This HTML5 document contains 161 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-fyhttp://fy.dbpedia.org/resource/
n18http://viaf.org/viaf/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n8http://tl.dbpedia.org/resource/
n7http://www.bombaxo.com/blog/and-now-i-bend-the-knee-of-my-heart/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
n31http://www.kingjamesbibleonline.org/1611_Prayer-of-Manasseh-Chapter-1/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
dbphttp://dbpedia.org/property/
n26https://librivox.org/the-prayer-of-manasses-kjv/
n41http://ur.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-lahttp://la.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
n15http://mg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n36https://global.dbpedia.org/id/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-simplehttp://simple.dbpedia.org/resource/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
n30http://www.earlyjewishwritings.com/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
n48https://www.bible.com/bible/416/
n44https://www.biblegateway.com/passage/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Prayer_of_Manasseh
rdf:type
yago:Event100029378 yago:Activity100407535 yago:Act100030358 yago:PsychologicalFeature100023100 yago:WikicatRomanCatholicPrayers dbo:Book owl:Thing yago:Prayer101041968 yago:Worship101028655 yago:YagoPermanentlyLocatedEntity yago:Abstraction100002137
rdfs:label
Manasses bön Prière de Manassé Prayer of Manasseh Oración de Manasés 瑪拿西禱言 Het gebed van Manasse Prece de Manassés Gebet des Manasse Preghiera di Manasse Doa Manasye マナセの祈り Modlitba Manassesova Modlitwa Manassesa 므나쎄의 기도
rdfs:comment
Doa Manasye adalah suatu karya singkat yang terdiri dari 15 ayat, berisikan doa penitensial Raja Manasye dari . Manasye tercatat dalam Alkitab sebagai salah seorang raja Yehuda yang paling memuja berhala (2 Raja-raja 21:01-18; 2 Tawarikh 33:01-9). Kitab Tawarikh, bukan Raja-Raja, mencatat bahwa Manasye ditawan oleh orang Asiria atau Asyur (2 Tawarikh 33:11-13). Sebagai seorang tahanan, Manasye berdoa mohon belas kasihan. Setelah dibebaskan dan dipulihkan takhtanya, ia berpaling dari penyembahan berhala yang ia lakukan sebelumnya (2 Tawarikh 33:15-17). Suatu referensi atas doa ini, namun bukan isi doanya, tercantum dalam 2 Tawarikh 33:19, yang menyebutkan bahwa doa ini tertulis dalam "riwayat para pelihat". La Prière de Manassé est un texte de la Bible, rattaché à l'Ancien Testament, et souvent intégré au dernier chapitre du Second livre des Chroniques (Paralipomènes), sans titre ni capitulation propre. Ce texte court (15 versets) est une prière de pénitence du roi de Juda, Manassé, captif à Babylone, qui était, selon la Bible, parmi les plus idôlatres. Cependant, après avoir été fait prisonnier par les assyriens, il pria pour son pardon et se détourna de son idolâtrie. Elle contient de nombreuses réminiscences des Psaumes, en particulier du Psaume 50. 『マナセの祈り』(マナセのいのり)とは、旧約聖書文書のひとつ。西方教会では一般に旧約外典として扱われ、正教会等においては旧約聖書正典に分類される。1章からなる。日本正教会ではイウデヤ王マナシヤの祝文(イウデヤおうマナシヤのしゅくぶん)と呼ばれる。 Modlitba Manassesova (Modlitba Menašeho) je jeden z apokryfů Starého zákona, mezi které ji řadí židé, římskokatolická církev i protestanti, zatímco v pravoslaví má větší vážnost, je řazena mezi deuterokanonické spisy a bývá ve vydáních Bible obvykle obsažena. Jedná se o krátkou knihu o jediné kapitole s patnácti verši, jejímž obsahem je modlitba judského krále Manassese, jenž je zmiňován i v kanonických knihách, v Druhé knize královské a Druhé knize Paralipomenon. Druhá kniha Paralipomenon pak přímo zmiňuje, že jeho kajícná modlitba je „v knize o králích Izraelských“. Das Gebet des Manasse, Gebet Manasses oder Gebet Manasse (wissenschaftliche Abkürzung OrMan, von lat. Oratio Manasse) ist eine Spätschrift des Alten Testaments. Bei diesem ursprünglich auf Griechisch verfassten, 15 Verse umfassenden Gebet handelt es sich um ein aus dem hellenistischen Judentum stammendes Sündenbekenntnis, das zwischen dem 2. Jahrhundert vor und dem 1. Jahrhundert nach Christus entstanden und erstmals im 3. Jahrhundert bezeugt ist. Es wird dem König Manasse in den Mund gelegt; der Grund dafür ist die in 2 Chr 33,11–19 erzählte Buße dieses Königs und eine Notiz über dessen Gebet (2 Chr 33, 12 f. 18 f.). Neben der griechischen Fassung der Septuaginta ist eine abweichende syrische Fassung in der Didaskalia Apostolorum überliefert. La Oración de Manasés es una obra corta que consta de quince versos y es aceptada como la oración penitencial del rey Manasés de Judá. Manasés es mencionado en la Biblia como uno de los reyes más idólatras de Judá (2 Reyes 21:1-18, 2 Crónicas 33:1-9). En el libro de Crónicas, pero no en el de los Reyes, se registra que Manasés fue llevado cautivo por los Asirios (2 Crónicas 33:11-13). Mientras estuvo prisionero, Manasés rogó por misericordia y al ser liberado y restaurado en el trono, abandonó sus caminos idólatras (2 Crónicas 33:15-17). Una referencia a la oración, pero no precisamente la misma, se encuentra en 2 Crónicas 33:19, donde se dice que la oración está escrita en las "Palabras de los Videntes". La preghiera di Manasse, anche detta orazione di Manasse Re di Giuda o orazione di Manasse, è una breve preghiera penitenziale contenuta nell'antica versione greca della Bibbia detta Settanta. È un'opera pseudoepigrafa attribuita a Manasse re di Giuda (687-642 a.C.), e la sua composizione trae spunto da un episodio narrato nel Secondo libro delle cronache (v. 2Cr33,18). È stata composta nella diaspora ebraica probabilmente nel II-I secolo a.C. o nei primi secoli dell'era cristiana. Nelle attuali versioni della Settanta è inclusa in Odi come capitolo 12. 《瑪拿西禱言》是《舊約聖經》的一部份,在東正教視爲正典,在大夜禱時用;天主教及新教認為是次經。全份禱詞只有十五節,據稱是猶大王國的國王瑪拿西被亞述人擄走之後向上帝的禱詞。 它原來是《舊約聖經》的一部份,在不同版本的聖經裡被編入不同的位置:有的放在《列王紀下》,又有其他版本放在《歷代志下》。例如,在《七十士譯本》的《聖經》被放在正文,但在拉丁文的聖經則被放在附錄裡。在東正教的聖經就成為了歷代志下的第33章。 The Prayer of Manasses, also known as the Prayer of Manasseh is a short work of 15 verses recording a penitential prayer attributed to king Manasseh of Judah. Its canonicity is disputed. The majority of scholars believe that the Prayer of Manasseh was written in Greek (while a minority argues for a Semitic original) in the second or first century BC. It is recognised that it could also have been written in the first half of the 1st century AD, but in any case before the Destruction of the Second Temple in 70 AD. Another work by the same title, written in Hebrew, was found among the Dead Sea Scrolls (4Q381:17). Manasses bön är en judisk eller möjligen en kristen skrift vars ålder är svårbestämd men troligen tillkommen vid tiden kring vår tideräknings början. Den räknas i protestantisk tradition som en apokryfisk bok och finns i Tillägg till Gamla Testamentet. I romersk-katolska kanonen förekommer den inte. Boken innehåller en 15 verser lång bön som tillskrivs Manasse, kung i Juda rike på 600-talet f Kr. A prece de Manassés é um texto religioso que se refere à oração pronunciada por ocasião da conversão do ímpio rei Manassés, quando ele foi levado cativo para a Babilônia e, se encontrando angustiado, orou diante de Deus arrependendo-se de seus pecados (II Crônicas 33:11-13) O texto encontra-se em algumas traduções da Bíblias nos idiomas grego e eslavo, mas não faz parte do cânon católico, razão porque foi colocada - tardiamente - em separado, em apêndice, na Vulgata latina. Modlitwa Manassesa – krótki utwór starotestamentowy, umieszczony w Septuagincie. W prawosławiu uważany za deuterokanoniczny i umieszczany jako zakończenie 2 Księgi Kronik. Przez Kościół katolicki i Kościoły protestanckie zaliczany do apokryfów. Jest to krótki utwór mający charakter pieśni błagalnej, przypisywanej królowi Manassesowi. Jego treść nawiązuje do fragmentów 2 Księgi Kronik, mówiących o pokucie wiarołomnego władcy. Het gebed van Manasse is een van de, door zowel joden, rooms-katholieken als protestanten als apocrief beschouwde boeken die voorkomt in bepaalde edities van de Griekse Septuagint en als een bijlage in de Latijnse Vulgaat. Hiëronymus voegde het als bijlage aan de Vulgaat toe omdat "het anders verloren gaat". In sommige edities van de Septuagint vormt het een deel van het eveneens apocriefe boek Oden en wordt geaccepteerd als deutero-canoniek boek door sommige Oosters Orthodoxe christenen. Maar het komt niet voor in de moderne gedrukte Griekse bijbels, ongeacht of deze bijbels in antiek of modern Grieks zijn vertaald. In de Ethiopische bijbel is het gebed opgenomen in het Bijbelboek II Kronieken. 므나쎄의 기도는 유다의 왕 므나쎄에게 귀속된 참회 기도를 기록한 15절의 짧은 작품이다. 대다수의 학자들은 므나쎄의 기도가 기원전 1, 2세기에 그리스어로 쓰여졌다고 믿는다.[1] 히브리어로 쓰여 있고 뚜렷하게 다른 내용을 담고 있는 같은 제목의 또 다른 작품이 사해 두루마리 사이에서 발견되었다. 므나쎄는 성경에 유다에서 가장 우상적인 왕 중 하나로 기록되어 있다(열왕기 하 21:1–18, 역대기 하 33:1–9). 제2권은 므나쎄가 아시리아인들에게 포로로 잡혔다고 기록하고 있다. (2권은 33:11–13). 므나쎄는 포로가 되는 동안 자비를 빌었고, 풀려나 왕좌로 복위되자마자 우상숭배 방식(역대기 하 33:15–17)에서 벗어났다. 기도 그 자체가 아니라 기도 그 자체를 지칭하는 말이 33장 19절 2절에서 나오는데, 이 2절은 '이스라엘 왕 역대지'에 기도가 적혀 있다고 한다. 이 기도는 고대 시리아어, 고대 슬라브어, 에티오피아어, 아르메니아어 번역에 등장한다. 에티오피아 성경에서는 이 기도가 역대기에서 발견된다.
dcterms:subject
dbc:Jewish_prayer_and_ritual_texts dbc:2nd-century_BC_books dbc:Jewish_apocrypha dbc:Texts_in_the_Septuagint dbc:1st-century_BC_books dbc:Old_Testament_pseudepigrapha dbc:Anagignoskomena
dbo:wikiPageID
626990
dbo:wikiPageRevisionID
1123977122
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Dead_Sea_Scrolls dbr:Second_Book_of_Kings dbr:Second_Book_of_Chronicles dbr:Semitic_languages dbc:Jewish_prayer_and_ritual_texts dbr:Deuterocanonical_books dbr:Ordinary_Time dbr:Manasseh_of_Judah dbr:2_Chronicles dbr:Responsory dbr:Martin_Luther dbr:Vulgate dbr:Office_of_Readings dbr:Judaism dbr:Septuagint dbr:Eastern_Orthodoxy dbr:Book_of_Common_Prayer dbc:Jewish_apocrypha dbr:Luther_Bible dbr:Protestantism dbr:Byzantine_Catholic dbr:King_James_Bible dbr:Orthodoxy dbc:Texts_in_the_Septuagint dbr:Geneva_Bible dbr:Idolatry dbr:Roman_Rite dbr:Hebrew_language dbr:Biblical_apocrypha dbr:Episcopal_Church_(United_States) dbr:Armenian_Apostolic_Church dbr:Ethiopian_Biblical_canon dbr:Daily_Office dbr:Book_of_Odes_(Bible) dbr:Matthew_Bible dbr:Assyria dbc:1st-century_BC_books dbr:Greek_language dbr:Apocrypha dbc:Old_Testament_pseudepigrapha dbr:Psalms dbr:LibriVox dbr:Church_of_England dbr:Compline dbr:Destruction_of_the_Second_Temple dbr:Psalm_51 dbr:Pope_Clement_VIII dbr:Roman_Catholic_Church dbc:2nd-century_BC_books dbr:Douay–Rheims_Bible dbr:Codex_Alexandrinus dbc:Anagignoskomena
dbo:wikiPageExternalLink
n7: n26: n30:manasseh.html n31: n44:%3Fsearch=Prayer+of+Manasseh&version=NRSV n48:MAN.1.GNBDC
owl:sameAs
dbpedia-pl:Modlitwa_Manassesa n8:Panalangin_ni_Manases dbpedia-pt:Prece_de_Manassés dbpedia-he:תפילת_מנשה dbpedia-fi:Manassen_rukous dbpedia-ko:므나쎄의_기도 n15:Vavak'_i_Manase n18:178399885 dbpedia-ja:マナセの祈り wikidata:Q1337449 dbpedia-cs:Modlitba_Manassesova dbpedia-fr:Prière_de_Manassé dbpedia-es:Oración_de_Manasés dbpedia-la:Oratio_Manasse yago-res:Prayer_of_Manasseh dbpedia-no:Manasses_bønn dbpedia-id:Doa_Manasye dbpedia-simple:Prayer_of_Manasseh n36:LtXH freebase:m.02y5mq dbpedia-de:Gebet_des_Manasse dbpedia-zh:瑪拿西禱言 n41:منسی_کی_دعا dbpedia-sv:Manasses_bön dbpedia-hu:Manassé_imája dbpedia-nl:Het_gebed_van_Manasse dbpedia-fy:Gebed_fan_Manasse dbpedia-it:Preghiera_di_Manasse
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Books_of_the_Bible dbt:Reflist dbt:Wikisource-inline dbt:Tanakh_OT dbt:Authority_control dbt:Jewish_Apocrypha dbt:Bibleverse dbt:Div_col dbt:Div_col_end
dbo:abstract
Das Gebet des Manasse, Gebet Manasses oder Gebet Manasse (wissenschaftliche Abkürzung OrMan, von lat. Oratio Manasse) ist eine Spätschrift des Alten Testaments. Bei diesem ursprünglich auf Griechisch verfassten, 15 Verse umfassenden Gebet handelt es sich um ein aus dem hellenistischen Judentum stammendes Sündenbekenntnis, das zwischen dem 2. Jahrhundert vor und dem 1. Jahrhundert nach Christus entstanden und erstmals im 3. Jahrhundert bezeugt ist. Es wird dem König Manasse in den Mund gelegt; der Grund dafür ist die in 2 Chr 33,11–19 erzählte Buße dieses Königs und eine Notiz über dessen Gebet (2 Chr 33, 12 f. 18 f.). Neben der griechischen Fassung der Septuaginta ist eine abweichende syrische Fassung in der Didaskalia Apostolorum überliefert. Unter den Schriftfunden vom Toten Meer befindet sich ein hebräisches Gebet Manasses, das aber mit der Oratio Manasse nur insofern zu tun hat, als es die literarische Beschäftigung mit der Gestalt Manasse dokumentiert. In der Kairoer Geniza wurde ein hebräisches Gebet Manasses gefunden, das eine späte Übersetzung aus dem Griechischen darstellt. In der textkritischen Septuaginta-Ausgabe von Alfred Rahlfs (1. Auflage 1935, 2008 überarbeitet) wird es als 12. Kapitel in dem von ihm so bezeichneten Buch der Oden angeführt, womit Rahlfs dem Codex Alexandrinus folgt. In verschiedenen Vulgata-Handschriften wurde das Gebet Manasses in 2 Chr 33 eingeordnet oder aber als Nachtrag zum 2. Chronikbuch aufgeführt. Das Gebet wurde in die altsyrische, altslawische, äthiopische, arabische, koptische und armenische Sprache übersetzt. Die erste deutsche Übersetzung findet sich in Luthers Ein kurz Unterweisung, wie man beichten soll von 1519 und geht wahrscheinlich auf Georg Spalatin zurück. Luther fügte das Gebet Manasses hinter den Apokryphen als Schlussgebet ganz am Ende des Alten Testaments ein. In der orthodoxen Liturgie erscheint es als gesungenes Gebet im Apodeipnon (Komplet). 『マナセの祈り』(マナセのいのり)とは、旧約聖書文書のひとつ。西方教会では一般に旧約外典として扱われ、正教会等においては旧約聖書正典に分類される。1章からなる。日本正教会ではイウデヤ王マナシヤの祝文(イウデヤおうマナシヤのしゅくぶん)と呼ばれる。 La Prière de Manassé est un texte de la Bible, rattaché à l'Ancien Testament, et souvent intégré au dernier chapitre du Second livre des Chroniques (Paralipomènes), sans titre ni capitulation propre. Ce texte court (15 versets) est une prière de pénitence du roi de Juda, Manassé, captif à Babylone, qui était, selon la Bible, parmi les plus idôlatres. Cependant, après avoir été fait prisonnier par les assyriens, il pria pour son pardon et se détourna de son idolâtrie. Elle contient de nombreuses réminiscences des Psaumes, en particulier du Psaume 50. La Prière de Manassé fait partie de certaines éditions de la Septante grecque et de certaines versions de la Vulgate latine ("Oratio Manasse"). Saint Jérôme ne l'intègre pas à la traduction du Second Livre des Chroniques qu'il a faite à partir de l'hébreu. Cependant, jusqu'au VIe siècle au moins, la traduction latine de la Prière de Manassé a fait partie du corpus des hymnes bibliques utilisées dans certaines liturgies latines, en Afrique du Nord notamment, comme l'atteste le commentaire qu'en a donné l'évêque Verecundus de Junca, mort après 552. La Glose ordinaire de la Bible (édition princeps, A. Rusch, Strasbourg, 1481, t. 2) en propose un commentaire extrait de celui de Verecundius. Les manuscrits de la version parisienne ou universitaire de la Vulgate latine du XIIIe siècle ainsi que les premières éditions imprimées de la Vulgate, dont la Bible de Mayence à 42 lignes en 1452, l'intègrent à la suite du chapitre 36 du second livre des Chroniques (Paralipomènes), parfois avec un titre, parfois sans distinction. Les versions latines publiées à partir du XVIe siècle ont été considérablement interpolées à partir du grec. . Le Canon des Écritures, promulgué par le Concile de Ferrare-Florence et le Concile de Trente, ne la mentionnent pas. Aucun acte conciliaire ne l'écarte explicitement du Canon. Cependant, la version Sixto-Clémentine de la Bible latine (Vulgate), promulguée en 1592 en application des décrets du Concile de Trente, la place à la suite de tous les livres bibliques (en appendice). Elle précise que la Prière de Manassé ne fait pas partie du corpus des Écritures défini par le concile de Trente, mais qu'il convient d'en conserver la mémoire puisqu'elle est citée par certains Pères et se trouve dans certains manuscrits de la Bible. La Prière de Manassé n'est donc pas considérée comme canonique dans l'Église catholique romaine. Le judaïsme[réf. souhaitée] et le protestantisme la rejettent comme apocryphe ; les chrétiens orthodoxes la considèrent comme deutérocanonique. 《瑪拿西禱言》是《舊約聖經》的一部份,在東正教視爲正典,在大夜禱時用;天主教及新教認為是次經。全份禱詞只有十五節,據稱是猶大王國的國王瑪拿西被亞述人擄走之後向上帝的禱詞。 它原來是《舊約聖經》的一部份,在不同版本的聖經裡被編入不同的位置:有的放在《列王紀下》,又有其他版本放在《歷代志下》。例如,在《七十士譯本》的《聖經》被放在正文,但在拉丁文的聖經則被放在附錄裡。在東正教的聖經就成為了歷代志下的第33章。 Het gebed van Manasse is een van de, door zowel joden, rooms-katholieken als protestanten als apocrief beschouwde boeken die voorkomt in bepaalde edities van de Griekse Septuagint en als een bijlage in de Latijnse Vulgaat. Hiëronymus voegde het als bijlage aan de Vulgaat toe omdat "het anders verloren gaat". In sommige edities van de Septuagint vormt het een deel van het eveneens apocriefe boek Oden en wordt geaccepteerd als deutero-canoniek boek door sommige Oosters Orthodoxe christenen. Maar het komt niet voor in de moderne gedrukte Griekse bijbels, ongeacht of deze bijbels in antiek of modern Grieks zijn vertaald. In de Ethiopische bijbel is het gebed opgenomen in het Bijbelboek II Kronieken. Het gebed van Manasse wordt gezongen in de completen van de Oosters-orthodoxe liturgie. 므나쎄의 기도는 유다의 왕 므나쎄에게 귀속된 참회 기도를 기록한 15절의 짧은 작품이다. 대다수의 학자들은 므나쎄의 기도가 기원전 1, 2세기에 그리스어로 쓰여졌다고 믿는다.[1] 히브리어로 쓰여 있고 뚜렷하게 다른 내용을 담고 있는 같은 제목의 또 다른 작품이 사해 두루마리 사이에서 발견되었다. 므나쎄는 성경에 유다에서 가장 우상적인 왕 중 하나로 기록되어 있다(열왕기 하 21:1–18, 역대기 하 33:1–9). 제2권은 므나쎄가 아시리아인들에게 포로로 잡혔다고 기록하고 있다. (2권은 33:11–13). 므나쎄는 포로가 되는 동안 자비를 빌었고, 풀려나 왕좌로 복위되자마자 우상숭배 방식(역대기 하 33:15–17)에서 벗어났다. 기도 그 자체가 아니라 기도 그 자체를 지칭하는 말이 33장 19절 2절에서 나오는데, 이 2절은 '이스라엘 왕 역대지'에 기도가 적혀 있다고 한다. 그 기도는 유대인, 천주교, 개신교 신자들에 의해 음성으로 간주된다. 그것은 4세기 말 불가타에 있는 역대기 하 뒤에 놓여졌다. 1천년이 지난 후 마틴 루터는 74권으로 된 성경을 독일어로 번역하는 데 이 기도를 포함시켰다. 1537년 매튜 성경과 1599년 제네바 성경의 일부였다. 그것은 또한 킹 제임스 성경의 아포크리파와 원래의 1609/1610 두애-랭스 성경에 등장한다. 교황 클레멘스 8세는 이 기도를 불가타의 부록에 포함시켰다. 그 기도는 그리스 신서판의 일부 판에 포함되어 있다. 예를 들어 5세기 코덱스 알렉산드리누스는 시편 바로 뒤에 나타난 14개의 오드 중에서 기도를 포함한다. 정통 기독교도들에 의해 중역학 서적으로 받아들여지고 있다. 이 기도는 비잔틴 가톨릭 예배 중에 외쳐진다. 평시의 14일 일요일(시편 51편과 함께)에 독서사무소에서 첫 번째 독서를 한 후 로마 의례에서 대응의 일부로 사용된다. 로마 제례 브레비야에서, 미국 성공회가 사용하던 1979년 미국공통기도서 데일리 오피스(Daily Office of Common Prayer)에서도 칸티클(Canticle 52)으로 사용되며, 공동예배: 영국교회의 데일리기도서로도 사용된다. 이 기도는 고대 시리아어, 고대 슬라브어, 에티오피아어, 아르메니아어 번역에 등장한다. 에티오피아 성경에서는 이 기도가 역대기에서 발견된다. Modlitba Manassesova (Modlitba Menašeho) je jeden z apokryfů Starého zákona, mezi které ji řadí židé, římskokatolická církev i protestanti, zatímco v pravoslaví má větší vážnost, je řazena mezi deuterokanonické spisy a bývá ve vydáních Bible obvykle obsažena. Jedná se o krátkou knihu o jediné kapitole s patnácti verši, jejímž obsahem je modlitba judského krále Manassese, jenž je zmiňován i v kanonických knihách, v Druhé knize královské a Druhé knize Paralipomenon. Druhá kniha Paralipomenon pak přímo zmiňuje, že jeho kajícná modlitba je „v knize o králích Izraelských“. Většina biblistů předpokládá, že byla napsána řecky ve 2. nebo v 1. století př. n. l. Kniha se vyskytuje v řadě historických biblických textů, například ve Vulgatě ze čtvrtého století našeho letopočtu nebo v Alexandrijském kodexu z pátého století našeho letopočtu. Do svého výběru ji zařadili také původní vydavatelé Bible kralické, kteří znali Modlitbu Manassesovu jen v latinském překladu, z něhož pořídili překlad český. Pod stejným názvem bylo ve svitkcích od Mrtvého moře objeveno literární dílo s odlišným obsahem. The Prayer of Manasses, also known as the Prayer of Manasseh is a short work of 15 verses recording a penitential prayer attributed to king Manasseh of Judah. Its canonicity is disputed. The majority of scholars believe that the Prayer of Manasseh was written in Greek (while a minority argues for a Semitic original) in the second or first century BC. It is recognised that it could also have been written in the first half of the 1st century AD, but in any case before the Destruction of the Second Temple in 70 AD. Another work by the same title, written in Hebrew, was found among the Dead Sea Scrolls (4Q381:17). A prece de Manassés é um texto religioso que se refere à oração pronunciada por ocasião da conversão do ímpio rei Manassés, quando ele foi levado cativo para a Babilônia e, se encontrando angustiado, orou diante de Deus arrependendo-se de seus pecados (II Crônicas 33:11-13) O texto encontra-se em algumas traduções da Bíblias nos idiomas grego e eslavo, mas não faz parte do cânon católico, razão porque foi colocada - tardiamente - em separado, em apêndice, na Vulgata latina. A oração é certamente de origem judaica e imita os salmos penitenciais. O autor, desconhecido, utilizou-se do grego e escreveu a oração provavelmente entre os séculos II ou I a.C., possivelmente no Egito. Existem antigas traduções também em siríaco, armênio e árabe. Entretanto, no livro de II Crônicas do Antigo Testamento bíblico há uma referência de que a oração possa ter sido registrada por algum dos profetas e que tenha sido anterior ao texto originário do século II a. C. E a sua oração, como Deus se aplacou para com ele, e todo o seu pecado, e a sua transgressão, e os lugares onde edificou altos e pôs bosques e imagens de escultura, antes que se humilhasse, eis que está tudo escrito nos livros dos videntes. (II Cr 33:19) Considerando que os dois livros de Crônicas teriam sido escritos por Esdras, por volta de 430 a.C., após o cativeiro babilônico, é certo que as cópias do texto do século II a.C. seriam reproduções parciais de algum outro manuscrito antigo. La Oración de Manasés es una obra corta que consta de quince versos y es aceptada como la oración penitencial del rey Manasés de Judá. Manasés es mencionado en la Biblia como uno de los reyes más idólatras de Judá (2 Reyes 21:1-18, 2 Crónicas 33:1-9). En el libro de Crónicas, pero no en el de los Reyes, se registra que Manasés fue llevado cautivo por los Asirios (2 Crónicas 33:11-13). Mientras estuvo prisionero, Manasés rogó por misericordia y al ser liberado y restaurado en el trono, abandonó sus caminos idólatras (2 Crónicas 33:15-17). Una referencia a la oración, pero no precisamente la misma, se encuentra en 2 Crónicas 33:19, donde se dice que la oración está escrita en las "Palabras de los Videntes". La oración se considera apócrifa tanto por judíos, como católicos y protestantes. Fue incluida en la Vulgata a finales del siglo IV, inmediatamente después del libro de 2 Crónicas. La oración fue incluida en la Biblia del Oso de 1569 y en la Biblia de Ginebra de 1560, por lo tanto aparece en los libros apócrifos de la King James Version de 1611. La oración está incluida en algunas versiones de la Septuaginta griega. Por ejemplo, en el siglo V, el Códice Alejandrino, incluye los rezos de las catorce Odas, que aparecen justo después de los Salmos. Se acepta como un libro Deuterocanónico por algunos Cristianos Ortodoxos, aunque no aparece en las biblias impresas en Grecia. La oración se canta durante el culto Católico Ortodoxo Cristiano y Bizantino. También se utilizó como cántico en el Libro de Oración Común, utilizado por la Iglesia Episcopal de los Estados Unidos. La oración se encuentra en Siríaco Antiguo, Eslavo Antiguo, Etíope y las traducciones Armenias. En la biblia etíope se encuentra en 2 Crónicas. La preghiera di Manasse, anche detta orazione di Manasse Re di Giuda o orazione di Manasse, è una breve preghiera penitenziale contenuta nell'antica versione greca della Bibbia detta Settanta. È un'opera pseudoepigrafa attribuita a Manasse re di Giuda (687-642 a.C.), e la sua composizione trae spunto da un episodio narrato nel Secondo libro delle cronache (v. 2Cr33,18). È stata composta nella diaspora ebraica probabilmente nel II-I secolo a.C. o nei primi secoli dell'era cristiana. Il più antico testo greco è il Codex Alexandrinus del V secolo. Sopravvivono anche alcuni testi siriaci: nella Biblioteca Meficeo-Laurenziana di Firenze (9aI), nella Didascalia Apostolorum (specialmente 10DI e 13DI), nella Biblioteca Pubblica Statale Saltykov-Shchedrin di Leningrado (Syr. Ms., Nuova Serie 19, abbreviato come 10tI). Ricorre anche nella Didascalia siriaca del III secolo e nelle Costituzioni apostoliche; un parallelo interessante si trova anche a Qumran in un salmo apocrifo molto frammentario (4Q38), databile paleograficamente alla metà del I sec. a.C. Nelle attuali versioni della Settanta è inclusa in Odi come capitolo 12. È considerata canonica dalle Chiese ortodosse, mentre per le altre confessioni cristiane rappresenta un apocrifo dell'Antico Testamento. Modlitwa Manassesa – krótki utwór starotestamentowy, umieszczony w Septuagincie. W prawosławiu uważany za deuterokanoniczny i umieszczany jako zakończenie 2 Księgi Kronik. Przez Kościół katolicki i Kościoły protestanckie zaliczany do apokryfów. Jest to krótki utwór mający charakter pieśni błagalnej, przypisywanej królowi Manassesowi. Jego treść nawiązuje do fragmentów 2 Księgi Kronik, mówiących o pokucie wiarołomnego władcy. Tekst powstał w języku greckim między 200 a 70 rokiem p.n.e. Zachował się jego przekład łaciński umieszczony w Didaskaliach i Konstytucjach apostolskich oraz niektórych rękopisach Wulgaty; zamieszczono ją też jako dodatek w Wulgacie sykstoklementyńskiej. Doa Manasye adalah suatu karya singkat yang terdiri dari 15 ayat, berisikan doa penitensial Raja Manasye dari . Manasye tercatat dalam Alkitab sebagai salah seorang raja Yehuda yang paling memuja berhala (2 Raja-raja 21:01-18; 2 Tawarikh 33:01-9). Kitab Tawarikh, bukan Raja-Raja, mencatat bahwa Manasye ditawan oleh orang Asiria atau Asyur (2 Tawarikh 33:11-13). Sebagai seorang tahanan, Manasye berdoa mohon belas kasihan. Setelah dibebaskan dan dipulihkan takhtanya, ia berpaling dari penyembahan berhala yang ia lakukan sebelumnya (2 Tawarikh 33:15-17). Suatu referensi atas doa ini, namun bukan isi doanya, tercantum dalam 2 Tawarikh 33:19, yang menyebutkan bahwa doa ini tertulis dalam "riwayat para pelihat". Doa Manasye dianggap apokrif oleh kalangan Yahudi, Katolik, dan Protestan. Kitab ini ditempatkan pada bagian terakhir 2 Tawarikh di Vulgata abad ke-4 akhir. Lebih dari satu milenium kemudian, Martin Luther menempatkan kitab ini dalam terjemahan Alkitab karyanya yang berisikan 74 kitab. Kitab ini termasuk bagian dari tahun 1537, dan Alkitab Jenewa tahun 1599, serta terdapat dalam Apokrifa Alkitab Raja James. Paus Klemens VIII memasukkan doa ini dalam lampiran Vulgata, dengan menyatakan bahwa doa ini perlu tetap dibaca "supaya jangan sepenuhnya lenyap" (ne prorsus interirent). Doa Manasye terdapat dalam beberapa edisi Septuaginta Yunani. Sebagai contoh, Kodeks Alexandrinus abad ke-5 memuat doa ini di antara keempat belas Syair Pujian yang ditampilkan tepat setelah Mazmur. Doa ini diterima sebagai salah satu kitab deuterokanonik oleh beberapa kalangan Kristen Ortodoks, kendati tidak tampak dalam Alkitab-Alkitab yang dicetak di Yunani. Doa Manasye dilantunkan dalam ibadat Completorium Agung Kristen Ortodoks dan Katolik Bizantin. Dalam Ritus Roma, doa ini digunakan sebagai bagian dari setelah bacaan pertama dalam pada Minggu ke-14 (bersama dengan Mazmur 51). Selain itu juga digunakan sebagai suatu saat Ibadah Harian dalam Buku Doa Umum Amerika Serikat 1979 yang digunakan oleh Gereja Episkopal di Amerika Serikat. Doa ini terdapat dalam terjemahan-terjemahan Armenia, Ethiopik, Slavonik Lama, dan Siria kuno. Dalam Alkitab Ethiopia, doa ini terdapat dalam 2 Tawarikh. Manasses bön är en judisk eller möjligen en kristen skrift vars ålder är svårbestämd men troligen tillkommen vid tiden kring vår tideräknings början. Den räknas i protestantisk tradition som en apokryfisk bok och finns i Tillägg till Gamla Testamentet. I romersk-katolska kanonen förekommer den inte. Boken innehåller en 15 verser lång bön som tillskrivs Manasse, kung i Juda rike på 600-talet f Kr.
gold:hypernym
dbr:Work
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Prayer_of_Manasseh?oldid=1123977122&ns=0
dbo:wikiPageLength
7146
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Prayer_of_Manasseh