This HTML5 document contains 372 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n41http://dbpedia.org/resource/Template:Infobox_spaceflight/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n26http://www.ontologydesignpatterns.org/ont/dul/DUL.owl#
n50http://dbpedia.org/resource/GC/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
schemahttp://schema.org/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n14http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
n19http://www.esa.int/esapub/bulletin/bullet92/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n38http://www.beugungsbild.de/huygens/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n58http://lv.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n15http://dbpedia.org/resource/File:
n70https://web.archive.org/web/20041206082039/http:/esapub.esrin.esa.it/bulletin/bullet92/
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
n18http://www.exploratorium.edu/saturn/
n16http://arquivo.pt/wayback/20091223004202/http:/saturn.esa.int/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
n25http://anthony.liekens.net/index.php/Main/
n44https://web.archive.org/web/20110721163014/http:/www.ingenia.org.uk/ingenia/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n27https://news.google.com/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n71https://www.nature.com/nature/volumes/438/issues/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
n31http://ta.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n5https://global.dbpedia.org/id/
n59https://web.archive.org/web/20050420115953/http:/www.newscientist.com/channel/space/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
n40http://bs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
n24http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
n34http://www.nasa.gov/mission_pages/cassini/main/
n21http://www.esa.int/SPECIALS/Cassini-Huygens/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
n61http://sci.esa.int/science-e/www/area/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
n47http://planetary.org/saturn/
dbpedia-kahttp://ka.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Huygens_(spacecraft)
rdf:type
dbo:ArtificialSatellite yago:Weapon104565375 yago:GuidedMissile103466162 schema:Event owl:Thing n26:Event yago:Craft103125870 yago:Object100002684 yago:Satellite104137444 yago:Conveyance103100490 yago:WikicatEuropeanSpaceAgencySpaceProbes yago:PhysicalEntity100001930 yago:Equipment103294048 yago:Rocket104099429 yago:Vehicle104524313 dbo:SpaceMission yago:SpaceProbe104265668 yago:Missile103773504 yago:Spacecraft104264914 yago:Device103183080 yago:Artifact100021939 yago:Instrument103574816 yago:Instrumentality103575240 dbo:SocietalEvent dbo:Event wikidata:Q1656682 wikidata:Q2133344 yago:Whole100003553 yago:WikicatSpaceProbes
rdfs:label
Huygens (ruimtesonde) Huygens (espazio zunda) Huygens Huygens (sonda spaziale) Huygens (sonde spatiale) Гюйгенс (зонд) Гюйгенс (зонд) Huygens (sondilo) ホイヘンス・プローブ 惠更斯号 Wahana Huygens Sonda Huygens هويجنز (مسبار فضائي) Huygens (sonda) Huygens (spacecraft) Mòdul de descens Huygens 하위헌스 (우주선)
rdfs:comment
Huygens (efter Christiaan Huygens) är en rymdsond utsänd av ESA den 15 oktober, 1997 som den 14 januari, 2005 landade på en av Saturnus månar, Titan, efter att ha separerats från moderfarkosten Cassini den 25 december, 2004. Sonden kom in i atmosfären 11:13 och landade 13:45. Titan anses vara av extra vetenskapligt intresse eftersom dess atmosfär har stora likheter med Jordens innan livets uppkomst. De signaler som sändes togs emot av Nasas Deep Space Network och vidarebefordrades till Esas kontrollstation i Darmstadt, Tyskland. De första signalerna togs emot klockan 17:19. Huygens è stata una sonda spaziale atterrata con successo su Titano, una luna di Saturno, nel 2005. Costruita e pilotata dall'Agenzia spaziale europea (ESA) ha fatto parte della missione Cassini-Huygens e atterrando con successo su Titano è divenuta l'oggetto atterrato in un punto più lontano dalla Terra. È anche il primo atterraggio su una luna che non sia quella della Terra. La sonda portava il nome dell'astronomo olandese Christiaan Huygens, che scoprì Titano nel 1655. هويجنز (بالإنجليزية: Huygens)‏ كان مسبار دخول غلاف جوي الذي هبط بنجاح على قمر زحل تيتان في سنة 2005. تم تصنيعه وتشغيله من قِبل وكالة الفضاء الأوروبية (ESA)، كان جزءًا من مهمة كاسيني-هويجنز (Cassini–Huygens) والتي أصبحت أول رحلة فضائية تهبط على تيتان وأبعد هبوط عن الأرض بواسطة مسبار فضائي على الإطلاق. تم إطلاق اسم الفلكي الهولندي كريستيان هويجنز من القرن السابع عشر عليه، الذي اكتشف تيتان في 1655. La sondilo Huygens estas kosmosondilo provizita de la Eŭropa Kosma Agentejo (ESA) kaj nomita laŭ la nederlanda astronomo Christiaan Huygens. Ĝi estas atmosfera sondilo portita al Titano (la ĉefa natura satelito de Saturno) kiel parto de la misio Cassini-Huygens. La kunigita kosmoŝipo Cassini-Huygens estis lanĉita de Tero la 15-an de oktobro 1997. Huygens apartiĝis de la orbitulo Cassini la 25-an de decembro 2004, kaj sukcese surgrundiĝis sur Titano la 14-an de januaro 2005. Huygens adalah sebuah wahana yang berhasil mendarat di bulan Saturnus, Titan pada tahun 2005. Dibangun dan dioperasikan oleh European Space Agency (ESA), wahana ini merupakan bagian dari misi Cassini-Huygens dan menjadi wahana pertama yang pernah mendarat di Titan. Wahana ini dinamai dari astronom Belanda abad ke-17 Christiaan Huygens. Зонд «Гю́йгенс» (англ. Huygens probe) создан Европейским космическим агентством и назван в честь голландского астронома XVII века Христиана Гюйгенса. Зонд был запущен 15 октября 1997 года в связке с космическим аппаратом «Кассини». 25 декабря 2004 года зонд отделился от своего носителя и начал самостоятельное движение к Титану. 14 января 2005 года зонд «Гюйгенс» успешно вошёл в атмосферу Титана и совершил посадку на его поверхность в области, получившей название Ксанаду. Это была первая (и на 2023 год единственная) в истории мягкая посадка, совершённая во Внешней Солнечной системе. Зонд сел на твёрдую поверхность, хотя посадка в океане была также предусмотрена его конструкцией. ホイヘンス・プローブ(英: Huygens probe, 仏: sonde spatiale Huygens)は、欧州宇宙機関 (ESA) の小型惑星探査機。土星探査機カッシーニに搭載され、土星の衛星タイタンに投下された。 Huygens zunda, Europako Espazio Agentziak (ESA) egina eta bere izena XVII. mendeko astronomo herbeheretarra izan zen Christiaan Huygensengatik jasotzen duena (Saturno planetaren ilargia den Titanen aurkitzailea izan zena), Titan ilargiaren atmosferara sartzeko eginiko zunda bat da Cassini-Huygens misioaren zati bezala. Cassini-Huygens espazio-ontzia 1997ko urriak 15ean jaurtia izan zen Lurretik. Huygens zunda Cassini orbitatzailetik 2004ko abenduak 25ean banandu zen eta Titanen 2005eko urtarrilak 14an lurreratu zen, izeneko eremutik gertu. Зонд «Гю́йгенс» (англ. Huygens probe) створений Європейським космічним агентством і названий на честь голландського астронома XVII століття Християна Гюйгенса. Зонд був запущений 15 жовтня 1997 року у зв'язці з космічним апаратом «Кассіні». 25 грудня 2004 зонд відокремився від свого носія і почав самостійний рух до Титана. 14 січня 2005 зонд «Гюйгенс» успішно увійшов в атмосферу Титана і здійснив посадку на його поверхню в області, що отримала назву Ксанаду. Це була перша (і на 2016 рік єдина) в історії м'яка посадка, зроблена в Зовнішній Сонячній системі. Зонд сів на тверду поверхню, хоча посадка в океані була також передбачена його конструкцією. 하위헌스는 토성의 위성인 타이탄을 탐사하는 우주선이다. 카시니-하위헌스 안에 실려서 타이탄에 도착했으며, 이는 인류가 달 이외의 천체에 착륙시킨 인공물이 되었다. 이름의 어원은 크리스티안 하위헌스의 이름에서 '하위헌스'를 가져와 하위헌스가 되었다. 착륙해서 약 90분 동안 사진과 데이터 등을 보내다가 타이탄의 추위에 통신장비가 얼어버려서 통신이 끊겼다. Huygens est une petite sonde spatiale de 350 kilogrammes développée par l'Agence spatiale européenne dans le cadre de la mission Cassini-Huygens, pour recueillir in situ des données sur l'atmosphère et la surface de Titan, un des satellites de Saturne. Cette lune est le seul corps céleste du système solaire à disposer d'une atmosphère dont les processus sont proches de ceux de la Terre. Transportée jusqu'aux abords de Saturne par l'orbiteur Cassini de la NASA, lancée en 1997, Huygens a été larguée après un transit de près de sept ans près de son objectif en décembre 2004. Huygens a atteint Titan le 14 janvier 2005. Après avoir pénétré à environ 20 000 km/h dans l'atmosphère dense du satellite, protégée par un bouclier thermique, elle a déployé successivement, à compter de l'altitude de 180 La sonda Huygens, fabricada por la Agencia Espacial Europea (ESA) y llamada así por el astrónomo holandés del siglo XVII Christiaan Huygens, (descubridor de la luna Titán del planeta Saturno), es una sonda de entrada a la atmósfera de Titán transportada como parte de la misión Cassini-Huygens. La nave espacial Cassini-Huygens fue lanzada desde la Tierra el 15 de octubre de 1997. Huygens se separó del orbitador Cassini el 25 de diciembre de 2004, y aterrizó en Titán el 14 de enero de 2005 cerca de la región de Xanadu. De Huygens is een ruimtesonde van de ESA. Deze ruimtesonde werd gelanceerd op 15 oktober 1997. Zijn einddoel was Titan, de grootste maan van Saturnus. De ruimtesonde werd genaamd naar de ontdekker van Titan, de Nederlandse astronoom Christiaan Huygens, hij ontdekte deze maan in 1655. De ruimtesonde zat vast aan de Amerikaanse ruimtesonde Cassini-Huygens, die in juli 2004 in een baan rond Saturnus is gekomen en daar onderzoek doet. Cassini-Huygens is de grootste interplanetaire ruimtesonde die ooit gebouwd is (2004). De combinatie Cassini-Huygens weegt 5,6 ton. La Huygens és un mòdul de descens de reentrada atmosfèrica que va viatjar a la lluna de Saturn, Tità, com a part de la missió Cassini–Huygens. La nau va ser subministrada per l'Agència Espacial Europea (ESA) i va rebre el nom en honor de l'astrònom danès del segle xvii Christiaan Huygens. 惠更斯号(Huygens)是卡西尼-惠更斯号的一个组成部分,其也是人类第一个登陆土卫六的探测器。卡西尼—惠更斯号是美国国家航空航天局、欧洲空间局和意大利航天局的一个合作项目,主要任务是对土星系进行空间探测。惠更斯号探测器以荷兰物理学家、天文学家和数学家惠更斯的名字命名,其任务是深入土卫六的大气层,对土星最大的卫星土卫六进行实地考察。1997年11月15日卡西尼-惠更斯号太空船发射上天。惠更斯号与卡西尼号在2004年12月25日圣诞节分离,2005年1月14日ESA宣布惠更斯号成功登陆土卫六,在着陆后惠更斯号与卡西尼号进行了近十分钟的联系,最终因电池耗尽而于当日结束历史使命。 Huygens (/ˈhɔɪɡənz/ HOY-gənz) was an atmospheric entry robotic space probe that landed successfully on Saturn's moon Titan in 2005. Built and operated by the European Space Agency (ESA), launched by NASA, it was part of the Cassini–Huygens mission and became the first spacecraft to land on Titan and the farthest landing from Earth a spacecraft has ever made. The probe was named after the 17th-century Dutch astronomer Christiaan Huygens, who discovered Titan in 1655. Huygens je evropská planetární sonda, součást kombinované mise Cassini-Huygens, určená k průzkumu atmosféry a povrchu největšího Saturnova měsíce Titanu. Pro organizaci ESA a italskou národní kosmickou agenturu ASI ji vyrobila francouzská firma Aerospatiale. Na přístrojovém vybavení se podílela též americká organizace NASA a řada amerických univerzit.
rdfs:seeAlso
dbr:Cassini–Huygens_timeline
foaf:name
Huygens spaceprobe
foaf:homepage
n21:
dbp:name
Huygens spaceprobe
foaf:depiction
n14:Huygens_cutaway.jpg n14:Huygens_insignia.png n14:Huygens_probe_experiment_platform_(bottom).jpg n14:PIA20713-Titan-SaturnMoon-LabeledFeaturesIAU-June2015.jpg n14:Huygens_probe_model.jpg n14:Animation_of_Huygens_trajectory.gif n14:Huygens_surface_color.jpg n14:Drainage_channels_and_shoreline_on_Titan,_by_Huygens_probe.jpg n14:Huygens_surface_color_sr.jpg n14:Huygens_thermal_multilayer_insulation.jpg
dcterms:subject
dbc:Christiaan_Huygens dbc:Titan_(moon) dbc:Extraterrestrial_atmosphere_entry dbc:Derelict_landers_(spacecraft) dbc:Articles_containing_video_clips dbc:European_Space_Agency_space_probes dbc:Spacecraft_launched_in_1997 dbc:Cassini–Huygens dbc:Attached_spacecraft
dbo:wikiPageID
185083
dbo:wikiPageRevisionID
1119138414
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Radio_telescope dbr:Brewster,_Washington dbc:Christiaan_Huygens dbr:Martin-Baker_Space_Systems dbr:Open_University dbr:Very_Long_Baseline_Array dbr:Owens_Valley dbr:Ocean dbr:XMM-Newton n15:PIA20713-Titan-SaturnMoon-LabeledFeaturesIAU-June2015.jpg dbr:Plain dbr:Very_long_baseline_interferometry dbr:Aérospatiale dbr:Mauna_Kea dbr:Solar_System dbr:Fort_Davis,_Texas dbr:Spectrometer dbr:Airbus_Defence_and_Space dbr:Titan_Mare_Explorer n15:Huygens_descent.ogg dbr:Penetrometer dbr:Electron dbr:Telescopes dbr:Atmosphere dbr:Particulate dbc:Titan_(moon) dbr:Ion dbr:Civil_twilight dbr:Lunar_and_Planetary_Laboratory dbr:Martin-Baker dbr:Pie_Town,_New_Mexico dbr:Photometer dbr:Lander_(spacecraft) dbr:Great_Salt_Lake dbr:Doppler_Effect dbr:Cluster_(spacecraft) dbr:Doppler_effect dbr:Doppler_radar dbr:Doppler_shift dbr:Coordinated_Universal_Time dbr:Lakes_of_Titan dbr:Carrier_frequency dbr:Citizen_science dbr:Methane dbr:Saturn dbr:Radio n15:Animation_of_Huygens_trajectory.gif dbr:Boris_Smeds dbr:Claudio_Sollazzo dbr:University_of_Michigan dbr:Spacecraft_Event_Time dbr:Volatiles dbr:Payload_(computing) dbr:Oscillator dbr:Carrier_signal dbr:Bits_per_second dbr:Radio_telescopes n15:Huygens_cutaway.jpg dbr:Cassini-Huygens n15:Huygens_probe_experiment_platform_(bottom).jpg n15:Huygens_probe_model.jpg n15:Huygens_thermal_multilayer_insulation.jpg dbr:Thales_Alenia_Space dbr:Cassini–Huygens dbr:Cassini–Huygens_timeline dbr:University_of_Arizona dbr:Galileo_Probe dbr:Earth dbc:Extraterrestrial_atmosphere_entry dbr:Speed_of_sound dbr:North_Liberty,_Iowa dbr:Sonar dbr:Parachute dbc:Derelict_landers_(spacecraft) dbr:Aquifers dbr:Very_Long_Baseline_Interferometry dbr:ESOC dbr:Oases dbr:Electrical_conductivity dbr:Electric_field dbr:Titan_(moon) dbr:Europlanet dbc:Articles_containing_video_clips dbr:Charge-coupled_device dbr:Italian_Space_Agency n50:MS dbr:Pendulum dbr:Titan_IV dbr:Pyrolysis dbr:Arcminutes dbr:European_Space_Agency dbr:Cannes_Mandelieu_Space_Center dbr:European_Space_Agency_Science_Programme dbr:Titan_Saturn_System_Mission dbr:Space_probe dbr:Aerosol dbr:GSFC dbr:Aerosols dbc:European_Space_Agency_space_probes dbr:Density dbr:Mountain dbr:University_of_Kent dbr:John_Zarnecki dbr:Christiaan_Huygens dbr:S-band dbr:Relative_humidity dbr:Orbiter dbc:Spacecraft_launched_in_1997 dbc:Cassini–Huygens dbr:Phase-shift_keying n15:Drainage_channels_and_shoreline_on_Titan,_by_Huygens_probe.jpg dbr:Transmission_(telecommunications) dbr:Kitt_Peak_National_Observatory dbr:Clay dbr:Thermal_conductivity dbr:NASA dbr:Very_Large_Array dbr:Atmospheric_entry dbr:Firmware dbr:IRVIN-GQ dbr:Mass_spectrometer dbr:List_of_missions_to_the_outer_planets dbr:Atmospheric_methane dbr:Permittivity dbr:Spacecraft_event_time dbr:Robert_C._Byrd_Green_Bank_Telescope dbc:Attached_spacecraft dbr:Gas_chromatography dbr:Telemetry dbr:Galileo_probe dbr:Crème_brûlée dbr:Bit dbr:Accelerometer dbr:Adiri_(Titan) dbr:Cassini_retirement dbr:Los_Alamos,_New_Mexico dbr:Electric_displacement_field dbr:Nadir
dbo:wikiPageExternalLink
n16: n18:webcasts.html n19:b92lebre.htm n21: n21:SEMD6E2VQUD_0.html n21:SEMKVQOFGLE_0.html n25:Huygens n27:news%3Fq=huygens+probe&hl=en&lr=&sa=N&tab=nn&oi=newsr n34:index.html n38:huygens.html n44:articles.aspx%3FIndex=317 n47:index.html n59:cassini-huygens n61:index.cfm%3Ffareaid=12 n70:b92lebre.htm n71:7069
owl:sameAs
n5:4tKJ5 dbpedia-tr:Huygens_(uzay_aracı) dbpedia-cs:Huygens_(sonda) dbpedia-fi:Huygens_(luotain) dbpedia-ja:ホイヘンス・プローブ n24:Huygens dbpedia-nl:Huygens_(ruimtesonde) dbpedia-no:Huygens_(romsonde) n31:ஹியூஜென்ஸ்_(விண்கலம்) dbpedia-ko:하위헌스_(우주선) dbpedia-es:Sonda_Huygens dbpedia-ca:Mòdul_de_descens_Huygens yago-res:Huygens_(spacecraft) dbpedia-ar:هويجنز_(مسبار_فضائي) dbpedia-sv:Huygens n40:Huygens_(svemirska_letjelica) dbpedia-hu:Huygens_űrszonda dbpedia-he:הויגנס_(גשושית) dbpedia-ru:Гюйгенс_(зонд) dbpedia-fr:Huygens_(sonde_spatiale) dbpedia-et:Huygens dbpedia-nn:Romsonden_Huygens dbpedia-ka:ჰიუგენსი_(ზონდი) dbpedia-id:Wahana_Huygens dbpedia-da:Huygens_(rumsonde) dbpedia-fa:فضاپیمای_هویگنس dbpedia-sk:Huygens_(sonda) n58:Huygens wikidata:Q714789 dbpedia-mr:हायगेन्स_प्रोब freebase:m.0198r0 dbpedia-zh:惠更斯号 dbpedia-eu:Huygens_(espazio_zunda) dbpedia-eo:Huygens_(sondilo) dbpedia-it:Huygens_(sonda_spaziale) dbpedia-ro:Huygens_(sondă_de_aterizare) dbpedia-uk:Гюйгенс_(зонд)
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:End_date dbt:Coord dbt:Reflist dbt:Saturn_spacecraft dbt:Respell dbt:· dbt:Titan dbt:Christiaan_Huygens dbt:Start_date dbt:European_Space_Agency dbt:Use_mdy_dates dbt:Orbital_launches_in_1997 dbt:Legend2 n41:IP dbt:Citation_needed dbt:Cite_book dbt:Extreme_motion dbt:Portal dbt:IPAc-en dbt:Multiple_image dbt:Cassinimission dbt:Clear dbt:Solar_System_probes dbt:See_also dbt:' dbt:Cvt dbt:'s dbt:Infobox_spaceflight dbt:%5C dbt:Short_description dbt:Sister_project_links dbt:Convert
dbo:thumbnail
n14:Huygens_probe_model.jpg?width=300
dbp:landingDate
0001-01-14
dbp:align
right
dbp:commons
Category:Huygens
dbp:cosparId
1997
dbp:footer
In situ image of Titan's surface from Huygens . Globules 10–15 cm in size lie above darker, finer-grained substrate in a variable spatial distribution. Brightening of the upper left side of several rocks suggests solar illumination from that direction, implying a southerly view, which agrees with preliminary evidence from other data sets. A region with a relatively low number of rocks lies between clusters of rocks in the foreground and the background and matches the general orientation of channel-like features in the low-altitude images taken from under altitude.
dbp:image
Huygens surface color sr.jpg Huygens surface color.jpg
dbp:imageCaption
A full-size replica of the probe, across
dbp:insignia
Huygens insignia.png
dbp:insigniaSize
150
dbp:lastContact
2005-01-14
dbp:launchDate
0001-10-15
dbp:launchRocket
Titan IV(401)B piggybacking with Cassini orbiter
dbp:manufacturer
dbr:Aérospatiale
dbp:missionType
dbr:Lander_(spacecraft)
dbp:nextMission
dbr:XMM-Newton
dbp:operator
ESAASINASA
dbp:power
1800
dbp:previousMission
dbr:Cluster_(spacecraft)
dbp:programme
Horizon 2000
dbp:q
no
dbp:s
no
dbp:v
no
dbp:website
n21:
dbp:width
200
dbp:wikt
no
dbo:abstract
Huygens (/ˈhɔɪɡənz/ HOY-gənz) was an atmospheric entry robotic space probe that landed successfully on Saturn's moon Titan in 2005. Built and operated by the European Space Agency (ESA), launched by NASA, it was part of the Cassini–Huygens mission and became the first spacecraft to land on Titan and the farthest landing from Earth a spacecraft has ever made. The probe was named after the 17th-century Dutch astronomer Christiaan Huygens, who discovered Titan in 1655. The combined Cassini–Huygens spacecraft was launched from Earth on October 15, 1997. Huygens separated from the Cassini orbiter on December 25, 2004, and landed on Titan on January 14, 2005 near the Adiri region. Huygens's landing is so far the only one accomplished in the outer Solar System, and was also the first on a moon other than Earth's. Huygens touched down on land, although the possibility that it would touch down in an ocean was also taken into account in its design. The probe was designed to gather data for a few hours in the atmosphere, and possibly a short time at the surface. It continued to send data for about 90 minutes after touchdown. Зонд «Гю́йгенс» (англ. Huygens probe) создан Европейским космическим агентством и назван в честь голландского астронома XVII века Христиана Гюйгенса. Зонд был запущен 15 октября 1997 года в связке с космическим аппаратом «Кассини». 25 декабря 2004 года зонд отделился от своего носителя и начал самостоятельное движение к Титану. 14 января 2005 года зонд «Гюйгенс» успешно вошёл в атмосферу Титана и совершил посадку на его поверхность в области, получившей название Ксанаду. Это была первая (и на 2023 год единственная) в истории мягкая посадка, совершённая во Внешней Солнечной системе. Зонд сел на твёрдую поверхность, хотя посадка в океане была также предусмотрена его конструкцией. Huygens est une petite sonde spatiale de 350 kilogrammes développée par l'Agence spatiale européenne dans le cadre de la mission Cassini-Huygens, pour recueillir in situ des données sur l'atmosphère et la surface de Titan, un des satellites de Saturne. Cette lune est le seul corps céleste du système solaire à disposer d'une atmosphère dont les processus sont proches de ceux de la Terre. Transportée jusqu'aux abords de Saturne par l'orbiteur Cassini de la NASA, lancée en 1997, Huygens a été larguée après un transit de près de sept ans près de son objectif en décembre 2004. Huygens a atteint Titan le 14 janvier 2005. Après avoir pénétré à environ 20 000 km/h dans l'atmosphère dense du satellite, protégée par un bouclier thermique, elle a déployé successivement, à compter de l'altitude de 180 kilomètres, plusieurs parachutes avant d'effectuer un atterrissage en douceur sur le sol. Huygens est le premier véhicule spatial à atterrir sur Titan. Il reste à ce jour l'atterrissage le plus éloigné de la Terre qu'un vaisseau spatial ait jamais fait. La sonda Huygens, fabricada por la Agencia Espacial Europea (ESA) y llamada así por el astrónomo holandés del siglo XVII Christiaan Huygens, (descubridor de la luna Titán del planeta Saturno), es una sonda de entrada a la atmósfera de Titán transportada como parte de la misión Cassini-Huygens. La nave espacial Cassini-Huygens fue lanzada desde la Tierra el 15 de octubre de 1997. Huygens se separó del orbitador Cassini el 25 de diciembre de 2004, y aterrizó en Titán el 14 de enero de 2005 cerca de la región de Xanadu. Huygens zunda, Europako Espazio Agentziak (ESA) egina eta bere izena XVII. mendeko astronomo herbeheretarra izan zen Christiaan Huygensengatik jasotzen duena (Saturno planetaren ilargia den Titanen aurkitzailea izan zena), Titan ilargiaren atmosferara sartzeko eginiko zunda bat da Cassini-Huygens misioaren zati bezala. Cassini-Huygens espazio-ontzia 1997ko urriak 15ean jaurtia izan zen Lurretik. Huygens zunda Cassini orbitatzailetik 2004ko abenduak 25ean banandu zen eta Titanen 2005eko urtarrilak 14an lurreratu zen, izeneko eremutik gertu. Huygens adalah sebuah wahana yang berhasil mendarat di bulan Saturnus, Titan pada tahun 2005. Dibangun dan dioperasikan oleh European Space Agency (ESA), wahana ini merupakan bagian dari misi Cassini-Huygens dan menjadi wahana pertama yang pernah mendarat di Titan. Wahana ini dinamai dari astronom Belanda abad ke-17 Christiaan Huygens. Cassini-Huygens diluncurkan dari Bumi pada tanggal 15 Oktober 1997. Huygens dilepaskan dari pengorbit Cassini pada tanggal 25 Desember 2004, dan mendarat di Titan pada 14 Januari 2005 di dekat wilayah Xanadu. Pendaratan ini merupakan pendaratan pertama yang pernah dilakukan di Tata Surya luar. Wahana ini mendarat di darat, meskipun kemungkinan pendaratan di lautan juga telah diperhitungkan dalam desain. Huygens dirancang untuk mengumpulkan data selama beberapa jam di atmosfer, dan mungkin untuk waktu yang singkat di permukaan. Wahana ini terus mengirim data selama sekitar 90 menit setelah menyentuh daratan. 惠更斯号(Huygens)是卡西尼-惠更斯号的一个组成部分,其也是人类第一个登陆土卫六的探测器。卡西尼—惠更斯号是美国国家航空航天局、欧洲空间局和意大利航天局的一个合作项目,主要任务是对土星系进行空间探测。惠更斯号探测器以荷兰物理学家、天文学家和数学家惠更斯的名字命名,其任务是深入土卫六的大气层,对土星最大的卫星土卫六进行实地考察。1997年11月15日卡西尼-惠更斯号太空船发射上天。惠更斯号与卡西尼号在2004年12月25日圣诞节分离,2005年1月14日ESA宣布惠更斯号成功登陆土卫六,在着陆后惠更斯号与卡西尼号进行了近十分钟的联系,最终因电池耗尽而于当日结束历史使命。 하위헌스는 토성의 위성인 타이탄을 탐사하는 우주선이다. 카시니-하위헌스 안에 실려서 타이탄에 도착했으며, 이는 인류가 달 이외의 천체에 착륙시킨 인공물이 되었다. 이름의 어원은 크리스티안 하위헌스의 이름에서 '하위헌스'를 가져와 하위헌스가 되었다. 착륙해서 약 90분 동안 사진과 데이터 등을 보내다가 타이탄의 추위에 통신장비가 얼어버려서 통신이 끊겼다. La sondilo Huygens estas kosmosondilo provizita de la Eŭropa Kosma Agentejo (ESA) kaj nomita laŭ la nederlanda astronomo Christiaan Huygens. Ĝi estas atmosfera sondilo portita al Titano (la ĉefa natura satelito de Saturno) kiel parto de la misio Cassini-Huygens. La kunigita kosmoŝipo Cassini-Huygens estis lanĉita de Tero la 15-an de oktobro 1997. Huygens apartiĝis de la orbitulo Cassini la 25-an de decembro 2004, kaj sukcese surgrundiĝis sur Titano la 14-an de januaro 2005. Huygens (efter Christiaan Huygens) är en rymdsond utsänd av ESA den 15 oktober, 1997 som den 14 januari, 2005 landade på en av Saturnus månar, Titan, efter att ha separerats från moderfarkosten Cassini den 25 december, 2004. Sonden kom in i atmosfären 11:13 och landade 13:45. Titan anses vara av extra vetenskapligt intresse eftersom dess atmosfär har stora likheter med Jordens innan livets uppkomst. På farkosten fanns tolv vetenskapliga experiment. De mätte atmosfärens innehåll (på ett flertal olika sätt, både med avseende på olika gaskoncentrationer och aerosoler), vindhastigheter, planetytans egenskaper med mera. De flesta mätningarna utfördes som planerat under den cirka 2 timmar långa nedstigningen. Om sonden skulle överleva själva landningen var ända sedan projektets planering en öppen fråga och det ansågs mest som en lyckosam bonus ifall man skulle få någon data från månens yta. Landningen gick dock bra och Huygens sände data och bilder via Cassini tillbaka till jorden under några timmar. De signaler som sändes togs emot av Nasas Deep Space Network och vidarebefordrades till Esas kontrollstation i Darmstadt, Tyskland. De första signalerna togs emot klockan 17:19. De Huygens is een ruimtesonde van de ESA. Deze ruimtesonde werd gelanceerd op 15 oktober 1997. Zijn einddoel was Titan, de grootste maan van Saturnus. De ruimtesonde werd genaamd naar de ontdekker van Titan, de Nederlandse astronoom Christiaan Huygens, hij ontdekte deze maan in 1655. De ruimtesonde zat vast aan de Amerikaanse ruimtesonde Cassini-Huygens, die in juli 2004 in een baan rond Saturnus is gekomen en daar onderzoek doet. Cassini-Huygens is de grootste interplanetaire ruimtesonde die ooit gebouwd is (2004). De combinatie Cassini-Huygens weegt 5,6 ton. De Huygenssonde had met schild een diameter van 2,7 meter, zonder schild een diameter van 1,3 meter. Het harde schild beschermde de kwetsbare sonde tegen extreme temperaturen die optraden bij het afdalen in de atmosfeer van Titan. La Huygens és un mòdul de descens de reentrada atmosfèrica que va viatjar a la lluna de Saturn, Tità, com a part de la missió Cassini–Huygens. La nau va ser subministrada per l'Agència Espacial Europea (ESA) i va rebre el nom en honor de l'astrònom danès del segle xvii Christiaan Huygens. La nau combinada Cassini–Huygens va ser llançada des de la Terra el 15 d'octubre de 1997. La Huygens es va separar de l'orbitador Cassini el 25 de desembre de 2004, i va aterrar a Tità el 14 de gener de 2005 a prop de la regió Xanadu. Aquest va ser el primer aterratge en el sistema solar exterior. Es va posar a terra, tot i que hi havia la possibilitat de caure en un oceà s'havia tingut en compte en el seu disseny. La sonda va ser dissenyada per recollir dades durant unes poques hores en l'atmosfera, i possiblement en un curt temps en la superfície. Es va continuar enviant dades durant uns 90 minuts després de tocar terra. Segueix sent l'aterratge més distant realitzat mai des de la Terra. هويجنز (بالإنجليزية: Huygens)‏ كان مسبار دخول غلاف جوي الذي هبط بنجاح على قمر زحل تيتان في سنة 2005. تم تصنيعه وتشغيله من قِبل وكالة الفضاء الأوروبية (ESA)، كان جزءًا من مهمة كاسيني-هويجنز (Cassini–Huygens) والتي أصبحت أول رحلة فضائية تهبط على تيتان وأبعد هبوط عن الأرض بواسطة مسبار فضائي على الإطلاق. تم إطلاق اسم الفلكي الهولندي كريستيان هويجنز من القرن السابع عشر عليه، الذي اكتشف تيتان في 1655. تم الإطلاق المشترك للمسبارين كاسيني-هويجنز من الأرض في 15 أكتوبر 1997. انفصل هويجنز عن مدار كاسيني في 25 ديسمبر 2004، وهبط على تيتان في 14 يناير 2005 بالقرب من منطقة زانادو. وكان هذا هو أول هبوط وحتى الآن هو الهبوط الوحيد الذي أُنجز في النظام الشمسي الخارجي. وقد هبط على اليابسة أو الجليد على الرغم من أن احتمالية هبوطه على بحيرة أُخذت أيضًا في الحسبان في تصميمه. وقد صُمم المسبار لجمع البيانات لعدة ساعات في الغلاف الجوي أثناء الهبوط ؛ وربما لوقت قصير على السطح نظرا للانخفاض الكبير لدرجة الحرارة فوق سطح تيتان . وقد واصل إرسال البيانات لمدة 90 دقيقة بعد أن لمس اليابسة أو الجليد. ويعتبر هذا الهبوط هو أعقد هبوط على سطح كوكب بعيد ولا يزال الهبوط الأكثر بُعدًا لأي آلة صنعها الإنسان. Huygens je evropská planetární sonda, součást kombinované mise Cassini-Huygens, určená k průzkumu atmosféry a povrchu největšího Saturnova měsíce Titanu. Pro organizaci ESA a italskou národní kosmickou agenturu ASI ji vyrobila francouzská firma Aerospatiale. Na přístrojovém vybavení se podílela též americká organizace NASA a řada amerických univerzit. Během mise došlo k prvnímu a dosud jedinému přistání, které kdy bylo dosaženo ve vnější sluneční soustavě. Huygens se oddělil od orbiteru Cassini 25. prosince 2004 a přistál na Titanu 14. ledna 2005 v blízkosti světlé oblasti Xanadu. Po přistání odesílala sonda asi 90 minut data. Tato událost je zatím nejvzdálenějším přistáním jakéhokoliv člověkem vyrobeného přístroje. Зонд «Гю́йгенс» (англ. Huygens probe) створений Європейським космічним агентством і названий на честь голландського астронома XVII століття Християна Гюйгенса. Зонд був запущений 15 жовтня 1997 року у зв'язці з космічним апаратом «Кассіні». 25 грудня 2004 зонд відокремився від свого носія і почав самостійний рух до Титана. 14 січня 2005 зонд «Гюйгенс» успішно увійшов в атмосферу Титана і здійснив посадку на його поверхню в області, що отримала назву Ксанаду. Це була перша (і на 2016 рік єдина) в історії м'яка посадка, зроблена в Зовнішній Сонячній системі. Зонд сів на тверду поверхню, хоча посадка в океані була також передбачена його конструкцією. ホイヘンス・プローブ(英: Huygens probe, 仏: sonde spatiale Huygens)は、欧州宇宙機関 (ESA) の小型惑星探査機。土星探査機カッシーニに搭載され、土星の衛星タイタンに投下された。 Huygens è stata una sonda spaziale atterrata con successo su Titano, una luna di Saturno, nel 2005. Costruita e pilotata dall'Agenzia spaziale europea (ESA) ha fatto parte della missione Cassini-Huygens e atterrando con successo su Titano è divenuta l'oggetto atterrato in un punto più lontano dalla Terra. È anche il primo atterraggio su una luna che non sia quella della Terra. La sonda portava il nome dell'astronomo olandese Christiaan Huygens, che scoprì Titano nel 1655. Entrambe le navicelle della missione Cassini-Huygens furono lanciate dalla Terra il 15 ottobre 1997. Huygens si separò dall'orbiter Cassini il 25 dicembre 2004, e atterrò il 14 gennaio 2005 vicino alla regione Xanadu. Rimane l'unico atterraggio finora compiuto nel sistema solare esterno. L'atterraggio è avvenuto su una superficie secca, ma era previsto nel design della sonda anche la possibilità di un atterraggio in oceano. Huygens era progettata per ottenere dati riguardanti l'atmosfera solo per qualche ora e per un breve periodo mentre era sulla superficie, ma continuò a inviare dati per 90 minuti dopo l'atterraggio. Filmato realizzato in base ai dati raccolti dalla telecamera Descent Imager / Spectral Radiometer. Il video di pochi minuti è stato velocizzato da 40 a 100 volte, l'invio di dati, come visibile dall'orologio in alto a destra, è durato infatti quasi 4 ore.
dbp:deploymentDate
2004-12-25
dbp:insigniaAlt
Huygens mission insignia
dbp:insigniaCaption
ESA quadrilateral mission insignia for Huygens
dbp:interplanetary
0001-01-14
gold:hypernym
dbr:Probe
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Huygens_(spacecraft)?oldid=1119138414&ns=0
dbo:wikiPageLength
52493
dbo:cosparId
1997-061C
dbo:landingDate
2005-01-14
dbo:launchDate
1997-10-15
dbo:launchVehicle
dbr:Titan_IV
dbo:manufacturer
dbr:Aérospatiale
dbo:nextMission
dbr:XMM-Newton
dbo:operator
dbr:European_Space_Agency
dbo:previousMission
dbr:Cluster_(spacecraft)
dbo:type
dbr:Lander_(spacecraft)
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Huygens_(spacecraft)