This HTML5 document contains 367 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
dbpedia-dahttp://da.dbpedia.org/resource/
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
n10http://bn.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
n66http://pa.dbpedia.org/resource/
n14https://ochs.org.uk/lectures/
n25https://muse.jhu.edu/article/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fihttp://fi.dbpedia.org/resource/
n26http://hy.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ethttp://et.dbpedia.org/resource/
n37http://sa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-mrhttp://mr.dbpedia.org/resource/
n56http://ml.dbpedia.org/resource/
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
n24http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n49http://te.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
n20https://www.questia.com/
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
n72http://www.acmuller.net/yogacara/schools/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n4http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
n42https://faculty.franklin.uga.edu/kirkland/sites/faculty.franklin.uga.edu.kirkland/files/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
n45http://faculty.washington.edu/kpotter/
dbpedia-idhttp://id.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n7https://books.google.com/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-huhttp://hu.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-jahttp://ja.dbpedia.org/resource/
n43http://uz.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-thhttp://th.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
n44http://ta.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
dbpedia-afhttp://af.dbpedia.org/resource/
n40https://archive.org/stream/sixsystemsofindi005498mbp%23page/n7/mode/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n13https://global.dbpedia.org/id/
n21http://new.dbpedia.org/resource/
n22http://kn.dbpedia.org/resource/
n30http://ne.dbpedia.org/resource/
n41http://www.iep.utm.edu/sankhya/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
n55http://hi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
n18http://ksuweb.kennesaw.edu/~djones/documents/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
n9http://lt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Samkhya
rdf:type
yago:School108276720 yago:EducationalInstitution108276342 yago:WikicatAncientPhilosophicalSchoolsAndTraditions yago:SocialGroup107950920 yago:Organization108008335 yago:WikicatPhilosophicalSchoolsAndTraditions yago:Institution108053576 dbo:School yago:Abstraction100002137 yago:WikicatHinduDenominations yago:Denomination108146782 yago:NongovernmentalOrganization108009834 yago:Group100031264 yago:YagoPermanentlyLocatedEntity yago:YagoLegalActor yago:YagoLegalActorGeo
rdfs:label
Sāṃkhya Sánkhja Sâmkhya 数论 (印度哲学) Sāṃkhya سامخيا Samkhya サーンキヤ学派 Samkhya Samĥja 삼키아 학파 Samkhya Samkhya Самкх'я Samkhya Sankhja Санкхья Samkhya Sânquia
rdfs:comment
Samkhya (bahasa Sanskerta: सांख्य), juga disebut dengan Sankhya adalah salah satu aliran dalam filsafat Hindu. Para ahli meyakini bahwa ajaran ini berakar dari nilai-nilai positif atheis. Kemudian Maharsi Kapila, putra Devaguti, membangun ajaran Samkhya yang bersifat theistik, seperti yang disebutkan dalam . Kata Saṁkhya berarti: pemantulan, yaitu pemantulan filsafati. Ajaran Saṁkhya bersifat realistis karena di dalamnya mengakui realitas dunia ini yang bebas dari roh. Disebut dualistis karena terdapat dua realitas yang saling bertentangan tetapi bisa berpadu, yaitu purusa dan prakrti. El sistemas o docente sāṃkhya o sankhia (literalmente 'enumeración', en idioma sánscrito) es una de las seis dárshanas o doctrinas clásicas del hinduismo. De entre todas ellas, el samkhia es posiblemente la más antigua. Tradicionalmente se considera que fue fundada por el sabio Kapila, aunque no hay verificación histórica posible ni hay evidencia alguna que lo pruebe. Los elementos de las ideas proto-Samkhya ya se notan en el período de los primeros Upanishads.​ サーンキヤ学派(サーンキヤがくは、梵: साङ्ख्यदर्शनम्、Sāṅkhya-darśana)とは、インド哲学の学派のひとつで、現代では六派哲学の1つに数えられる。世界の根源として、精神原理であるプルシャ(神我、自己)と物質原理であるプラクリティ(自性、原質)という、2つの究極的実体原理を想定する。厳密な二元論であり、世界はプルシャの観照を契機に、プラクリティから展開して生じると考えた。 サーンキヤ学、あるいはサーンキヤとも。また、Sāṅkhya(サーンキヤ)は「数え上げる」「考え合わせる」という意味で、数論(旧字体: 數論)、数論派、数論学派とも。 また、夏目漱石に影響を与え、無関心こと非人情をテーマにした実験的小説『草枕』が書かれた。 Санкхья, самкхья (санскр. संख्या, IAST: saṃkhyā — «перечисление») — философия индийского дуализма, основанная Капилой. В мире действуют два начала: пракрити (материя) и пуруша (дух). Цель философии санкхьи — отвлечение духа от материи. Samkhya ('enumeració' en sànscrit) és considerada la més antiga de les sis dàrxanes o doctrines clàssiques (segles II-VI dC) de l'hinduisme que comprèn moltes altres escoles. Principalment s'ocupa d'enumerar i descriure les característiques principals de l'existència. És una doctrina fortament dualista (esperit-matèria). Afirma que tant el puruixa (‘home’, esperit, essència) com la (matèria, substància) són dues realitats eternes. Es pot considerar un marc pràctic pels que es troben diferents nivells o categories en la seva practica de la meditació. Samkhya or Sankya (/ˈsɑːŋkjə/; Sanskrit सांख्य), IAST: sāṅkhya) is a dualistic school of Indian philosophy. It views reality as composed of two independent principles, puruṣa ('consciousness' or spirit); and prakṛti, (nature or matter, including the human mind and emotions). Puruṣa is the witness-consciousness. It is absolute, independent, free, beyond perception, above any experience by mind or senses, and impossible to describe in words. Il Sāṃkhya (devanāgarī: सांख्य) è una scuola di pensiero indiana, ritenuta la più antica filosofia sistematica apparsa fra le tradizioni hindu, e che ha influito considerevolmente su altre scuole filosofiche e religiose dell'induismo. Nella letteratura esistono due versioni del Sāṃkhya, una ritenuta teista e l'altra non teista. Il Sāṃkhya costituisce uno dei sei sistemi (darśana) ortodossi nella cultura hindu. سامخيا (باللغة السنسكريتية: सांख्य|सांख्य) هي إحدى مدارس الأستيكا (الوجودية) الستة في الفلسفة الهندية، وتوصف على أنها المدرسة العقلانية في تلك الفلسفة. ترتبط السامخيا بشكل كبير بمدرسة فلسفة اليوغا في الهندوسية، وكان لواقعيتها تأثير على مدراس أخرى في الفلسفة الهندية. السامخيا عبارة عن فلسفة تقوم نظرية المعرفة فيها على القبول بثلاثة دلائل (برامانا pramana) من أصل ستة كطرق للحصول على المعرفة، وهي pratyakṣa الإدراك وanumāṇa الاستنباط أو الاستدلال وśabda الاستشهاد بمصادر موثوقة. Sāṃkhya eller sankhya (sanskrit: सांख्य, IAST: sāṃkhya) är det äldsta av hinduismens sex filosofiska system (de andra systemen är yoga, , vaiśeṣika, och vedānta) De hinduiska filosofiska systemen brukar delas upp i par och då brukar sāmkhya och yoga bilda ett par. Det som skiljer sankhya från de andra filosofiska systemen är att det inte bygger på någon sutratext, vilket de andra systemen gör. Sankhya har präglat hinduismens människo- och gudsuppfattning så pass mycket att samkhya sägs vara hinduismens filosofi. Samkhya of sankhya (Sanskriet: सांख्य, datgene wat alles in detail beschrijft) is een van de zes orthodoxe of filosofische scholen (darsana's) van het hindoeïsme, de belangrijkste op de vedanta na, waarin samkhya het sterkst doorleeft. Sāṃkhya (en devanāgarī : सांख्य ) ou Sāṅkhya, terme sanskrit, est connu aujourd'hui comme une école de la philosophie indienne orthodoxe (āstika) ou plus particulièrement comme un des six darśana. Il a été codifié dans la Sāṃkhyakārikā composée au IVe siècle ou Ve siècle de l'ère courante par Īśvarakṛṣṇa. Le Sāṃkhya est traditionnellement couplé au yoga de Patañjali systématisé dans les Yogasūtra, qui en sont l'aspect considéré comme pratique. Kapila, dont on sait peu de chose, est donné comme le fondateur du « système Sāṃkhya ». 상키아 학파(Sāṃkhya 學派) 또는 샹캬 학파는 힌두교의 정통 육파철학 중의 하나로, 불교 경전 및 논서에서는 수론파(數論派)로 한역(漢譯)되어 불리고 있다. 힌두교의 전통에 따르면, 상키아 학파의 시조는 (Kapila: BC 4~3세기)이다. 그러나 현존하고 있는 가장 오랜 원전은 (Iśvarakṛṣṇa · 자재흑 · 自在黑: AD 4세기 또는 3세기)의 《(Sāṁkhya Kārikā)》이다. 상키아 학파는 힌두교의 정통 육파철학 중 가장 오랜 학파이다. 산스크리트어 상키아(सांख्य · Sāṁkhya)의 문자 그대로의 뜻은 "숫자(Number)"로, 이 때문에 상키아 학파는 수론파(數論派)로 한역되었다. 이 때의 수(數)는 숫자 자체가 아니라 "수열 또는 나열(enumeration)"을 의미하는데, 즉 삼키아 학파(수론파)라는 명칭은 우주의 전개 원리들을 순차적으로 나열하고 있기 때문에 붙여진 명칭이다. Самкх'я або санкх'я (санскр. सांख्य, IAST: sāṃkhya IAST — «перелік») — одна з шести ортодоксальних шкіл класичної індійської філософії. Традиційно засновником школи самкх'я вважається мудрець Капіла, хоча історично це підтвердити неможливо. Самкх'я одна з найстаріших філософських шкіл в Індії. Samĥja, Sánkhja, Samkhya (sanskrite सांख्य, IAST: sāṃkhya) estas unu el la ses "āstika" skoloj de Hindua filozofio. Ĝi rilatas ĉefe al la jogfilozofia skolo de Hinduismo, kaj estis influa al aliaj skoloj de hindia filozofio. Samĥja estas numerigisma filozofio kies epistemologio akceptas tri el ses pramana (pruvoj) kiel nuraj fidindaj rimedoj akiri sciaron. Tiuj estas pratyakṣa (percepto), anumāṇa (inferenco) kaj śabda (āptavacana, mondo/atesto de fidindaj fontoj). Foje priskribita kiel unu el la raciismaj skoloj de Hinda filozofio, la fido de tiu antikva skolo en racio estis ekskluziva sed forta. Das Samkhya (Sanskrit, n., सांख्य, Sāṃkhya; auch Sāṅkhya) gilt als eines der ältesten philosophischen Systeme indischen Ursprungs. Wegen seines großen Einflusses auf spätere Entwicklungen innerhalb der indischen Philosophie zählt es zusammen mit dem Vedanta, der dem Samkhya einige seiner Theorien verdankt, zu den richtungsweisendsten Strömungen vedisch orientierten Denkens. Der Sanskrit-Begriff "samkhya" bedeutet wörtlich "Zahl", "Aufzählung" oder "das, was etwas in allen Einzelheiten beschreibt", und bezieht sich auf die im Samkhya postulierten wirklichkeitsbestimmenden Elemente, die dort einer umfassenden Analyse unterzogen werden. Allein das Wissen um diese Elemente soll bereits zur Befreiung aus dem Kreislauf der Wiedergeburten führen, was die primär soteriologische Rolle unterstreicht Sánkhja, v dévanágarí सांख्य, je jedna ze šesti ortodoxních škol indické filosofie. Zakladatelem je všeobecně uznáván světec Kapila, nikoli však pravédský rishij Kapila, nýbrž stejnojmenný guru z 6. nebo 5. století před Kristem. Sánkhja je považována za nejstarší filosofický systém hinduistické tradice založený na principech dualismu. Vliv této filosofické školy je znatelný jak v pozdější védántské filosofii, tak i ve filosofii jógy. 数论(梵語:सांख्य,羅馬化:sāṅkhya或sāṃkhya;字面意思是“计数”,音译为僧佉、僧祇)印度哲学的一个派别,被认为是最古老和最重要的流派之一。佛教称其为“迦毗罗论”或“雨众外道”、“雨际外道”。但数论并不属于早期佛典常提及的六师外道。六师外道为沙门思潮兴起的产物,其共同特点是反对吠陀及其垄断者婆罗门。而数论恰恰相反,它承认吠陀的权威,被视为正统的六派哲学之一(六派哲学分别是最占主流地位的吠檀多和数论、胜论、正理论、弥曼差、瑜伽)。数论的正统性可以从这一点看出来,即早期数论的思想被薄伽梵歌大量引用,而薄伽梵歌是迄今最具影响力的印度哲学著作之一。 Sankhya, Sāṃkhya, ou Sāṅkhya (em sânscrito: सांख्य ; IAST: sāṃkhya) é o sistema filosófico indiano que foi desenvolvido concomitantemente com o yoga. A palavra significa "Enumeração". Desenvolveu uma psicologia e ontologia sofisticada, que é a base do sádhana ou prática do yoga. , que viveu pouco antes do Buda, revisor deste sistema filosófico, escreveu os aforismos em que se baseia grande parte do conhecimento atual sobre este intrincado sistema de pensamento. Sankhja (sāṁkhya) – dualistyczny, ortodoksyjny, to znaczy uznający autorytet wed, system filozofii indyjskiej. Według Sankhji świat powstał w wyniku współdziałania dwóch zasad: ducha – purusza i materii – prakryti Istotą jak każdego klasycznego systemu indyjskiego jest nauka o wyzwoleniu. Kierunek ten określa kondycje człowieka i naucza w jaki sposób zdobyć zrozumienie wyzwalające.
dbp:name
"Upanishads" "Zimmer"
foaf:depiction
n24:3_Pramana_Epistemology_Samkhya_Yoga_Hindu_schools.svg n24:Purusha-Pakriti.jpg n24:Evolution_in_Samkhya.jpg n24:Siddhasana.svg
dcterms:subject
dbc:Movements_in_ancient_Indian_philosophy dbc:Hindu_philosophical_concepts dbc:Āstika dbc:Samkhya
dbo:wikiPageID
307371
dbo:wikiPageRevisionID
1122692581
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Guṇa dbr:Darshanas n4:3_Pramana_Epistemology_Samkhya_Yoga_Hindu_schools.svg dbr:Adi_Shankara dbr:Jakob_Wilhelm_Hauer dbr:Rūpa dbr:Duḥkha dbr:Vedanta dbr:Jainism dbr:Indian_philosophy dbr:Prakṛti dbr:Nasadiya_Sukta dbr:Katha_Upanishad dbr:Subtle_body dbr:Vritra dbr:Tantras dbr:Kali dbr:Vedas dbr:Ontology dbr:Johannes_Bronkhorst dbr:Anagram dbr:Heinrich_Zimmer dbr:Radhakrishnan dbr:Khyativada dbr:Mahabharata dbr:Vyasa dbr:Advaita_Vedanta dbr:The_Principal_Upanishads_(book) dbr:Vaisheshika dbr:Rajas dbr:Metaphysics n4:Evolution_in_Samkhya.jpg dbr:Sanskrit_grammar dbr:Srivaishnavism dbr:Mandala_10 dbr:Uddalaka_Aruni dbr:Perception dbr:Karma_(Hinduism) dbr:Ramchandra_Narayan_Dandekar dbr:Reality dbr:Sri_Lakshmi dbr:Tantra dbr:Bhagavad_Gita dbr:Sattva dbr:Vedic_period dbc:Movements_in_ancient_Indian_philosophy dbr:Vachaspati_Misra dbr:Rajadhyaksha n4:Siddhasana.svg dbr:Chāndogya_Upaniṣad dbr:Ātman_(Hinduism) dbr:Āstika_and_nāstika dbr:Consciousness dbr:Al_Biruni dbr:Epistemology dbr:Maitrayaniya_Upanishad dbr:Tamas_(philosophy) dbr:Rigveda dbr:Aitareya_Upanishad dbr:Vishnu dbr:Guna dbr:Sannyasa dbr:Avidya_(Hinduism) dbr:Yoga dbr:Yoga_(philosophy) dbr:Surendranath_Dasgupta dbr:Hearsay dbr:Inference dbr:Nyaya dbr:Patanjali dbr:Hiranyagarbha dbr:Charaka_Samhita dbr:Samsara dbr:Taittiriya_Upanishad dbr:Paramartha dbr:Georg_Feuerstein dbr:Dukkha dbr:Bhakti dbr:Manas_(early_Buddhism) dbr:Samkhyakarika dbr:Brihadaranyaka_Upanishad dbr:A._K._Warder dbr:Tattva dbr:Ratha_Kalpana dbr:Satkaryavada dbr:Ishvara_Krishna dbr:Esoteric_cosmology dbr:Kaivalya dbr:Eliade dbr:IAST dbr:Isvarakrsna dbr:Shaiva_Siddhanta dbr:Buddhacarita dbr:Upanishads dbr:Jiva n4:Purusha-Pakriti.jpg dbr:Buddhacharita dbr:Shiva dbr:Atman_(Hinduism) dbr:Purusha dbr:Prometheus_Books dbr:Soteriological dbr:Brahman dbr:Āḷāra_Kālāma dbr:Buddhism dbr:Sadhana dbr:Buddhi dbr:Mundaka_Upanishad dbr:Isvara dbr:Bhagavata dbr:Paul_Deussen dbr:Gaudapada dbr:Ontogeny dbr:Chandogya_Upanishad dbc:Hindu_philosophical_concepts dbr:Veda dbr:Indra dbr:Pramana dbc:Āstika dbr:Mīmāṃsā dbr:Aśvaghoṣa dbr:Parinama-vada_(Hindu_thought) dbr:Brahmanas dbr:Mukhya_Upanishads dbr:Puranas dbr:Kaushitaki_Upanishad dbr:Pasupata dbr:Avyakta dbc:Samkhya dbr:Princeton_University_Press dbr:Moksha dbr:Yajnavalkya dbr:Shvetashvatara_Upanishad dbr:Kapila dbr:Yogavasishta dbr:Samkhyapravachana_Sutra dbr:Rationalism dbr:Dualism_(Indian_philosophy) dbr:Vijnanabhiksu dbr:Causality dbr:Carvaka dbr:Ahamkara dbr:Shanti_Parva dbr:Hinduism
dbo:wikiPageExternalLink
n7:books%3Fid=K3B9AgAAQBAJ%7Cyear=2007%7Cpublisher=Routledge%7Cisbn=978-1-134-15978-9 n14: n18:Samkhya.pdf n7:books%3Fid=xkrCRbOq-HUC n7:books%3Fid=p6pURGdBBmIC n20:PM.qst%3Fa=o&d=6077639 n7:books%3Fid=x3mZOf8iLQ0C n25:682202 n7:books%3Fid=6l-CtwAACAAJ&q=The+samkhya+philosophy+by+Nandlal+Sinha n7:books%3Fid=8dRZ4E-qgz8C&pg=PA160%7Cyear=2002%7Cpublisher=Sussex n7:books%3Fid=PD-flQMc1ocC n7:books%3Fid=uca8R72W8iQC&pg=PA63 n40:2up n41: n42:YOGA.pdf n7:books%3Fid=ihkRAQAAIAAJ n7:books%3Fid=hshaWu0m1D4C n45:xhome.htm n7:books%3Fid=V07l6gThaV0C&pg=PA370 n7:books%3Fid=V9Z0dFN3DN0C&q=Consciousness+matter+dualism+sankhya&pg=PA339 n7:books%3Fid=PoaMFmS1_lEC&pg=PA258 n7:books%3Fid=H3lUIIYxWkEC&pg=PA185 n7:books%3Fid=zU4E5ZidVr0C n7:books%3Fid=ZUnBqcyTA3kC n7:books%3Fid=EtIm_TgCfdUC n7:books%3Fid=jPK2spNnwm4C n7:books%3Fid=Ih2aGLp4d1gC n7:books%3Fid=1Uer8W670IoC n7:books%3Fid=HEI6QwSxrjsC n72:samkhya.html
owl:sameAs
n9:Sankhja n10:সাংখ্য n13:cJD7 wikidata:Q164828 yago-res:Samkhya dbpedia-pt:Sânquia dbpedia-fi:Samkhya n21:सांख्य n22:ಸಾಂಖ್ಯ n26:Սանքհյա dbpedia-az:Sankhya dbpedia-es:Sāṃkhya dbpedia-de:Samkhya n30:सांख्य_दर्शन dbpedia-ja:サーンキヤ学派 dbpedia-ca:Samkhya dbpedia-af:Samkhya n37:साङ्ख्यदर्शनम् dbpedia-th:สางขยะ dbpedia-bg:Самкхя n43:Sankxya n44:சாங்கியம் dbpedia-fa:سامخیا dbpedia-sk:Sánkhja dbpedia-hu:Szánkhja n49:సాంఖ్య_దర్శనం dbpedia-fr:Sâmkhya dbpedia-sv:Samkhya freebase:m.01sq5y dbpedia-ar:سامخيا dbpedia-uk:Самкх'я n55:सांख्य_दर्शन n56:സാംഖ്യം dbpedia-mr:सांख्यदर्शन dbpedia-et:Saankhja dbpedia-it:Sāṃkhya dbpedia-no:Samkhya dbpedia-da:Samkhya dbpedia-pl:Sankhja dbpedia-ru:Санкхья n66:ਸੰਖਿਆ_ਦਰਸ਼ਨ dbpedia-ko:삼키아_학파 dbpedia-cs:Sánkhja dbpedia-zh:数论_(印度哲学) dbpedia-eo:Samĥja dbpedia-id:Samkhya dbpedia-nl:Samkhya
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Refend dbt:Reflist dbt:Refn dbt:Refbegin dbt:Indian_Philosophy dbt:Harvtxt dbt:Use_dmy_dates dbt:IAST dbt:Main dbt:Unreferenced_section dbt:Rp dbt:Cite_book dbt:EngvarB dbt:IPAc-en dbt:Hindu_philosophy dbt:Citation dbt:Quote_box dbt:Sfn dbt:About dbt:Atheism_sidebar dbt:Short_description dbt:Blockquote dbt:Cite_IEP dbt:Hindudharma
dbo:thumbnail
n24:Purusha-Pakriti.jpg?width=300
dbp:align
right
dbp:bgcolor
#FFE0BB #c6dbf7
dbp:group
note
dbp:quote
In the beginning this was Self alone, in the shape of a person . He looking around saw nothing but his Self . He first said, "This is I", therefore he became I by name. Perhaps it formed itself, or perhaps it did not; Neither the realm of space, nor the sky which is beyond; Who then knows whence it has arisen? Whether God's will created it, or whether He was mute; Gods came afterwards, with the creation of this universe. That which, becoming, by the void was covered; Higher than the senses, stand the objects of senses. Higher than objects of senses, stands mind. Higher than mind, stands intellect. Higher than intellect, stands the great self. Higher than the great self, stands Avyaktam. Higher than Avyaktam, stands Purusha. Higher than this, there is nothing. He is the final goal and the highest point. In all beings, dwells this Purusha, as Atman , invisible, concealed. He is only seen by the keenest thought, by the sublest of those thinkers who see into the subtle. That One by force of heat came into being; Who really knows? Who will here proclaim it? What stirred? Where? In whose protection? There was neither death nor immortality then; This declared to you is the Yoga of the wisdom of Samkhya. Hear, now, of the integrated wisdom with which, Partha, you will cast off the bonds of karma. Other than that there was nothing beyond. Darkness there was at first, by darkness hidden; Nasadiya Sukta : There was neither non-existence nor existence then; Only He who is its overseer in highest heaven knows, Whence was it produced? Whence is this creation? Only He knows, or perhaps He does not know. The Supreme Good is mokṣa which consists in the permanent impossibility of the incidence of pain... in the realisation of the Self as Self pure and simple. No distinguishing sign of night nor of day; That One breathed, windless, by its own impulse; Without distinctive marks, this all was water;
dbp:salign
right
dbp:source
—Bhagavad Gita 2.39 —Samkhyakarika I.3 The hymn, as Mandala 10 in general, is late within the Rigveda Samhita, and expresses thought more typical of later Vedantic philosophy. —Rigveda 10.129 —Brihadaranyaka Upanishad 1.4.1 —Katha Upanishad 3.10-13
dbp:width
26 20
dbo:abstract
Samĥja, Sánkhja, Samkhya (sanskrite सांख्य, IAST: sāṃkhya) estas unu el la ses "āstika" skoloj de Hindua filozofio. Ĝi rilatas ĉefe al la jogfilozofia skolo de Hinduismo, kaj estis influa al aliaj skoloj de hindia filozofio. Samĥja estas numerigisma filozofio kies epistemologio akceptas tri el ses pramana (pruvoj) kiel nuraj fidindaj rimedoj akiri sciaron. Tiuj estas pratyakṣa (percepto), anumāṇa (inferenco) kaj śabda (āptavacana, mondo/atesto de fidindaj fontoj). Foje priskribita kiel unu el la raciismaj skoloj de Hinda filozofio, la fido de tiu antikva skolo en racio estis ekskluziva sed forta. Samĥja estas tre duisma, kaj estis historie teisma aŭ ne-teisma, pro kelkaj malfruaj ateismaj aŭtoroj, kiel la aŭtoro de la "Samkhya Sutra". La filozofio de Samĥja riegardas la universon kiel konsistanta el du sendependaj realoj, puruŝa (konscio) kaj prakṛti (materio). Tiuj du realoj ekzistas paralele, sen tuŝi unu la alian. Ĝiva (viva estaĵo) estas stato en kiu puruṣa estas ligita al prakṛti iel. Tiu fuzio, asertas, laŭ la fakuloj de Samĥja, kondukas al la apero de buddhi ("intelekto") kaj ahamkara (egoo). La menso kaj la pensoj kiuj aperas en la menso estas ankaŭ konsiderata parto de prakṛti (materio). La universo estas priskribita de tiu skolo kiel kreita de purusa-prakṛti entoj fuziita kun variaj kombinoj de varie numerigitaj elementoj, sentoj, aktiveco kaj menso. Dum la stato de malekvilibro, unu aŭ pliaj konstituantoj superas la aliajn, kreante formon de ligiteco, partikulare de la menso. La fino de tiu malekvilibro, ligiteco estas nomata liberigo, aŭ kaivalya, fare de la skolo Samĥja. La ekzisto de Dio aŭ suprema estaĵo ne estas konsiderata grava afero de la "Samĥja" filozofoj. Ties idearo malakceptas la finan kaŭzon de "Iŝvara" (Dio). Kvankam la "Samĥja" skolo konsideras la Vedojn fidinda fonto de sciaro, ĝi estas ateisma filozofio laŭ Paul Deussen kaj aliaj fakuloj. Ŝlosila diferenco inter la "Samĥja" kaj la "joga" skoloj, asertas fakuloj, estas ke la "joga" skolo akceptas "personan, sed esence neaktivan, diecon" aŭ "personan dion". Tamen, Radhanath Phukan, en la enkonduko al sia traduko de la Samkhya Karika of Isvarakrsna argumentis, ke la komentistoj kiuj vidas la nemanifestitan kiel ne-konscia faras ke la eraro rigardi "Samĥja" kiel ateisma, kvankam "Samĥja" estas egale al teismo same kiel la joga skolo. Sāṃkhya (en devanāgarī : सांख्य ) ou Sāṅkhya, terme sanskrit, est connu aujourd'hui comme une école de la philosophie indienne orthodoxe (āstika) ou plus particulièrement comme un des six darśana. Il a été codifié dans la Sāṃkhyakārikā composée au IVe siècle ou Ve siècle de l'ère courante par Īśvarakṛṣṇa. Le Sāṃkhya est traditionnellement couplé au yoga de Patañjali systématisé dans les Yogasūtra, qui en sont l'aspect considéré comme pratique. Kapila, dont on sait peu de chose, est donné comme le fondateur du « système Sāṃkhya ». サーンキヤ学派(サーンキヤがくは、梵: साङ्ख्यदर्शनम्、Sāṅkhya-darśana)とは、インド哲学の学派のひとつで、現代では六派哲学の1つに数えられる。世界の根源として、精神原理であるプルシャ(神我、自己)と物質原理であるプラクリティ(自性、原質)という、2つの究極的実体原理を想定する。厳密な二元論であり、世界はプルシャの観照を契機に、プラクリティから展開して生じると考えた。 サーンキヤ学、あるいはサーンキヤとも。また、Sāṅkhya(サーンキヤ)は「数え上げる」「考え合わせる」という意味で、数論(旧字体: 數論)、数論派、数論学派とも。 また、夏目漱石に影響を与え、無関心こと非人情をテーマにした実験的小説『草枕』が書かれた。 Sankhya, Sāṃkhya, ou Sāṅkhya (em sânscrito: सांख्य ; IAST: sāṃkhya) é o sistema filosófico indiano que foi desenvolvido concomitantemente com o yoga. A palavra significa "Enumeração". Desenvolveu uma psicologia e ontologia sofisticada, que é a base do sádhana ou prática do yoga. , que viveu pouco antes do Buda, revisor deste sistema filosófico, escreveu os aforismos em que se baseia grande parte do conhecimento atual sobre este intrincado sistema de pensamento. A investigação através do Sámkhya ampara-se estritamente sobre o conhecimento discriminador, racional, especialmente a ênfase na causalidade. O caráter teórico especulativo do Sámkhya vai eventualmente gerar divergências filosóficas com adeptos do Yoga, este principalmente prático e experiencial. Санкхья, самкхья (санскр. संख्या, IAST: saṃkhyā — «перечисление») — философия индийского дуализма, основанная Капилой. В мире действуют два начала: пракрити (материя) и пуруша (дух). Цель философии санкхьи — отвлечение духа от материи. Das Samkhya (Sanskrit, n., सांख्य, Sāṃkhya; auch Sāṅkhya) gilt als eines der ältesten philosophischen Systeme indischen Ursprungs. Wegen seines großen Einflusses auf spätere Entwicklungen innerhalb der indischen Philosophie zählt es zusammen mit dem Vedanta, der dem Samkhya einige seiner Theorien verdankt, zu den richtungsweisendsten Strömungen vedisch orientierten Denkens. Der Sanskrit-Begriff "samkhya" bedeutet wörtlich "Zahl", "Aufzählung" oder "das, was etwas in allen Einzelheiten beschreibt", und bezieht sich auf die im Samkhya postulierten wirklichkeitsbestimmenden Elemente, die dort einer umfassenden Analyse unterzogen werden. Allein das Wissen um diese Elemente soll bereits zur Befreiung aus dem Kreislauf der Wiedergeburten führen, was die primär soteriologische Rolle unterstreicht, die diese Tradition der Erkenntnis zukommen lässt. Samkhya befasst sich mit der Aufzählung und Beschreibung der Existenz, in der westlichen Philosophie würde man diesen Aspekt Ontologie mit der Wissenschaft vom Sein übersetzen. Samkhya (bahasa Sanskerta: सांख्य), juga disebut dengan Sankhya adalah salah satu aliran dalam filsafat Hindu. Para ahli meyakini bahwa ajaran ini berakar dari nilai-nilai positif atheis. Kemudian Maharsi Kapila, putra Devaguti, membangun ajaran Samkhya yang bersifat theistik, seperti yang disebutkan dalam . Samkhya adalah ajaran filsafat tertua dalam filsafat India. Karya sastra mengenai Saṁkhya yang kini dapat diwarisi adalah Saṁkhyakarika yang ditulis oleh Īśvarakṛṣṇa sekitar 200 SM. Ajaran Saṁkhya ini sudah sangat tua umurnya, dibuktikan dengan termuatanya ajaran Saṁkhya dalam sastra-sastra Śruti, smrti, itihasa dan purana. Saat ini ajaran Samkhya yang murni sudah tidak eksis lagi, tetapi ajaran ini banyak membawa pengaruh pada ajaran Yoga dan Wedanta. Kata Saṁkhya berarti: pemantulan, yaitu pemantulan filsafati. Ajaran Saṁkhya bersifat realistis karena di dalamnya mengakui realitas dunia ini yang bebas dari roh. Disebut dualistis karena terdapat dua realitas yang saling bertentangan tetapi bisa berpadu, yaitu purusa dan prakrti. 数论(梵語:सांख्य,羅馬化:sāṅkhya或sāṃkhya;字面意思是“计数”,音译为僧佉、僧祇)印度哲学的一个派别,被认为是最古老和最重要的流派之一。佛教称其为“迦毗罗论”或“雨众外道”、“雨际外道”。但数论并不属于早期佛典常提及的六师外道。六师外道为沙门思潮兴起的产物,其共同特点是反对吠陀及其垄断者婆罗门。而数论恰恰相反,它承认吠陀的权威,被视为正统的六派哲学之一(六派哲学分别是最占主流地位的吠檀多和数论、胜论、正理论、弥曼差、瑜伽)。数论的正统性可以从这一点看出来,即早期数论的思想被薄伽梵歌大量引用,而薄伽梵歌是迄今最具影响力的印度哲学著作之一。 Sankhja (sāṁkhya) – dualistyczny, ortodoksyjny, to znaczy uznający autorytet wed, system filozofii indyjskiej. Według Sankhji świat powstał w wyniku współdziałania dwóch zasad: ducha – purusza i materii – prakryti Istotą jak każdego klasycznego systemu indyjskiego jest nauka o wyzwoleniu. Kierunek ten określa kondycje człowieka i naucza w jaki sposób zdobyć zrozumienie wyzwalające. Sāṃkhya eller sankhya (sanskrit: सांख्य, IAST: sāṃkhya) är det äldsta av hinduismens sex filosofiska system (de andra systemen är yoga, , vaiśeṣika, och vedānta) De hinduiska filosofiska systemen brukar delas upp i par och då brukar sāmkhya och yoga bilda ett par. Det som skiljer sankhya från de andra filosofiska systemen är att det inte bygger på någon sutratext, vilket de andra systemen gör. Sankhya har präglat hinduismens människo- och gudsuppfattning så pass mycket att samkhya sägs vara hinduismens filosofi. För sankhyasystemet är (från omkring 350–450 e.Kr.) en viktig och grundläggande text. Sāṁkhyakārikā består till största delen av korta meningar som inte förklarar någonting i sig själv, utan det är meningen att man ska lära sig texten utantill med hjälp av de korta meningarna som stödord. För att förstå och tolka Sāṁkhyakārikā finns Yuktidīpikā och Tattvakaumudī som är kommentarer till Sāṁkhyakārikā. Tattvakaumudī är numera den text som används i Indien för att förstå och tolka sankhya. Sankhya är ett dualistiskt system, där de två principerna är (medvetandet) och (materien, bestående av ljus, mörker och energi). Allt i världen utom puruṣa består av prakrti. I sankhyasystemet räknar man med att det finns 25 kategorier som existerar. Den första kategorin är jord och den sista är puruṣa (medvetandet eller självet). Inom vishnuismen och shivaismen har man lagt till några extra kategorier för att förbinda gudarna till det världsliga. I sankhyasystemet finns det tre sätt som man kan uppnå sann kunskap på: perception, slutledning och pålitlig auktoritativ vittnesbörd, där det viktigaste är slutledning (anumāna). Många av sankhyas föreställningar är baserade på upanishaderna. Världen uppfattas som verklig, men att självet är skiljt från världen och även kroppen. Genom kunskap om verklighetens sanna natur kan människan frälsa sig själv. Detta är målet, att nå mokṣa (frälsning) och slippa att återfödas. Sankhya, liksom de andra filosofiska systemen, menar att människan inte behöver någon guds nåd för att kunna frälsas. Det man måste förstå, enligt sankhya, är att självet inte är kroppen, känslorna eller tanken. Man måste förstå att självet är puruṣa. Il Sāṃkhya (devanāgarī: सांख्य) è una scuola di pensiero indiana, ritenuta la più antica filosofia sistematica apparsa fra le tradizioni hindu, e che ha influito considerevolmente su altre scuole filosofiche e religiose dell'induismo. Nella letteratura esistono due versioni del Sāṃkhya, una ritenuta teista e l'altra non teista. Il Sāṃkhya costituisce uno dei sei sistemi (darśana) ortodossi nella cultura hindu. سامخيا (باللغة السنسكريتية: सांख्य|सांख्य) هي إحدى مدارس الأستيكا (الوجودية) الستة في الفلسفة الهندية، وتوصف على أنها المدرسة العقلانية في تلك الفلسفة. ترتبط السامخيا بشكل كبير بمدرسة فلسفة اليوغا في الهندوسية، وكان لواقعيتها تأثير على مدراس أخرى في الفلسفة الهندية. السامخيا عبارة عن فلسفة تقوم نظرية المعرفة فيها على القبول بثلاثة دلائل (برامانا pramana) من أصل ستة كطرق للحصول على المعرفة، وهي pratyakṣa الإدراك وanumāṇa الاستنباط أو الاستدلال وśabda الاستشهاد بمصادر موثوقة. تنتمي فلسفة السامخيا إلى مذهب الثنائية الفلسفي، إذ تعتبر السامخيا أن الكون يتألف من واقعين اثنين؛ الأول بوروشا Purusha (الوعي أو العقل) والثاني براكريتي Prakṛti (الطبيعة أو المادة). Samkhya ('enumeració' en sànscrit) és considerada la més antiga de les sis dàrxanes o doctrines clàssiques (segles II-VI dC) de l'hinduisme que comprèn moltes altres escoles. Principalment s'ocupa d'enumerar i descriure les característiques principals de l'existència. És una doctrina fortament dualista (esperit-matèria). Afirma que tant el puruixa (‘home’, esperit, essència) com la (matèria, substància) són dues realitats eternes. Es pot considerar un marc pràctic pels que es troben diferents nivells o categories en la seva practica de la meditació. Samkhya of sankhya (Sanskriet: सांख्य, datgene wat alles in detail beschrijft) is een van de zes orthodoxe of filosofische scholen (darsana's) van het hindoeïsme, de belangrijkste op de vedanta na, waarin samkhya het sterkst doorleeft. Historisch gezien is deze filosofie verbonden geraakt met het hindoeïsme, maar de oorspronkelijke filosofie wordt volgens de traditie toegeschreven aan Kapila, die kort na het overlijden van de Boeddha ook in Groter Magadha zou hebben geleefd en door dezelfde inheems traditie geïnspireerd zou zijn geweest als het boeddhisme. De geschreven versie is de Samkhya karika zou rond 200 v.Chr. door voltooid. Een vroege vorm van als de methode tot verlossing via kennis (jnana) wordt al in de Bhagavad Gita beschreven. De samkhya is de oudste van alle Indische filosofische systemen. Het is de eerste bekende beschrijving van een compleet model van het universum. De samkhya-school van Kapila heeft een dualistisch karakter en onderscheidt het stoffelijke actieve prakrti en het geestelijke passieve purusa. Daarmee staat het tegenover het monisme van de Upanishads en de vedanta-school. Waar bij de laatste twee de werkelijkheid een illusie is, de maya, werd deze bij samkhya de prakrti. Atman werd purusa en gold niet meer als overkoepelend zelf, maar als een verzameling individuen. Daarmee verdween ook de noodzaak tot een godsbegrip. In de prakrti werken drie krachten of guna's, de lichte goede sattva, de passievolle dynamische noch goede noch slechte rajas en de negatieve apathische tamas. De prakrti omvat niet alleen de stoffelijke wereld, maar ook het denken, voelen en handelen, wat in het Westen meestal tot het geestelijke domein wordt gerekend. Het geheel wordt onderverdeeld in 25 tattva's, waaronder de prakrti, het intellect (buddhi), het ik-bewustzijn, de zintuiglijke vermogens, de rede (vac), de zintuigen en de vijf elementen en daar tegenover de purusa. De drie guna's zijn daarbij verantwoordelijk voor de dynamiek van de cyclus van ontstaan en ondergang. Daarbij is de eenheid van prakrti en purusa slechts een schijnbare eenheid, zoals een kleurloos kristal rood kleurt als er een rode bloem achter gehouden wordt. De weg naar moksa ligt in het inzicht dat de purusa geen deel uitmaakt van de wereld met zijn lijden en dat de prakrti zonder het bewustzijn van de purusa geen lijden voelt. El sistemas o docente sāṃkhya o sankhia (literalmente 'enumeración', en idioma sánscrito) es una de las seis dárshanas o doctrinas clásicas del hinduismo. De entre todas ellas, el samkhia es posiblemente la más antigua. Tradicionalmente se considera que fue fundada por el sabio Kapila, aunque no hay verificación histórica posible ni hay evidencia alguna que lo pruebe. Los elementos de las ideas proto-Samkhya ya se notan en el período de los primeros Upanishads.​ Sāṃkhya era una tradición filosófica dualista basada en el Samkhyakarika (circa 320-540 d. C.).​ La mayoría de los eruditos afirman que originalmente era una escuela del pensamiento ateo. Más tarde pasó a ser uno de los seis sistemas astika, o sea, que cree en la existencia de Dios y que reconoce la autoridad del Rig-veda (el texto más antiguo de la literatura de la India, de mediados del II milenio a. C.). La epistemología Sāmkhya acepta tres pramanas (pruebas) como el único medio confiable de obtener conocimiento; pratyakṣa (percepción), anumāṇa (inferencia) y śabda (palabra / testimonio de fuentes confiables).​ Esta escuela desarrolló una exposición teórica de la evolución de la conciencia y la materia. Las fuentes de Sāmkhya argumentan que el universo consiste en dos realidades, puruṣa (conciencia) y prakṛti (materia). El purusha es el ser consciente, estable y libre de todas las cualidades materiales. El alma es la silenciosa espectadora de la materia (prakriti), que consta de tres guna (predisposiciones o cualidades): sat-tuá, lo eterno, el mantenimiento, la bondad; rayas pasión creativa (vista peyorativamente) y tamas, ignorancia, oscuridad, estupidez. Se considera la primera descripción conocida del modelo del universo. Este modelo ha sido interpretado en diferentes versiones restringidas, en particular por las cuatro principales religiones de la India antigua: el hinduismo, el budismo, el yainismo y shivaísmo. Como lo muestra el Sūṁkhyapravacana Sūtra (siglo XIV d. C.), Sāmkhya continuó desarrollándose durante todo el período medieval indio. En el hinduismo actual no existe la escuela sāṃkhya como tal, pero su influencia se percibe en las doctrinas del yoga y el vedanta, aunque el yoga permitió la existencia de un Dios, mientras que la mayoría de los pensadores de Sāṃkhya criticaron esta idea.​ 상키아 학파(Sāṃkhya 學派) 또는 샹캬 학파는 힌두교의 정통 육파철학 중의 하나로, 불교 경전 및 논서에서는 수론파(數論派)로 한역(漢譯)되어 불리고 있다. 힌두교의 전통에 따르면, 상키아 학파의 시조는 (Kapila: BC 4~3세기)이다. 그러나 현존하고 있는 가장 오랜 원전은 (Iśvarakṛṣṇa · 자재흑 · 自在黑: AD 4세기 또는 3세기)의 《(Sāṁkhya Kārikā)》이다. 상키아 학파는 힌두교의 정통 육파철학 중 가장 오랜 학파이다. 산스크리트어 상키아(सांख्य · Sāṁkhya)의 문자 그대로의 뜻은 "숫자(Number)"로, 이 때문에 상키아 학파는 수론파(數論派)로 한역되었다. 이 때의 수(數)는 숫자 자체가 아니라 "수열 또는 나열(enumeration)"을 의미하는데, 즉 삼키아 학파(수론파)라는 명칭은 우주의 전개 원리들을 순차적으로 나열하고 있기 때문에 붙여진 명칭이다. 상키아 학파에서는 두 가지 근본 원리인 푸루샤(Purusa · Cosmic Spirit)와 (Prakriti · Cosmic Substance)를 포함한 총 을 통해 우주를 구성하고 있는 여러 계층적 구성 부분들을 밝히고 있으며 또한 우주의 전개와 해체를 설명하고 있다. 그런데, 힌두 철학자들에 따르면, 이러한 25가지의 우주적 전개 원리들을 보여주는 상키아 학파의 철학은 이론에 그치고 마는 형이상학적 담론 또는 이 결코 아니며, 뚜렷한 목적을 가지고 제공되는, 존재 즉 인간과 우주에 대한 철학적 설명 또는 견해이다. 상키아 철학의 목적은 고의 원인을 영원히 제거할 지식을 제공하여서 영혼이 속박으로부터 벗어나게 하려는 것("모크샤 · 해탈")이다. Самкх'я або санкх'я (санскр. सांख्य, IAST: sāṃkhya IAST — «перелік») — одна з шести ортодоксальних шкіл класичної індійської філософії. Традиційно засновником школи самкх'я вважається мудрець Капіла, хоча історично це підтвердити неможливо. Самкх'я одна з найстаріших філософських шкіл в Індії. Самкх'я належить до тих індійських філософських систем, які називають ортодоксальними (астіка), оскільки вони визнають авторитет Вед. Основний текст цієї школи Самкх'я-каріка написаний приблизно в 200 році. В наші часи школа самкх'я не існує в чистому вигляді, хоча її вплив зберігається в школах йоги та веданти. Санкх'я належить до дуалістичних філософських систем. Вона розглядає Всесвіт як взаємодію двох першооснов: пуруші (свідомості) та пракріті (матеріальних явищ). Пракріті роздвоюється на живе та неживе. З другого боку, пуруша розпадається на безліч індивідуальних одиниць свідомості джива, що зливаються з тілами й розумом живої частини пракріті. Samkhya or Sankya (/ˈsɑːŋkjə/; Sanskrit सांख्य), IAST: sāṅkhya) is a dualistic school of Indian philosophy. It views reality as composed of two independent principles, puruṣa ('consciousness' or spirit); and prakṛti, (nature or matter, including the human mind and emotions). Puruṣa is the witness-consciousness. It is absolute, independent, free, beyond perception, above any experience by mind or senses, and impossible to describe in words. Unmanifest prakriti is matter or nature. It is inactive, unconscious, and is a balance of the three guṇas (qualities or innate tendencies), namely sattva , rajas, and tamas. When prakṛti comes into contact with Purusha this balance is disturbed, and Prakriti becomes manifest, evolving twenty-three tattvas, namely intellect (buddhi, mahat), ego (ahamkara) mind (manas); the five sensory capacities; the five action capacities; and the five "subtle elements" or "modes of sensory content" (tanmatras), from which the five "gross elements" or "forms of perceptual objects" (earth, water, fire, air and space) emerge, in turn giving rise to the manifestation of sensory experience and cognition. Jiva ('a living being') is the state in which purusha is bonded to prakriti. Human experience is an interplay of the two, purusha being conscious of the various combinations of cognitive activities. The end of the bondage of purusha to prakriti is called liberation or kaivalya (isolation). Samkhya's epistemology accepts three of six pramanas ('proofs') as the only reliable means of gaining knowledge, as does yoga. These are pratyakṣa ('perception'), anumāṇa ('inference') and śabda (āptavacana, meaning, 'word/testimony of reliable sources'). Sometimes described as one of the rationalist schools of Indian philosophy, it relied exclusively on reason. While samkhya-like speculations can be found in the Rig Veda and some of the older Upanishads, some western scholars have proposed that Samkhya may have non-Vedic origins, and developed in ascetic milieus. Proto-samkhya ideas developed from the 8th/7th c. BCE onwards, as evidenced in the middle Upanishads, the Buddhacharita, the Bhagavad Gita, and the Mokshadharma-section of the Mahabharata. It was related to the early ascetic traditions and meditation, spiritual practices, and religious cosmology, and methods of reasoning that result in liberating knowledge (vidya, jnana, viveka) that end the cycle of dukkha (suffering) and rebirth. allowing for "a great variety of philosophical formulations." Pre-karika systematic Samkhya existed around the beginning of the first millennium CE. The defining method of Samkhya was established with the Samkhyakarika (4th c. CE). The oldest strands of Samkhya may have been theistic or nontheistic, but with its classical systematization in the early first millennium CE the existence of a deity became irrelevant. Samkhya is strongly related to the Yoga school of Hinduism, for which it forms the theoretical foundation, and it was influential on other schools of Indian philosophy. Sánkhja, v dévanágarí सांख्य, je jedna ze šesti ortodoxních škol indické filosofie. Zakladatelem je všeobecně uznáván světec Kapila, nikoli však pravédský rishij Kapila, nýbrž stejnojmenný guru z 6. nebo 5. století před Kristem. Sánkhja je považována za nejstarší filosofický systém hinduistické tradice založený na principech dualismu. Vliv této filosofické školy je znatelný jak v pozdější védántské filosofii, tak i ve filosofii jógy. Historicky lze tuto filosofickou školu sice spojovat s hinduismem, ale ve své původní podobě měla větší souvislost s buddhismem, kterým byla ovlivněna. Kapila žil krátce po úmrtí Buddhy a jeho učení ho pravděpodobně ovlivnilo. Známý spis pojednávající o sánkhje je Sánkhja káriká (200 př. n. l.) přisuzovaný Íšvara Kršnovi. Další druh sánkhji (bhágavata sánkhja) učí Kapila, syn Dévahúti (Dévahútiputra Kapila) v Bhágavata puráně 3.25-33. Tato sánkhja uznává jako další kategorii kála (čas).
gold:hypernym
dbr:Schools
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Samkhya?oldid=1122692581&ns=0
dbo:wikiPageLength
87293
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Samkhya