This HTML5 document contains 369 embedded RDF statements represented using HTML+Microdata notation.

The embedded RDF content will be recognized by any processor of HTML5 Microdata.

Namespace Prefixes

PrefixIRI
n57http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:
dbthttp://dbpedia.org/resource/Template:
n50http://dbpedia.org/resource/NSDAP/
dbpedia-nohttp://no.dbpedia.org/resource/
dbpedia-svhttp://sv.dbpedia.org/resource/
wikipedia-enhttp://en.wikipedia.org/wiki/
dbpedia-bghttp://bg.dbpedia.org/resource/
dbrhttp://dbpedia.org/resource/
dbpedia-shhttp://sh.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hrhttp://hr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-arhttp://ar.dbpedia.org/resource/
dbpedia-hehttp://he.dbpedia.org/resource/
n8http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:FilePath/
n27http://dbpedia.org/resource/Wikt:
dbpedia-frhttp://fr.dbpedia.org/resource/
dctermshttp://purl.org/dc/terms/
dbpedia-cshttp://cs.dbpedia.org/resource/
rdfshttp://www.w3.org/2000/01/rdf-schema#
dbpedia-azhttp://az.dbpedia.org/resource/
dbpedia-kkhttp://kk.dbpedia.org/resource/
rdfhttp://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#
n24http://dbpedia.org/resource/File:
dbphttp://dbpedia.org/property/
dbpedia-eohttp://eo.dbpedia.org/resource/
dbpedia-euhttp://eu.dbpedia.org/resource/
xsdhhttp://www.w3.org/2001/XMLSchema#
dbpedia-ukhttp://uk.dbpedia.org/resource/
dbpedia-srhttp://sr.dbpedia.org/resource/
dbohttp://dbpedia.org/ontology/
n21http://goliath.ecnext.com/coms2/gi_0199-2147235/
dbpedia-vihttp://vi.dbpedia.org/resource/
dbpedia-pthttp://pt.dbpedia.org/resource/
dbpedia-skhttp://sk.dbpedia.org/resource/
dbchttp://dbpedia.org/resource/Category:
n52http://www.ieg-mainz.de/likecms/
dbpedia-dehttp://de.dbpedia.org/resource/
dbpedia-plhttp://pl.dbpedia.org/resource/
dbpedia-ruhttp://ru.dbpedia.org/resource/
yagohttp://dbpedia.org/class/yago/
dbpedia-rohttp://ro.dbpedia.org/resource/
wikidatahttp://www.wikidata.org/entity/
goldhttp://purl.org/linguistics/gold/
dbpedia-nlhttp://nl.dbpedia.org/resource/
n18https://global.dbpedia.org/id/
yago-reshttp://yago-knowledge.org/resource/
n32http://www.radio.cz/en/article/
dbpedia-ithttp://it.dbpedia.org/resource/
dbpedia-cahttp://ca.dbpedia.org/resource/
provhttp://www.w3.org/ns/prov#
foafhttp://xmlns.com/foaf/0.1/
dbpedia-zhhttp://zh.dbpedia.org/resource/
n53http://www.ieg-ego.eu/
dbpedia-kohttp://ko.dbpedia.org/resource/
dbpedia-behttp://be.dbpedia.org/resource/
dbpedia-trhttp://tr.dbpedia.org/resource/
dbpedia-fahttp://fa.dbpedia.org/resource/
dbpedia-eshttp://es.dbpedia.org/resource/
freebasehttp://rdf.freebase.com/ns/
owlhttp://www.w3.org/2002/07/owl#

Statements

Subject Item
dbr:Volksdeutsche
rdf:type
yago:Traveler109629752 yago:YagoLegalActor yago:YagoLegalActorGeo yago:LivingThing100004258 yago:PhysicalEntity100001930 yago:Whole100003553 yago:Migrant110314952 yago:Object100002684 yago:Person100007846 yago:Emigrant110051975 yago:WikicatGermanEmigrants yago:CausalAgent100007347 yago:Organism100004475
rdfs:label
Volksdeutsche Volksdeutsche Volksdeutsche Volksdeutsche Folktyskar فولكس دويتشه Volksdeutsche Volksdeutsche Volksdeutsche Volksdeutsche Фольксдойче Volksduitsers 德意志裔人 Volksdeutsche Volksdeutsche Фольксдойче 민족독일인 Volksdeutsche
rdfs:comment
Volksdeutsche (al plurale Volksdeutschen) è una parola tedesca che significa "tedesco etnico". Il termine venne usato a partire dalla fine del XIX secolo per indicare gli appartenenti a comunità di etnia (concetto linguistico-culturale) tedesca che erano rimaste al di fuori dei confini del Secondo Reich dopo la sua formazione nel 1871. Volksdeutsch indica quindi i tedeschi etnici fuori dallo Stato tedesco e privi della cittadinanza di quest'ultimo, mentre la parola Reichsdeutsch indica i tedeschi etnici residenti nel Reich e perciò provvisti di cittadinanza tedesca. في المصطلحات الألمانية النازية، فولكس دويتشهVolksdeutsche (تلفظ ألماني: [ˈfɔlksˌdɔʏtʃə] كانوا «أشخاصًا لغتهم وثقافتهم من أصول ألمانية لكنهم لا يحملون الجنسية الألمانية». هذا المصطلح الجمع nominalised من volksdeutsch، مع Volksdeutsche تدل على امرأة واحدة، وVolksdeutsche (ص)، ذكر المفرد. نقلت كلمات فولك وvölkisch معاني «الشعبية». تمزقت هوية فولكس دويتشه (اشخاص من العرق الألماني في ذلك الوقت) كأوسلديديوتش (الألمان في الخارج أو الشتات الألماني) وتحولوا إلى فولكس دويتشه في عملية التطرف الذاتي. أعطت هذه العملية النظام النازي النواة التي حولها تم تأسيس Volksgemeinschaft الجديد عبر الحدود الألمانية. Volksdeutsche (Germanoj laŭ nacieco) estas iama markigo precipe por personoj, kies gepatra lingvo estis germana, kaj kiuj vivis en Eŭropo ekster ŝtatoj kun germana majoritato (komp. ). Ili ofte havia ŝtatanecon de negermana ŝtato, kiel ekz. alzacanoj kaj germanaj lorenanoj en Francio (eksa Alzaco-Loreno), germanaj minoritatoj en provinco Lieĝo (plejparte urboj Eupen kaj Malmedy) en Belgio, germanaj poznananoj, okcident- kaj orientaj prusoj, aŭ ekz. suprasilezaj germanojn en Pollando kaj Ĉeĥoslovakio. Етнічні німці (нім. Volksdeutsche), або фольксдойче, фольксдойчі — загальна назва німецьких національних меншин у Європі напередодні та в роки Другої світової війни 1939—1945. 1936 року у Німеччині з метою встановлення централізованого нагляду за субсидуванням установ й організацій Фольксдойче у зарубіжних країнах створено Центральне бюро Фольксдойче. Volksdeutsche (Němci podle národnosti) je někdejší označení především pro osoby, jejichž mateřským jazykem byla němčina, a kteří žili v Evropě mimo státy s německou majoritou (srov. Říšští Němci). Často měli státní příslušnost neněmeckého státu, jako např. Alsasové a Němečtí Lotrinkové ve Francii (bývalé Alsasko-Lotrinsko), německé menšiny v provincii Lutych (převážně města Eupen a Malmedy) v Belgii, němečtí Poznaňci, Západní a Východní Prusové, nebo třeba Hornoslezští Němci v Polsku a Československu. In Nazi German terminology, Volksdeutsche (German pronunciation: [ˈfɔlksˌdɔʏtʃə]) were "people whose language and culture had German origins but who did not hold German citizenship". The term is the nominalised plural of volksdeutsch, with Volksdeutsche denoting a singular female, and Volksdeutsche(r), a singular male. The words Volk and völkisch conveyed the meanings of "folk". Volksdeutsche were further divided into "racial" groups—minorities within a state minority—based on special cultural, social, and historic criteria elaborated by the Nazis. 德意志裔人(德語:Volksdeutsche),指的是在一次大战后居住在德意志(德国、奥地利)国外——母语以德语为主的多数聚居区,或与德国或奧地利有血缘关系的欧洲居民。例如:位于法国的阿尔萨斯、洛林地区,位于比利时的东比利时,以及波兰境内的波森省、东普鲁士、西普鲁士、上西里西亚。另外还有部分位于奥匈帝国(奧地利地區以外)中,讲德语为主的少数民族聚居区,他们大多分布在:南斯拉夫、罗马尼亚、捷克斯洛伐克境内的苏台德和,意大利波尔扎诺自治省都称为“德意志裔人”。更广泛的说,奥地利人、盧森堡人、瑞士德语区、列支敦斯登人,都全都包括在内。 ( 다른 뜻에 대해서는 문서를 참고하십시오.) 민족독일인(독일어: Volksdeutsche 폴크스도이체[ˈfɔlksˌdɔʏtʃə][*])은 나치 독일에서 시민권과 무관하게 민족적으로 독일인인 사람, 즉 독일계 외국인을 말한다. 이는 나치 독일이 시민권이 아닌 민족성을 국민의 구분수단으로 삼음으로써 독일의 본래 국경 너머에 사는 독일계 사람은 유대계 혈통만 안 섞여 있다면 모두 독일국의 국민이라고 규정하는 데 사용되었다. 이와 반대로 독일 본토에 사는 독일인은 국가독일인이라고 했다. 민족독일인들은 국가독일인들과 달리 노동 또는 투표를 위한 법적 시민권을 증명할 서류를 가지지 못했다. 체코슬로바키아, 폴란드, 유고슬라비아 등의 민족독일인들은 나치를 열렬히 지지하였으며, 일부는 민족독일인 자위단이라는 준군사조직을 만들어 나치의 인종학살정책에 적극 협조하였다. El terme Volksdeutsche (literalment, 'pertanyent al poble alemany') va ser utilitzat durant el Tercer Reich per designar persones d'origen alemany. En general, de nuclis de cultura i idioma alemany a diverses parts d'Europa. Considerats aris, podien formar part de les organitzacions polítiques nacionalsocialistes o de les forces armades. Malgrat que per evitar que entre ells s'infiltressin espies solien col·locar-los en llocs de menor responsabilitat on poguessin ser objecte de discreta vigilància. Volksdeutsche (alemães étnicos) é um termo histórico que surgiu no início do século XX para descrever os alemães étnicos que viviam fora (ou mais precisamente, nasceram fora) do Reich. Contrasta com o termo Reichsdeutsche ou alemães imperiais, os cidadãos alemães residentes na Alemanha. O termo também contrasta com o termo moderno Auslandsdeutsche (alemães no estrangeiro), que geralmente representa os cidadãos alemães residentes em outros países. Folktyskar (tyska: Volksdeutsche) var i Nazityskland en benämning, införd 1938, på tyska minoriteter bosatta utomlands och som inte hade tyskt medborgarskap, till skillnad från rikstyskar (tyska: Reichsdeutsche). Under andra världskriget användes olika grader för att klassificera folktyskar, där klass 1 och 2 användes för infödda tyskar, medan klasserna 3 och 4 för icke-tyskar som skrev på en Volksliste, det vill säga ville bli naturaliserade. Exempelvis fanns det, i de polska områden som anslöts till Nazityskland, cirka 1 miljon folktyskar av klass 1 och 2 samt 1,7 miljoner av klass 3 och 4. Inom generalguvernementet fanns det 120 000 folktyskar. Volksdeutsche (pol. etniczni Niemcy lub folksdojcze) – określenie stosowane do 1945 (w Austrii i po 1945) wobec osób pochodzenia niemieckiego, zamieszkujących poza granicami Niemiec według stanu granic na koniec 1937, którzy nie posiadali niemieckiego ani austriackiego obywatelstwa (Reichsdeutscher) w takich państwach jak Francja, Belgia, Dania, Luksemburg, część Szwajcarii oraz na obszarach dawnego osadnictwa niemieckiego w Polsce (Poznańskie, Górny Śląsk, Pomorze Gdańskie, Łódź i inne), w Czechosłowacji (Kraj Sudetów i Karpaty, głównie Spisz), Rumunii czy na Litwie (okręg Kłajpedy). Фо́льксдойче (нем. Volksdeutsche) — обозначение «этнических германцев» (см. Фольксгеноссе) до 1945 года, которые жили в диаспоре, то есть за пределами Германии. В отличие от «рейхсдойче» (нем. Reichsdeutsche, «германцев рейха»), принадлежность к «фольксдойче» («германскость») устанавливалась по отдельным признакам — по «семейной истории» (были ли родители немцами), по немецкому языку как родному, по имени, по церковным записям и т. п. В данной статье также раскрывается и обобщается значение термина фольксдойче как этнической группы немцев, живущих вне границ национального государства. Volksdeutsche war in der Zeit des Nationalsozialismus eine Bezeichnung für außerhalb des Deutschen Reichs in den Grenzen von 1937 und Österreichs lebende Personen deutscher Volkszugehörigkeit und nichtdeutscher Staatsangehörigkeit, vor allem in Ost- und Südosteuropa. Davor war es üblich, sie als „Auslandsdeutsche“ zu bezeichnen. El término Volksdeutsche (pronunciación en alemán: /ˈfɔlksˌdɔʏtʃə/; lit., ‘perteneciente al pueblo alemán’) fue una expresión utilizada durante el Tercer Reich para designar a «personas cuyo idioma y cultura tenían orígenes alemanes, pero que no tenían la ciudadanía alemana».​ El término es el plural nominalizado de volksdeutsch, donde Volksdeutsche denota una mujer singular y Volksdeutsche(r), un hombre singular. Les Volksdeutsche (littéralement « Allemand par le peuple ») sont des populations vivant hors des États à population majoritairement allemande et dont elles n'ont pas la nationalité, mais qui se définissent (ou sont définies) ethniquement ou culturellement comme allemandes. C'est un terme allemand, forgé au début du XXe siècle et ultérieurement investi de connotations raciales et nationalistes. Volksdeutsche (euskaraz Alemaniar Herritarra) Hirugarren Reich garaian alemaniar jatorria zuten baina Reichan bizi ez ziren alemaniar jatorriko pertsona oro izendatzeko erabili zen hitza da. Gehienbat, alemaniera hitz egiten zuten eta kultura alemana mantentzen zuten biztanleak ziren. Bigarren Mundu Gerrararte alemaniar jatorriko gutxiengo garrantzitsuak zeuden besteak beste Txekoslovakian (berezki Sudeteak), Hungarian, Errumanian, Polonian, Baltikoan eta Sobietar Batasunean. Volksduitsers (Duits: Volksdeutsche, synoniem: Auslanddeutsche) was de term die tijdens het nationaal-socialisme gebruikt werd om Duitstaligen aan te duiden die als afzonderlijke volksgroep buiten Duitsland (en buiten Oostenrijk en Zwitserland), meestal reeds eeuwenlang, woonden. De term slaat op de etnische Duitstalige minderheden in Midden- en Oost-Europa, maar wordt soms ook op Duitse immigranten in de Nieuwe Wereld toegepast. Men moest Volksduitsers onderscheiden van Rijksduitsers (Reichsdeutsche), dat wil zeggen, staatsburgers van het Duitse Rijk zoals het tussen 1871 en 1945 bestond (na 1938 met inbegrip van Oostenrijk). Toen het nationaalsocialistische Duitsland Midden- en gedeeltelijk Oost-Europa had bezet, werden vanuit Duitsland aangevoerd ambtenaren- en politiepersoneel, evenals
foaf:depiction
n8:German_cavalry_enters_the_Polish_city_of_Łódź_Litzmannstadt_greeted_by_members_of_the_city_considerable_ethnic_German_community.jpg n8:Die_'großzügigste_Umsiedlungsaktion'_with_Poland_superimposed,_1939.jpg n8:Osadnictwo_niemieckie_na_wschodzie.png n8:Vertreibung.jpg n8:Wiec_warszawskich_volksdeutschów_w_sali_Roma.jpg n8:Volksdeutsche_Gemeinschaft.jpg n8:Volksdeutsche_decorated_by_Hitler.jpg n8:Bundesarchiv_Bild_137-058147,_Wartheland,_Transport_von_Umsiedlern.jpg n8:Inspection_of_Selbstschutz_unit_in_Bydgoszcz.jpg n8:Bundesarchiv_Bild_121-0693,_Graz,_Bahnhof,_Volksdeutsche_Umsiedler.jpg n8:Nur_fur_deutsche.jpg n8:Bundesarchiv_Bild_183-E12311,_Ankunft_baltendeutscher_Umsiedler.jpg n8:Bundesarchiv_Bild_183-E12315,_Warthegau,_Baltendeutsche_Umsiedler.jpg n8:Bundesarchiv_Bild_183-J09397,_Lodz,_Millionster_Umsiedler_im_Wartheland.jpg n8:Bundesarchiv_Bild_146-1972-026-51,_Anschluss_sudetendeutscher_Gebiete.jpg n8:Deutsche_Siedlungsgebiete_in_Osteuropa_1925.jpg
dcterms:subject
dbc:German_diaspora dbc:Collaboration_with_the_Axis_Powers dbc:Ethnonyms dbc:German_words_and_phrases
dbo:wikiPageID
71963
dbo:wikiPageRevisionID
1119660699
dbo:wikiPageWikiLink
dbr:Heimkehr dbr:Nur_für_Deutsche dbr:The_Red_Terror_(film) dbr:Potsdam_Agreement dbr:Upper_Silesia dbc:German_diaspora dbr:West_Prussia dbr:Areas_annexed_by_Germany dbr:Volga_German_Autonomous_Soviet_Socialist_Republic dbr:Kazakhstan dbr:Wielkopolska dbr:Berlin dbr:Paul_Blobel dbr:Heinrich_Himmler dbr:Indigenous_peoples_of_the_Americas dbr:Occupation_of_Poland_(1939–1945) dbr:Colonisation dbr:Deutsche_Volksliste dbr:Ethnic_cleansing dbr:Abwehr dbr:Polish_areas_annexed_by_Nazi_Germany dbr:Fifth_column dbr:Kingdom_of_Romania dbr:Führerprinzip dbr:Nation_state dbr:Danzig-West_Prussia dbr:Heimatvertriebene dbr:Nuremberg_Trials dbr:Neologism dbr:Austro-Hungarian_Empire dbr:Volga_German dbr:Latvia dbr:World_War_II dbr:German_Empire dbr:Łódź dbr:SS dbr:Banat dbr:Galicia_(Central_Europe) dbr:Baltic_states dbr:Wehrmacht dbr:Rassenschande dbr:Ludwig_Wolff dbr:Second_Republic_of_Poland n24:Vertreibung.jpg dbr:Germanic_peoples dbr:Doris_Bergen dbr:Weimar_Republic dbr:Auslandsdeutsche dbr:First_Partition_of_Poland dbr:German_Quarter dbr:Federal_Expellee_Law dbr:Soviet_Union dbr:Austrians n24:Inspection_of_Selbstschutz_unit_in_Bydgoszcz.jpg dbr:Baltic_German dbr:Pursuit_of_Nazi_collaborators dbr:Ukrainian_People's_Militia dbr:Supreme_Soviet_of_the_USSR dbr:Lithuania dbr:Bohemia n27:volksdeutsch dbr:Baltic_Germans dbr:Warthegau dbr:Sicherheitsdienst dbr:Yiddish dbr:Allied-occupied_Austria dbr:Allied-occupied_Germany dbr:Operation_Tannenberg dbr:Baltic_Sea dbr:Volhynia dbr:Galicia_(Eastern_Europe) dbr:Ethnic_Germans dbr:Goralenvolk dbr:German–Soviet_Border_and_Commercial_Agreement dbr:Frisians_in_Peril dbr:Slavs dbr:Generalplan_Ost dbr:Volga_River dbr:West_Germany dbr:Catherine_II_of_Russia dbr:Imperial_Germans dbr:Pomerania n24:Volksdeutsche_Gemeinschaft.jpg dbr:Czechoslovakia dbr:Polish_Underground_State dbr:Werner_Lorenz dbr:History_of_the_Germans_in_Poland dbr:Joseph_Stalin dbr:Serbia dbr:Invasion_of_Poland dbr:East_Germany dbr:German_nationality_law dbr:Flight_and_expulsion_of_Germans_(1944–50) dbr:Slavonia dbr:Nazi–Soviet_population_transfers dbr:Moscow dbr:Brandenburgers dbr:Holocaust dbr:Bessarabia dbr:Jews dbr:Nazism dbr:Bloody_Sunday_(1939) dbr:World_War_II_evacuation_and_expulsion dbr:Sudeten_Germans dbr:Sudetendeutsches_Freikorps dbr:General_Government dbr:Adolf_Hitler dbr:Umvolkung dbr:Hungarian_people dbr:Blood_and_soil dbr:Transylvanian_Saxons dbr:Russia dbr:Allies_of_World_War_II dbr:Russian_Revolution_of_1917 dbr:Albert_Forster dbr:Flight_and_expulsion_of_Germans_(1944–1950) dbr:Kashubians dbr:Romania dbr:Iroquois dbr:Transylvania dbr:Bogdanovka n24:Bundesarchiv_Bild_146-1972-026-51,_Anschluss_sudetendeutscher_Gebiete.jpg dbr:Nazi_Party dbr:German_Austria dbr:Romani_people dbr:Nazi_Germany dbr:Yugoslavia dbr:Expulsion_of_Poles_by_Germany dbr:Bukovina dbr:Bielsko-Biała dbr:Bukovina_Germans dbr:Völkisch_movement dbr:Pomeranian_Voivodeship_(1919–1939) dbr:Mukachevo dbr:Danube_Swabians dbr:Great_Depression dbr:Peter_I_of_Russia n24:Wiec_warszawskich_volksdeutschów_w_sali_Roma.jpg dbr:Heim_ins_Reich dbr:Warsaw dbr:Provinces_of_Prussia dbr:Operation_Barbarossa dbr:Polish_Government_in_Exile n24:Nur_fur_deutsche.jpg dbc:Collaboration_with_the_Axis_Powers dbr:USSR dbr:Jewish_people dbr:Sudeten_German n24:Die_'großzügigste_Umsiedlungsaktion'_with_Poland_superimposed,_1939.jpg dbr:Stanisław_Adamski dbr:First_Austrian_Republic n24:Deutsche_Siedlungsgebiete_in_Osteuropa_1925.jpg dbr:Frederick_the_Great dbr:English_language dbr:North_Bukovina dbr:7th_SS_Volunteer_Mountain_Division_Prinz_Eugen dbr:Minority_group dbr:Volksgemeinschaft dbr:Jarocin dbr:Province_of_Posen dbr:Yugoslav_Partisans dbr:Deutscher_Volksverband dbr:Gottlob_Berger dbr:Arthur_Greiser dbr:Silesia dbr:Igorka_River dbr:Polish_Corridor dbr:Reichsgau_Danzig-West_Prussia dbr:Federal_Foreign_Office dbr:Kulturbund_(Yugoslavia) dbc:Ethnonyms dbr:Treaty_of_Versailles dbr:Demographic_estimates_of_the_flight_and_expulsion_of_Germans dbr:Flüchtlinge dbc:German_words_and_phrases dbr:Communist n50:AO dbr:Estonia dbr:Molotov–Ribbentrop_Pact n24:German_cavalry_enters_the_Polish_city_of_Łódź_Litzmannstadt_greeted_by_members_of_the_city_considerable_ethnic_German_community.jpg dbr:Prussian_Partition dbr:Selbstschutz dbr:Gendarme dbr:Menschen_im_Sturm dbr:Vasili_III_of_Russia dbr:Volk_(German_word) dbr:Volksdeutsche_Mittelstelle dbr:Die_goldene_Stadt dbr:Saint_Petersburg dbr:Siberia dbr:Reich_Chancellery dbr:South_Tyrol_Option_Agreement dbr:Ciechocinek dbr:Gauleiter dbr:South_Tyrol dbr:Wilhelm_Deist dbr:Central_Asia n24:Osadnictwo_niemieckie_na_wschodzie.PNG dbr:Golden_Party_Badge
dbo:wikiPageExternalLink
n21:Mutiny-in-the-Balkans-Croat.html n32:25511 n52:index.php n53: n57:0159-2011050904
owl:sameAs
dbpedia-az:Folksdoyçe dbpedia-pl:Volksdeutsche dbpedia-sk:Volksdeutsche freebase:m.0jg6g dbpedia-hr:Volksdeutsche dbpedia-ru:Фольксдойче n18:2uWb2 dbpedia-tr:Volksdeutsche dbpedia-ro:Volksdeutsche dbpedia-vi:Volksdeutsche yago-res:Volksdeutsche dbpedia-uk:Фольксдойче dbpedia-sr:Фолксдојчери dbpedia-de:Volksdeutsche dbpedia-zh:德意志裔人 wikidata:Q313323 dbpedia-fa:فولکس‌دویچه dbpedia-fr:Volksdeutsche dbpedia-no:Folketyskere dbpedia-eu:Volksdeutsche dbpedia-cs:Volksdeutsche dbpedia-ko:민족독일인 dbpedia-sh:Folksdojčeri dbpedia-ar:فولكس_دويتشه dbpedia-bg:Фолксдойче dbpedia-pt:Volksdeutsche dbpedia-eo:Volksdeutsche dbpedia-he:פולקסדויטשה dbpedia-es:Volksdeutsche dbpedia-sv:Folktyskar dbpedia-ca:Volksdeutsche dbpedia-nl:Volksduitsers dbpedia-it:Volksdeutsche dbpedia-be:Фольксдойчэ dbpedia-kk:Фольксдойче
dbp:wikiPageUsesTemplate
dbt:Infobox dbt:Reflist dbt:Multiple_image dbt:Reichsmark dbt:Further dbt:Interlanguage_link dbt:Main dbt:Italic_title dbt:Cite_book dbt:ISBN dbt:Citation_needed dbt:Citation dbt:Portal dbt:IPA-de dbt:About dbt:Short_description dbt:German_people
dbo:thumbnail
n8:Bundesarchiv_Bild_146-1972-026-51,_Anschluss_sudetendeutscher_Gebiete.jpg?width=300
dbp:above
Volksdeutsche
dbp:caption
Arthur Greiser welcoming the millionth resettler of German ethnicity during the "Heim ins Reich" action from Central and Eastern Europe to occupied Poland - March 1944. Volksdeutsche meeting in occupied Warsaw, 1940. Resettled Baltic Germans take possession of their new homes in Warthegau after the forced abandonment by the legitimate Polish owners. Volksdeutsche of Łódź greeting German cavalry in 1939. Baltic German settlers are shown around their new possession in occupied Poland in November 1939 Volksdeutsche resettling after the Soviet occupation of Eastern Poland Poles of German ethnicity decorated Golden Party Badge by Adolf Hitler in Berlin after Invasion of Poland in 1939. From left: Ludwig Wolff head of Deutscher Volksverband from Łódź, Otto Ulitz from Katowice, Gauleiter Josef Wagner, Mayor Rudolf Wiesner from Bielsko-Biała, Obergruppenführer Werner Lorenz, senator Erwin Hasbach from Ciechocinek, Gero von Gersdorff from Wielkopolska, Weiss from Jarocin. Volkdeutsche resettling after the Soviet occupation of Bukovina and Bessarabia in 1940 Volksdeutsche of Sudetendeutsches Freikorps in Czechoslovakia, 1938.
dbp:direction
vertical
dbp:image
Bundesarchiv Bild 121-0693, Graz, Bahnhof, Volksdeutsche Umsiedler.jpg Volksdeutsche decorated by Hitler.jpg Bundesarchiv Bild 183-E12311, Ankunft baltendeutscher Umsiedler.jpg Bundesarchiv Bild 137-058147, Wartheland, Transport von Umsiedlern.jpg Bundesarchiv Bild 183-E12315, Warthegau, Baltendeutsche Umsiedler.jpg Bundesarchiv Bild 183-J09397, Lodz, Millionster Umsiedler im Wartheland.jpg 320
dbp:width
220
dbo:abstract
Volksdeutsche war in der Zeit des Nationalsozialismus eine Bezeichnung für außerhalb des Deutschen Reichs in den Grenzen von 1937 und Österreichs lebende Personen deutscher Volkszugehörigkeit und nichtdeutscher Staatsangehörigkeit, vor allem in Ost- und Südosteuropa. Davor war es üblich, sie als „Auslandsdeutsche“ zu bezeichnen. Nach 1945 wurden das Reichsbürgergesetz von 1935 und die zugehörigen Verordnungen, die den nationalsozialistischen Begriff der Volkszugehörigkeit auf „deutsches und artverwandtes Blut“ zurückführten, außer Kraft gesetzt. Der Volksbund der Deutschen im Ausland, der für die SS die politischen Organisationen der „Volksdeutschen“ geführt hatte, wurde 1945 mit dem Kontrollratsgesetz Nr. 2 verboten. Im Artikel 116 des Grundgesetzes wurde der Begriff der deutschen Volkszugehörigkeit neu bestimmt und die Frage der deutschen Staatsangehörigkeit geregelt. Volksdeutsche (al plurale Volksdeutschen) è una parola tedesca che significa "tedesco etnico". Il termine venne usato a partire dalla fine del XIX secolo per indicare gli appartenenti a comunità di etnia (concetto linguistico-culturale) tedesca che erano rimaste al di fuori dei confini del Secondo Reich dopo la sua formazione nel 1871. Volksdeutsch indica quindi i tedeschi etnici fuori dallo Stato tedesco e privi della cittadinanza di quest'ultimo, mentre la parola Reichsdeutsch indica i tedeschi etnici residenti nel Reich e perciò provvisti di cittadinanza tedesca. El terme Volksdeutsche (literalment, 'pertanyent al poble alemany') va ser utilitzat durant el Tercer Reich per designar persones d'origen alemany. En general, de nuclis de cultura i idioma alemany a diverses parts d'Europa. Considerats aris, podien formar part de les organitzacions polítiques nacionalsocialistes o de les forces armades. Malgrat que per evitar que entre ells s'infiltressin espies solien col·locar-los en llocs de menor responsabilitat on poguessin ser objecte de discreta vigilància. Al Mur Atlàntic n'hi va haver molts que després de passar els primers anys en un còmode destí es van veure impel·lits a defensar el territori després del desembarcament de Normandia (Operació Overlord). Com que estaven menys fanatitzats que els seus camarades del cep alemany, molts es van deixar agafar presoners entre ells el famós , <<el soldat més alt de l'Exèrcit alemany>>: 2,31 d'alçada, 67 de peu, que per una de aquestes casualitats de la vida es va rendir al capdavant Bob Roberts, un britànic de 1.60 m d'alçada. Entre aquests Volksdeutsche i figurà també un català, el lleidatà (1917-?), fill d'alemany i espanyola que passà la resta de la guerra en un camp de concentració británic. Volksdeutsche (Němci podle národnosti) je někdejší označení především pro osoby, jejichž mateřským jazykem byla němčina, a kteří žili v Evropě mimo státy s německou majoritou (srov. Říšští Němci). Často měli státní příslušnost neněmeckého státu, jako např. Alsasové a Němečtí Lotrinkové ve Francii (bývalé Alsasko-Lotrinsko), německé menšiny v provincii Lutych (převážně města Eupen a Malmedy) v Belgii, němečtí Poznaňci, Západní a Východní Prusové, nebo třeba Hornoslezští Němci v Polsku a Československu. In Nazi German terminology, Volksdeutsche (German pronunciation: [ˈfɔlksˌdɔʏtʃə]) were "people whose language and culture had German origins but who did not hold German citizenship". The term is the nominalised plural of volksdeutsch, with Volksdeutsche denoting a singular female, and Volksdeutsche(r), a singular male. The words Volk and völkisch conveyed the meanings of "folk". The Volksdeutsche (ethnic Germans at the time) shed their identity as Auslandsdeutsche (Germans abroad) and morphed into the Volksdeutsche in a process of self-radicalisation. This process gave the Nazi regime the nucleus around which the new Volksgemeinschaft was established across the German borders. Volksdeutsche were further divided into "racial" groups—minorities within a state minority—based on special cultural, social, and historic criteria elaborated by the Nazis. Folktyskar (tyska: Volksdeutsche) var i Nazityskland en benämning, införd 1938, på tyska minoriteter bosatta utomlands och som inte hade tyskt medborgarskap, till skillnad från rikstyskar (tyska: Reichsdeutsche). Under andra världskriget användes olika grader för att klassificera folktyskar, där klass 1 och 2 användes för infödda tyskar, medan klasserna 3 och 4 för icke-tyskar som skrev på en Volksliste, det vill säga ville bli naturaliserade. Exempelvis fanns det, i de polska områden som anslöts till Nazityskland, cirka 1 miljon folktyskar av klass 1 och 2 samt 1,7 miljoner av klass 3 och 4. Inom generalguvernementet fanns det 120 000 folktyskar. I Polen betraktades de som skrev på Volksliste som förrädare, men det finns många dokumenterade fall där dessa personer samarbetade med den polska underjordiska rörelsen.[källa behövs] في المصطلحات الألمانية النازية، فولكس دويتشهVolksdeutsche (تلفظ ألماني: [ˈfɔlksˌdɔʏtʃə] كانوا «أشخاصًا لغتهم وثقافتهم من أصول ألمانية لكنهم لا يحملون الجنسية الألمانية». هذا المصطلح الجمع nominalised من volksdeutsch، مع Volksdeutsche تدل على امرأة واحدة، وVolksdeutsche (ص)، ذكر المفرد. نقلت كلمات فولك وvölkisch معاني «الشعبية». تمزقت هوية فولكس دويتشه (اشخاص من العرق الألماني في ذلك الوقت) كأوسلديديوتش (الألمان في الخارج أو الشتات الألماني) وتحولوا إلى فولكس دويتشه في عملية التطرف الذاتي. أعطت هذه العملية النظام النازي النواة التي حولها تم تأسيس Volksgemeinschaft الجديد عبر الحدود الألمانية. تم تقسيم فولكس دويتشه إلى مجموعات «عرقية» - أقليات داخل أقلية- بناءً على معايير ثقافية واجتماعية وتاريخية خاصة وضعها النازيون. Volksdeutsche (pol. etniczni Niemcy lub folksdojcze) – określenie stosowane do 1945 (w Austrii i po 1945) wobec osób pochodzenia niemieckiego, zamieszkujących poza granicami Niemiec według stanu granic na koniec 1937, którzy nie posiadali niemieckiego ani austriackiego obywatelstwa (Reichsdeutscher) w takich państwach jak Francja, Belgia, Dania, Luksemburg, część Szwajcarii oraz na obszarach dawnego osadnictwa niemieckiego w Polsce (Poznańskie, Górny Śląsk, Pomorze Gdańskie, Łódź i inne), w Czechosłowacji (Kraj Sudetów i Karpaty, głównie Spisz), Rumunii czy na Litwie (okręg Kłajpedy). Volksdeutsche (alemães étnicos) é um termo histórico que surgiu no início do século XX para descrever os alemães étnicos que viviam fora (ou mais precisamente, nasceram fora) do Reich. Contrasta com o termo Reichsdeutsche ou alemães imperiais, os cidadãos alemães residentes na Alemanha. O termo também contrasta com o termo moderno Auslandsdeutsche (alemães no estrangeiro), que geralmente representa os cidadãos alemães residentes em outros países. Este foi um termo utilizado principalmente durante a República de Weimar. Em um sentido mais estrito, Volksdeutsch veio a significar alemães étnicos que viviam no exterior, mas sem a cidadania alemã, ou seja, a justaposição com Reichsdeutsch foi aguçado para denotar a diferença para a cidadania, bem como residência. ( 다른 뜻에 대해서는 문서를 참고하십시오.) 민족독일인(독일어: Volksdeutsche 폴크스도이체[ˈfɔlksˌdɔʏtʃə][*])은 나치 독일에서 시민권과 무관하게 민족적으로 독일인인 사람, 즉 독일계 외국인을 말한다. 이는 나치 독일이 시민권이 아닌 민족성을 국민의 구분수단으로 삼음으로써 독일의 본래 국경 너머에 사는 독일계 사람은 유대계 혈통만 안 섞여 있다면 모두 독일국의 국민이라고 규정하는 데 사용되었다. 이와 반대로 독일 본토에 사는 독일인은 국가독일인이라고 했다. 민족독일인들은 국가독일인들과 달리 노동 또는 투표를 위한 법적 시민권을 증명할 서류를 가지지 못했다. 체코슬로바키아, 폴란드, 유고슬라비아 등의 민족독일인들은 나치를 열렬히 지지하였으며, 일부는 민족독일인 자위단이라는 준군사조직을 만들어 나치의 인종학살정책에 적극 협조하였다. Volksduitsers (Duits: Volksdeutsche, synoniem: Auslanddeutsche) was de term die tijdens het nationaal-socialisme gebruikt werd om Duitstaligen aan te duiden die als afzonderlijke volksgroep buiten Duitsland (en buiten Oostenrijk en Zwitserland), meestal reeds eeuwenlang, woonden. De term slaat op de etnische Duitstalige minderheden in Midden- en Oost-Europa, maar wordt soms ook op Duitse immigranten in de Nieuwe Wereld toegepast. Men moest Volksduitsers onderscheiden van Rijksduitsers (Reichsdeutsche), dat wil zeggen, staatsburgers van het Duitse Rijk zoals het tussen 1871 en 1945 bestond (na 1938 met inbegrip van Oostenrijk). Toen het nationaalsocialistische Duitsland Midden- en gedeeltelijk Oost-Europa had bezet, werden vanuit Duitsland aangevoerd ambtenaren- en politiepersoneel, evenals agrarische en industriële ondernemers, onderscheiden als Rijksduitsers, afkomstig uit het zogenaamde "Altreich", naast de autochtone Duitstalige minderheden in de bezette landen. Mede daarom heeft sinds de oorlog de term Volksduitser een negatieve lading gekregen, in reactie op het nazistische misbruik van deze minderheidsgroepen. Dat kan in Midden- en Oost-Europa een reden zijn om de term juist wel te blijven gebruiken, terwijl de betrokkenen zelf daar juist geen prijs (meer) op stellen. Етнічні німці (нім. Volksdeutsche), або фольксдойче, фольксдойчі — загальна назва німецьких національних меншин у Європі напередодні та в роки Другої світової війни 1939—1945. 1936 року у Німеччині з метою встановлення централізованого нагляду за субсидуванням установ й організацій Фольксдойче у зарубіжних країнах створено Центральне бюро Фольксдойче. На підставі радянсько-німецьких угод 18 вересня 1939 року та 5 вересня 1940-го, німецький уряд одержав право на переселення Фольксдойче до Райху з новоприєднаних до УРСР західноукраїнських територій. Прибл. 256000 німців виїхало з України. Разом з ними виїхала деяка кількість українців (за прибл. даними бл. 10 тис.), що їм вдалося довести своє мішане походження чи під ін. претекстом їх прийняли за Фольксдойче німецькі переселенні комісії. Виїхавши з УРСР, ці українці були приміщені в тимчасових таборах у Німеччині, дехто прийняв німецьке громадянство (т. зв. Райхсдойче), але більшість подавала себе за українців і включилася в укр. життя в Ген. Губернії. Деякі поляки також подавалися за Фольксдойче і пізніше були використані в німецькій адміністрації на укр. землях, при чому виявляли антиукр. ставлення. Справжні німецькі Фольксдойче згодом брали участь у нім. окупаційній адміністрації на території України. Під час німецько-радянської війни 1941—1945 на окупованій німецькою армією території України налічувалося близько 200 000 Фольксдойче (у тому числі понад 29 000 в Галичині), які жили у 486 населених пунктах. З них, за дан. нацистських «спеціалістів» з расових питань, лише 45 000 відповідали необхідним етнічним нормам. Протягом нацистської окупації України Фольксдойче мали ті ж привілеї, якими користувалися німецькі нацменшини в ін. захоплених гітлерівцями землях, перевагу в зачисленні до вищих та середніх ланок адміністративного апарату тощо. Фольксдойче широко залучались до роботи в цивільній адміністрації в Україні, у поліційних органах, військах СС, до охорони об'єктів військового значення, а також до колонізації українських земель у формі т. зв. німецьких поселень. Привілейоване становище німецьких національних меншин спонукало деяких мешканців України (у Галичині та Волині здебільшого поляків) видати себе за Фольксдойче. З відступом німецьких військ з території України частина Фольксдойче відійшла на Захід. Фольксдойче, які залишилися в Україні, були, як правило, звинувачені радянськими каральними органами у співробітництві з окупантами, засуджені на тривалі строки ув'язнення та депортовані у північні області Радянського Союзу. Volksdeutsche (Germanoj laŭ nacieco) estas iama markigo precipe por personoj, kies gepatra lingvo estis germana, kaj kiuj vivis en Eŭropo ekster ŝtatoj kun germana majoritato (komp. ). Ili ofte havia ŝtatanecon de negermana ŝtato, kiel ekz. alzacanoj kaj germanaj lorenanoj en Francio (eksa Alzaco-Loreno), germanaj minoritatoj en provinco Lieĝo (plejparte urboj Eupen kaj Malmedy) en Belgio, germanaj poznananoj, okcident- kaj orientaj prusoj, aŭ ekz. suprasilezaj germanojn en Pollando kaj Ĉeĥoslovakio. Kiel "Volksdeutsche" estis markataj ankaŭ germanfonaj minoritatoj en Aŭstra Imperio kaj pli posta Aŭstrio-Hungario kaj sekvantulaj ŝtatoj krom Aŭstrio - en Jugoslavio, Hungario, Rumanio, Ĉeĥoslovakio (la tn. sudet- kaj karpataj germanoj), en Italio (Sudtirolo). En pli vasta senco estis inter ili malofte envicigataj ankaŭ aŭstroj, Luksemburganoj, germanaj svisoj kaj Liĥtenŝtejnanoj. Antaŭ la jaro 1939 vivis proksimume 8,6 milionoj da germanoj malantaŭ orientaj limoj de la regno: en Ĉeĥoslovakio (3,48 milionoj), en Pollando (1,15 milionoj), en Rumanio (0,75 milionoj), en Hungario (0,6 milionoj), Jugoslavio (0,55 milionoj) en Sovetunio (1,15 milionoj) kaj pluaj 0,6 milionoj en Estonio, Latvio, Litovio (precipe en Klaipėda) kaj en Libera Urbo Dancigo. Post fino de fugcoj kaj forŝovoj en la jaroj 1945–1948 restis nuur proksimuume 4 milionoj en la oriento de Eŭropo. Ilia iama hejmo estas hodiaŭ el pli granda parto jam pasinteco, ĉar sekve de la dua mondmilito ili estis plimuulte ellandigitaj kaj plimuulto el ili ekoĝis nove sur teritorio de hodiauŭa germanlingva spaco (Germanio, Aŭstrio). Kie,l sekvo de la 2-a mondmilito la teritorio kun la germana loĝantaro en Eŭropo malgra ndiĝis je unu triono kaj la germana kulturo perdis je signifo. Фо́льксдойче (нем. Volksdeutsche) — обозначение «этнических германцев» (см. Фольксгеноссе) до 1945 года, которые жили в диаспоре, то есть за пределами Германии. В отличие от «рейхсдойче» (нем. Reichsdeutsche, «германцев рейха»), принадлежность к «фольксдойче» («германскость») устанавливалась по отдельным признакам — по «семейной истории» (были ли родители немцами), по немецкому языку как родному, по имени, по церковным записям и т. п. После поражения в Первой мировой войне значительная часть территории Германии и Австрии была отобрана у них странами-победительницами в качестве контрибуций и репараций вместе с гражданами. Тогда понятие «фольксдойче» стало политическим, а этот его подтекст оставался в активном употреблении до 40—60-х годов XX века. В период существования нацистской Германии (1933—1945) фольксдойче имели особый правовой статус как в пределах самого рейха, так и в генерал-губернаторстве, протекторатах и рейхскомиссариатах, а также в союзных странах. В данной статье также раскрывается и обобщается значение термина фольксдойче как этнической группы немцев, живущих вне границ национального государства. Les Volksdeutsche (littéralement « Allemand par le peuple ») sont des populations vivant hors des États à population majoritairement allemande et dont elles n'ont pas la nationalité, mais qui se définissent (ou sont définies) ethniquement ou culturellement comme allemandes. C'est un terme allemand, forgé au début du XXe siècle et ultérieurement investi de connotations raciales et nationalistes. 德意志裔人(德語:Volksdeutsche),指的是在一次大战后居住在德意志(德国、奥地利)国外——母语以德语为主的多数聚居区,或与德国或奧地利有血缘关系的欧洲居民。例如:位于法国的阿尔萨斯、洛林地区,位于比利时的东比利时,以及波兰境内的波森省、东普鲁士、西普鲁士、上西里西亚。另外还有部分位于奥匈帝国(奧地利地區以外)中,讲德语为主的少数民族聚居区,他们大多分布在:南斯拉夫、罗马尼亚、捷克斯洛伐克境内的苏台德和,意大利波尔扎诺自治省都称为“德意志裔人”。更广泛的说,奥地利人、盧森堡人、瑞士德语区、列支敦斯登人,都全都包括在内。 El término Volksdeutsche (pronunciación en alemán: /ˈfɔlksˌdɔʏtʃə/; lit., ‘perteneciente al pueblo alemán’) fue una expresión utilizada durante el Tercer Reich para designar a «personas cuyo idioma y cultura tenían orígenes alemanes, pero que no tenían la ciudadanía alemana».​ El término es el plural nominalizado de volksdeutsch, donde Volksdeutsche denota una mujer singular y Volksdeutsche(r), un hombre singular. Los Volksdeutsche (alemanes étnicos en ese momento) se despojaron de su identidad como Auslandsdeutsche (diáspora alemana) y se transformaron en Volksdeutsche en un proceso de auto-radicalización.​ Este proceso dio al régimen nazi el núcleo en torno al cual se estableció la nueva Volksgemeinschaft al otro lado de las fronteras alemanas. Por lo general, de núcleos de cultura e idioma alemán en diversas partes de Europa. Considerados arios, podían formar parte de las organizaciones políticas nacionalsocialistas o de las fuerzas armadas. Volksdeutsche (euskaraz Alemaniar Herritarra) Hirugarren Reich garaian alemaniar jatorria zuten baina Reichan bizi ez ziren alemaniar jatorriko pertsona oro izendatzeko erabili zen hitza da. Gehienbat, alemaniera hitz egiten zuten eta kultura alemana mantentzen zuten biztanleak ziren. Bigarren Mundu Gerrararte alemaniar jatorriko gutxiengo garrantzitsuak zeuden besteak beste Txekoslovakian (berezki Sudeteak), Hungarian, Errumanian, Polonian, Baltikoan eta Sobietar Batasunean.
gold:hypernym
dbr:Term
prov:wasDerivedFrom
wikipedia-en:Volksdeutsche?oldid=1119660699&ns=0
dbo:wikiPageLength
50643
foaf:isPrimaryTopicOf
wikipedia-en:Volksdeutsche