun jarcenton de la makabeaj luktoj ĝis la detruon de la urbo . 희년서는 희년(49년)을 단위로 창세기에 벌어졌던 일을 풀이한 구약성경의 경이다. 그래서 '소 창세기'다고도 한다. 에티오피아 정교회와 베타 이스라엘들은 이 경전을 정경으로 간주한다. 기원전 2세기 경에 완성되었다. 희년서의 전문은 에티오피아어 번역본만 발견되며 그리스어, 라틴어, 히브리어 버전은 본문의 일부만 살아남았다. 사해문서에서는 상당부분이 유실된 희년서의 히브리어 원문이 발견되었다.
dcterms:subject
dbc:Jewish_apocrypha dbc:Book_of_Jubilees dbc:Texts_attributed_to_Moses dbc:Old_Testament_pseudepigrapha dbc:Ancient_Hebrew_texts dbc:2nd-century_BC_books
dbo:wikiPageID
174229
dbo:wikiPageRevisionID
1109278831
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Temple_Scroll dbr:Jubilee_(Biblical) dbr:Eutychius_of_Alexandria dbr:John_Malalas dbr:Cain_and_Abel dbr:Ge'ez dbr:Pseudepigrapha dbr:Ephrem_the_Syrian dbr:Masoretic_text dbr:Ge'ez_language dbr:Angel_of_the_Presence dbr:Tanakh dbr:Mount_Sinai dbr:Augustine_of_Hippo dbc:Book_of_Jubilees dbc:Texts_attributed_to_Moses dbr:George_Syncellus dbr:Torah dbr:Brill_Academic_Publishers dbr:Septuagint dbr:Early_Christian dbr:George_Kedrenos dbr:Origen dbr:Books_of_Chronicles dbr:Roman_Catholic dbr:Protestant dbr:Epiphanius_of_Salamis dbr:Old_Testament dbr:Tower_of_Babel dbr:Seth dbr:Robert_Henry_Charles dbr:Noahide_laws dbr:Wives_aboard_Noah's_Ark dbr:Isidore_of_Seville dbr:Angel dbr:Clementine_literature dbr:Generations_of_Adam dbr:Levi dbr:Jewish dbr:Beta_Israel dbc:Old_Testament_pseudepigrapha dbr:Oxford_Annotated_Bible dbc:Ancient_Hebrew_texts dbr:Judaism dbr:Noah dbr:Fallen_angel dbr:Diodorus_of_Tarsus dbr:Sanhedrin dbr:Sub_rosa dbr:Maccabean_Revolt dbr:Nephilim dbr:Azura_(religious_figure) dbr:Sextus_Julius_Africanus dbr:Justin_Martyr dbr:Testaments_of_the_Twelve_Patriarchs dbr:Early_Church_Fathers dbr:Moses dbr:Midrash dbc:2nd-century_BC_books dbr:Hanoch_Albeck dbr:1_Enoch dbr:Hasmonean dbr:Awan_(religious_figure) dbr:Islam dbr:Eastern_Orthodox dbr:Ethiopian_Orthodox_Church dbr:Midrash_Tadshe dbr:August_Dillmann dbr:Kingdom_of_Judah dbr:John_Chrysostom dbr:James_L._Kugel dbr:Dead_Sea_Scrolls dbr:Isidore_of_Alexandria dbr:Elioud dbr:Messiah dbr:Genesis_flood_narrative dbc:Jewish_apocrypha dbr:Pharisees dbr:Qumran dbr:Sons_of_Noah
dbo:wikiPageExternalLink
n14:books%3Fid=lrywCQAAQBAJ&lpg=PA342&pg=PR3%23v=onepage&q&f=false n15:view.jsp%3Fartid=582&letter=J n14:books%3Fid=Lr5nal2Bq9YC&lpg=PA3&pg=PP13%23v=onepage&q&f=false n22:Ethiopic_Jubilees_Reading_Guide_11_1-10_The_Rise_of_Civilization n25:jubilees.html n28:Ethiopic_Jubilees_Reading_Guide_The_Aqedah_17_15-18_16 n14:books%3Fid=P-vUAwAAQBAJ&lpg=PP1&pg=PA5%23v=onepage&q=susan&f=false n35:n7 n37:books%3Fid=YGHiBQAAQBAJ&lpg=PA281&ots=ehXFYSqcav&hl=de&pg=PA281 n38:08535a.htm n48:Jubilp%201.html n60:lists.shtml
owl:sameAs
dbpedia-de:Buch_der_Jubiläen dbpedia-ca:Llibre_dels_Jubileus dbpedia-id:Kitab_Yobel dbpedia-ko:희년서 dbpedia-it:Libro_dei_Giubilei n17:ജൂബിലികളുടെ_പുസ്തകം dbpedia-he:ספר_היובלים dbpedia-es:Libro_de_los_Jubileos dbpedia-fr:Livre_des_Jubilés dbpedia-cs:Kniha_jubileí dbpedia-nl:Jubileeën dbpedia-pnb:کتاب_جوبلی wikidata:Q843946 dbpedia-ja:ヨベル書 n33:መጽሐፈ_ኩፋሌ dbpedia-ru:Книга_Юбилеев dbpedia-ar:كتاب_اليوبيلات n39:کتاب_جوبلی dbpedia-oc:Libe_deus_Jubilèus freebase:m.017j89 dbpedia-eo:Libro_de_la_Jubileoj dbpedia-no:Boken_om_Jubelårene n44:4zohC dbpedia-simple:Jubilees dbpedia-el:Βιβλίο_των_Ιωβηλαίων dbpedia-uk:Книга_Ювілеїв dbpedia-pt:Livro_dos_Jubileus dbpedia-fa:کتاب_یوبیل dbpedia-hr:Knjiga_Jubileja n52:Bokin'ny_Jobily dbpedia-hu:Jubileumok_könyve yago-res:Book_of_Jubilees n55:ספר_היובלים n57:Knjiga_jubileja dbpedia-sv:Jubileerboken dbpedia-fy:Jubileeën dbpedia-af:Boek_van_Jubileë dbpedia-fi:Riemuvuosien_kirja dbpedia-pl:Księga_Jubileuszów
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:ISBN dbt:Jewish_Apocrypha dbt:Harvp dbt:Harvid dbt:Short_description dbt:Tanakh_OT dbt:Reflist dbt:Refn dbt:Sfnp dbt:Cite_journal dbt:Who dbt:Redirect dbt:Authority_control dbt:Librivox_book dbt:Cquote dbt:Books_of_the_Bible
dbo:abstract
『ヨベル書』(ヨベルしょ、ヘブライ語:ספר היובלים)は、ヘブライ聖書の書物のひとつで、『創世記』の時代の出来事が記されている。今日これを聖書正典として認めているのはエチオピア・ユダヤ教徒並びにエチオピア正教会のみであり、ほとんどのユダヤ教とキリスト教においては、偽典として扱われている。その他の偽典と同様、主流派には受け入れられなかったため、現在ではほとんどが散逸してしまっている。『小創世記』と呼ばれることがある。 كتاب اليوبيلاتספר היובלים ويسمى أحيانا سفر التكوين الصغير، كتاب يهودي ديني قديم يعتبره أغلب البروتستانت والرومان الكاثوليك والأرثوذكس الشرقيين كتابا مزورا. كان معروفا للكتاب المسيحيين بشكل جيد في وقت مبكر في الشرق والغرب وكذلك للحاخامات. في وقت لاحق تم قمعه بشكل كبير فلم تبق أي نسخة عبرية أو يونانية أو لاتينية كاملة. يعتبر الكتاب من الكتب المقدسة القانونية لدى الكنيسة الأرثوذكسية الإثيوبية والتي تسميه كتاب القسمة. والكتاب حسب الآراء الأكاديمية الحديثة إعادة كتابة لسفري التكوين والخروج في ضوء رؤى بعض يهود القرن الثاني قبل الميلاد. يدعي سفر اليوبيلات تقديم تاريخ تقسيم أيام الشريعة وأحداث السنين وسنوات الأسابيع ويوبيلات العالم كما أوحيت بشكل سري إلى موسى (وحي سري غير التوراة أي الشريعة) عندما كان موسى على جبل سيناء لأربعين يوما وليلة. يعتمد التسلسل الزمني فيه على مضاعفات العدد سبعة، فاليوبيل مدته 49 سنة أي سبع سنوات أسابيع يمكن تقسيم كل الزمن حسبها. وحسب مؤلف الكتاب يجب أن تتبع البشرية في كل أعرافها أوامر الله. Le Livre des Jubilés, aussi appelé en grec « leptogenèse », c'est-à-dire Genèse mineure, est un pseudépigraphe attribué à Moïse qui présente l'histoire des patriarches depuis la Création jusqu'à l'instauration de la fête de Pâque. Les Jubilés sont un exemple de Bible réinventée. Produit par des milieux juifs pendant la période du Second Temple, le livre n'a pas obtenu de statut canonique dans le judaïsme rabbinique et n'a pas été intégré à la Septante. Il a cependant été inclus dans le canon de l'Église éthiopienne orthodoxe. Diffusé en Europe à partir du XIXe siècle, lorsque des manuscrits ont été rapportés d'Éthiopie, il est traduit du guèze en plusieurs langues. Il ne suscite que peu d'intérêt dans la communauté académique avant la découverte de plusieurs fragments en hébreu parmi les rouleaux de la mer Morte. La bibliothèque de la Pléiade l'a inclus dans son édition des Écrits intertestamentaires. Das Buch der Jubiläen, Jubiläenbuch (hebräisch ספר היובלים, altäthiopisch መጽሃፈ ኩፋሌ Mezchafe Kufale, „Buch der Einteilungen“), früher auch Kleine Genesis (Leptogenesis) genannt, ist eine jüdische Schrift aus dem 2. Jh. v. Chr., die heute noch in der äthiopisch-orthodoxen Kirche sowie bei den Beta Israel als kanonisch gilt, von den übrigen christlichen Konfessionen aber zu den Pseudepigraphen des Alten Testaments gerechnet wird. Die ältesten Fragmente des Jubiläenbuches, dessen Handlung weitgehend dem Buch Genesis und der ersten Hälfte des Buches Exodus parallel läuft, wurden unter den Schriftrollen vom Toten Meer gefunden. Das zentrale Anliegen, das dem Jubiläenbuch auch seinen Namen gegeben hat, ist die von Siebenerperioden bestimmte Zeitrechnung, mit Jubiläen zu je 49 Jahren. The Book of Jubilees, sometimes called Lesser Genesis (Leptogenesis), is an ancient Jewish religious work of 50 chapters (1,341 verses), considered canonical by the Ethiopian Orthodox Church as well as Beta Israel (Ethiopian Jews), where it is known as the Book of Division (Ge'ez: መጽሐፈ ኩፋሌ Mets'hafe Kufale). Jubilees is considered one of the pseudepigrapha by Roman Catholic, Eastern Orthodox, and Protestant Churches. It is also not considered canonical within Judaism outside of Beta Israel. It was well known to Early Christians, as evidenced by the writings of Epiphanius, Justin Martyr, Origen, Diodorus of Tarsus, Isidore of Alexandria, Isidore of Seville, Eutychius of Alexandria, John Malalas, George Syncellus, and George Kedrenos. The text was also utilized by the community that originally collected the Dead Sea Scrolls. No complete Greek or Latin version is known to have survived, but the Ge'ez version has been shown to be an accurate translation of the versions found in the Dead Sea Scrolls. The Book of Jubilees claims to present "the history of the division of the days of the Law, of the events of the years, the year-weeks, and the jubilees of the world" as revealed to Moses (in addition to the Torah or "Instruction") by angels while he was on Mount Sinai for forty days and forty nights. The chronology given in Jubilees is based on multiples of seven; the jubilees are periods of 49 years (seven "year-weeks"), into which all of time has been divided. O Livro dos Jubileus (ou Pequeno Gênesis) é um texto apócrifo que relata a história da criação do mundo e de Adão e Eva até logo após a queda. Também narra a história dos personagens bíblicos encontrados em Gênesis, com detalhes adicionais, principalmente com relação aos três patriarcas de Israel, até o nascimento de Moisés. É um antigo trabalho judaico religioso, de 50 capítulos, considerados canônicos pela Igreja etíope ortodoxa, bem como os Beta Israel (judeus etíopes), onde é conhecido como o Livro de Divisão (Ge'ez:. መጽሃፈ ኩፋሌ Mets'hafe Kufale) jubileus é considerado um livro pseudepígrafe pelas igrejas Protestante, Católica Romana, e Ortodoxa Oriental. Ele era bem conhecido pelos primeiros cristãos, como evidenciado pelos escritos de Epifânio, Justino Mártir, Orígenes, Diodoro de Tarso, Isidoro de Alexandria, Isidoro de Sevilha, Eutychius de Alexandria, João Malalas, Eutímio I de Constantinopla, e George Kedrenos. O texto também foi utilizado pelo essênios comunidade que teria inicialmente recolhidos a Manuscritos do Mar Morto. Nenhuma versão completa hebraico, grego ou o latim parece ter sobrevivido. A cronologia datada em jubileus é baseado em múltiplos de sete; os jubileus são períodos de 49 anos, sete "anos-semanas", no qual todo o tempo foi dividido. Το βιβλίο του Ιωβηλαίων (Εβραϊκά : ספר היובלים Σεφέρ ΧέιΓιομπελίμ), αποδιδόμενο μερικές φορές και ως "Λεπτή (μικρά) Γένεσις" (Λεπτογένεσις), είναι ένα απόκρυφο αρχαίο εβραϊκό θρησκευτικό βιβλίο, που θεωρείται ένα από τα ψευδεπίγραφα βιβλία της Παλαιάς Διαθήκης τόσο από την Ανατολική Ορθόδοξη Εκκλησία και Ρωμαιοκαθολική όσο και από την Προτεσταντική. Αντίθετα συμπεριλαμβάνεται στα κανονικά από την , (Κόπτες) και από τους Εβραίους στην Αιθιοπία. Libro de la jubileoj, aŭ “Malgranda Genezo” estas teksto de la juda-kristana tradicio akceptita kanona nur ĉe la kristana Kopta Eklezio, kaj apokrifa ĉe ceteraj kristanaj eklezioj, krom ĉe judoj. Estas opinio, ĉe fakuloj, ke la origina teksto naskiĝis hebrelingva en la fintempo de la 2a jc antaŭ Kristo, verkita eble de homo kiu persone rekte spertis grandpartojn de la tragikaj eventoj kiuj markis tiun jarcenton de la makabeaj luktoj ĝis la detruon de la urbo . La libro parafrazas la laŭbiblian historion de la mondo ek de la kreado ĝis la Eliro, nome la eliro de la hebreoj el Egiptujo, ĝin dividante laŭ jubileoj (periodoj je 49 jaroj). Книга Ювілеїв — книга, що переповідає старозавітні книги Буття та Вихід. Повний текст книги знайдений у сорокових роках XIX століття, а до цього часу були відомі тільки короткі уривки. Більшість християнських церков відносить текст книги до апокрифічної літератури. Il Libro dei Giubilei o Piccola Genesi è un testo della tradizione ebraico-cristiana considerato canonico dalla sola Chiesa copta e apocrifo dalle rimanenti confessioni cristiane. È opinione comune che il testo originale sia stato redatto in ebraico nell'ultimo scorcio del II secolo a.C. da qualcuno che visse in prima persona gran parte dei tragici eventi che segnarono quel secolo, dalle lotte maccabaiche alla distruzione di Sichem.Parafrasa la storia del mondo dalla creazione all'Esodo (uscita degli Ebrei dall'Egitto), suddividendola in giubilei (periodi di 49 anni). Księga Jubileuszów – dzieło należące do żydowskiej literatury religijnej typu midraszowego datowane na połowę II wieku przed Chrystusem. Zawiera homiletyczne i symboliczne wyjaśnienia do wszystkich rozdziałów początku Pięcioksięgu, od pierwszego rozdziału Księgi Rodzaju do trzynastego rozdziału Księgi Wyjścia. W chrześcijaństwie, jest zaliczane do apokryfów Starego Testamentu, choć Etiopski Kościół Ortodoksyjny włączył go do swego kanonu Biblii. Kniha jubileí nebo jen Jubilea či Malá Genese je původně hebrejsky psaný spis, který se v úplnosti dochoval pouze v etiopském znění. Toto etiopské znění vzniklo zřejmě z řeckého překladu, stejně jako latinské znění, jež znali staří církevní otcové a jež se dochovalo jen ve zlomcích. Ve 20. století byly v kumránských jeskyních nalezeny zbytky hned několika hebrejských rukopisů z období sahajícího před náš letopočet. Na základě toho se někteří badatelé domnívají, že byl sepsán členy židovské sekty esejců, jež měla v Kumránu své středisko. Samotná kniha ovšem připisuje autorství Mojžíšovi, jenž ji údajně sepsal na Sinaji na Boží popud. Název Jubilea je odvozen z hebrejského JOVEL (יוֹבֵל, „léto milostivé“), což je označení časové periody 49 respektive 50 let, do nichž jsou rozděleny popisované dějiny od stvoření světa až po vyjití izraelského národa z egyptského otroctví popsaného v knize Exodus. Popis dějin v knize Jubileí se v podstatě drží podání knihy Genesis a Exodus, látka z Genesis je však rozvinutá po způsobu midrašů, a to jak formou halachy, tak hagady, a proto se pro knihu Jubileí ujal název Malá Genese. Autor knihy klade důraz na plnění Zákona a správné počítání času, jež je podmínkou toho, aby byly ve správné dny slaveny ustanovené svátky, tzn. sobotní den, novoluní (zvláště 1., 4., 7. a 10. měsíce v roce, počítáno od měsíce nisanu), pesach, svátek týdnů, den smíření a svátek stánků. Na rozdíl od současného židovského kalendáře tvoří podle Jubileí plný rok 364 dnů rozdělených do 52 týdnů. V křesťanských kruzích je kniha Jubileí řazena mezi pseudepigrafy (pojetí protestantské) či apokryfy (pojetí katolické). V rámci judaismu je tento spis považován za první dokumentární důkaz existence zákoníku, jenž je v židovské tradici znám pod označením Sedm noachidských přikázání. El Llibre dels Jubileus, també anomenat Gènesi petit, i Testament de Moisès, és un text apòcrif o dels pseudo-epígrafs escrit entorn de l'any 100 aC. Entre els Manuscrits de la mar Morta, descoberts l'any 1947 a Qumran s'hi han trobat 14 fragments hebreus de diverses còpies d'aquest llibre. Anteriorment es coneixien manuscrits en idioma Gueez procedents dels Beta Israel, un d'ells complet, i fragments en siríac, grec i llatí. El Libro de los Jubileos, también denominado Leptogénesis (Génesis pequeño), Libro de las Divisiones de los Tiempos según sus Jubileos y Semanas,​ Jubileos o Libro de la Distribución de los Días de la Ley,​ es un texto religioso de origen hebreo escrito en torno al año 100 a. C. Es un texto canónico para la Iglesia ortodoxa etíope y un texto apócrifo o de los pseudoepígrafos para las demás iglesias cristianas. Anteriormente se conocían manuscritos en lengua ge'ez procedentes de la comunidad judía Beta Israel, uno de ellos completo, y fragmentos en siríaco, griego y latín. Entre los Manuscritos del Mar Muerto, descubiertos en 1947 en Qumrán, se han encontrado 14 fragmentos hebreos de varias copias de este libro. Fue escrito en hebreo, según por un precursor de los esenios, cuya mentalidad produjo más adelante el cisma esenio.​ Davenport​ cree que los autores fueron varios, ya que establece que una parte fue escrita a finales del siglo III o comienzos del siglo II a. C., otra parte hacia el 166 a. C., y su redacción y edición final entre el 140 a. C. y 104 a. C. Rowley​ propone para al redacción final el 130 a. C., época de la primera ocupación de Qumrán. El propio título original del libro sugiere su objetivo, defender un calendario antiguo, diferente al que fue adoptado tardíamente por el judaísmo oficial y en particular por los fariseos. Así, contrariando a estos, establece la fecha para Shavuot el primer domingo siete semanas después de la Pascua, la cual dispone en un día fijo de la semana, miércoles judío (noche del martes y día del miércoles occidentales), lo cual también choca con el calendario judío oficial de los siglos I a. C. y I d. C. y actual, en el cual la Pascua cambia de día de la semana cada año.​ Het boek Jubileeën ook wel De Openbaring van Mozes genoemd is een pseudepigraaf. Het is een van oorsprong Joods boek, maar het grootste deel van het boek is alleen bekend in een tekstversie die in later tijd door christenen is aangevuld en bewerkt. 희년서는 희년(49년)을 단위로 창세기에 벌어졌던 일을 풀이한 구약성경의 경이다. 그래서 '소 창세기'다고도 한다. 에티오피아 정교회와 베타 이스라엘들은 이 경전을 정경으로 간주한다. 기원전 2세기 경에 완성되었다. 희년서의 전문은 에티오피아어 번역본만 발견되며 그리스어, 라틴어, 히브리어 버전은 본문의 일부만 살아남았다. 사해문서에서는 상당부분이 유실된 희년서의 히브리어 원문이 발견되었다. Jubileerboken (heb. ספר היובלים), även kallad Lilla Genesis (grek. Leptogenesis), är en skrift från andra århundradet före Kristus, som av de flesta kristna och judar räknar som icke-kanonisk. Två undantag är den Etiopisk-ortodoxa kyrkan och Qumranförsamlingen. Jubileerboken har sitt namn av att den sysslar mycket med kalenderfrågor, som om frågan jubelår, som vart femtionde år skulle hållas, då allt skulle vila. Ordet jubelår, av vilket Jubileerboken har sitt namn, har inget med ”jubel” att göra. Ordet kommer via latin och tyska in i svenska språket. Ursprunget är det hebreiska shofar jobel, ”vädurshornstöt”. Med en sådan tillkännagavs jubelåret. Seden att stöta i vädurshorn lever kvar vid firandet än idag av det judiska nyåret. Boken är ett återberättande av urberättelsen och patriarktidens berättelser i syfte att lösa vissa exegetiska och teologiska problem. Denna typ av bearbetningar eller kommentarer finns även inom ramen för de fem Moseböckerna. Den så kallade Deutronomistiska lagen är en kommentar till 2 Mos 20-23. Seden att återberätta och kommentera fortsatte sedan i den rabbinska traditionen. Till skillnad från återberättandet under den rabbinska tiden är Jubileerbokens författare inte namngiven. Ett exempel på Jubileerbokens sätt att resonera utgör berättelsen om Mose på berget Sinai. Förutom stentavlorna sägs Mose få muntlig information (muntlig Torah) om hur Torah - lagen skall tolkas. Det är denna extra information som Jubileerboken meddelar. På det sättet kunde det hävdas att Jubileerbokens tolkning av den då redan i viss mening kanoniska Pentateuken (de 5 Moseböckerna) var den rätta. Det sätt på vilket Jubileerboken tolkade historien var den riktiga uttolkningen. Det var kommentaren (den muntliga Torah) som behövdes för att tolka historien rätt. Ett annat exempel är Juda och hans samröre med Tamar i 1 Mos 38. Enligt den bibliska versionen kan man få intryck av att det är lagligt att ha sexuellt umgäng med sin svärdotter. Jub 41:2-5 visar hur man löser detta problem i Jubileerboken: ingen av Judas söner fullbordade sina äktenskap. Det står bara att äldste sonen Er fick Tamar som hustru och att yngste sonen Onan spillde sin sperma på marken. Mellan år 1947 och 1956 påträffades omkring 15 skriftrullar med Jubileerboken i fem grottor vid Qumran, alla skrivna på hebreiska. Denna stora mängd manuskript (fler än för några andra bibliska böcker, utom Psaltaren, Femte Moseboken, Jesaja, Andra Moseboken och Första Moseboken, i fallande ordning) indikerar att Jubileerboken ofta användes inom Qumranförsamlingen. Jubileerbokens författare är främst inriktad på lagfrågor. Vid återberättandet är det framför allt frågan om vilka slutsatser beträffande lagregler, föreskrifter eller andra förordningar som man kan dra av berättelserna i Moseböckerna, som står i fokus. När det gäller kalenderfrågor sammanfaller här Jubileerbokens intresse för detta med Qumranförsamlingens intresse för samma frågor. Boken förespråkar till exempel en solkalender i stället för månkalendern. Ett annat exempel för hur Jubileerboken resonerar är att enligt författaren av Jubileerboken är hebreiska det språk som ursprungligen talades av alla varelser, djur och människor, och som även är det språk som talas i himlen. Efter förstörelsen av Babels torn glömdes språket bort, tills det att Abraham lärde sig det av änglar. Enok var den första som undervisades av änglar i konsten att skriva och skrev därför ner alla hemligheterna inom astronomi, kronologi och världens epoker. Med detta vill boken ha sagt att även om hebreiskan vid bokens tillkomst inte talades längre var det viktigt att läsa boken på hebreiska och inte översätta den till det då talade språket. Jubileerboken berättar om hur Gud skapade änglarna på Skapelsens första dag och historien om hur en grupp fallna änglar parade sig med dödliga kvinnor och gav upphov till en ras jättar, kallade nefilim. Denna berättelse är en del i en teologisk utläggning som syftar till lösa ett teologiskt problem och skall ses i ett sådant sammanhang. Författaren använder sig här av ett mytologiskt material, flitigt använt vid bokens tillkomsttid. Även i Nya Testamentet (Judas brev) nämns detta, men med en annan tillämpning. Det mytologiska material används också till exempel i Etiopiska Henoksboken, som är en annan senjudisk skrift. Кни́га Юбиле́ев (геэз መጽሐፈ ኩፋሌ — Mets'hafe kufale, или Малое Бытие) — ветхозаветная апокрифическая книга. Полный текст был найден в сороковых годах XIX столетия, до этого времени были известны только короткие отрывки, которые были приведены в сочинениях святителя Епифания Кипрского и блаженного Иеронима и в более поздних текстах — хронографах Георгия Синкелла, Георгия Кедрина и других византийских историков. Эфиопские евреи и Эфиопская православная церковь почитают её как каноническую. Многочисленные фрагменты рукописей книги Юбилеев на иврите были найдены в пещерах Кумрана. Небольшой отрывок был обнаружен и в Масаде. Эта книга была популярна среди обитателей Кумрана. Kitab Yobel atau Kitab Yubileum (bahasa Inggris: Book of Jubilees), terkadang disebut Kejadian Kecil (Leptogenesis), adalah suatu karya keagamaan Yahudi kuno yang terdiri dari 50 bab/pasal, dan dipandang kanonik oleh Gereja Ortodoks Ethiopia serta kalangan Beta Israel (Yahudi Ethiopia), yang mengenalnya dengan sebutan Kitab Pembagian (bahasa Ge'ez: መጽሃፈ ኩፋሌ Mets'hafe Kufale). Kitab Yobel dipandang sebagai salah satu pseudopigrafa oleh Gereja Ortodoks Timur, Katolik Roma, dan Protestan. Kitab ini dikenal dengan baik dalam Gereja perdana, sebagaimana terbukti dari tulisan-tulisan Epifanius, Yustinus Martir, Origenes, Diodorus dari Tarsus, Isidorus dari Aleksandria, Isidorus dari Sevilla, Eutikius dari Aleksandria, John Malalas, George Syncellus, dan . Teks ini juga dimanfaatkan oleh komunitas yang pada awalnya mengoleksi Naskah Laut Mati. Tidak ada versi lengkap dalam bahasa Ibrani, Yunani, ataupun Latin yang terlestarikan hingga saat ini. Kitab Yobel mengklaim penyajian "sejarah dari pembagian hari-hari Hukum, dari peristiwa-peristiwa pada tahun-tahun tersebut, sejumlah minggu-tahun, dan yubileum dunia ini" sebagaimana dinyatakan kepada Musa (di samping Taurat atau "Instruksi") oleh para malaikat ketika ia berada di Gunung Sinai selama empat puluh hari empat puluh malam. Kronologi yang disajikan dalam Kitab Yobel didasarkan pada kelipatan tujuh; yobel (yubileum) adalah periode 49 tahun, tujuh "minggu-tahun" (year-weeks) atau 7 kali periode 7 tahun, yang ke dalamnya seluruh waktu dibagi.
gold:hypernym
dbr:Work
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Book_of_Jubilees?oldid=1109278831&ns=0
dbo:wikiPageLength
21424
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Book_of_Jubilees