This HTML5 document contains 120 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbpedia-cyhttp://cy.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n7http://dbpedia.org/resource/File:
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n22https://global.dbpedia.org/id/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-nnhttp://nn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
dbpedia-gahttp://ga.dbpedia.org/resource/
dbpedia-barhttp://bar.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-elhttp://el.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
dbpedia-alshttp://als.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n15http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-lbhttp://lb.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n34http://d-nb.info/gnd/

Statements

Subject Item
dbr:Knacker
rdf:type
dbo:Person owl:Thing
rdfs:label
Rackare Knacker Équarrissage (agroindustrie) Abdecker Kadavroforigisto Vilder (beroep) Pohodný Πτωματοσυλλέκτης Knacker
rdfs:comment
L'équarrissage est l'activité d'intérêt général et sanitaire, devenue une « sous-filière agroindustrielle » consistant à collecter, dénaturer, traiter et (dans la mesure du possible) valoriser (dans le respect des dispositions légales relatives à la santé publique et à l'hygiène pour le pays et l'époque concerné) : Ο πτωματοσυλλέκτης ήταν επάγγελμα που εξασκήθηκε από τον μεσαίωνα μέχρι τον 20ό αιώνα. Οι πτωματοσυλλέκτες μάζευαν τα άρρωστα ζώα και τα κουφάρια και τα χρησιμοποιούσαν. Διέφεραν από τους , επειδή ήταν αρμόδιοι μόνο για ζώα που δεν προορίζονταν για ανθρώπινη τροφή. Οι χωρικοί και κάτοικοι των πόλεων όφειλαν από υγειονομικής άποψης να καλούν τον πτωματοσυλλέκτη όταν κάποιο ζώο (αγελάδα, άλογο ή σκύλος) αρρώσταινε, ψόφαγε ή είχε γεράσει και γι' αυτό δεν έκανε για σφάξιμο. Ο πτωματοσυλλέκτης έπαιρνε το ζώο ή το κουφάρι και έπρεπε να το θάψει ή να το κάψει ή να χρησιμοποιήσει ότι μπορούσε. Έγδερνε το δέρμα, έκαιγε το λίπος ή απομόνωνε τα και τα για να τα κάνει κουμπιά και άλλα αντικείμενα. Το επάγγελμα του πτωματοσυλλέκτη θεωρείτο ανέντιμο και ήταν συνδεδεμένο με δυσάρεστες οσμές και πηγές α Abdecker, im oberdeutschen Sprachraum Wasenmeister, war jahrhundertelang eine Berufsbezeichnung für Personen, die in einem bestimmten Bezirk für die Beseitigung von Tierkadavern und die Tierkörperverwertung zuständig waren. Aus der Verwertung ergaben sich Produkte wie Fette (zur Herstellung von Lampentalg), Leim, Knochen und Knochenmehl, Seife, Felle, Tierhäute zur Herstellung von Leder (das Gerben wurde von Abdeckern erledigt) und Viehfutter. Kadavroforigisto aŭ kadavraĵisto , estis dum jarcentoj la profesia esprimo por personoj, kiuj forigis kaj estis respondecaj pri . El la utiligado oni faris produktojn kiel grasoj, gluaĵo, , amonia klorido, sapo, kaj bestnutraĵo. Pohodný neboli antoušek, někdy zvaný též drnomistr či travnímistr (latinsky excoriator, někdy též uváděn jako corpophorus; německy Schinder nebo Abdecker), provozoval již zaniklé řemeslo, respektive zvláštní živnost zvanou „pohodnictví“. Zkráceně se člověku vykonávajícímu toto povolání říkávalo ras, jeho obydlí pak rasovna. Rackaren var i södra Sverige bödelns dräng. Han ställde avrättningsplatsen i ordning inför förrättningen, plockade ned de döda som hängts och steglats och grävde ned dem i galgbacken samt begravde självmördare i skogen. Om brottet ansågs skamligare kunde han även utdela vissa kroppsstraff (vilket annars en profoss gjorde). Rackaren var ofta också den som körde bort stadens avfall på nätterna. Därav ett annat av rackarens många öknamn: nattman, vilket syftade på tidpunkten då avfallshanteringen (eller avlivandet av djur) skulle utföras. Ibland tjänstgjorde han även som sotare. A knacker (/ˈnækər/), knackerman or knacker man is a person who removes and clears animal carcasses (dead, dying, injured) from private farms or public highways and renders the collected carcasses into by-products such as fats, tallow (yellow grease), glue, gelatin, bone meal, bone char, sal ammoniac, soap, bleach and animal feed. A knacker's yard or a knackery is different from a slaughterhouse or abattoir, where animals are slaughtered for human consumption. Since the Middle Ages, the occupation of "knacker man" was frequently considered a disreputable occupation. Knackers were often also commissioned by the courts as public executioners. Een vilder is een in Nederland en België verdwenen beroep dat grofweg tot in het begin van de 20e eeuw bestond. Deze ambachtsman zorgde voor het villen van de waardevolle huid van gestorven dieren. Hij hield zich ook bezig met verwerken van de krengen. Vilders stonden niet in hoog aanzien en waren in vroeger tijden vaak ook assistent van de beul als die een vonnis uitvoerde. In die hoedanigheid waren ze belast met het afvoeren van lijken van terechtgestelden. Úsàidtear an téarma knacker i mBéarla na hÉireann agus na Breataine. Tá athrú tagtha ar míniú agus tuiscint an fhocail "knacker" thar na blianta. Ar dtús chiallaigh knacker an duine a dhéanadh rindreáil ar ainmhithe, capaill agus mar sin de le bia agus ábhair eile ar nós gliú a chur ar fáil. Focal maslach agus ciníoch is ea é sa lá atá inniu ann a dhéanann tagairt do bhaill den lucht siúil, ach úsáidtear an téarma freisin le cur síos a dhéanamh ar scabhtaer, nó dailtín, tá ciall maslach leis an téarma sa chomhthéacs seo, chomh maith.
foaf:depiction
n15:Thomas_Rowlandson_-_A_Dead_Horse_on_a_Knacker's_Cart_-_Google_Art_Project.jpg n15:Death_at_Lazyfold_farm_-_geograph.org.uk_-_451354.jpg n15:Douglasbrae_-_geograph.org.uk_-_478509.jpg
dcterms:subject
dbc:British_slang dbc:Irish_slang dbc:Animal_husbandry_occupations dbc:Livestock dbc:Pejorative_terms_for_people
dbo:wikiPageID
1659816
dbo:wikiPageRevisionID
1124547458
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Executioner dbc:Irish_slang n7:Thomas_Rowlandson_-_A_Dead_Horse_on_a_Knacker's_Cart_-_Google_Art_Project.jpg dbr:Scotland_Yard dbr:Bovine_spongiform_encephalopathy dbr:Rendering_(animal_products) dbc:Animal_husbandry_occupations dbr:Animal_glue dbr:Skinning n7:Death_at_Lazyfold_farm_-_geograph.org.uk_-_451354.jpg dbc:British_slang dbr:Farms dbc:Livestock dbr:Naqareh dbr:Gelatin dbr:New_Zealand dbr:Bone_char dbr:Bleach n7:Douglasbrae_-_geograph.org.uk_-_478509.jpg dbr:Private_Eye_(magazine) dbr:Butcher dbr:Slaughterhouse dbr:Tallow dbr:Meat_and_bone_meal dbr:Jack_Slipper dbc:Pejorative_terms_for_people dbr:Off_licence dbr:Animal_slaughter dbr:By-products dbr:Irish_Travellers dbr:Cider dbr:Irish_English dbr:Fat dbr:Highways dbr:Wrecking_yard dbr:Beer dbr:Soap dbr:Newfoundland_and_Labrador dbr:Sal_ammoniac dbr:Recurring_in-jokes_in_Private_Eye dbr:Middle_Ages dbr:Testes dbr:Bone_meal dbr:Yellow_grease dbr:British_English dbr:Alcohol_(drug) dbr:Vodka
owl:sameAs
dbpedia-ga:Knacker dbpedia-da:Rakker dbpedia-fi:Rankkuri dbpedia-nn:Rakkar freebase:m.05ldfd dbpedia-de:Abdecker dbpedia-lb:Schënner dbpedia-no:Nattmann n22:2rSsY dbpedia-fr:Équarrissage_(agroindustrie) dbpedia-el:Πτωματοσυλλέκτης dbpedia-sv:Rackare dbpedia-cy:Nacer dbpedia-cs:Pohodný dbpedia-als:Wasenmeister dbpedia-bar:Schinda wikidata:Q307732 dbpedia-eo:Kadavroforigisto dbpedia-nl:Vilder_(beroep) n34:4140983-8
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:EngvarB dbt:Ethnic_slurs dbt:Wiktionary dbt:Authority_control dbt:About dbt:Reflist dbt:Snd dbt:IPAc-en dbt:Use_dmy_dates
dbo:thumbnail
n15:Thomas_Rowlandson_-_A_Dead_Horse_on_a_Knacker's_Cart_-_Google_Art_Project.jpg?width=300
dbo:abstract
Úsàidtear an téarma knacker i mBéarla na hÉireann agus na Breataine. Tá athrú tagtha ar míniú agus tuiscint an fhocail "knacker" thar na blianta. Ar dtús chiallaigh knacker an duine a dhéanadh rindreáil ar ainmhithe, capaill agus mar sin de le bia agus ábhair eile ar nós gliú a chur ar fáil. Focal maslach agus ciníoch is ea é sa lá atá inniu ann a dhéanann tagairt do bhaill den lucht siúil, ach úsáidtear an téarma freisin le cur síos a dhéanamh ar scabhtaer, nó dailtín, tá ciall maslach leis an téarma sa chomhthéacs seo, chomh maith. Pohodný neboli antoušek, někdy zvaný též drnomistr či travnímistr (latinsky excoriator, někdy též uváděn jako corpophorus; německy Schinder nebo Abdecker), provozoval již zaniklé řemeslo, respektive zvláštní živnost zvanou „pohodnictví“. Zkráceně se člověku vykonávajícímu toto povolání říkávalo ras, jeho obydlí pak rasovna. Een vilder is een in Nederland en België verdwenen beroep dat grofweg tot in het begin van de 20e eeuw bestond. Deze ambachtsman zorgde voor het villen van de waardevolle huid van gestorven dieren. Hij hield zich ook bezig met verwerken van de krengen. Vilders stonden niet in hoog aanzien en waren in vroeger tijden vaak ook assistent van de beul als die een vonnis uitvoerde. In die hoedanigheid waren ze belast met het afvoeren van lijken van terechtgestelden. A knacker (/ˈnækər/), knackerman or knacker man is a person who removes and clears animal carcasses (dead, dying, injured) from private farms or public highways and renders the collected carcasses into by-products such as fats, tallow (yellow grease), glue, gelatin, bone meal, bone char, sal ammoniac, soap, bleach and animal feed. A knacker's yard or a knackery is different from a slaughterhouse or abattoir, where animals are slaughtered for human consumption. Since the Middle Ages, the occupation of "knacker man" was frequently considered a disreputable occupation. Knackers were often also commissioned by the courts as public executioners. Kadavroforigisto aŭ kadavraĵisto , estis dum jarcentoj la profesia esprimo por personoj, kiuj forigis kaj estis respondecaj pri . El la utiligado oni faris produktojn kiel grasoj, gluaĵo, , amonia klorido, sapo, kaj bestnutraĵo. Ο πτωματοσυλλέκτης ήταν επάγγελμα που εξασκήθηκε από τον μεσαίωνα μέχρι τον 20ό αιώνα. Οι πτωματοσυλλέκτες μάζευαν τα άρρωστα ζώα και τα κουφάρια και τα χρησιμοποιούσαν. Διέφεραν από τους , επειδή ήταν αρμόδιοι μόνο για ζώα που δεν προορίζονταν για ανθρώπινη τροφή. Οι χωρικοί και κάτοικοι των πόλεων όφειλαν από υγειονομικής άποψης να καλούν τον πτωματοσυλλέκτη όταν κάποιο ζώο (αγελάδα, άλογο ή σκύλος) αρρώσταινε, ψόφαγε ή είχε γεράσει και γι' αυτό δεν έκανε για σφάξιμο. Ο πτωματοσυλλέκτης έπαιρνε το ζώο ή το κουφάρι και έπρεπε να το θάψει ή να το κάψει ή να χρησιμοποιήσει ότι μπορούσε. Έγδερνε το δέρμα, έκαιγε το λίπος ή απομόνωνε τα και τα για να τα κάνει κουμπιά και άλλα αντικείμενα. Το επάγγελμα του πτωματοσυλλέκτη θεωρείτο ανέντιμο και ήταν συνδεδεμένο με δυσάρεστες οσμές και πηγές αρρώστιας, γι' αυτό και οι πτωματοσυλλέκτες ζούσαν έξω από τα όρια της πόλης και του χωριού, ενώ δεν είχαν κοινωνικές σχέσεις με τον υπόλοιπο πληθυσμό, ούτε και τους έκαναν συνοικέσια για γάμους. L'équarrissage est l'activité d'intérêt général et sanitaire, devenue une « sous-filière agroindustrielle » consistant à collecter, dénaturer, traiter et (dans la mesure du possible) valoriser (dans le respect des dispositions légales relatives à la santé publique et à l'hygiène pour le pays et l'époque concerné) : * les charognes d'animaux morts dans les élevages, dits ATM (Animaux Trouvés Morts en élevage) ; * des éléments de cadavres ou d'animaux (« pièce anatomique ») issus de soins vétérinaires ou d'accidents de la route (collision d'animaux avec véhicules) ou échoués (cétacés...). * déchets de l'industrie des viandes (abattoirs, ateliers de découpe, boucheries...). * dépouilles des animaux des zoos * déchets d'installations d'incubation ; * déchets animaux de grandes et moyennes surfaces (GMS) : rayons boucheries, traiteurs, poissonnerie, produits laitiers. * certains déchets de l'industrie alimentaire, dont graisses animales et boues de stations d'épuration, matières à risque micro-biologique. * farines d'origine animale, contaminées par des prions pathogènes ou reconnues non stériles et devant donc être détruites. Depuis le XXe siècle, la procédure classique est de mélanger les cadavres d'animaux préalablement dépecés et grossièrement broyés avec les déchets d'abattoirs, avant passage en autoclave pour stérilisation ; il en ressort un bouillon stérile composée d'une purée de viande, d'un bouillon de gélatine et de graisse, trois matières faciles à séparer. La dessiccation de tout ou partie de ce mélange produit des farines utilisées en alimentation animale. Les os de gros animaux sont traités séparément pour produire de la farine d'os. Si des cadavres ont pour origine une intoxication par des métaux lourds (ex : plomb, qui se concentre naturellement dans les os, mercure, cadmium), métalloïdes toxiques (ex : arsenic) ou des radionucléides, ces derniers seront retrouvés dans les farines utilisées en alimentation animale. Certaines farines sont brûlées ou utilisées comme engrais. L'évolution des volumes traités dépend en grande partie de l'essor de l'activité d'abattage dans le pays et de la présence d'industries agroalimentaires travaillant la viande ou le poisson. En Europe de l'ouest le nombre de cadavres enlevés à la ferme est important (à titre d'exemple, en Wallonie dans les années 1970-1980, il dépasse celui des déchets fournis par les établissements d'abattage, avec un tonnage reçu par les clos d'équarrissage qui a augmenté de 1970 à 1979 pour atteindre de 40 000 à 42 000 tonnes de cadavres au milieu des années 1980 ; en 1984 la Wallonie a fourni 14 274 tonnes de cadavres et déchets aux usines de destruction, soit 20 % de leur matière première mais sur ce tonnage, 9 994 tonnes, soit 70 % du produit destiné à l'équarrissage, ont été transférés vers la Flandre, plus équipée en usines de destruction. Après la fermeture de la seule usine wallonne, tous ces déchets sont partis vers la Flandre. Abdecker, im oberdeutschen Sprachraum Wasenmeister, war jahrhundertelang eine Berufsbezeichnung für Personen, die in einem bestimmten Bezirk für die Beseitigung von Tierkadavern und die Tierkörperverwertung zuständig waren. Aus der Verwertung ergaben sich Produkte wie Fette (zur Herstellung von Lampentalg), Leim, Knochen und Knochenmehl, Seife, Felle, Tierhäute zur Herstellung von Leder (das Gerben wurde von Abdeckern erledigt) und Viehfutter. Andere Bezeichnungen des Berufs waren Schinder, Feld-, Fall-, Halb-, Klee- oder Wasenmeister; Greis-, Klee- oder Feldmetzger; Luderführer, Kleeken, Mausgewitz, Kaviller, Kafiller, Filler, Füller, Racker, Freiknecht, Abstreifer, Bärenhäuter, Weider, Weidmann, Fetzer, Kaltschlächter, Säuberer oder Weißriemler, die auch Felle gerbten. Seine Gehilfen hatten entsprechende Bezeichnungen wie beispielsweise Schinder- oder Luderknecht. Der Arbeitsplatz der Abdecker, meist auch ihre Wohnstelle, war die Abdeckerei oder Wasenmeisterei. Auch hier existiert eine Vielfalt weiterer Bezeichnungen wie Schindhütte, Fallhaus oder Luderhaus. Scharfrichter und Abdecker waren – da erstere von den seltenen Hinrichtungen nicht leben konnten – oft dieselbe Person. In ländlichen Gegenden wurde die Tätigkeit auch vom Gemeindehirten ausgeführt. Der Beruf des Abdeckers galt als unehrlicher Beruf. Rackaren var i södra Sverige bödelns dräng. Han ställde avrättningsplatsen i ordning inför förrättningen, plockade ned de döda som hängts och steglats och grävde ned dem i galgbacken samt begravde självmördare i skogen. Om brottet ansågs skamligare kunde han även utdela vissa kroppsstraff (vilket annars en profoss gjorde). Rackaren användes även för att slakta och flå hästar samt avliva katter och hundar (därav uttrycket flåbuse). Att rackaren fick slå ihjäl (slakta) hästar hänger samman med att hästen i förkristen tid var helig, något som levt kvar så till vida att ingen slaktare ville åta sig detta arbete.[källa behövs] En dödad häst begravdes eller fick bli liggande eftersom ingen vågade äta köttet. Rackaren var ofta också den som körde bort stadens avfall på nätterna. Därav ett annat av rackarens många öknamn: nattman, vilket syftade på tidpunkten då avfallshanteringen (eller avlivandet av djur) skulle utföras. Ibland tjänstgjorde han även som sotare. Enligt en kunglig förordning av den 7 november 1760 skulle rackare ha betalt efter en viss taxa till exempel halshuggning 5 daler och "handens avhuggande" 2 daler. Enligt en förordning från 1729 skulle rackaren begravas som "ärelös" på en plats norr om kyrkan. Uttrycket "ta en rackare" för en snaps kommer sig av att då hästslaktaren kom på besök och skulle ha sin slaktarsup serverades denne i ett speciellt spetsglas på ben och fot. Detta glas var enbart till för rackaren som ansågs vara oren och ingen annan drack ur det glaset. I Södra Norrlands landsbygd och i norra Svealand förekom beteckningen sockenlapp om fast boende same som utförde hästslakt och andra sysslor som bönderna ansåg smutsiga. Sockenlapparna ägde ofta ett mindre antal renar men flyttade inte runt med dem. Däremot kunde de förflytta sig för att få avsättning för sina renprodukter, och för att få uppdrag som hantverkare. Sockenlapparna behandlades förhållandevis respektfullt jämfört med den med sydliga rackaren, som var stigmatiserad och utsatt för fördomar. Rackare rekryterades ofta ur grupper med tvivelaktigt förflutet, både de som rekryterades ur egna led, och som ofta blev mest föraktade och den större grupp som rekryterades bland resandefolk. Yrket försvann med dödsstraffets avskaffande och förbättrade rutiner för sanitetshållning i städerna, men orden "rackare" och "rackarunge" lever kvar idag som skämtsamt och halvt nedsättande tillmäle. Även orden "byracka" och "rackartyg" kan härledas till rackare.
gold:hypernym
dbr:Person
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Knacker?oldid=1124547458&ns=0
dbo:wikiPageLength
7714
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Knacker