This HTML5 document contains 188 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n14https://www.marxists.org/reference/archive/althusser/1965/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
n41https://www.marxists.org/archive/marx/works/1844/jewish-question/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
n15http://www.mlwerke.de/me/me01/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
n12https://plato.stanford.edu/archives/win2017/entries/marx/
n35http://dbpedia.org/resource/Template:Marx/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n8http://viaf.org/viaf/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n25http://d-nb.info/gnd/
dbphttp://dbpedia.org/property/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
n38https://global.dbpedia.org/id/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n28http://www.marxists.de/religion/leon/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
n27http://www.marxists.de/religion/draper/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:On_the_Jewish_Question
rdf:type
yago:Creation103129123 yago:Object100002684 yago:WikicatBooksByKarlMarxAndFriedrichEngels yago:WikicatBooksByKarlMarx owl:Thing dbo:Book yago:WikicatPhilosophyBooks yago:Book106410904 yago:Artifact100021939 yago:Product104007894 yago:Wikicat1844Books yago:Work104599396 yago:PhysicalEntity100001930 yago:Publication106589574 yago:Whole100003553
rdfs:label
Sur la Question juive حول المسألة اليهودية Sobre la cuestión judía Sobre a Questão Judaica ユダヤ人問題によせて Zur Judenfrage Sulla questione ebraica On the Jewish Question Om judefrågan
rdfs:comment
Zur Judenfrage ist eine 1843 geschriebene Rezension von Karl Marx über zwei von Bruno Bauer verfasste Arbeiten, die 1844 veröffentlicht wurde. "Sobre a Questão Judaica" (em alemão: "Zur Judenfrage") é um ensaio de Karl Marx escrito no outono de 1843. É uma das primeiras tentativas de Marx de lidar com categorias que seriam chamadas mais tarde de Materialismo histórico, a concepção materialista da história. Sulla questione ebraica (in tedesco Zur Judenfrage, "Zue judenfaghe"), è un'opera di Karl Marx scritta nel 1843 e pubblicata per la prima volta a Parigi. Il saggio critica due studi dell'esponente della sinistra hegeliana Bruno Bauer, "La questione ebraica" e "". In questi saggi Bauer sostiene che gli ebrei possono ottenere un'emancipazione politica solo rinunciando alla loro particolare coscienza religiosa, poiché l'emancipazione politica richiede uno stato secolare, che Bauer assume non lasciare spazio per identità sociali quali la religione. Secondo Bauer le richieste della religione sono incompatibili con l'idea dei Diritti dell'Uomo. La vera emancipazione politica, per Bauer, richiede l'abolizione della religione. "On the Jewish Question" is a response by Karl Marx to then-current debates over the Jewish question. Marx wrote the piece in 1843, and it was first published in Paris in 1844 under the German title "Zur Judenfrage" in the Deutsch–Französische Jahrbücher. A number of scholars and commentators regard "On the Jewish Question", and in particular its second section, which addresses Bauer's work "The Capacity of Present-day Jews and Christians to Become Free", as antisemitic; however, a number of others disagree. Sur la Question juive est un article de Karl Marx écrit en 1843 et publié en 1844 à Paris sous le titre allemand Zur Judenfrage dans la revue (de). Il s'agit d'une des premières tentatives de Marx pour examiner ce qui sera décrit plus tard comme le matérialisme historique. Om judefrågan (tysk originaltitel: Zur Judenfrage) är en skrift av filosofen Karl Marx från år 1844. I skriften kritiserar han den unghegelianska filosofen Bruno Bauer och hans skrift . Texten har varit omdiskuterad då en del har menat att den är antisemitisk. Den vanligaste tolkningen är dock att den utgör en argumentation för judars rätt att delta i samhällslivet på lika villkor. Sobre la cuestión judía (en alemán: Zur Judenfrage) es una reseña de 1843 de Karl Marx de dos obras de Bruno Bauer, ​​ que fue publicada en 1844. El joven hegeliano Bruno Bauer escribió sobre el intento de los judíos de lograr la emancipación política en Prusia, argumentando que solo podrían obtenerla renunciando a su conciencia religiosa particular, ya que la emancipación política requiere un estado secular, que él supone que no deja ningún "espacio" para identidades sociales como la religión. Según Bauer, tales exigencias religiosas son incompatibles con la idea de los "Derechos del Hombre". La verdadera emancipación política, para Bauer, requiere la abolición de la religión. 『ユダヤ人問題によせて』(ユダヤじんもんだいによせて、ドイツ語: Zur Judenfrage)は、カール・マルクスが1843年に執筆し、翌年『独仏年誌』に発表した論文。後年の唯物史観を形成する上で1つの画期となったものの、草稿自体は現存していない。 本論文は2部構成で、ユダヤ人がプロイセンで政治的解放を成し遂げようとする試みに関する、青年ヘーゲル派のブルーノ・バウアーによる研究を批判したものである。 バウアーは、政治的解放が宗教に如何なる隙をも与えない世俗国家でのみ可能となる以上、ユダヤ人は棄教によってでしか政治的解放を成し遂げられないと述べている。バウアーによると、こうした宗教上の要求が「人間の権利」と矛盾するため、真の政治的解放とは宗教の廃絶にあるという。しかしマルクスは、「世俗国家」で宗教が最早卓越した役割を果たしていないというバウアーの仮定に誤りがあることを、プロイセンと異なり国教が存在しないアメリカでも宗教が浸透している例を示して反論した。 マルクスの分析では、「世俗国家」が宗教と対立することなく、むしろ前提条件とする点に重点が置かれている。市民から宗教ないしは私的所有を剥奪することが宗教なり私的所有の廃止を意味するものではなく、それらからの分離に道を開くものに過ぎないというわけである。 هو كتاب لمؤلفه كارل ماركس كتبه عام 1843، و نشر أول مرة عام 1844 في باريز تحت عنوانه الألماني Zur Judenfrage في جريدة تسمى .
dcterms:subject
dbc:1843_essays dbc:Antisemitic_publications dbc:Books_by_Karl_Marx dbc:Economic_antisemitism dbc:German_essays dbc:Books_critical_of_Judaism dbc:Left-wing_antisemitism dbc:1844_books
dbo:wikiPageID
2267751
dbo:wikiPageRevisionID
1120659330
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Materialist dbr:H._J._Stenning dbr:Thomas_Müntzer dbr:Sigmund_Freud dbr:Baruch_Spinoza dbr:Abram_Leon dbr:Criticism_of_capitalism dbr:Abstraction dbr:Rights_of_Man dbr:Robert_Wistrich dbr:The_Jewish_question dbr:Bruno_Bauer dbr:The_Holy_Family_(book) dbr:Commentary_(magazine) dbc:Antisemitic_publications dbr:Young_Hegelian dbr:Bernard_Lewis dbr:Heinrich_Heine dbr:Heretic dbr:Human_emancipation dbr:Das_Kapital dbr:Francis_Wheen dbr:Moses_Hess dbc:Books_by_Karl_Marx dbr:Christopher_Marlowe dbr:Heinrich_von_Treitschke dbr:Landtag dbr:Huckster dbr:Marxist_philosophy dbr:Wilhelm_Liebknecht dbr:Self-hating_Jew dbr:Leon_Trotsky dbc:Economic_antisemitism dbr:Critique_of_Hegel's_Philosophy_of_Right dbr:Martin_Luther dbr:Rosa_Luxemburg dbr:Arnold_Ruge dbr:Charlottenburg dbr:State_religion dbr:Shlomo_Avineri dbr:David_McLellan_(academic) dbr:Robert_Fine dbc:German_essays dbr:Friedrich_Engels dbr:Magazine dbr:Secular_state dbr:Isaac_Deutscher dbr:For_Marx dbr:Mikhail_Bakunin dbr:Edward_Flannery dbr:Antijudaism dbr:Antisemitism_in_Europe dbr:German_idealism dbr:Wendy_Brown_(political_scientist) dbr:Elisha_ben_Abuyah dbr:Hal_Draper dbr:The_Jew_of_Malta dbr:Chief_Rabbi dbr:Dagobert_D._Runes dbr:Deutsch-Französische_Jahrbücher dbr:Jewish_assimilation dbr:Pierre-Joseph_Proudhon dbr:Historical_materialism dbr:Hyam_Maccoby dbc:Books_critical_of_Judaism dbr:History_of_antisemitism dbr:Economic_and_Philosophical_Manuscripts_of_1844 dbr:Antisemitism dbr:Deutsch–Französische_Jahrbücher dbr:Liberalism dbr:Jonathan_Sacks dbr:Supersessionism dbr:Anachronism dbr:Marxism_and_religion dbr:Paul_Johnson_(writer) dbr:Dialectical_materialism dbr:David_Nirenberg dbc:Left-wing_antisemitism dbr:Economic_inequality dbr:Political_emancipation dbr:Karl_Marx dbr:Religious_freedom dbr:Stanford_Encyclopedia_of_Philosophy dbr:Antisemitic dbc:1844_books dbr:Prussia dbr:Stephen_Greenblatt dbr:Louis_Althusser dbr:Ludwig_Feuerbach dbr:Jonathan_Wolff_(philosopher) dbr:Eduard_Bernstein dbc:1843_essays
dbo:wikiPageExternalLink
n12:%232.1 n14:index.htm n15:me01_347.htm n27:marxjewq.htm n28:index.htm n41:
owl:sameAs
dbpedia-tr:Yahudi_Sorunu_Üzerine n8:191527778 dbpedia-fr:Sur_la_Question_juive dbpedia-da:Om_Jødespørgsmålet dbpedia-hu:A_zsidókérdéshez dbpedia-ar:حول_المسألة_اليهودية yago-res:On_the_Jewish_Question dbpedia-de:Zur_Judenfrage dbpedia-fa:درباره_مسئله_یهود n25:4470878-6 dbpedia-he:לשאלת_היהודים dbpedia-bg:За_еврейския_въпрос wikidata:Q230307 freebase:m.06_j1m dbpedia-sv:Om_judefrågan dbpedia-pt:Sobre_a_Questão_Judaica dbpedia-ja:ユダヤ人問題によせて n38:2Atd2 dbpedia-it:Sulla_questione_ebraica dbpedia-es:Sobre_la_cuestión_judía
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Reflist dbt:For dbt:Short_description dbt:Wikisource dbt:Marxism dbt:Whom dbt:Sfn dbt:Antisemitism_sidebar dbt:Div_col dbt:Div_col_end dbt:Authority_control dbt:'%22 n35:Engels dbt:Quote
dbo:abstract
Sobre la cuestión judía (en alemán: Zur Judenfrage) es una reseña de 1843 de Karl Marx de dos obras de Bruno Bauer, ​​ que fue publicada en 1844. El joven hegeliano Bruno Bauer escribió sobre el intento de los judíos de lograr la emancipación política en Prusia, argumentando que solo podrían obtenerla renunciando a su conciencia religiosa particular, ya que la emancipación política requiere un estado secular, que él supone que no deja ningún "espacio" para identidades sociales como la religión. Según Bauer, tales exigencias religiosas son incompatibles con la idea de los "Derechos del Hombre". La verdadera emancipación política, para Bauer, requiere la abolición de la religión. Marx usa el ensayo de Bauer como una ocasión para su propio análisis de los derechos liberales, argumentando que Bauer se equivoca al suponer que en un "estado secular" la religión ya no desempeñará un papel destacado en la vida social, y dando como ejemplo la omnipresencia de religión en los Estados Unidos, que, a diferencia de Prusia, no tenía religión estatal. En el análisis de Marx, el "Estado laico" no se opone a la religión, sino que la presupone. La eliminación de los requisitos religiosos o patrimoniales de los ciudadanos no significa la abolición de la religión o la propiedad, sino que sólo introduce una forma de considerar a los individuos en abstracción de ellos. En el ensayo, Marx va más allá de la cuestión de la libertad religiosa a su preocupación real por el análisis de Bauer de la "emancipación política". Marx concluye que si bien los individuos pueden ser libres "espiritualmente" y "políticamente" en un estado secular, aún pueden estar sujetos a restricciones materiales de la libertad por la desigualdad económica, una suposición que luego sería la base de sus crítica al capitalismo. Varios eruditos y comentaristas consideran Sobre la cuestión judía, y en particular su segunda sección, que aborda el trabajo de Bauer "La capacidad de los judíos y cristianos actuales para convertirse en libres", como antisemita; sin embargo, muchos otros no están de acuerdo. ​ ​ ​ ​ ​ ​ ​ ​ "On the Jewish Question" is a response by Karl Marx to then-current debates over the Jewish question. Marx wrote the piece in 1843, and it was first published in Paris in 1844 under the German title "Zur Judenfrage" in the Deutsch–Französische Jahrbücher. The essay criticizes two studies by Marx's fellow Young Hegelian Bruno Bauer on the attempt by Jews to achieve political emancipation in Prussia. Bauer argued that Jews could achieve political emancipation only by relinquishing their particular religious consciousness since political emancipation requires a secular state, which he assumes does not leave any "space" for social identities such as religion. According to Bauer, such religious demands are incompatible with the idea of the "Rights of Man". True political emancipation, for Bauer, requires the abolition of religion. Marx uses Bauer's essay as an occasion for his own analysis of liberal rights, arguing that Bauer is mistaken in his assumption that in a "secular state" religion will no longer play a prominent role in social life, and giving as an example the pervasiveness of religion in the United States, which, unlike Prussia, had no state religion. In Marx's analysis, the "secular state" is not opposed to religion, but rather actually presupposes it. The removal of religious or property qualifications for citizens does not mean the abolition of religion or property, but only introduces a way of regarding individuals in abstraction from them. On this note Marx moves beyond the question of religious freedom to his real concern with Bauer's analysis of "political emancipation". Marx concludes that while individuals can be "spiritually" and "politically" free in a secular state, they can still be bound to material constraints on freedom by economic inequality, an assumption that would later form the basis of his critiques of capitalism. A number of scholars and commentators regard "On the Jewish Question", and in particular its second section, which addresses Bauer's work "The Capacity of Present-day Jews and Christians to Become Free", as antisemitic; however, a number of others disagree. Om judefrågan (tysk originaltitel: Zur Judenfrage) är en skrift av filosofen Karl Marx från år 1844. I skriften kritiserar han den unghegelianska filosofen Bruno Bauer och hans skrift . Texten har varit omdiskuterad då en del har menat att den är antisemitisk. Den vanligaste tolkningen är dock att den utgör en argumentation för judars rätt att delta i samhällslivet på lika villkor. Enligt Marx uppfattning misslyckas Bauer att skilja mellan politisk frigörelse och människans frigörelse. Marx anser inte att juden, eller för den delen den kristne, behöver avstå religion. Endast fullständig mänsklig frigörelse kräver att människan avstår religion och detta är inte möjligt i den hittills existerande världsordningen. I den andra delen ifrågasätter Marx den teologiska analysen av judendomen och dess relation till kristendomen gjord av Bauer. Bauer anser att judar har särskilt svårt att avstå religionen då han ser den som ett primitivt stadium av kristendomen, judar skulle alltså behöva övervinna två steg, ett mer än de kristna för att avstå religionen. Marx ger till svar på detta att den judiska religionen inte behöver ha sådan betydelse som Bauer anser då den endast är en andlig reflektion av det judiska ekonomiska livet. Marx startar i och med detta ett komplext och ett något metaforiskt argument som bygger på stereotypen av juden som en finansiell krämare, och ser en koppling mellan judendomen och det samtida borgerliga samhället. Judiska religionen behöver inte försvinna ur samhället, som Bauer hävdar, då det är en naturlig del av det. Marx avslutar i och med detta att de kristna har blivit judar och både judar och kristna behöver frigöra sig från den praktiska judendomen. Sur la Question juive est un article de Karl Marx écrit en 1843 et publié en 1844 à Paris sous le titre allemand Zur Judenfrage dans la revue (de). Il s'agit d'une des premières tentatives de Marx pour examiner ce qui sera décrit plus tard comme le matérialisme historique. هو كتاب لمؤلفه كارل ماركس كتبه عام 1843، و نشر أول مرة عام 1844 في باريز تحت عنوانه الألماني Zur Judenfrage في جريدة تسمى . Zur Judenfrage ist eine 1843 geschriebene Rezension von Karl Marx über zwei von Bruno Bauer verfasste Arbeiten, die 1844 veröffentlicht wurde. Sulla questione ebraica (in tedesco Zur Judenfrage, "Zue judenfaghe"), è un'opera di Karl Marx scritta nel 1843 e pubblicata per la prima volta a Parigi. Il saggio critica due studi dell'esponente della sinistra hegeliana Bruno Bauer, "La questione ebraica" e "". In questi saggi Bauer sostiene che gli ebrei possono ottenere un'emancipazione politica solo rinunciando alla loro particolare coscienza religiosa, poiché l'emancipazione politica richiede uno stato secolare, che Bauer assume non lasciare spazio per identità sociali quali la religione. Secondo Bauer le richieste della religione sono incompatibili con l'idea dei Diritti dell'Uomo. La vera emancipazione politica, per Bauer, richiede l'abolizione della religione. Marx usa il saggio di Bauer come occasione per una sua propria analisi dei diritti liberali. Marx sostiene che Bauer sia in errore nella sua assunzione che in uno stato secolare la religione non giocherebbe più un ruolo principale nella vita sociale e, come esempio, segnala la pervasione della religione negli Stati Uniti che, al contrario della Prussia, non hanno una religione di Stato. Nell'analisi di Marx, lo stato secolare non è opposto alla religione, ma piuttosto la presuppone. L'abolizione, per i cittadini, delle qualificazioni di religione o di proprietà non significa l'abolizione della religione o della proprietà, ma solo introduce un modo di guardare agli individui in astrazione ad esse. Marx sposta poi la questione dalla libertà religiosa all'analisi fatta da Bauer dell'emancipazione politica, concludendo che, mentre gli individui possono essere spiritualmente e politicamente liberi in uno stato secolare, essi possono essere ancora privi di libertà a causa della disuguaglianza economica, un presupposto che più tardi formerà la base delle sue critiche al capitalismo. 『ユダヤ人問題によせて』(ユダヤじんもんだいによせて、ドイツ語: Zur Judenfrage)は、カール・マルクスが1843年に執筆し、翌年『独仏年誌』に発表した論文。後年の唯物史観を形成する上で1つの画期となったものの、草稿自体は現存していない。 本論文は2部構成で、ユダヤ人がプロイセンで政治的解放を成し遂げようとする試みに関する、青年ヘーゲル派のブルーノ・バウアーによる研究を批判したものである。 バウアーは、政治的解放が宗教に如何なる隙をも与えない世俗国家でのみ可能となる以上、ユダヤ人は棄教によってでしか政治的解放を成し遂げられないと述べている。バウアーによると、こうした宗教上の要求が「人間の権利」と矛盾するため、真の政治的解放とは宗教の廃絶にあるという。しかしマルクスは、「世俗国家」で宗教が最早卓越した役割を果たしていないというバウアーの仮定に誤りがあることを、プロイセンと異なり国教が存在しないアメリカでも宗教が浸透している例を示して反論した。 マルクスの分析では、「世俗国家」が宗教と対立することなく、むしろ前提条件とする点に重点が置かれている。市民から宗教ないしは私的所有を剥奪することが宗教なり私的所有の廃止を意味するものではなく、それらからの分離に道を開くものに過ぎないというわけである。 また、宗教的自由に対する疑問を離れてバウアーの「政治的解放」へと関心を移したことも特色と言える。マルクスは個人が世俗国家において「精神的に」も「政治的に」も自由となりうる一方で、未だ経済的不平等により物質的な限界に直面していると結論付け、これが後年資本主義批判の基礎を築くこととなる。 "Sobre a Questão Judaica" (em alemão: "Zur Judenfrage") é um ensaio de Karl Marx escrito no outono de 1843. É uma das primeiras tentativas de Marx de lidar com categorias que seriam chamadas mais tarde de Materialismo histórico, a concepção materialista da história. O ensaio critica dois estudos sobre a tentativa dos judeus de conseguir emancipação política na Prússia de autoria de outro jovem hegeliano, Bruno Bauer. Bauer argumentou que os judeus somente poderiam atingir a emancipação política se renunciassem a sua consciência religiosa particular, uma vez que a emancipação política requer um estado secular, que ele assume não deixar muito "espaço" para identidades sociais como a religião. De acordo com Bauer, as demandas religiosas são incompatíveis com a ideia de "Direitos do Homem." A emancipação política verdadeira, para Bauer, requer a abolição da religião. Marx usa o ensaio de Bauer como uma oportunidade para a sua própria análise dos direitos liberais. Marx argumenta que Bauer está equivocado na sua suposição de que em um "estado secular" a religião não iria desempenhar um papel proeminente na vida social, e, como exemplo, refere-se à persistência da religião nos Estados Unidos, que, ao contrário da Prússia, não tinha religião de Estado. Na análise de Marx, o "estado secular" não está em oposição à religião, na verdade a pressupõe. A remoção das qualificações de cidadãos relacionadas à religião ou à propriedade não significava a abolição da religião ou da propriedade, apenas introduzia uma nova forma de ver o cidadão desconexo dessas coisas. Nessa nota Marx vai além da questão da liberdade religiosa em direção à sua preocupação maior - a análise de Bauer da "emancipação política." Marx conclui que enquanto indivíduos podem ser 'espiritualmente' e 'politicamente' livres em um estado secular, eles ainda podem estar presos à restrições materiais sobre a sua liberdade pela desigualdade de renda, uma suposição que iria formar mais tarde de sua crítica ao capitalismo.
gold:hypernym
dbr:Work
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:On_the_Jewish_Question?oldid=1120659330&ns=0
dbo:wikiPageLength
30415
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:On_the_Jewish_Question