. . . . . "1111580438"^^ . . . . . . . . . . . . "Mary Perth"@sv . . . . . . . . . . "2317"^^ . . . . . . . . . . "Mary Perth"@en . . . . "Mary Perth, f\u00F6dd 1740, d\u00F6d 1813, var en afrikansk kolonist. Hon var f\u00F6dd som slav och k\u00F6ptes 1768 av John Willoughby i Norfolk i Virginia, hos vilken hon var husslav. Hon hade tre d\u00F6ttrar och var ivrig metodist. Under amerikanska frihetskriget st\u00E4lldes sig hennes \u00E4gare p\u00E5 britternas sida och l\u00E4t 1776 evakuera sina slavar med guvern\u00F6r Lord Dunmore d\u00E5 han hotades med konfiskation och som lojalist hade r\u00E4tt att f\u00E5 sin egendom beskyddad av britterna. Hon evakuerades med britterna till New York. I New York levde slavarna i praktiken fritt under \u00F6verinseende av den brittiska arm\u00E9n. Hon gifte sig med en annan f\u00F6re detta slav, Caesar Perth, som ocks\u00E5 var en evakuerad slav fr\u00E5n Virginia. Vid freden 1781 f\u00F6rklarades att alla slavar som anslutit sig till britterna f\u00F6re 1781 var fria brittiska medborgare, och familjen evakuerades till Nova Scotia. Familjen emigrerade till Freetown 1792, d\u00E4r de byggde upp en g\u00E5rd. Kolonin var p\u00E5 den tiden liten och fattig och full av epidemier, helt dominerad av Sierra Leone Company. Hon blev \u00E4nka 1793, och \u00F6ppnade d\u00E5 v\u00E4rdshus i den g\u00E5rd maken byggt. Vid sidan av Sophia Small, Martha Hazeley, John Cuthbert, Robert Keeling och James Reid tillh\u00F6rde Mary Perth de kolonister som fick tillst\u00E5nd av kompaniet att k\u00F6pa varor fr\u00E5n kompaniet och s\u00E4lja dem i aff\u00E4rer de \u00F6ppnade och d\u00E4rmed starta f\u00F6retag och bygga upp ett privat n\u00E4ringsliv i kolonin. Hon s\u00E5lde varor p\u00E5 framsidan av sitt hus, serverade mat och hyrde ut rum, och uppn\u00E5dde viss framg\u00E5ng. N\u00E4r franska flottan br\u00E4nde Freetown i september 1794, r\u00E4ddade hon guvern\u00F6r Zachary Macaulays 24 afrikanska fosterbarn n\u00E4r hon passerade guvern\u00F6rshuset p\u00E5 sin v\u00E4g ut ur staden till h\u00F6vdingen Pa Dembas beskydd (guvern\u00F6ren sj\u00E4lv var d\u00E5 f\u00E5ngen p\u00E5 ett franskt skepp) f\u00F6r vilket hon hyllades som hj\u00E4lte av guvern\u00F6ren. Han gjorde henne till hush\u00E5llerska p\u00E5 guvern\u00F6rsresidenset och gav henne ansvaret f\u00F6r kolonins skolbarn, som sattes i skola i residenset (hon var dock inte l\u00E4rare, utan ett slags fostermor och f\u00F6rest\u00E5ndare). Hon var en framtr\u00E4dande figur i metodistf\u00F6rsamlingen under predikanten John Clarkson, som beskrev henne i Evangelical Magazine, och kallade henne \u201Cone militant saint\u201D och predikant. Hon fortsatte parallellt att sk\u00F6ta sitt v\u00E4rdshus- och aff\u00E4r, och hade anst\u00E4llda i sin verksamhet. 1798 hade hon dock hamnat i konflikt med guvern\u00F6ren, som beskrev henne som \u201Cvain, worldly, and arrogant, harsh and violent in her tempers, little careful of the means of finally swelling the store and little attentive to discharge the duties to the children under her care\", vilket han delvis skyllde p\u00E5 att hennes ekonomiska framg\u00E5ng. N\u00E4r Macaulay \u00E5terv\u00E4nde till England f\u00F6ljde hon med som fostermor f\u00F6r hans 24 afrikanska fosterbarn, som han tog med sig, och fortsatte ta hand om dem i England i Clapham. Hon \u00E5terv\u00E4nde till Sierra Leone i december 1801. Hon fortsatte driva sitt v\u00E4rdshus f\u00F6r kompaniets och missionens anst\u00E4llda. Hon n\u00E4mns vid sitt omgifte 13 februari 1806."@sv . "Mary Perth (1740\u20131813+) was a prominent African American colonist and businesswoman in Sierra Leone. She was a Nova Scotia Settler. She emigrated from Nova Scotia to Freetown in 1792. She was widowed in 1793. She was one of the six first (and one of three women) of the colonisers who was given a trading license in 1794. She managed an inn, selling retail goods in her shop, renting out rooms and serving food in companionship with the Sierra Leone Company. She became substantial and wealthy businessperson in Freetown. She had an important place in the Methodist congregation in Freetown."@en . "49439596"^^ . "Mary Perth (1740\u20131813+) was a prominent African American colonist and businesswoman in Sierra Leone. She was a Nova Scotia Settler. She emigrated from Nova Scotia to Freetown in 1792. She was widowed in 1793. She was one of the six first (and one of three women) of the colonisers who was given a trading license in 1794. She managed an inn, selling retail goods in her shop, renting out rooms and serving food in companionship with the Sierra Leone Company. She became substantial and wealthy businessperson in Freetown. She had an important place in the Methodist congregation in Freetown. In 1794, the governor Zachary Macaulay appointed her housekeeper of the governor's residence and the caregiver of his 24 African foster children and their school. When Zachary Macaulay returned to England in 1799, she accompanied him to care for the children, who attended the , Clapham, London. She returned to Freetown in 1801, where she resumed her business activity."@en . . . "Mary Perth, f\u00F6dd 1740, d\u00F6d 1813, var en afrikansk kolonist. Hon var f\u00F6dd som slav och k\u00F6ptes 1768 av John Willoughby i Norfolk i Virginia, hos vilken hon var husslav. Hon hade tre d\u00F6ttrar och var ivrig metodist. Under amerikanska frihetskriget st\u00E4lldes sig hennes \u00E4gare p\u00E5 britternas sida och l\u00E4t 1776 evakuera sina slavar med guvern\u00F6r Lord Dunmore d\u00E5 han hotades med konfiskation och som lojalist hade r\u00E4tt att f\u00E5 sin egendom beskyddad av britterna. Hon evakuerades med britterna till New York. I New York levde slavarna i praktiken fritt under \u00F6verinseende av den brittiska arm\u00E9n. Hon gifte sig med en annan f\u00F6re detta slav, Caesar Perth, som ocks\u00E5 var en evakuerad slav fr\u00E5n Virginia. Vid freden 1781 f\u00F6rklarades att alla slavar som anslutit sig till britterna f\u00F6re 1781 var fria brittiska medborg"@sv . . . . . . .