. . "Baba (mitolog\u00EDa)"@es . . "Bau, also read Baba (cuneiform: \U0001202D\U00012040\U00012311 dBa-U2), was a Mesopotamian goddess. The reading of her name is a subject of debate among researchers, though Bau is considered the conventional spelling today. While initially regarded simply as a life-giving deity, in some cases associated with the creation in mankind, over the course of the third and second millennia BCE she also acquired the role of a healing goddess. She could be described as a divine midwife. In art she could be depicted in the company of waterfowl or scorpions."@en . . . . . . . . . . . . . "\u0411\u0430\u0431\u0430 (\u0438\u043B\u0438 \u0411\u0430\u0443) \u2014 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0435\u0435 \u0448\u0443\u043C\u0435\u0440\u0441\u043A\u043E\u0435 \u0431\u043E\u0436\u0435\u0441\u0442\u0432\u043E, \u0434\u043E\u0447\u044C \u0432\u0435\u0440\u0445\u043E\u0432\u043D\u043E\u0433\u043E \u0431\u043E\u0433\u0430 \u0410\u043D\u0443. \u0411\u0430\u0431\u0430 \u0431\u044B\u043B\u0430 \u0431\u043E\u0433\u0438\u043D\u0435\u0439 \u0434\u043E\u0441\u0442\u0430\u0442\u043A\u0430 \u0438 \u00AB\u0433\u043E\u0441\u043F\u043E\u0436\u043E\u0439 \u043F\u043B\u043E\u0434\u043E\u0440\u043E\u0434\u0438\u044F\u00BB, \u0447\u044C\u044F \u043F\u0440\u043E\u0438\u0437\u0432\u043E\u0434\u044F\u0449\u0430\u044F \u044D\u043D\u0435\u0440\u0433\u0438\u044F \u043F\u043E\u043C\u043E\u0433\u0430\u043B\u0430 \u043B\u044E\u0434\u044F\u043C \u0438 \u0441\u0442\u0430\u0434\u0430\u043C \u0438\u043C\u0435\u0442\u044C \u043F\u043E\u0442\u043E\u043C\u0441\u0442\u0432\u043E. \u0415\u0451 \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0430\u0441\u0441\u043E\u0446\u0438\u0438\u0440\u043E\u0432\u0430\u043B\u0438 \u0441 \u0431\u043E\u0436\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u043E\u0439 \u0441\u0438\u043B\u043E\u0439 \u0438\u0441\u0446\u0435\u043B\u0435\u043D\u0438\u044F \u0438 \u0441 \u043F\u043E\u0442\u0435\u043D\u0446\u0438\u0430\u043B\u043E\u043C \u043C\u0430\u0433\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0445 \u0437\u0430\u0433\u043E\u0432\u043E\u0440\u043E\u0432. \u0418\u0437\u043E\u0431\u0440\u0430\u0436\u0430\u043B\u0430\u0441\u044C \u043B\u0438\u0431\u043E \u0440\u044F\u0434\u043E\u043C \u0441 \u0441\u043E\u0431\u0430\u043A\u043E\u0439, \u043B\u0438\u0431\u043E \u0432 \u043E\u0431\u043B\u0438\u043A\u0435 \u0441\u043E\u0431\u0430\u043A\u0438. \u0415\u0451 \u043F\u043E\u0447\u0438\u0442\u0430\u043B\u0438 \u0432 \u041B\u0430\u0433\u0430\u0448\u0435 \u043A\u0430\u043A \u0441\u0443\u043F\u0440\u0443\u0433\u0443 \u041D\u0438\u043D\u0433\u0438\u0440\u0441\u0443 \u0438\u043B\u0438 \u041D\u0438\u043D\u0443\u0440\u0442\u044B, \u0433\u0434\u0435 \u043A\u0430\u0436\u0434\u044B\u0439 \u0433\u043E\u0434 \u0438\u0437\u043E\u0431\u0440\u0430\u0436\u0430\u043B\u0438 \u0438\u0445 \u0441\u0432\u0430\u0434\u044C\u0431\u0443 \u043A\u0430\u043A \u0447\u0430\u0441\u0442\u044C \u043D\u043E\u0432\u043E\u0433\u043E\u0434\u043D\u0435\u0433\u043E \u043F\u0440\u0430\u0437\u0434\u043D\u0438\u043A\u0430. \u0412 \u041B\u0430\u0433\u0430\u0448\u0435 \u0413\u0443\u0434\u0435\u0430 \u043F\u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0438\u043B \u0435\u0439 \u0445\u0440\u0430\u043C."@ru . . "Tutelary goddess of Girsu"@en . "Baba o Bau (de Ba\u2019u; ba-u2, con los caracteres u2 y ba6), en la mitolog\u00EDa sumeria y acadia, llamada m\u00E1s tarde Ninisina o Gula, es la diosa de la sanaci\u00F3n y divinidad tutelar de Lagash, hija de la diosa madre Gatumdu y por tanto, nieta del pante\u00F3n supremo sumerio, a quien a veces, al referirse a \u00E9l, llama \"padre\" (lo que puede dar lugar a equ\u00EDvocos). Probablemente tuvo un origen local como diosa madre y tambi\u00E9n se la llamaba \"Se\u00F1ora de la abundancia\", por controlar la fertilidad de los animales y los seres humanos."@es . . . "1122246994"^^ . "Bau (dewi)"@in . "Bust of a goddess, perhaps Bau, from Girsu. Louvre Museum."@en . . . . . . . . . . "Bau, ou Bawa ou encore Baba, est une d\u00E9esse sum\u00E9rienne connue par des sources de la seconde moiti\u00E9 du IIIe mill\u00E9naire av. J.-C. Elle est la fille de An, p\u00E8re de tous les dieux et l'\u00E9pouse (par\u00E8dre) de Ningirsu. Elle est la d\u00E9esse tut\u00E9laire de Lagash, o\u00F9 elle poss\u00E8de un temple. Le roi de Lagash Ur-Bau (\u00AB l'homme de Bau \u00BB) prend son nom en son hommage ; \u00E0 sa suite, les rois Urukagina et Gudea lui vouent un culte particulier. Elle est aussi ador\u00E9e \u00E0 Girsu en tant qu'\u00E9pouse de Ningirsu."@fr . "Baba (ocks\u00E5 Bau, dba-\u00DA, dba-ba6) var en gudinna i sumerisk mytologi. Hon var skyddsgudinna f\u00F6r st\u00E4derna Girsu och Lagash. Baba kallades den \"goda\" eller \"vackra kvinnan\" och \u00E5beropades ofta som en beskyddande och vaktande ande. Hon var ocks\u00E5 \"\u00F6verfl\u00F6dets h\u00E4rskarinna\" vars fruktbara energi hj\u00E4lpte m\u00E4nniskor och boskap att f\u00E5 avkommor. I senare tid associerades hon med helandets gudomliga kraft och med styrkan i magiska trollformler. Under perioden 1830 - 1531 f.Kr. synkretiseras hon med olika l\u00E4kegudinnor s\u00E5som , , och ."@sv . "Bau, also read Baba (cuneiform: \U0001202D\U00012040\U00012311 dBa-U2), was a Mesopotamian goddess. The reading of her name is a subject of debate among researchers, though Bau is considered the conventional spelling today. While initially regarded simply as a life-giving deity, in some cases associated with the creation in mankind, over the course of the third and second millennia BCE she also acquired the role of a healing goddess. She could be described as a divine midwife. In art she could be depicted in the company of waterfowl or scorpions. In sources from Lagash and Girsu, Bau's husband was the god Ningirsu. Among their children were deities such as Igalim, Shulshaga and \u1E2Aegir. While they could still be regarded as a couple in later sources, from the Old Babylonian period onwards Bau was also viewed as the wife of Zababa, the tutelary god of Kish. Another deity associated with her was her attendant goddess Lamma\u0161aga. Most likely for political reasons, Bau also came to be associated, and partially syncretised, with the medicine goddess Ninisina. However, their character was not identical, for example Bau was not associated with dogs and was not invoked against demons in incantations. In the late second millennium BCE she also came to be associated with Gula, and could be equated with her, though texts where they are two separate goddesses are known too. In one case, Bau is described as the deity who bestowed Gula's position upon her. Earliest evidence indicates that Bau's initial cult center was Girsu, and that early on she also came to be worshiped in Lagash. Multiple kings of this city left behind inscriptions which mention her, and some of them, for example Uru'inimgina, referred to her as their divine mother. She is also attested in the theophoric names of many ordinary people. While the area where she was initially worshiped declined in the Old Babylonian period, she was transferred to Kish, and continued to be venerated there as late as in the Neo-Babylonian period. She is also attested in texts from Uruk dating to the Seleucid period."@en . . . . "Baba (gudinna)"@sv . . "Bau (goddess)"@en . . . . "Girsu, Lagash, later Kish"@en . . . "Bau (ou ainda Babu, Bawa ou Baba, um nome que tem origem provavelmente onomatopeica do latido de um c\u00E3o) era uma divindade sum\u00E9ria feminina. Textos encontrados em as ru\u00EDnas de Lagas, datados do reinado do reformador Urucaguina (2364 a.C. - 2342 a.C.) revelam que sua esposa Sasa realizara neg\u00F3cios em nome da rica \"casa da deusa Bau\"."@pt . "Baba (ocks\u00E5 Bau, dba-\u00DA, dba-ba6) var en gudinna i sumerisk mytologi. Hon var skyddsgudinna f\u00F6r st\u00E4derna Girsu och Lagash. Baba kallades den \"goda\" eller \"vackra kvinnan\" och \u00E5beropades ofta som en beskyddande och vaktande ande. Hon var ocks\u00E5 \"\u00F6verfl\u00F6dets h\u00E4rskarinna\" vars fruktbara energi hj\u00E4lpte m\u00E4nniskor och boskap att f\u00E5 avkommor. I senare tid associerades hon med helandets gudomliga kraft och med styrkan i magiska trollformler. Baba ans\u00E5gs vara Ans dotter. Hon var gift med Ningirsu, huvudguden i stadsstaten Lagash. I staden Kish var hon gift med guden Zababa. Baba och Ningirsus barn var gudarna \u0160ul\u0161agana och Igalima, enligt kung Gudeas inskriptioner i Lagash var \"sjulingarna\" ocks\u00E5 deras barn. De tidigaste sp\u00E5ren av dyrkan av Baba \u00E4r fr\u00E5n i Lagash vars huvudstad var Girsu. Hennes tidiga kult verkar ha haft vissa kopplingar till begravningsriter. Vissa offer till henne kallades \"brudg\u00E5vor\", n\u00E5got som har lett vissa forskare att antyda en koppling till ett heligt \u00E4ktenskap mellan henne och hennes make Ningirsu. I Lagash \u00E5terskapades deras \u00E4ktenskapsrit rituellt som del av ny\u00E5rsfestivalen. Under Tredje Ur-dynastin dyrkades Baba fr\u00E4mst i Girsu men hon \u00E5beropades ofta i personnamn. Under den gammal-babyloniska perioden dyrkas hon ocks\u00E5 i Nippur, Isin, Larsa och Ur. Babas huvudsakliga kultplats var hennes tempel i Girsu, hon hade ocks\u00E5 en helgedom i Nannas tempel i Ur. Under perioden 1830 - 1531 f.Kr. synkretiseras hon med olika l\u00E4kegudinnor s\u00E5som , , och ."@sv . . . . . "Bau o forse pi\u00F9 correttamente Baba (d ba-ba, d ba-ba6; successivamente d ba-bu) \u00E8 una delle pi\u00F9 antiche dee sumere, il cui culto risulta pressoch\u00E9 esclusivo della citt\u00E0 di Laga\u0161 e del territorio da questa controllato."@it . . "Bau o forse pi\u00F9 correttamente Baba (d ba-ba, d ba-ba6; successivamente d ba-bu) \u00E8 una delle pi\u00F9 antiche dee sumere, il cui culto risulta pressoch\u00E9 esclusivo della citt\u00E0 di Laga\u0161 e del territorio da questa controllato."@it . ""@en . "Baba (auch Ba\u2019u genannt; ba-u2, wobei das Zeichen u2 auch als ba6 gelesen werden kann) ist eine sumerische Muttergottheit und Stadtg\u00F6ttin von Laga\u0161 und Girsu. Sie war die Tochter von Gatumdu und damit Enkelin des h\u00F6chsten Gottes des sumerischen Pantheons, An, der zum Teil auch als ihr Vater gilt. Ihr Mann war der Staatsgott von Laga\u0161, Ningirsu. Beide haben sieben T\u00F6chter."@de . . . . . "Bau era una deessa amb cos de dona i cap de gos de la mitologia sum\u00E8ria, filla d'An. Era invocada quan calia guarir un malalt, probablement per les qualitats antis\u00E8ptiques de la bava de gos i sovint es posaven figuretes d'argila al costat dels llits dels pacients a manera d'amulet o per afavorir la pres\u00E8ncia de Bau. A Girsu, pel nou any, es duia a terme una cerim\u00F2nia de hieros gamos o matrimoni sagrat on el rei s'aparellava amb la sacerdotessa de Bau per assegurar la renovaci\u00F3 de la seva estirp."@ca . . . . . . . . "Bau atau Baba (aksara paku: \U0001202D\U00012040\U00012311 Dba-u2) adalah dewi pelindung Lagash di peradaban Mesopotamia. Dia kemudian memperoleh peran sebagai dewi tabib, yang dia perankan bersama Gula, Ninisina, Ninkarrak dan Nintinugga. Arti nama Bau tidak diketahui, sementara pembacaannya tidak pasti dan berbagai kemungkinan telah diajukan, termasuk Bau, Baba, Bawu dan Babu. Sementara \"Baba\" adalah bacaan yang relatif umum dalam literatur, bukti yang mendukung dan menentangnya tidak meyakinkan. Edmond Sollberger menganggap \"Bawa\" sebagai bentuk aslinya, dengan Baba menjadi pengucapan yang terakhir, mirip dengan perubahan dari Huwawa ke Humbaba. Maurice Lambert menganggap Baba adalah bacaan Akkadia dan oleh karena itu dalam kesarjanaan seharusnya hanya digunakan dalam konteks Akkadia yang ketat. Richard L. Litke menganggap \"Bau\" sebagai pengucapan yang paling mungkin."@in . . . . . . . . . . . . "Bau (mitologia)"@pt . . . . . "Baba (G\u00F6ttin)"@de . . "Mesopotamian"@en . . . . . . . . . . "Bau lub Baba (sum. dba-u2 lub dba-ba6) \u2013 w mitologii sumeryjskiej bogini czczona w mie\u015Bcie Lagasz, gdzie uwa\u017Cano j\u0105 za c\u00F3rk\u0119 boga Anu i ma\u0142\u017Conk\u0119 boga Ningirsu (lub te\u017C Zababy). Z bogiem Ningirsu mia\u0142a ona mie\u0107 dw\u00F3ch syn\u00F3w \u2013 b\u00F3stwa Ig-alima i Szul-szagana. Do naszych czas\u00F3w zachowa\u0142y si\u0119 liczne dokumenty dotycz\u0105ce ofiar sk\u0142adanych w E-tarsirsir \u2013 jej \u015Bwi\u0105tyniach w Lagasz i Girsu. Na babilo\u0144skich stelach kudurru bogini\u0119 t\u0119 symbolizuje przedmiot, kt\u00F3ry interpretowany jest jako wialnia."@pl . "Abba"@en . . . . "waterfowl, scorpion"@en . . . . . . . . "Bau (d\u00E9esse)"@fr . . "Bau lub Baba (sum. dba-u2 lub dba-ba6) \u2013 w mitologii sumeryjskiej bogini czczona w mie\u015Bcie Lagasz, gdzie uwa\u017Cano j\u0105 za c\u00F3rk\u0119 boga Anu i ma\u0142\u017Conk\u0119 boga Ningirsu (lub te\u017C Zababy). Z bogiem Ningirsu mia\u0142a ona mie\u0107 dw\u00F3ch syn\u00F3w \u2013 b\u00F3stwa Ig-alima i Szul-szagana. Do naszych czas\u00F3w zachowa\u0142y si\u0119 liczne dokumenty dotycz\u0105ce ofiar sk\u0142adanych w E-tarsirsir \u2013 jej \u015Bwi\u0105tyniach w Lagasz i Girsu. Na babilo\u0144skich stelach kudurru bogini\u0119 t\u0119 symbolizuje przedmiot, kt\u00F3ry interpretowany jest jako wialnia."@pl . . . . . . . . . . . "Bau (mitologia)"@it . "Baba (auch Ba\u2019u genannt; ba-u2, wobei das Zeichen u2 auch als ba6 gelesen werden kann) ist eine sumerische Muttergottheit und Stadtg\u00F6ttin von Laga\u0161 und Girsu. Sie war die Tochter von Gatumdu und damit Enkelin des h\u00F6chsten Gottes des sumerischen Pantheons, An, der zum Teil auch als ihr Vater gilt. Ihr Mann war der Staatsgott von Laga\u0161, Ningirsu. Beide haben sieben T\u00F6chter. Urspr\u00FCnglich war Baba wohl eine lokale Muttergottheit. Sie wurde vor allem in Laga\u0161 verehrt, aber auch in Ur befand sich ein gro\u00DFer Tempel. Manchmal wird sie \u201EHerrin des \u00DCberflusses\u201C genannt. Sp\u00E4ter wurde sie mit den G\u00F6ttinnen Gula und Nin\u2019insina gleichgesetzt und weit \u00FCber die Grenzen Lagaschs als verehrt. Sie gilt manchmal als Gattin von Ninurta."@de . . "Bau, ou Bawa ou encore Baba, est une d\u00E9esse sum\u00E9rienne connue par des sources de la seconde moiti\u00E9 du IIIe mill\u00E9naire av. J.-C. Elle est la fille de An, p\u00E8re de tous les dieux et l'\u00E9pouse (par\u00E8dre) de Ningirsu. Elle est la d\u00E9esse tut\u00E9laire de Lagash, o\u00F9 elle poss\u00E8de un temple. Le roi de Lagash Ur-Bau (\u00AB l'homme de Bau \u00BB) prend son nom en son hommage ; \u00E0 sa suite, les rois Urukagina et Gudea lui vouent un culte particulier. Elle est aussi ador\u00E9e \u00E0 Girsu en tant qu'\u00E9pouse de Ningirsu. \n* Portail de la M\u00E9sopotamie \n* Portail de la mythologie \n* Portail du monde antique \n* Portail du Proche-Orient ancien"@fr . "\u0411\u0430\u0431\u0430 (\u0438\u043B\u0438 \u0411\u0430\u0443) \u2014 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0435\u0435 \u0448\u0443\u043C\u0435\u0440\u0441\u043A\u043E\u0435 \u0431\u043E\u0436\u0435\u0441\u0442\u0432\u043E, \u0434\u043E\u0447\u044C \u0432\u0435\u0440\u0445\u043E\u0432\u043D\u043E\u0433\u043E \u0431\u043E\u0433\u0430 \u0410\u043D\u0443. \u0411\u0430\u0431\u0430 \u0431\u044B\u043B\u0430 \u0431\u043E\u0433\u0438\u043D\u0435\u0439 \u0434\u043E\u0441\u0442\u0430\u0442\u043A\u0430 \u0438 \u00AB\u0433\u043E\u0441\u043F\u043E\u0436\u043E\u0439 \u043F\u043B\u043E\u0434\u043E\u0440\u043E\u0434\u0438\u044F\u00BB, \u0447\u044C\u044F \u043F\u0440\u043E\u0438\u0437\u0432\u043E\u0434\u044F\u0449\u0430\u044F \u044D\u043D\u0435\u0440\u0433\u0438\u044F \u043F\u043E\u043C\u043E\u0433\u0430\u043B\u0430 \u043B\u044E\u0434\u044F\u043C \u0438 \u0441\u0442\u0430\u0434\u0430\u043C \u0438\u043C\u0435\u0442\u044C \u043F\u043E\u0442\u043E\u043C\u0441\u0442\u0432\u043E. \u0415\u0451 \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0430\u0441\u0441\u043E\u0446\u0438\u0438\u0440\u043E\u0432\u0430\u043B\u0438 \u0441 \u0431\u043E\u0436\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u043E\u0439 \u0441\u0438\u043B\u043E\u0439 \u0438\u0441\u0446\u0435\u043B\u0435\u043D\u0438\u044F \u0438 \u0441 \u043F\u043E\u0442\u0435\u043D\u0446\u0438\u0430\u043B\u043E\u043C \u043C\u0430\u0433\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0445 \u0437\u0430\u0433\u043E\u0432\u043E\u0440\u043E\u0432. \u0418\u0437\u043E\u0431\u0440\u0430\u0436\u0430\u043B\u0430\u0441\u044C \u043B\u0438\u0431\u043E \u0440\u044F\u0434\u043E\u043C \u0441 \u0441\u043E\u0431\u0430\u043A\u043E\u0439, \u043B\u0438\u0431\u043E \u0432 \u043E\u0431\u043B\u0438\u043A\u0435 \u0441\u043E\u0431\u0430\u043A\u0438. \u0415\u0451 \u043F\u043E\u0447\u0438\u0442\u0430\u043B\u0438 \u0432 \u041B\u0430\u0433\u0430\u0448\u0435 \u043A\u0430\u043A \u0441\u0443\u043F\u0440\u0443\u0433\u0443 \u041D\u0438\u043D\u0433\u0438\u0440\u0441\u0443 \u0438\u043B\u0438 \u041D\u0438\u043D\u0443\u0440\u0442\u044B, \u0433\u0434\u0435 \u043A\u0430\u0436\u0434\u044B\u0439 \u0433\u043E\u0434 \u0438\u0437\u043E\u0431\u0440\u0430\u0436\u0430\u043B\u0438 \u0438\u0445 \u0441\u0432\u0430\u0434\u044C\u0431\u0443 \u043A\u0430\u043A \u0447\u0430\u0441\u0442\u044C \u043D\u043E\u0432\u043E\u0433\u043E\u0434\u043D\u0435\u0433\u043E \u043F\u0440\u0430\u0437\u0434\u043D\u0438\u043A\u0430. \u0412 \u041B\u0430\u0433\u0430\u0448\u0435 \u0413\u0443\u0434\u0435\u0430 \u043F\u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0438\u043B \u0435\u0439 \u0445\u0440\u0430\u043C."@ru . . . . . . . . . . . . "Bau (deessa)"@ca . . . . "\u0628\u0627\u0648 (\u0625\u0644\u0647\u0629)"@ar . . . . "Baba o Bau (de Ba\u2019u; ba-u2, con los caracteres u2 y ba6), en la mitolog\u00EDa sumeria y acadia, llamada m\u00E1s tarde Ninisina o Gula, es la diosa de la sanaci\u00F3n y divinidad tutelar de Lagash, hija de la diosa madre Gatumdu y por tanto, nieta del pante\u00F3n supremo sumerio, a quien a veces, al referirse a \u00E9l, llama \"padre\" (lo que puede dar lugar a equ\u00EDvocos). Probablemente tuvo un origen local como diosa madre y tambi\u00E9n se la llamaba \"Se\u00F1ora de la abundancia\", por controlar la fertilidad de los animales y los seres humanos. Fue esposa del dios de la guerra, Ningirsu, con el que tuvo siete hijas, incluyendo a Hegir-Nuna (Gangir). Su nombre, que significa \"ladrido\" o \"guau\" (bau), probablemente tiene un origen onomatop\u00E9yico del ladrido de un perro y a veces, se la representaba con la cabeza de un perro. Textos encontrados en las ruinas de Lagash, datados del reinado del reformador Urukagina (2364 - 2342 a. C.) revelan que su esposa Sasa realizaba negocios en nombre de la \"Casa o Templo de la diosa Baba\".\u200B El rey de Lagash, Urbaba (Ur-Baba, \"el hombre de Baba\") tom\u00F3 su nombre en homenaje a la diosa. M\u00E1s tarde, los reyes Urukagina y Gudea (que se autodenominaba \"hijo de Baba\"), la dieron un trato preferente en el culto. Como esposa de Ningirsu, fue adorada tambi\u00E9n en Girsu."@es . . "\u0628\u0627\u0648 \u0623\u0648 \u0628\u0627\u0628\u0627 (\u0628\u0627\u0644\u0645\u0633\u0645\u0627\u0631\u064A\u0629: \U0001202D\U00012040\U00012311 Dba-u2) \u0648\u0647\u064A \u0627\u0644\u0625\u0644\u0647\u0629 \u0627\u0644\u062D\u0627\u0645\u064A\u0629 \u0644\u0645\u062F\u064A\u0646\u0629 \u0644\u0643\u0634 \u0641\u064A \u0628\u0644\u0627\u062F \u0645\u0627 \u0628\u064A\u0646 \u0627\u0644\u0646\u0647\u0631\u064A\u0646 \u0627\u0644\u0642\u062F\u064A\u0645\u0629. \u062D\u0635\u0644\u062A \u0644\u0627\u062D\u0642\u064B\u0627 \u0639\u0644\u0649 \u062F\u0648\u0631 \u0627\u0644\u0625\u0644\u0647\u0629 \u0627\u0644\u0637\u0628\u064A\u0628\u0629\u060C \u0648\u0647\u0648 \u062F\u0648\u0631 \u0645\u0645\u0627\u062B\u0644 \u0644\u0623\u0644\u0647\u0629 \u0623\u062E\u0631\u0649 \u0645\u062B\u0644 \u0643\u0648\u0644\u0627\u060C \u060C \u060C ."@ar . . . . . "\u0628\u0627\u0648 \u0623\u0648 \u0628\u0627\u0628\u0627 (\u0628\u0627\u0644\u0645\u0633\u0645\u0627\u0631\u064A\u0629: \U0001202D\U00012040\U00012311 Dba-u2) \u0648\u0647\u064A \u0627\u0644\u0625\u0644\u0647\u0629 \u0627\u0644\u062D\u0627\u0645\u064A\u0629 \u0644\u0645\u062F\u064A\u0646\u0629 \u0644\u0643\u0634 \u0641\u064A \u0628\u0644\u0627\u062F \u0645\u0627 \u0628\u064A\u0646 \u0627\u0644\u0646\u0647\u0631\u064A\u0646 \u0627\u0644\u0642\u062F\u064A\u0645\u0629. \u062D\u0635\u0644\u062A \u0644\u0627\u062D\u0642\u064B\u0627 \u0639\u0644\u0649 \u062F\u0648\u0631 \u0627\u0644\u0625\u0644\u0647\u0629 \u0627\u0644\u0637\u0628\u064A\u0628\u0629\u060C \u0648\u0647\u0648 \u062F\u0648\u0631 \u0645\u0645\u0627\u062B\u0644 \u0644\u0623\u0644\u0647\u0629 \u0623\u062E\u0631\u0649 \u0645\u062B\u0644 \u0643\u0648\u0644\u0627\u060C \u060C \u060C ."@ar . . . . . . . . . "29125"^^ . . . . "Bau"@pl . "273423"^^ . . "Bau atau Baba (aksara paku: \U0001202D\U00012040\U00012311 Dba-u2) adalah dewi pelindung Lagash di peradaban Mesopotamia. Dia kemudian memperoleh peran sebagai dewi tabib, yang dia perankan bersama Gula, Ninisina, Ninkarrak dan Nintinugga."@in . . . . "Bau era una deessa amb cos de dona i cap de gos de la mitologia sum\u00E8ria, filla d'An. Era invocada quan calia guarir un malalt, probablement per les qualitats antis\u00E8ptiques de la bava de gos i sovint es posaven figuretes d'argila al costat dels llits dels pacients a manera d'amulet o per afavorir la pres\u00E8ncia de Bau. Era considerada la deessa tutelar de la ciutat de Lagash, on se celebrava un festival en el seu honor a la tardor, a un temple on van arribar a treballar 1200 persones. La deessa es va desposar amb un d\u00E9u-guerrer que canvia de nom segons la regi\u00F3. El seu nom \u00E9s una onomatopeia del soroll que fa el gos quan borda. Posteriorment fou assimilada a la de\u00EFtat Gula. A Girsu, pel nou any, es duia a terme una cerim\u00F2nia de hieros gamos o matrimoni sagrat on el rei s'aparellava amb la sacerdotessa de Bau per assegurar la renovaci\u00F3 de la seva estirp."@ca . . . . "Bau (ou ainda Babu, Bawa ou Baba, um nome que tem origem provavelmente onomatopeica do latido de um c\u00E3o) era uma divindade sum\u00E9ria feminina. Textos encontrados em as ru\u00EDnas de Lagas, datados do reinado do reformador Urucaguina (2364 a.C. - 2342 a.C.) revelam que sua esposa Sasa realizara neg\u00F3cios em nome da rica \"casa da deusa Bau\"."@pt . . "Bau"@en . . . . . . . "\u0411\u0430\u0431\u0430 (\u043C\u0438\u0444\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u044F)"@ru . . . . . . . . . . . . . . . . "Igalim, Shulshaga, \u1E2Aegir, six other deities"@en . . . . . "Bau"@en . . . . .