. . "\u0413\u0435\u0440\u0430\u043A\u043B\u0435\u044F \u041F\u043E\u043D\u0442\u0438\u0439\u0441\u043A\u0430\u044F (\u0434\u0440.-\u0433\u0440\u0435\u0447. \u1F29\u03C1\u03B1\u03BA\u03BB\u03B5\u03AF\u03B1 \u1F21 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u1F29\u03C1\u03B1\u03BA\u03BB\u03B5\u03AF\u03B1 \u03A0\u03CC\u03BD\u03C4\u03BF\u03C5 \u0438\u043B\u0438 \u1F29\u03C1\u03B1\u03BA\u03BB\u03B5\u03AF\u03B1 \u1F10\u03BD \u03A0\u03CC\u03BD\u03C4\u1FF3; \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0438\u0437\u0432\u0435\u0441\u0442\u043D\u0430\u044F \u043A\u0430\u043A \u0418\u0440\u0430\u043A\u043B\u0438\u044F \u041F\u043E\u043D\u0442\u0438\u0439\u0441\u043A\u0430\u044F) \u2014 \u043C\u0435\u0433\u0430\u0440\u0441\u043A\u0430\u044F \u043A\u043E\u043B\u043E\u043D\u0438\u044F \u043D\u0430 \u044E\u0436\u043D\u043E\u043C \u043F\u043E\u0431\u0435\u0440\u0435\u0436\u044C\u0435 \u0427\u0451\u0440\u043D\u043E\u0433\u043E \u043C\u043E\u0440\u044F, \u043E\u043A\u043E\u043B\u043E \u0443\u0441\u0442\u044C\u044F \u0440\u0435\u043A\u0438 \u041A\u0438\u043B\u0438\u0447\u0441\u0443 (\u0432 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u043E\u0441\u0442\u0438 \u2014 \u041B\u0438\u043A \u0438\u043B\u0438 \u0410\u0445\u0435\u0440\u043E\u043D\u0442). \u041D\u0430 \u0442\u0435\u0440\u0440\u0438\u0442\u043E\u0440\u0438\u0438 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0435\u0439 \u0413\u0435\u0440\u0430\u043A\u043B\u0435\u0438 \u0441\u0435\u0439\u0447\u0430\u0441 \u0440\u0430\u0441\u043F\u043E\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D \u0442\u0443\u0440\u0435\u0446\u043A\u0438\u0439 \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434 \u042D\u0440\u0435\u0433\u043B\u0438 (\u0442\u0443\u0440. Karadeniz Ere\u011Fli) \u0438 \u043E\u0434\u043D\u043E\u0438\u043C\u0451\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0440\u0430\u0439\u043E\u043D \u0432 \u043F\u0440\u043E\u0432\u0438\u043D\u0446\u0438\u0438 \u0417\u043E\u043D\u0433\u0443\u043B\u0434\u0430\u043A, \u0422\u0443\u0440\u0446\u0438\u044F. \u0420\u0435\u043A\u0430 \u043D\u0430\u0437\u044B\u0432\u0430\u043B\u0430\u0441\u044C \u0442\u0430\u043A \u0436\u0435, \u043A\u0430\u043A \u0440\u0435\u043A\u0430 \u0432 \u0446\u0430\u0440\u0441\u0442\u0432\u0435 \u043C\u0451\u0440\u0442\u0432\u044B\u0445, \u2014 \u0410\u0445\u0435\u0440\u043E\u043D\u0442. \u0417\u0434\u0435\u0441\u044C, \u043F\u043E \u0432\u0435\u0440\u043E\u0432\u0430\u043D\u0438\u044F\u043C \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0438\u0445, \u043D\u0430\u0445\u043E\u0434\u0438\u043B\u0441\u044F \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u0441\u043F\u0443\u0441\u043A\u043E\u0432 \u0432 \u043F\u0440\u0435\u0438\u0441\u043F\u043E\u0434\u043D\u044E\u044E, \u0435\u0441\u0442\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u043E, \u0447\u0442\u043E \u0437\u0434\u0435\u0441\u044C \u0431\u044B\u043B\u043E \u0438 \u043F\u0440\u043E\u0440\u0438\u0446\u0430\u043B\u0438\u0449\u0435, \u0433\u0434\u0435 \u0432\u044B\u0437\u044B\u0432\u0430\u043B\u0438 \u0438 \u0432\u043E\u043F\u0440\u043E\u0448\u0430\u043B\u0438 \u0434\u0443\u0448\u0438 \u0443\u043C\u0435\u0440\u0448\u0438\u0445."@ru . . . "La diocesi di Eraclea Pontica (in latino: Dioecesis Heracleensis Pontica) \u00E8 una sede soppressa del patriarcato di Costantinopoli e una sede titolare della Chiesa cattolica."@it . "Heraclea"@en . . "Heraclea Pontica eller Herakleia Pontike (grekiska: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, H\u0113rakleia Pontik\u0113; latin: Heraclea Pontica) var under antiken en stad i landskapet Bithynien i Mindre Asien, vid floden utlopp i Svarta havet (antikens \"Pontos\", d\u00E4rav namnet Pontica). Heraclea grundades av kolonister fr\u00E5n Megara omkring 560-550 f.Kr. Staden blev en betydande hamnstad, underlade sig en stor del av kuststr\u00E4ckan, som innehades av , och grundade sj\u00E4lv flera kolonier. En l\u00E4ngre tid hade den aristokratisk f\u00F6rfattning, styrdes fr\u00E5n 364 f.Kr. av env\u00E5ldsh\u00E4rskare. 300-talet f.Kr. var en blomstringsperiod f\u00F6r staden."@sv . "Heraclea Pontica eller Herakleia Pontike (grekiska: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, H\u0113rakleia Pontik\u0113; latin: Heraclea Pontica) var under antiken en stad i landskapet Bithynien i Mindre Asien, vid floden utlopp i Svarta havet (antikens \"Pontos\", d\u00E4rav namnet Pontica). Heraclea grundades av kolonister fr\u00E5n Megara omkring 560-550 f.Kr. Staden blev en betydande hamnstad, underlade sig en stor del av kuststr\u00E4ckan, som innehades av , och grundade sj\u00E4lv flera kolonier. En l\u00E4ngre tid hade den aristokratisk f\u00F6rfattning, styrdes fr\u00E5n 364 f.Kr. av env\u00E5ldsh\u00E4rskare. 300-talet f.Kr. var en blomstringsperiod f\u00F6r staden. Sedermera kom Heraclea under syriska h\u00E4rskare, och slutligen med hela Bithynien under romarriket. Staden gick med i den pontiske kungen Mithridates VI Eupators krig mot Rom \u00E5r 74 f.Kr., och plundrades och f\u00F6rst\u00F6rdes d\u00E4rf\u00F6r av . Romarna byggde upp staden igen, men den \u00E5terfick aldrig sin betydelse. I dag heter staden och ligger i Turkiet."@sv . "Heraclea P\u00F3ntica"@es . . . . . . "\u0397 \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03B7 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u03AE\u03C4\u03B1\u03BD \u03B1\u03C1\u03C7\u03B1\u03AF\u03B1 \u03B5\u03BB\u03BB\u03B7\u03BD\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03CC\u03BB\u03B7 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03A0\u03B1\u03C6\u03BB\u03B1\u03B3\u03BF\u03BD\u03AF\u03B1\u03C2, \u03C7\u03C4\u03B9\u03C3\u03BC\u03AD\u03BD\u03B7 \u03C3\u03C4\u03B9\u03C2 \u03B1\u03BA\u03C4\u03AD\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0392\u03B9\u03B8\u03C5\u03BD\u03AF\u03B1\u03C2 \u03C3\u03C4\u03B7 \u039C\u03B9\u03BA\u03C1\u03AC \u0391\u03C3\u03AF\u03B1, \u03C3\u03C4\u03B9\u03C2 \u03B5\u03BA\u03B2\u03BF\u03BB\u03AD\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C0\u03BF\u03C4\u03B1\u03BC\u03BF\u03CD \u039B\u03CD\u03BA\u03BF\u03C5. \u0391\u03BD\u03C4\u03B9\u03C3\u03C4\u03BF\u03B9\u03C7\u03B5\u03AF \u03C3\u03C4\u03B7 \u03C3\u03B7\u03BC\u03B5\u03C1\u03B9\u03BD\u03AE \u03C0\u03CC\u03BB\u03B7 \u039A\u03B1\u03C1\u03B1\u03BD\u03C4\u03B5\u03BD\u03AF\u03B6 \u0395\u03C1\u03B5\u03B3\u03BB\u03AF (Karadeniz Ere\u011Fli) \u03C4\u03B7\u03C2 \u03A4\u03BF\u03C5\u03C1\u03BA\u03AF\u03B1\u03C2, \u03C4\u03BF \u03CC\u03BD\u03BF\u03BC\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1\u03C2 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03B3\u03C1\u03B1\u03C6\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u03B1\u03C1\u03C7\u03B1\u03B9\u03BF\u03B5\u03BB\u03BB\u03B7\u03BD\u03B9\u03BA\u03BF\u03CD (\"Karadeniz\": \u039C\u03B1\u03CD\u03C1\u03B7 \u0398\u03AC\u03BB\u03B1\u03C3\u03C3\u03B1, \"Ere\u011Fli\": \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1)."@el . "\u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE"@en . "H\u00E9rakleia Pontik\u00E9"@cs . . "Heraclea Pontica"@en . . . "Herakleia Pontike"@de . . . . . . "Between 560\u2013558 BC"@en . . . . . . . . . . . "\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30A2\u30FB\u30DD\u30F3\u30C6\u30A3\u30AB\uFF08\u53E4\u5E0C: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, \u82F1: Heraclea Pontica\uFF09\u306F\u3001\u5C0F\u30A2\u30B8\u30A2\u306E\u30D3\u30C6\u30E5\u30CB\u30A2\u306E\u6D77\u5CB8\u306E\u30EA\u30E5\u30AF\u30B9\u5DDD\u6CB3\u53E3\u306B\u3042\u3063\u305F\u53E4\u4EE3\u90FD\u5E02\u3002\u73FE\u5728\u306E\u30C8\u30EB\u30B3\u5171\u548C\u56FD\u30BE\u30F3\u30B0\u30EB\u30C0\u30AF\u770C\u30AB\u30E9\u30C7\u30CB\u30BA\u30FB\u30A8\u30EC\u30FC\u30EA\u306E\u4F4D\u7F6E\u306B\u5B58\u5728\u3057\u305F\u3002\u3053\u306E\u90FD\u5E02\u306F\u3001\u53E4\u4EE3\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u306E\u90FD\u5E02\u56FD\u5BB6\u30E1\u30AC\u30E9 (Megara) \u306B\u3088\u3063\u3066\u7D00\u5143\u524D560\u5E74 - 558\u5E74\u9803\u306B\u5275\u8A2D\u3055\u308C\u3001\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u4EBA\u304C\u4FE1\u3058\u308B\u3068\u3053\u308D\u3067\u306F\u96A3\u63A5\u3059\u308BArcherusian\u5CAC\uFF08\u30D0\u30D0\u5CAC\uFF09\u306E\u6D1E\u7A9F\u304B\u3089\u5730\u4E0B\u4E16\u754C\u3078\u3068\u5165\u3063\u305F\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30B9\u306B\u56E0\u3093\u3067\u540D\u4ED8\u3051\u3089\u308C\u305F\u3002 \u5165\u690D\u8005\u306F\u3059\u3050\u306B\u5148\u4F4F\u6C11\u306E\u30DE\u30EA\u30A2\u30F3\u30C7\u30E5\u30CB\u30A2\u4EBA\u3092\u652F\u914D\u4E0B\u306B\u7F6E\u3044\u305F\u304C\u3001\u30D8\u30ED\u30C3\u30C8\u306E\u3088\u3046\u306A\u5974\u96B7\u306E\u8EAB\u5206\u3068\u306A\u3063\u305F\u30DE\u30EA\u30A2\u30F3\u30C7\u30E5\u30CB\u30A2\u4EBA\u306B\u3001\u6545\u90F7\u304B\u3089\u5916\u3078\u5974\u96B7\u3068\u3057\u3066\u58F2\u308A\u6255\u308F\u308C\u308B\u3053\u3068\u306F\u306A\u3044\u3068\u306E\u6761\u4EF6\u304C\u8A8D\u3081\u3089\u308C\u305F\u3002\u8C4A\u304B\u3067\u80A5\u6C83\u306A\u5468\u8FBA\u306E\u571F\u5730\u3068\u5929\u7136\u306E\u826F\u6E2F\u306E\u6D77\u7523\u7269\u3067\u7E41\u6804\u3057\u3001\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30A2\u30FB\u30DD\u30F3\u30C6\u30A3\u30AB\u306F\u3059\u3050\u306B\u6D77\u5CB8\u306B\u6CBF\u3063\u3066\u9065\u304B\u306A\u6771Cytorus\uFF08Kidros\uFF09\u307E\u3067\u52E2\u529B\u7BC4\u56F2\u3092\u62E1\u5927\u3057\u3001\u3064\u3044\u306B\u306F\u9ED2\u6D77\u306B\u81EA\u8EAB\u306E\u690D\u6C11\u5730Cytorus\u3001(Callatis)\u3001\u30B1\u30EB\u30BD\u30CD\u30BD\u30B9 (Chersonesus)\u3092\u5EFA\u8A2D\u3057\u305F\u3002 \u3053\u306E\u90FD\u5E02\u306E\u7E41\u6804\u306F\u3001\u30AC\u30E9\u30C6\u30A3\u30A2\u4EBA\u3068\u30D3\u30C6\u30E5\u30CB\u30A2\u4EBA\u306B\u3088\u3063\u3066\u6FC0\u3057\u304F\u63FA\u3055\u3076\u3089\u308C\u3001\u30DF\u30C8\u30EA\u30C0\u30C6\u30B9\u6226\u4E89\u3067\u5B8C\u5168\u306B\u7834\u58CA\u3055\u308C\u305F\u3002\u3053\u3053\u306F\u3001\u54F2\u5B66\u8005\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30A4\u30C7\u30B9\u30FB\u30DD\u30F3\u30C6\u30A3\u30AB\u30B9\u306E\u751F\u8A95\u5730\u3067\u3042\u308B\u3002 \u7D00\u51431\u4E16\u7D00\u9803\u6D3B\u8E8D\u3057\u305F\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u306E\u6B74\u53F2\u5BB6(Memnon of Heraclea)\u306F\u3001\u5C11\u306A\u304F\u3068\u308216\u5DFB\u306E\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30A2\u30FB\u30DD\u30F3\u30C6\u30A3\u30AB\u306E\u6B74\u53F2\u3092\u8A18\u8FF0\u3057\u305F\u3002\u30E1\u30E0\u30CE\u30F3\u306E\u4F5C\u54C1\u306F\u5931\u308F\u308C\u305F\u304C\u3001\u30D5\u30A9\u30C6\u30A3\u30AA\u30B9\u306E\u300E\u30D3\u30D6\u30EA\u30AA\u30C6\u30AB\u300F\u306B\u3001\u5F53\u6642\u306F\u6B8B\u5B58\u3057\u305F\u3068\u601D\u308F\u308C\u308B9\u5DFB\u304B\u308916\u5DFB\u306E\u7C21\u6F54\u306A\u89E3\u8AAC\u304C\u6B8B\u3055\u308C\u3066\u3044\u308B\u3002\u3053\u308C\u3089\u30E1\u30E0\u30CE\u30F3\u306E\u8457\u66F8\u306F\u3001\u50ED\u4E3B\u30AF\u30EC\u30A2\u30EB\u30AB\u30B9\u306E\u652F\u914D\uFF08\u7D00\u5143\u524D364\u5E74\u304B\u3089\u7D00\u5143\u524D353\u5E74\u9803\uFF09\u304B\u3089\u3001\u30E6\u30EA\u30A6\u30B9\u30FB\u30AB\u30A8\u30B5\u30EB\u3088\u308A\u5F8C\u306E\u6642\u4EE3\uFF08\u7D00\u5143\u524D40\u5E74\u9803\uFF09\u306B\u307E\u3067\u53CA\u3093\u3067\u304A\u308A\u3001\u307E\u305F\u3001\u6700\u521D\u306F\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30A2\u306E\u4EBA\u3005\u3068\u540C\u76DF\u3057\u3001\u5F8C\u306B\u306F\u6FC0\u3057\u304F\u53CD\u6297\u3057\u305F\u3001\u8907\u96D1\u6975\u307E\u308B\u86EE\u65CF\u30B1\u30EB\u30C8\u4EBA\u306E\u30A2\u30B8\u30A2\u3078\u306E\u4FB5\u5165\u3092\u542B\u3080\u8C4A\u5BCC\u3067\u751F\u304D\u751F\u304D\u3068\u3057\u305F\u8A18\u8FF0\u304C\u3042\u308B\u3002"@ja . . "Heraclea Pontica"@en . "Heraklea Pontyjska (gr. \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, p\u00F3\u017Anogr. \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03BF\u03B7\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1, \u0142ac. Heraclea Pontica) \u2013 kolonia Megary za\u0142o\u017Cona w roku 558 p.n.e. Po\u0142o\u017Cona by\u0142a nad Morzem Czarnym, na pograniczu Bitynii i Paflagonii, o jeden dzie\u0144 szybkiej \u017Ceglugi od Bosforu. Posiada\u0142a dogodny port, co przy korzystnym po\u0142o\u017Ceniu geograficznym umo\u017Cliwi\u0142o miastu uzyskanie statusu wa\u017Cnego centrum handlu czarnomorskiego. W okresie najwi\u0119kszego rozkwitu miasto rozci\u0105ga\u0142o si\u0119 a\u017C na s\u0105siaduj\u0105c\u0105 z nim r\u00F3wnin\u0119."@pl . . . . "Herakleia Pontike, in lateinischer Namensform Heraclea Pontica (sp\u00E4ter Bender Ere\u011Fli, heute Karadeniz Ere\u011Fli), ist eine antike Stadt an der M\u00FCndung des Kilijsu (Fluss G\u00FCl\u00FCc) in das Schwarze Meer (Pontos Euxeinos) in der heutigen T\u00FCrkei. Herakleia Pontike ist der Geburtsort von Herakleides Pontikos. In sp\u00E4teren Zeiten wurde der Ort bekannt wegen seiner Zechen, aus denen Konstantinopel einen Gro\u00DFteil seines Brennstoffs bezog."@de . . "Heraklea Pontica (//; bahasa Yunani: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE H\u0113rakleia Pontik\u0113) merupakan sebuah kota kuno di pantai Bitinia di Asia Kecil, di muara . Ini didirikan oleh negara-kota Yunani Megara di sekitar tahun 560-558 dan dinamai seperti Herakles yang diyakini bangsa Yunani memasuki neraka di sebuah gua di tanjung Archerusian yang berdekatan. Situs ini sekarang menjadi lokasi kota modern , di Provinsi Zonguldak di Turki. Para kolonis segera menaklukkan penduduk asli Mariandynoi tetapi sepakat untuk menyatakan bahwa tidak ada yang terakhir, sekarang helot-seperti budak, yang dijual di luar tanah air mereka. Sejahtera dari tanah yang subur dan perikanan laut di pelabuhan alamnya, Heraklea segera memperluas wewenangnya sepanjang pantai sejauh timur seperti Cytorus (Gideros, dekat ), akhirnya mendirikan koloni Laut Hitam sendiri . Kemakmuran kota, dengan kasar diguncang oleh orang-orang Galatia dan Bitinia, benar-benar hancur dalam . Itu adalah tempat kelahiran filsuf Heraklides Pontikos. Penulis sejarahwan Yunani, (tersohor abad ke-1 M) menulis sejarah lokal Heraklea Pontica dalam setidaknya enam belas buku. Karya itu telah lenyap, tetapi Bibliotheca Photios mempertahankan catatan terkompresi dari buku 9-16, yang tampaknya satu-satunya yang masih ada di zamannya. Buku-buku ini berasal dari pemerintahan tiran Klearkhos (skt. 364-353 SM) hingga tahun-tahun berikutnya dari Julius Caesar (skt. 40 SM) dan berisi banyak catatan berwarna-warni termasuk pengantar Bitinia tentang barbar ke Asia, di mana mereka pertama bersekutu diri mereka sendiri dengan para Heraklea dan kemudian berbalik dengan keras melawan mereka."@in . "Heraclea Pontica (/\u02CCh\u025Br\u0259\u02C8kli\u02D0\u0259 \u02C8p\u0252nt\u026Ak\u0259/; Greek: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, romanized: H\u0113rakleia Pontik\u0113), known in Byzantine and later times as Pontoheraclea (Greek: \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03BF\u03B7\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1, romanized: Pontoh\u0113rakleia), was an ancient city on the coast of Bithynia in Asia Minor, at the mouth of the river Lycus. It was founded by the Greek city-state of Megara in approximately 560\u2013558 BC and was named after Heracles who the Greeks believed entered the underworld at a cave on the adjoining Archerusian promontory (Cape Baba). The site is now the location of the modern city Karadeniz Ere\u011Fli, in the Zonguldak Province of Turkey. The colonists soon subjugated the native Mariandynians but agreed to terms that none of the latter, now helot-like serfs, be sold into slavery outside their homeland. Prospering from the rich, fertile adjacent lands and the sea-fisheries of its natural harbor, Heraclea soon extended its control along the coast as far east as Cytorus (Gideros, near Cide), eventually establishing Black Sea colonies of its own (Cytorus, Callatis and Chersonesus). It was the birthplace of the philosopher Heraclides Ponticus. The prosperity of the city, rudely shaken by the Galatians and the Bithynians, was utterly destroyed in the Mithridatic Wars. The Greek historical author Memnon of Heraclea (fl. 1st century AD) wrote a local history of Heraclea Pontica in at least sixteen books. The work has perished, but Photius's Bibliotheca preserves a compressed account of books 9\u201316, seemingly the only ones extant in his day. These books run from the rule of the tyrant Clearchus (c. 364\u2013353 BC) to the later years of Julius Caesar (c. 40 BC) and contain many colorful accounts including the Bithynian introduction of the barbarian Gauls into Asia where they first allied themselves with the Heracleans and later turned violently against them. Then, Heraclea Pontica was part of the (Eastern) Roman Empire for more than 1000 years. The Turks ravaged the area after the Battle of Mantzikert in 1071. David Komnenos, brother of the ruler of Trebizond Alexios I of Trebizond, took Heraclea Pontica in 1205 and made it capital of his domain, called Paphlagonia; he lost it in 1214 to Theodore I Laskaris, who made it a major frontier bulwark. The Genoese had a colony there after 1261. When the Turks conquered Paphlagonia in 1360, Genoa bought the city from the weakening Byzantine Empire. Heraclea developed as a trading centre of the Genoese, who settled there in large numbers. A ruined citadel on a height overlooking the town is a remnant of this period. The Italian name of the city was Pontarachia. The Genoese held the city until the Ottomans captured it after 1453."@en . "Heraclea Pontica (\u0159ecky: \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, turecky: ) bylo starov\u011Bk\u00E9 m\u011Bsto na pob\u0159e\u017E\u00ED Bith\u00FDnie v Mal\u00E9 Asii, rozkl\u00E1daj\u00EDc\u00ED se v \u00FAst\u00ED \u0159eky . Bylo zalo\u017Eeno jako \u0159eck\u00FD m\u011Bstsk\u00FD st\u00E1t Megara mezi lety 560 a 558 p\u0159. n. l. a neslo jm\u00E9no slavn\u00E9ho hrdiny H\u00E9rakla. Koloniz\u00E1to\u0159i si brzy podrobili p\u016Fvodn\u00ED obyvatelstvo - Mariandyni\u00E1ny, ale dohodli se, \u017Ee nikdo z nich nebude nikdy prod\u00E1n do otroctv\u00ED mimo jejich vlast. D\u00EDky prosperit\u011B a bohatstv\u00ED, plynouc\u00EDch z v\u00FDhodn\u00E9 polohy p\u0159irozen\u00E9ho p\u0159\u00EDstavu a bohat\u00E9 rybolovn\u00E9 \u010Dinnosti, z\u00EDskala Heraclea brzy kontrolu nad cel\u00FDm pob\u0159e\u017E\u00EDm a\u017E po (Kidros). D\u016Fsledkem bylo dokonce zakl\u00E1d\u00E1n\u00ED koloni\u00ED (Cytorus, , Cherson\u00E9sos)."@cs . . . . . . . . . . "Heraclea P\u00F2ntica"@ca . . . . "Heraclea Pontica (\u0159ecky: \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, turecky: ) bylo starov\u011Bk\u00E9 m\u011Bsto na pob\u0159e\u017E\u00ED Bith\u00FDnie v Mal\u00E9 Asii, rozkl\u00E1daj\u00EDc\u00ED se v \u00FAst\u00ED \u0159eky . Bylo zalo\u017Eeno jako \u0159eck\u00FD m\u011Bstsk\u00FD st\u00E1t Megara mezi lety 560 a 558 p\u0159. n. l. a neslo jm\u00E9no slavn\u00E9ho hrdiny H\u00E9rakla."@cs . . . "153244"^^ . "\u0413\u0435\u0440\u0430\u043A\u043B\u0435\u044F \u041F\u043E\u043D\u0442\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u0430"@uk . . . . "Heraklea Pontika"@eu . . "Heraclea Pontica"@nl . . "Map indicating Heraclea Pontica during the Roman expansion in 264 BC"@en . "La diocesi di Eraclea Pontica (in latino: Dioecesis Heracleensis Pontica) \u00E8 una sede soppressa del patriarcato di Costantinopoli e una sede titolare della Chiesa cattolica."@it . . . . . "Heraclea Pontica (/\u02CCh\u025Br\u0259\u02C8kli\u02D0\u0259 \u02C8p\u0252nt\u026Ak\u0259/; Greek: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, romanized: H\u0113rakleia Pontik\u0113), known in Byzantine and later times as Pontoheraclea (Greek: \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03BF\u03B7\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1, romanized: Pontoh\u0113rakleia), was an ancient city on the coast of Bithynia in Asia Minor, at the mouth of the river Lycus. It was founded by the Greek city-state of Megara in approximately 560\u2013558 BC and was named after Heracles who the Greeks believed entered the underworld at a cave on the adjoining Archerusian promontory (Cape Baba). The site is now the location of the modern city Karadeniz Ere\u011Fli, in the Zonguldak Province of Turkey."@en . . . . . . "\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30A2\u30FB\u30DD\u30F3\u30C6\u30A3\u30AB\uFF08\u53E4\u5E0C: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, \u82F1: Heraclea Pontica\uFF09\u306F\u3001\u5C0F\u30A2\u30B8\u30A2\u306E\u30D3\u30C6\u30E5\u30CB\u30A2\u306E\u6D77\u5CB8\u306E\u30EA\u30E5\u30AF\u30B9\u5DDD\u6CB3\u53E3\u306B\u3042\u3063\u305F\u53E4\u4EE3\u90FD\u5E02\u3002\u73FE\u5728\u306E\u30C8\u30EB\u30B3\u5171\u548C\u56FD\u30BE\u30F3\u30B0\u30EB\u30C0\u30AF\u770C\u30AB\u30E9\u30C7\u30CB\u30BA\u30FB\u30A8\u30EC\u30FC\u30EA\u306E\u4F4D\u7F6E\u306B\u5B58\u5728\u3057\u305F\u3002\u3053\u306E\u90FD\u5E02\u306F\u3001\u53E4\u4EE3\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u306E\u90FD\u5E02\u56FD\u5BB6\u30E1\u30AC\u30E9 (Megara) \u306B\u3088\u3063\u3066\u7D00\u5143\u524D560\u5E74 - 558\u5E74\u9803\u306B\u5275\u8A2D\u3055\u308C\u3001\u30AE\u30EA\u30B7\u30A2\u4EBA\u304C\u4FE1\u3058\u308B\u3068\u3053\u308D\u3067\u306F\u96A3\u63A5\u3059\u308BArcherusian\u5CAC\uFF08\u30D0\u30D0\u5CAC\uFF09\u306E\u6D1E\u7A9F\u304B\u3089\u5730\u4E0B\u4E16\u754C\u3078\u3068\u5165\u3063\u305F\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30B9\u306B\u56E0\u3093\u3067\u540D\u4ED8\u3051\u3089\u308C\u305F\u3002 \u5165\u690D\u8005\u306F\u3059\u3050\u306B\u5148\u4F4F\u6C11\u306E\u30DE\u30EA\u30A2\u30F3\u30C7\u30E5\u30CB\u30A2\u4EBA\u3092\u652F\u914D\u4E0B\u306B\u7F6E\u3044\u305F\u304C\u3001\u30D8\u30ED\u30C3\u30C8\u306E\u3088\u3046\u306A\u5974\u96B7\u306E\u8EAB\u5206\u3068\u306A\u3063\u305F\u30DE\u30EA\u30A2\u30F3\u30C7\u30E5\u30CB\u30A2\u4EBA\u306B\u3001\u6545\u90F7\u304B\u3089\u5916\u3078\u5974\u96B7\u3068\u3057\u3066\u58F2\u308A\u6255\u308F\u308C\u308B\u3053\u3068\u306F\u306A\u3044\u3068\u306E\u6761\u4EF6\u304C\u8A8D\u3081\u3089\u308C\u305F\u3002\u8C4A\u304B\u3067\u80A5\u6C83\u306A\u5468\u8FBA\u306E\u571F\u5730\u3068\u5929\u7136\u306E\u826F\u6E2F\u306E\u6D77\u7523\u7269\u3067\u7E41\u6804\u3057\u3001\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30A2\u30FB\u30DD\u30F3\u30C6\u30A3\u30AB\u306F\u3059\u3050\u306B\u6D77\u5CB8\u306B\u6CBF\u3063\u3066\u9065\u304B\u306A\u6771Cytorus\uFF08Kidros\uFF09\u307E\u3067\u52E2\u529B\u7BC4\u56F2\u3092\u62E1\u5927\u3057\u3001\u3064\u3044\u306B\u306F\u9ED2\u6D77\u306B\u81EA\u8EAB\u306E\u690D\u6C11\u5730Cytorus\u3001(Callatis)\u3001\u30B1\u30EB\u30BD\u30CD\u30BD\u30B9 (Chersonesus)\u3092\u5EFA\u8A2D\u3057\u305F\u3002 \u3053\u306E\u90FD\u5E02\u306E\u7E41\u6804\u306F\u3001\u30AC\u30E9\u30C6\u30A3\u30A2\u4EBA\u3068\u30D3\u30C6\u30E5\u30CB\u30A2\u4EBA\u306B\u3088\u3063\u3066\u6FC0\u3057\u304F\u63FA\u3055\u3076\u3089\u308C\u3001\u30DF\u30C8\u30EA\u30C0\u30C6\u30B9\u6226\u4E89\u3067\u5B8C\u5168\u306B\u7834\u58CA\u3055\u308C\u305F\u3002\u3053\u3053\u306F\u3001\u54F2\u5B66\u8005\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30A4\u30C7\u30B9\u30FB\u30DD\u30F3\u30C6\u30A3\u30AB\u30B9\u306E\u751F\u8A95\u5730\u3067\u3042\u308B\u3002"@ja . . "Heraklea Pontika (antzinako grezieraz: \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE; latinez: Heraclea Pontica; turkieraz: Karadeniz Eregli), antzinako hiri bat izan zen, Bitiniakoa, Asia Txikian, Kilijsu ibaiaren itsasoratzean. Gaur egungo Karadeniz Eregli herriaren toki berean zegoen, Zonguldak probintzia turkiarrean."@eu . . . "Heraklea Pontika (antzinako grezieraz: \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE; latinez: Heraclea Pontica; turkieraz: Karadeniz Eregli), antzinako hiri bat izan zen, Bitiniakoa, Asia Txikian, Kilijsu ibaiaren itsasoratzean. Gaur egungo Karadeniz Eregli herriaren toki berean zegoen, Zonguldak probintzia turkiarrean."@eu . . "\u0413\u0435\u0440\u0430\u043A\u043B\u0435\u044F \u041F\u043E\u043D\u0442\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u0430 (\u0434\u0430\u0432.-\u0433\u0440. \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03B7 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE), \u2014 \u043C\u0435\u0433\u0430\u0440\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043A\u043E\u043B\u043E\u043D\u0456\u044F \u043D\u0430 \u043F\u0456\u0432\u0434\u0435\u043D\u043D\u043E\u043C\u0443 \u0443\u0437\u0431\u0435\u0440\u0435\u0436\u0436\u0456 \u0427\u043E\u0440\u043D\u043E\u0433\u043E \u043C\u043E\u0440\u044F, \u0431\u0456\u043B\u044F \u0433\u0438\u0440\u043B\u0430 \u0440\u0456\u0447\u043A\u0438 (\u0443 \u0434\u0430\u0432\u043D\u0438\u043D\u0443 \u2014 \u041B\u0456\u043A \u0430\u0431\u043E \u0436 \u0410\u0445\u0435\u0440\u043E\u043D\u0442)."@uk . . . . . . . "Eraclea Pontica"@it . . . "Titularbistum Heraclea Pontica"@de . . . . "13"^^ . . . . . . "Heraklea Pontyjska"@pl . "Heraclea Pontica"@sv . . . . . . "41.28472222222222 31.414722222222224" . . . "7546"^^ . "Heraclea Pontica (ital.: Eraclea Pontica) ist ein Titularbistum der r\u00F6misch-katholischen Kirche. Die in Kleinasien gelegene und als griechische Kolonie gegr\u00FCndete Stadt Herakleia Pontike war in der Sp\u00E4tantike ein Bischofssitz, f\u00FCr den seit der im Jahr 867 stattfindenden Synode zu Konstantinopel kein katholischer Bischof mehr nachgewiesen werden kann und der sp\u00E4testens infolge des Morgenl\u00E4ndischen Schismas unterging. Die in der R\u00F6mischen Provinz gelegene Di\u00F6zese war kirchenrechtlich ein Suffraganbistum, das zur Kirchenprovinz Claudiopolis geh\u00F6rte und dem dortigen Metropoliten unterstand. Einer der bekannteren Bisch\u00F6fe war der gegen Ende des 4. Jahrhunderts amtierende . Heute hei\u00DFt die Stadt Bender Ere\u011Fli oder Karadeniz Ere\u011Fli und liegt in der T\u00FCrkei."@de . "\u0397 \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03B7 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE \u03AE\u03C4\u03B1\u03BD \u03B1\u03C1\u03C7\u03B1\u03AF\u03B1 \u03B5\u03BB\u03BB\u03B7\u03BD\u03B9\u03BA\u03AE \u03C0\u03CC\u03BB\u03B7 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03A0\u03B1\u03C6\u03BB\u03B1\u03B3\u03BF\u03BD\u03AF\u03B1\u03C2, \u03C7\u03C4\u03B9\u03C3\u03BC\u03AD\u03BD\u03B7 \u03C3\u03C4\u03B9\u03C2 \u03B1\u03BA\u03C4\u03AD\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u0392\u03B9\u03B8\u03C5\u03BD\u03AF\u03B1\u03C2 \u03C3\u03C4\u03B7 \u039C\u03B9\u03BA\u03C1\u03AC \u0391\u03C3\u03AF\u03B1, \u03C3\u03C4\u03B9\u03C2 \u03B5\u03BA\u03B2\u03BF\u03BB\u03AD\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u03C0\u03BF\u03C4\u03B1\u03BC\u03BF\u03CD \u039B\u03CD\u03BA\u03BF\u03C5. \u0391\u03BD\u03C4\u03B9\u03C3\u03C4\u03BF\u03B9\u03C7\u03B5\u03AF \u03C3\u03C4\u03B7 \u03C3\u03B7\u03BC\u03B5\u03C1\u03B9\u03BD\u03AE \u03C0\u03CC\u03BB\u03B7 \u039A\u03B1\u03C1\u03B1\u03BD\u03C4\u03B5\u03BD\u03AF\u03B6 \u0395\u03C1\u03B5\u03B3\u03BB\u03AF (Karadeniz Ere\u011Fli) \u03C4\u03B7\u03C2 \u03A4\u03BF\u03C5\u03C1\u03BA\u03AF\u03B1\u03C2, \u03C4\u03BF \u03CC\u03BD\u03BF\u03BC\u03B1 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03B1\u03C2 \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03C0\u03B9\u03C3\u03C4\u03AE \u03BC\u03B5\u03C4\u03B1\u03B3\u03C1\u03B1\u03C6\u03AE \u03C4\u03BF\u03C5 \u03B1\u03C1\u03C7\u03B1\u03B9\u03BF\u03B5\u03BB\u03BB\u03B7\u03BD\u03B9\u03BA\u03BF\u03CD (\"Karadeniz\": \u039C\u03B1\u03CD\u03C1\u03B7 \u0398\u03AC\u03BB\u03B1\u03C3\u03C3\u03B1, \"Ere\u011Fli\": \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1)."@el . . . . . . . "Heraclea (meestal Heraclea Pontica genoemd, ter onderscheiding van andere gelijknamige steden) was een Griekse havenstad aan de Zwarte Zee, op de noordkust van Klein-Azi\u00EB, nu Ere\u011Fli geheten. De stad, gelegen op ca. 200 km oostwaarts van de Bosporus, werd rond 560 v.Chr. gesticht door kolonisten uit Megara en Boeoti\u00EB. In 364 v.Chr. vestigde een zekere Clearchus, een leerling van Isocrates en Plato, er een tyrannis die tot 280 v.Chr. zou stand houden en toen vervangen werd door een democratisch bestuur."@nl . "Heraklea Pontica (//; bahasa Yunani: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE H\u0113rakleia Pontik\u0113) merupakan sebuah kota kuno di pantai Bitinia di Asia Kecil, di muara . Ini didirikan oleh negara-kota Yunani Megara di sekitar tahun 560-558 dan dinamai seperti Herakles yang diyakini bangsa Yunani memasuki neraka di sebuah gua di tanjung Archerusian yang berdekatan. Situs ini sekarang menjadi lokasi kota modern , di Provinsi Zonguldak di Turki. Kemakmuran kota, dengan kasar diguncang oleh orang-orang Galatia dan Bitinia, benar-benar hancur dalam . Itu adalah tempat kelahiran filsuf Heraklides Pontikos."@in . "\u0413\u0435\u0440\u0430\u043A\u043B\u0435\u044F \u041F\u043E\u043D\u0442\u0438\u0439\u0441\u043A\u0430\u044F (\u0434\u0440.-\u0433\u0440\u0435\u0447. \u1F29\u03C1\u03B1\u03BA\u03BB\u03B5\u03AF\u03B1 \u1F21 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u1F29\u03C1\u03B1\u03BA\u03BB\u03B5\u03AF\u03B1 \u03A0\u03CC\u03BD\u03C4\u03BF\u03C5 \u0438\u043B\u0438 \u1F29\u03C1\u03B1\u03BA\u03BB\u03B5\u03AF\u03B1 \u1F10\u03BD \u03A0\u03CC\u03BD\u03C4\u1FF3; \u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0438\u0437\u0432\u0435\u0441\u0442\u043D\u0430\u044F \u043A\u0430\u043A \u0418\u0440\u0430\u043A\u043B\u0438\u044F \u041F\u043E\u043D\u0442\u0438\u0439\u0441\u043A\u0430\u044F) \u2014 \u043C\u0435\u0433\u0430\u0440\u0441\u043A\u0430\u044F \u043A\u043E\u043B\u043E\u043D\u0438\u044F \u043D\u0430 \u044E\u0436\u043D\u043E\u043C \u043F\u043E\u0431\u0435\u0440\u0435\u0436\u044C\u0435 \u0427\u0451\u0440\u043D\u043E\u0433\u043E \u043C\u043E\u0440\u044F, \u043E\u043A\u043E\u043B\u043E \u0443\u0441\u0442\u044C\u044F \u0440\u0435\u043A\u0438 \u041A\u0438\u043B\u0438\u0447\u0441\u0443 (\u0432 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u043E\u0441\u0442\u0438 \u2014 \u041B\u0438\u043A \u0438\u043B\u0438 \u0410\u0445\u0435\u0440\u043E\u043D\u0442). \u041D\u0430 \u0442\u0435\u0440\u0440\u0438\u0442\u043E\u0440\u0438\u0438 \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0435\u0439 \u0413\u0435\u0440\u0430\u043A\u043B\u0435\u0438 \u0441\u0435\u0439\u0447\u0430\u0441 \u0440\u0430\u0441\u043F\u043E\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D \u0442\u0443\u0440\u0435\u0446\u043A\u0438\u0439 \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434 \u042D\u0440\u0435\u0433\u043B\u0438 (\u0442\u0443\u0440. Karadeniz Ere\u011Fli) \u0438 \u043E\u0434\u043D\u043E\u0438\u043C\u0451\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0440\u0430\u0439\u043E\u043D \u0432 \u043F\u0440\u043E\u0432\u0438\u043D\u0446\u0438\u0438 \u0417\u043E\u043D\u0433\u0443\u043B\u0434\u0430\u043A, \u0422\u0443\u0440\u0446\u0438\u044F. \u0420\u0435\u043A\u0430 \u043D\u0430\u0437\u044B\u0432\u0430\u043B\u0430\u0441\u044C \u0442\u0430\u043A \u0436\u0435, \u043A\u0430\u043A \u0440\u0435\u043A\u0430 \u0432 \u0446\u0430\u0440\u0441\u0442\u0432\u0435 \u043C\u0451\u0440\u0442\u0432\u044B\u0445, \u2014 \u0410\u0445\u0435\u0440\u043E\u043D\u0442. \u0417\u0434\u0435\u0441\u044C, \u043F\u043E \u0432\u0435\u0440\u043E\u0432\u0430\u043D\u0438\u044F\u043C \u0434\u0440\u0435\u0432\u043D\u0438\u0445, \u043D\u0430\u0445\u043E\u0434\u0438\u043B\u0441\u044F \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u0441\u043F\u0443\u0441\u043A\u043E\u0432 \u0432 \u043F\u0440\u0435\u0438\u0441\u043F\u043E\u0434\u043D\u044E\u044E, \u0435\u0441\u0442\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u043E, \u0447\u0442\u043E \u0437\u0434\u0435\u0441\u044C \u0431\u044B\u043B\u043E \u0438 \u043F\u0440\u043E\u0440\u0438\u0446\u0430\u043B\u0438\u0449\u0435, \u0433\u0434\u0435 \u0432\u044B\u0437\u044B\u0432\u0430\u043B\u0438 \u0438 \u0432\u043E\u043F\u0440\u043E\u0448\u0430\u043B\u0438 \u0434\u0443\u0448\u0438 \u0443\u043C\u0435\u0440\u0448\u0438\u0445."@ru . . . . . . "Heraclea P\u00F3ntica (griego antiguo \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, lat\u00EDn Heraclea Pontica, turco Karadeniz Eregli) fue una antigua polis (ciudad estado) situada en la costa de Bitinia, en el Asia Menor, en la desembocadura del r\u00EDo Kilijsu. Estaba en el sitio de la actual ciudad de , en la provincia turca de Zonguldak."@es . . . . "\u0413\u0435\u0440\u0430\u043A\u043B\u0435\u044F \u041F\u043E\u043D\u0442\u0438\u0439\u0441\u043A\u0430\u044F"@ru . "H\u00E9racl\u00E9e du Pont ou H\u00E9racl\u00E9e Pontique (en grec ancien \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, et en latin Heraclea Pontica) \u00E9tait une ville grecque de Bithynie situ\u00E9e sur le Pont-Euxin. Sur ses ruines se dresse l'actuelle ville de Karadeniz Ere\u011Fli (Ere\u011Fli de la Mer Noire) dans la province de Zonguldak en Turquie."@fr . "Heracleia P\u00F4ntica (em grego: \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE; romaniz.: H\u0113rakleia Pontik\u0113; em latim: ; atual , na prov\u00EDncia de Zonguldak, na costa do mar Negro, na Turquia) foi uma antiga cidade na Bit\u00EDnia, ent\u00E3o \u00C1sia Menor, na foz do rio Lico. Ela foi fundada pela cidade-Estado grega de M\u00E9gara por volta de 560-558 a.C. e foi batizada em homenagem a H\u00E9racles, que os gregos acreditavam que teria entrado no Mundo inferior numa caverna nas redondezas (atual cabo Baba)."@pt . "Heraclea Pontica (ital.: Eraclea Pontica) ist ein Titularbistum der r\u00F6misch-katholischen Kirche. Die in Kleinasien gelegene und als griechische Kolonie gegr\u00FCndete Stadt Herakleia Pontike war in der Sp\u00E4tantike ein Bischofssitz, f\u00FCr den seit der im Jahr 867 stattfindenden Synode zu Konstantinopel kein katholischer Bischof mehr nachgewiesen werden kann und der sp\u00E4testens infolge des Morgenl\u00E4ndischen Schismas unterging. Die in der R\u00F6mischen Provinz gelegene Di\u00F6zese war kirchenrechtlich ein Suffraganbistum, das zur Kirchenprovinz Claudiopolis geh\u00F6rte und dem dortigen Metropoliten unterstand. Einer der bekannteren Bisch\u00F6fe war der gegen Ende des 4. Jahrhunderts amtierende ."@de . "Diocesi di Eraclea Pontica"@it . "Heraclea P\u00F3ntica (griego antiguo \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, lat\u00EDn Heraclea Pontica, turco Karadeniz Eregli) fue una antigua polis (ciudad estado) situada en la costa de Bitinia, en el Asia Menor, en la desembocadura del r\u00EDo Kilijsu. Estaba en el sitio de la actual ciudad de , en la provincia turca de Zonguldak."@es . . "Eraclea Pontica (in greco antico: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, Her\u00E1kleia Pontik\u00E9) era una citt\u00E0 situata nella Bitinia occidentale."@it . "Heraklea Pontika"@in . . . . "H\u00E9racl\u00E9e du Pont ou H\u00E9racl\u00E9e Pontique (en grec ancien \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, et en latin Heraclea Pontica) \u00E9tait une ville grecque de Bithynie situ\u00E9e sur le Pont-Euxin. Sur ses ruines se dresse l'actuelle ville de Karadeniz Ere\u011Fli (Ere\u011Fli de la Mer Noire) dans la province de Zonguldak en Turquie."@fr . . "Heracleia P\u00F4ntica (em grego: \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE; romaniz.: H\u0113rakleia Pontik\u0113; em latim: ; atual , na prov\u00EDncia de Zonguldak, na costa do mar Negro, na Turquia) foi uma antiga cidade na Bit\u00EDnia, ent\u00E3o \u00C1sia Menor, na foz do rio Lico. Ela foi fundada pela cidade-Estado grega de M\u00E9gara por volta de 560-558 a.C. e foi batizada em homenagem a H\u00E9racles, que os gregos acreditavam que teria entrado no Mundo inferior numa caverna nas redondezas (atual cabo Baba)."@pt . "31.41472244262695"^^ . "308"^^ . . . . "Heraclea P\u00F2ntica (llat\u00ED Heracleia Pontica) fou una ciutat de la costa del Eux\u00ED o mar Negra, al Pont, prop de Bit\u00EDnia (com que el seu territori va incorporar part de Bit\u00EDnia fou tamb\u00E9 esmentada com a Heraclea de Bit\u00EDnia). Era al pa\u00EDs dels Mariandyni i fou una col\u00F2nia de M\u00E8gara creada conjuntament amb Tanagra (ciutat de Be\u00F2cia), a poca dist\u00E0ncia al nord del riu Licos. La ciutat tenia dos bons ports, un d'ells artificial. Tamb\u00E9 reb\u00E9 els noms de Bitinium, Claudi\u00F2polis, probablement des del segle ii. Durant l'Imperi Rom\u00E0 reb\u00E9 el nom d'Honorias, atribu\u00EFt per Teodosi II en honor del seu oncle Honori."@ca . . "Heraclea P\u00F2ntica (llat\u00ED Heracleia Pontica) fou una ciutat de la costa del Eux\u00ED o mar Negra, al Pont, prop de Bit\u00EDnia (com que el seu territori va incorporar part de Bit\u00EDnia fou tamb\u00E9 esmentada com a Heraclea de Bit\u00EDnia). Era al pa\u00EDs dels Mariandyni i fou una col\u00F2nia de M\u00E8gara creada conjuntament amb Tanagra (ciutat de Be\u00F2cia), a poca dist\u00E0ncia al nord del riu Licos. La ciutat tenia dos bons ports, un d'ells artificial. Tamb\u00E9 reb\u00E9 els noms de Bitinium, Claudi\u00F2polis, probablement des del segle ii. Durant l'Imperi Rom\u00E0 reb\u00E9 el nom d'Honorias, atribu\u00EFt per Teodosi II en honor del seu oncle Honori. Es creu que fou el lloc on va n\u00E9ixer Ant\u00EDnous, el favorit d'Adri\u00E0. Paus\u00E0nies diu que Bitinium era darrere, segurament a l'est, del riu Sangari. Durant l'Imperi fou reanomenada Claudi\u00F2polis, M\u00E9s tard Teodosi II l'anomenar Honorias."@ca . . "H\u00E9racl\u00E9e du Pont"@fr . . "Heraklea Pontyjska (gr. \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, p\u00F3\u017Anogr. \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03BF\u03B7\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1, \u0142ac. Heraclea Pontica) \u2013 kolonia Megary za\u0142o\u017Cona w roku 558 p.n.e. Po\u0142o\u017Cona by\u0142a nad Morzem Czarnym, na pograniczu Bitynii i Paflagonii, o jeden dzie\u0144 szybkiej \u017Ceglugi od Bosforu. Posiada\u0142a dogodny port, co przy korzystnym po\u0142o\u017Ceniu geograficznym umo\u017Cliwi\u0142o miastu uzyskanie statusu wa\u017Cnego centrum handlu czarnomorskiego. W okresie najwi\u0119kszego rozkwitu miasto rozci\u0105ga\u0142o si\u0119 a\u017C na s\u0105siaduj\u0105c\u0105 z nim r\u00F3wnin\u0119."@pl . "Heraclea (meestal Heraclea Pontica genoemd, ter onderscheiding van andere gelijknamige steden) was een Griekse havenstad aan de Zwarte Zee, op de noordkust van Klein-Azi\u00EB, nu Ere\u011Fli geheten. De stad, gelegen op ca. 200 km oostwaarts van de Bosporus, werd rond 560 v.Chr. gesticht door kolonisten uit Megara en Boeoti\u00EB. In 364 v.Chr. vestigde een zekere Clearchus, een leerling van Isocrates en Plato, er een tyrannis die tot 280 v.Chr. zou stand houden en toen vervangen werd door een democratisch bestuur. Tot in de 3e eeuw v.Chr. was Heraclea het belangrijkste Griekse handelscentrum op de zuidelijke kust van de Zwarte Zee, en stichtte op zijn beurt de kolonies Callatis (op de westkust van de Zwarte Zee, nu in Roemeni\u00EB gelegen) en Chersonesus (op de Krim). De vestiging van de Galaten in Klein-Azi\u00EB, \u00E9n de opkomst van de koninkrijken Bithyni\u00EB en Pontus ondermijnden aanzienlijk de positie van Heraclea.In 185 v.Chr. sloot de eens zo machtige handelsstad een verbond met Rome, maar in 74 v.Chr. moest ze zich dan weer onder dwang aansluiten bij Mithridates VI. In 70 v.Chr. werd ze daarna ingenomen en verwoest door de Romeinse proconsul Marcus Aurelius Cotta. Na de heropbouw bereikte Heraclea nooit meer haar vroegere glorie. Een curiosum: in de buurt van de antieke stad werd in het zogenaamde dal van de Acheron een grot aangewezen waarlangs Heracles zou zijn afgedaald naar de Onderwereld, om de hellehond Kerberos bij koning Eurystheus te brengen."@nl . . . . . "Turkey"@en . . "Eraclea Pontica (in greco antico: \u1F29\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE, Her\u00E1kleia Pontik\u00E9) era una citt\u00E0 situata nella Bitinia occidentale."@it . "\u30D8\u30E9\u30AF\u30EC\u30A2\u30FB\u30DD\u30F3\u30C6\u30A3\u30AB"@ja . . . . "Colonists from Megara"@en . . . . . . "POINT(31.414722442627 41.284721374512)"^^ . . . . . . "285"^^ . . . . . . "\u0413\u0435\u0440\u0430\u043A\u043B\u0435\u044F \u041F\u043E\u043D\u0442\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u0430 (\u0434\u0430\u0432.-\u0433\u0440. \u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03B7 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE), \u2014 \u043C\u0435\u0433\u0430\u0440\u0441\u044C\u043A\u0430 \u043A\u043E\u043B\u043E\u043D\u0456\u044F \u043D\u0430 \u043F\u0456\u0432\u0434\u0435\u043D\u043D\u043E\u043C\u0443 \u0443\u0437\u0431\u0435\u0440\u0435\u0436\u0436\u0456 \u0427\u043E\u0440\u043D\u043E\u0433\u043E \u043C\u043E\u0440\u044F, \u0431\u0456\u043B\u044F \u0433\u0438\u0440\u043B\u0430 \u0440\u0456\u0447\u043A\u0438 (\u0443 \u0434\u0430\u0432\u043D\u0438\u043D\u0443 \u2014 \u041B\u0456\u043A \u0430\u0431\u043E \u0436 \u0410\u0445\u0435\u0440\u043E\u043D\u0442)."@uk . . "Heracleia P\u00F4ntica"@pt . . "41.28472137451172"^^ . . "Herakleia Pontike, in lateinischer Namensform Heraclea Pontica (sp\u00E4ter Bender Ere\u011Fli, heute Karadeniz Ere\u011Fli), ist eine antike Stadt an der M\u00FCndung des Kilijsu (Fluss G\u00FCl\u00FCc) in das Schwarze Meer (Pontos Euxeinos) in der heutigen T\u00FCrkei. Herakleia Pontike wurde als Kolonie Megaras ca. 560 v. Chr. gegr\u00FCndet, unterwarf bald die einheimischen Mariandyner und weitete ihre Macht \u00FCber ein betr\u00E4chtliches Territorium aus. Urspr\u00FCnglich war die Wirtschaft vorwiegend agrarisch gepr\u00E4gt, seit der Mitte des 5. Jahrhunderts v. Chr. war die Stadt ein wichtiger Partner im Schwarzmeerhandel; ihre \u00F6konomische Bl\u00FCtezeit erlebte sie im 4. Jahrhundert v. Chr. Zun\u00E4chst regierten Oligarchen in Herakleia Pontike. Klearchos, der in Athen zu den Sch\u00FClern des Platon und Isokrates geh\u00F6rt hatte, st\u00FCrzte 364/3 v. Chr. die Oligarchen, schwang sich zum Tyrannen auf und wurde 352 v. Chr. ermordet. Ihm folgte sein minderj\u00E4hriger Sohn Timotheos, f\u00FCr den Klearchos\u2019 Bruder Satyros bis etwa 345 v. Chr. die Vormundschaft und Regierung f\u00FChrte. Dionysios, ein j\u00FCngerer Bruder des Timotheos, \u00FCbte seit 338/7 v. Chr. allein die Tyrannis \u00FCber Herakleia aus und ernannte sich 306/5 v. Chr. nach dem Vorbild der Diadochen zum K\u00F6nig. Er war mit einer Nichte des letzten persischen Gro\u00DFk\u00F6nigs Dareios III. namens Amastris verheiratet, die nach dem Tod ihres Gatten (305 v. Chr.) die Herrschaft \u00FCbernahm. Damals geh\u00F6rte ein gr\u00F6\u00DFerer K\u00FCstenstreifen zum Herakleia unterstehenden Territorium. Vermutlich wurde Amastris von ihren S\u00F6hnen Klearchos und Oxathres get\u00F6tet, die daraufhin auf Befehl des Lysimachos, eines kurzzeitigen ehemaligen Gemahls der Amastris, hingerichtet wurden. Nun bem\u00E4chtigte sich Lysimachos 284 v. Chr. Herakleias und unterstellte sie der Herrschaft seiner Gattin Arsino\u00EB II., die einen Statthalter einsetzte und die Autonomie der Stadt beendete. Nachdem Lysimachos 281 v. Chr. gefallen war, vertrieben die Herakleoten Arsino\u00EBs Statthalter und erlangten ihre Freiheit zur\u00FCck. Die Stadt geriet in Gegensatz zu den Machtbestrebungen der Seleukiden und gr\u00FCndeten daher ein B\u00FCndnis, die sogenannte N\u00F6rdliche Liga. 188 v. Chr. schloss Herakleia einen Freundschafts- und B\u00FCndnisvertrag mit Rom. Als der gro\u00DFe R\u00F6merfeind Mithridates VI. seinen dritten Krieg gegen Rom f\u00FChrte, trat Herakleia 73 v. Chr. auf die Seite des pontischen K\u00F6nigs und wurde ein Jahr sp\u00E4ter Teil von dessen Reich. Nach zweij\u00E4hriger Belagerung nahm der r\u00F6mische Feldherr und ehemalige Konsul Marcus Aurelius Cotta die Stadt 70 v. Chr. ein und verw\u00FCstete sie. Seit 65/4 v. Chr. geh\u00F6rte Herakleia zur Provinz Pontus und war ab 46/5 v. Chr. f\u00FCr wenige Jahre r\u00F6mische colonia. Der Triumvir Marcus Antonius unterstellte um 40 v. Chr. den griechischen Teil des Gebietes von Herakleia Adiatorix, einem F\u00FCrsten der Galater. 32/31 v. Chr., kurz vor der Schlacht bei Actium ordnete Adiatorix die T\u00F6tung der r\u00F6mischen Kolonisten an und wurde nach dem Triumph des Augustus 29 v. Chr. hingerichtet. Nun wurde die Stadt der Provinz Bithynia et Pontus und um 385 n. Chr. der Provinz zugeschlagen. Nymphis von Herakleia verfasste im 3. Jahrhundert v. Chr. eine dreizehnb\u00E4ndige Geschichte der Stadt, von der jedoch nur Fragmente erhalten sind. Der Historiker Memnon von Herakleia schrieb im 1. oder 2. Jahrhundert n. Chr. ebenfalls eine umfangreiche Geschichte der Stadt, in der er das Werk des Nymphis als Quelle benutzte. Sie ist in Ausz\u00FCgen in der Biblioteca des Photios \u00FCberliefert. Herakleia Pontike ist der Geburtsort von Herakleides Pontikos. In sp\u00E4teren Zeiten wurde der Ort bekannt wegen seiner Zechen, aus denen Konstantinopel einen Gro\u00DFteil seines Brennstoffs bezog."@de . . . . . . . . . "1124119090"^^ . . . . "\u0397\u03C1\u03AC\u03BA\u03BB\u03B5\u03B9\u03B1 \u03B7 \u03A0\u03BF\u03BD\u03C4\u03B9\u03BA\u03AE"@el . .