. . . . . . . . . "Henry Odera Oruka, f\u00F6dd 1 juni 1944, d\u00F6d 9 december 1995, var en kenyansk filosof. Efter universitetsstudier i Kenya \u00E5kte Odera Oruka till Uppsala f\u00F6r studier i filosofi och vetenskap, och d\u00E4refter till Wayne State University i USA, d\u00E4r han blev doktor i filosofi. Hans avhandling publicerades s\u00E5 sm\u00E5ningom i bokform under namnet Punishment and Terrorism in Africa (1976). Fr\u00E5n 1970 fram till sin d\u00F6d 1995 undervisade Odera Oruka i filosofi vid Nairobi universitet. N\u00E4r institutionen f\u00F6r filosofi skapades vid detta universitet (genom att \u00E4mnet avskildes fr\u00E5n institutionen f\u00F6r religion och filosofi) blev han dess f\u00F6rste chef. Odera Orukas d\u00F6d medf\u00F6rde en nedg\u00E5ng f\u00F6r filosofiinstitutionens internationella anseende och disciplinen slogs \u00E5terigen ihop med religion. 1993 blev han hedersdoktor vid Up"@sv . . . . . . "Henry Odera Oruka"@pt . . "Henry Odera Oruka"@es . . . . . "Henry Odera Oruka"@de . "Henry Odera Oruka (1 June 1944, Nyanza Province \u2013 9 December 1995, Nairobi) was a Kenyan philosopher who is best known for \"Sage Philosophy\". It was a project started in the 1970s in an attempt to preserve the knowledge of the indigenous thinkers in traditional African communities."@en . . "Henry Odera Oruka"@sv . . "Henry Odera Oruka (1 June 1944, Nyanza Province \u2013 9 December 1995, Nairobi) was a Kenyan philosopher who is best known for \"Sage Philosophy\". It was a project started in the 1970s in an attempt to preserve the knowledge of the indigenous thinkers in traditional African communities."@en . . . . "Henry Odera Oruka foi um filosofo africano que nasceu no Kenya .foi o que distinguiu o que ele chama de quatro tend\u00EAncias na filosofia africana moderna: etnofilosofia, sagacidade filos\u00F3fica, filosofia ideol\u00F3gica nacionalista e filosofia profissional. Mais tarde, Oruka adicionaria mais duas categorias: a filosofia liter\u00E1ria/art\u00EDstica, que teve representantes como Ngugi wa Thiongo, Wole Soyinka, Chinua Achebe, Okot p'Bitek, e Taban Lo Liyong; e a filosofia hermen\u00EAutica. Maulana Karenga \u00E9 um dos principais fil\u00F3sofos. Ele escreveu um livro de 803 p\u00E1ginas intitulado \"Maat, o ideal moral no Egito."@pt . . . "Henry Odera Oruka foi um filosofo africano que nasceu no Kenya .foi o que distinguiu o que ele chama de quatro tend\u00EAncias na filosofia africana moderna: etnofilosofia, sagacidade filos\u00F3fica, filosofia ideol\u00F3gica nacionalista e filosofia profissional. Mais tarde, Oruka adicionaria mais duas categorias: a filosofia liter\u00E1ria/art\u00EDstica, que teve representantes como Ngugi wa Thiongo, Wole Soyinka, Chinua Achebe, Okot p'Bitek, e Taban Lo Liyong; e a filosofia hermen\u00EAutica. Maulana Karenga \u00E9 um dos principais fil\u00F3sofos. Ele escreveu um livro de 803 p\u00E1ginas intitulado \"Maat, o ideal moral no Egito."@pt . . . . "20480"^^ . . . . . . . . . . . . . "4567188"^^ . . . . . . . . . . . . . . . "Henry Odera Oruka (* 1. Juni 1944 in der Provinz Nyanza, Kenia; \u2020 9. Dezember 1995 in Nairobi) geh\u00F6rt zu den gro\u00DFen Vorreitern der modernen afrikanischen Philosophie und wurde vor allem durch sein Projekt der Sage-Philosophy bekannt. Neben Kwasi Wiredu (Ghana) und Paulin J. Hountondji (Benin) war er es, der neue Wege f\u00FCr die Philosophie in Afrika er\u00F6ffnete, jenseits einer Gleichsetzung mit traditionellem Denken, Mythologien und Sprichw\u00F6rtern und damit den Blick frei machte auf das Afrika des 20. Jahrhunderts."@de . . . . . . . . "Henry Odera Oruka, f\u00F6dd 1 juni 1944, d\u00F6d 9 december 1995, var en kenyansk filosof. Efter universitetsstudier i Kenya \u00E5kte Odera Oruka till Uppsala f\u00F6r studier i filosofi och vetenskap, och d\u00E4refter till Wayne State University i USA, d\u00E4r han blev doktor i filosofi. Hans avhandling publicerades s\u00E5 sm\u00E5ningom i bokform under namnet Punishment and Terrorism in Africa (1976). Fr\u00E5n 1970 fram till sin d\u00F6d 1995 undervisade Odera Oruka i filosofi vid Nairobi universitet. N\u00E4r institutionen f\u00F6r filosofi skapades vid detta universitet (genom att \u00E4mnet avskildes fr\u00E5n institutionen f\u00F6r religion och filosofi) blev han dess f\u00F6rste chef. Odera Orukas d\u00F6d medf\u00F6rde en nedg\u00E5ng f\u00F6r filosofiinstitutionens internationella anseende och disciplinen slogs \u00E5terigen ihop med religion. 1993 blev han hedersdoktor vid Uppsala universitet. Odera Oruka \u00E4r mest k\u00E4nd f\u00F6r forskningsprojektet \"Philosophic Sagacity\", som syftade till att bevara de traditionella kenyanska visa m\u00E4nnens filosofiska tankar. Han ville bl.a. visa att det \u00E4ven i Afrika fanns individer som i sitt resonerande kunde g\u00E5 bortom det starkt kommunit\u00E4ra t\u00E4nkandet."@sv . "Henry Odera Oruka (Nyanza, 1 de junio de 1944-Nairobi, 9 de diciembre de 1995) era un fil\u00F3sofo keniata conocido por su proyecto \u201CSage Philosophy\u201D (\"Filosof\u00EDa de Sabios\") orientado para preservar el conocimiento de los pensadores de distintas comunidades africanas ind\u00EDgenas.\u200B"@es . . . "Henry Odera Oruka"@en . . . . . . . . . . . . . . . "Henry Odera Oruka (* 1. Juni 1944 in der Provinz Nyanza, Kenia; \u2020 9. Dezember 1995 in Nairobi) geh\u00F6rt zu den gro\u00DFen Vorreitern der modernen afrikanischen Philosophie und wurde vor allem durch sein Projekt der Sage-Philosophy bekannt. Neben Kwasi Wiredu (Ghana) und Paulin J. Hountondji (Benin) war er es, der neue Wege f\u00FCr die Philosophie in Afrika er\u00F6ffnete, jenseits einer Gleichsetzung mit traditionellem Denken, Mythologien und Sprichw\u00F6rtern und damit den Blick frei machte auf das Afrika des 20. Jahrhunderts."@de . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "1099533040"^^ . . "Henry Odera Oruka (Nyanza, 1 de junio de 1944-Nairobi, 9 de diciembre de 1995) era un fil\u00F3sofo keniata conocido por su proyecto \u201CSage Philosophy\u201D (\"Filosof\u00EDa de Sabios\") orientado para preservar el conocimiento de los pensadores de distintas comunidades africanas ind\u00EDgenas.\u200B"@es . . . . .