"\u00D3taro de Halogal\u00E2ndia (em noruegu\u00EAs: Ottar fra H\u00E5logaland; em latim: Ottarus) foi um explorador e comerciante v\u00EDquingue de Halogal\u00E2ndia, no norte da Noruega. Por volta de 890 teria viajado para Inglaterra onde o rei Alfredo, o Grande, monarca do Reino de Wessex, mandou escrever a narrativa de Ohthere sobre a Halogal\u00E2ndia, e sobre as suas viagens ao Mar Branco e \u00E0 Inglaterra. O texto foi mais tarde inclu\u00EDdo na vers\u00E3o anglo-sax\u00F3nica da obra Historiarum adversum paganos do historiador hisp\u00E2nico Paulo Or\u00F3sio do s\u00E9culo IV-V."@pt . . . "Ohthere de H\u00E5logaland"@es . . . . "Ottar di H\u00E5logaland, in lingua norvegese Ottar fra H\u00E5logaland (... \u2013 ...; fl. IX secolo), \u00E8 stato un avventuriero ed esploratore vichingo originario di H\u00E5logaland. Attorno all'890 viaggi\u00F2 in Inghilterra, dove Alfredo il Grande, re del Regno del Wessex, fece scrivere la sua storia. \"Ottars reise\" - mappa moderna, annotata in norvegese, raffigurante i viaggi di Ottar. Il suo racconto non cita Londra; non cita il passaggio in Irlanda"@it . . . . . "\u041E\u0442\u0442\u0430\u0440"@ru . . . . . . "Ohthere of H\u00E5logaland (Norwegian: Ottar fra H\u00E5logaland) was a Viking Age Norwegian seafarer known only from an account of his travels that he gave to King Alfred (r. 871\u201399) of the Anglo-Saxon kingdom of Wessex in about 890 AD. His account was incorporated into an Old English adaptation of a Latin historical book written early in the fifth century by Paulus Orosius, called Historiarum Adversum Paganos Libri VII, or Seven Books of History Against the Pagans. The Old English version of this book is believed to have been written in Wessex in King Alfred's lifetime or soon after his death, and the earliest surviving copy is attributed to the same place and time. In his account, Ohthere said that his home was in \"Halgoland\", or H\u00E5logaland, where he lived \"north-most of all Norwegians \u2026 [since] no-one [lived] to the north of him\". Ohthere spoke of his travels north to the White Sea, and south to Denmark, describing both journeys in some detail. He also spoke of Sweoland (central Sweden), the Sami people (Finnas), and of two peoples called the Cwenas, living in Cwena land to the north of the Swedes, and the Beormas, whom he found living by the White Sea. Ohthere reported that the Beormas spoke a language related to that of the Sami. Ohthere's story is the earliest known written source for the term \"Denmark\" (dena mearc), and perhaps also for \"Norway\" (nor\u00F0weg). Ohthere's home may have been in the vicinity of Troms\u00F8, in southern Troms county, northern Norway. Ohthere was involved in the fur trade."@en . . . "Kjell-Olav Masdalen"@en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Ottar z Halogalandii \u2013 w\u00F3dz wiking\u00F3w z ko\u0144ca IX wieku. Zamieszkiwa\u0142 okolice dzisiejszego Troms\u00F8, najprawdopodobniej wysp\u0119 Bjark\u00F8y. Oko\u0142o roku 890 przebywa\u0142 na dworze kr\u00F3la Wessexu Alfreda Wielkiego. Podczas tego pobytu zda\u0142 mu relacj\u0119 z \u017Cycia w swoim kraju. Opis ten zosta\u0142 w\u0142\u0105czony do anglosaskiej wersji dzie\u0142a Orozjusza Siedem ksi\u0105g historii przeciwko poganom (\u0142ac.: Historiarum libri VII adversus paganos) z V wieku. Wedle opisu, podstaw\u0105 jego bogactwa by\u0142y stada oswojonych renifer\u00F3w (600 sztuk) oraz daniny p\u0142acone przez Lapo\u0144czyk\u00F3w w postaci sk\u00F3r zwierz\u0119cych, pi\u00F3r ptasich, ko\u015Bci wieloryb\u00F3w, k\u0142\u00F3w mors\u00F3w oraz rzemieni. On i jego ludzie r\u00F3wnie\u017C polowali na wieloryby i w pogoni za nimi dotarli a\u017C do Morza Bia\u0142ego. Ze swoimi towarami podr\u00F3\u017Cowa\u0142 do po\u0142o\u017Conego na po\u0142udniu Norwegii o\u015Brodka handlowego , co zajmowa\u0142o miesi\u0105c (z cumowaniami na noc) oraz du\u0144skiego Hedeby."@pl . . "944158"^^ . . . . . "\u00D3taro de Halogal\u00E2ndia (em noruegu\u00EAs: Ottar fra H\u00E5logaland; em latim: Ottarus) foi um explorador e comerciante v\u00EDquingue de Halogal\u00E2ndia, no norte da Noruega. Por volta de 890 teria viajado para Inglaterra onde o rei Alfredo, o Grande, monarca do Reino de Wessex, mandou escrever a narrativa de Ohthere sobre a Halogal\u00E2ndia, e sobre as suas viagens ao Mar Branco e \u00E0 Inglaterra. O texto foi mais tarde inclu\u00EDdo na vers\u00E3o anglo-sax\u00F3nica da obra Historiarum adversum paganos do historiador hisp\u00E2nico Paulo Or\u00F3sio do s\u00E9culo IV-V. \u00D3taro refere que ele teria vivido \u00ABmais a norte de todos os n\u00F3rdicos\u00BB e que \u00ABningu\u00E9m [vivo] teria ido ao norte como ele\u00BB. No seu relato situou a sua viagem para o norte pelo mar Branco, sul da Dinamarca e Inglaterra, descrevendo a sua rota. Faz tamb\u00E9m relatos dos finlandeses e dos misteriosos povos chamados de \"Cwenas\" (kw\u00E4nen) e \"Beormas\" (bjamer). Entretanto, a identidade e o territ\u00F3rio dos Cwenas \u00E9 ainda mat\u00E9ria por determinar (alguns ditam que se trata da terra de ), \u00D3taro asseguraria que os Beormas falavam uma l\u00EDngua relacionada com o finland\u00EAs e que viviam numa \u00E1rea da regi\u00E3o do mar Branco. A dita regi\u00E3o era referenciada no mapa anexa \u00E0 obra como sendo Bi\u00E1rmia e tem sido vista por muitos como uma refer\u00EAncia ao povo da cultura P\u00E9rmica. O relato de \u00D3taro \u00E9 um dos mais antigos escritos em que s\u00E3o mencionadas pela primeira vez as palavras \u00ABNoruega\u00BB e \u00ABDinamarca\u00BB. Cr\u00EA-se que \u00D3taro seria natural de Troms, um condado setentrional da Noruega, provavelmente a norte de Harstad e qui\u00E7\u00E1 da ilha de Senja, onde atualmente est\u00E1 Lenvik. Tamb\u00E9m \u00E9 poss\u00EDvel que proveniesse de mais a norte, das ilhas de e Karls\u00F8y. \u00D3taro era um conceituado e respeitado propriet\u00E1rio de terras, sendo os seus bens essencialmente fruto da ca\u00E7a e durante a visita ao rei Alfredo tinha \u00E0 sua disposi\u00E7\u00E3o, todavia, 600 raposas de ca\u00E7a para vender. As suas posses consistiam em 29 bois, 20 ovelhas e 20 su\u00EDnos, e ainda alguns cavalos para a lavoura, enquanto que os rendimentos mais significativos procediam em grande parte dos tributos que lhe pagavam os finlandeses: peles de animais, penas de aves, defesas de morsa e cordas de barco feitas com pele de baleia e de focas. O mais rico dos seus vassalos tinha a obriga\u00E7\u00E3o de lhe entregar anualmente quinze peles de marta, cinco peles de rena, uma pele de urso, dez cubos de penas, um casaco de pele de urso ou de lontra e duas cordas de barco que deveriam ter cada uma 60 varas de longitude, uma confeccionada com pele de baleia e outra com pele de foca."@pt . . . . . . . "Ottar, Ohthere of Othere (9e eeuw) was een rijke koopman uit H\u00E5logaland, Noorwegen, het gebied dat toentertijd (rond 890) het noordelijkste door Noren bewoonde gebied was. Hij voer met zijn schip noordwaarts om te zien hoe ver het land zich in die richting uitstrekte, rondde Noordkaap en zeilde uiteindelijk oostwaarts en zuidwaarts de Witte Zee in. Hij kwam tot aan een rivier, waarschijnlijk de Noordelijke Dvina. Hij beschrijft dat de gebieden waar hij langsvoer grotendeels bar en verlaten waren, met als enige bewoners een aantal Finnen (hiermee bedoelt hij Saami). Wel meldt hij dat er in het gebied veel walrussen waren, die toentertijd voor hun huid en ivoor zeer geliefd waren. Het verhaal van Ohthere bleef bewaard doordat hij het vertelde aan het hof van koning Alfred van Wessex, waar het werd opgeschreven in de Anglo-Saxon Chronicle."@nl . . . "Ottar di H\u00E5logaland"@it . . . . . . . . . . . . . . "\u041E\u0442\u0442\u0430\u0440 \u0438\u0437 \u0425\u043E\u043B\u0443\u0433\u0430\u043B\u0430\u043D\u0434\u0430 (\u041E\u0445\u0442\u0445\u0435\u0440\u0435, \u041E\u0442\u0435\u0440; \u0434\u0440.-\u0441\u043A\u0430\u043D\u0434. \u00D3ttarr fra H\u00E5logaland, \u0434\u0440.-\u0430\u043D\u0433\u043B. \u014Chthere from H\u0101lgoland; IX \u0432\u0435\u043A) \u2014 \u0441\u0440\u0435\u0434\u043D\u0435\u0432\u0435\u043A\u043E\u0432\u044B\u0439 \u043D\u043E\u0440\u0432\u0435\u0436\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043F\u0443\u0442\u0435\u0448\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u0438\u043A \u0438\u0437 \u0425\u043E\u043B\u0443\u0433\u0430\u043B\u0430\u043D\u0434\u0430 \u0438\u043B\u0438 \u0438\u0437 \u0431\u043B\u0438\u0437\u043B\u0435\u0436\u0430\u0449\u0438\u0445 \u043A \u043D\u0435\u043C\u0443 \u043E\u0431\u043B\u0430\u0441\u0442\u0435\u0439. \u041F\u0440\u0438\u0431\u043B\u0438\u0437\u0438\u0442\u0435\u043B\u044C\u043D\u043E \u0432 890 \u0433\u043E\u0434\u0443 \u041E\u0442\u0442\u0430\u0440 \u043F\u0440\u0438\u0431\u044B\u043B \u0432 \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u044E, \u0433\u0434\u0435 \u043F\u043E \u043F\u0440\u0438\u043A\u0430\u0437\u0443 \u043A\u043E\u0440\u043E\u043B\u044F \u0423\u044D\u0441\u0441\u0435\u043A\u0441\u0430 \u0410\u043B\u044C\u0444\u0440\u0435\u0434\u0430 \u0412\u0435\u043B\u0438\u043A\u043E\u0433\u043E \u0435\u0433\u043E \u0440\u0430\u0441\u0441\u043A\u0430\u0437 \u0431\u044B\u043B \u0437\u0430\u043F\u0438\u0441\u0430\u043D. \u0421\u0430\u043C\u043E \u043F\u0443\u0442\u0435\u0448\u0435\u0441\u0442\u0432\u0438\u0435 \u0434\u0430\u0442\u0438\u0440\u0443\u044E\u0442 \u043D\u0435 \u0440\u0430\u043D\u0435\u0435 870 \u0438 \u043D\u0435 \u043F\u043E\u0437\u0434\u043D\u0435\u0435 891 \u0433\u043E\u0434\u0430."@ru . . . . . . . . "Ohthere of H\u00E5logaland (Norwegian: Ottar fra H\u00E5logaland) was a Viking Age Norwegian seafarer known only from an account of his travels that he gave to King Alfred (r. 871\u201399) of the Anglo-Saxon kingdom of Wessex in about 890 AD. His account was incorporated into an Old English adaptation of a Latin historical book written early in the fifth century by Paulus Orosius, called Historiarum Adversum Paganos Libri VII, or Seven Books of History Against the Pagans. The Old English version of this book is believed to have been written in Wessex in King Alfred's lifetime or soon after his death, and the earliest surviving copy is attributed to the same place and time."@en . . . . . . "\"Uden Tvivl \u2013 med fuldkommen Ret Hvor l\u00E5 Sciringes heal?\", 2010ref|A knot is a measurement of speed in nautical miles per hour: 1 knot is equal to 1.852 km/h or about 1.15 mph. Tacking is a means by which a sailing vessel can be made to travel against the direction of the wind.|group=\"Fn\""@en . . . . "Ottar (Ohthere en vieil anglais) est un aventurier viking du IXe si\u00E8cle originaire du H\u00E5logaland. Ottar organisa plusieurs exp\u00E9ditions maritimes exploratoires \u00E0 partir du port de Skiringssal, en Norv\u00E8ge. Au Nord-Est, il navigua jusqu'\u00E0 la mer de Barents, puis atteignit la Mer Blanche et rencontra les Samis. Il poursuivit son aventure jusqu'au Bjarmaland. Vers 890, il navigua jusqu'en Angleterre o\u00F9 il rencontra le roi du Wessex Alfred le Grand dans sa capitale de Winchester. Celui-ci fit \u00E9crire le r\u00E9cit de ses voyages."@fr . . . . . . . . . . . . . "Ohthere z H\u00E5logalandu (norsky: Ottar fra H\u00E5logaland) byl vikinsk\u00FD dobrodruh p\u016Fvodem z . Okolo roku 890 odcestoval do Anglie, kde Alfr\u00E9d Velik\u00FD, kr\u00E1l Wessexu, nechal sepsat jeho vypr\u00E1v\u011Bn\u00ED v knize The Old English Orosius. Byl prvn\u00EDm Evropanem v\u016Fbec, kter\u00FD pravd\u011Bpodobn\u011B kolem roku 890 prozkoumal nejsevern\u011Bj\u0161\u00ED \u010D\u00E1st Evropy. Ohthere o sob\u011B \u0159ekl, \u017Ee \u017Eil nejsevern\u011Bji ze v\u0161ech Norman\u016F. Popsal sv\u00E9 cesty na sever k B\u00EDl\u00E9mu mo\u0159i a na jih do D\u00E1nska a Anglie. Ve sv\u00FDch vypr\u00E1v\u011Bn\u00EDch se zm\u00EDnil o a s\u00E1msk\u00E9m lidu (Laponci). D\u00E1le pak o dvou lidech: \u201ECwenas\u201C, \u017Eij\u00EDc\u00EDm na \u00FAzem\u00ED , a \u201EBeormas\u201C. O lidu Beormas Ohthere \u0159ekl, \u017Ee \u017Eije na \u00FAzem\u00ED okolo B\u00EDl\u00E9ho mo\u0159e a mluv\u00ED jazykem, kter\u00FD n\u00E1padn\u011B p\u0159ipom\u00EDn\u00E1 \u0159e\u010D Laponc\u016F. \u00DAzem\u00ED, kde lid Beormas \u017Eil, je na map\u011B vyzna\u010Deno pod n\u00E1zvem , kde je podle n\u011Bkter\u00FDch zdroj\u016F lid kultury. Ohthere\u016Fv p\u0159\u00EDb\u011Bh je nejstar\u0161\u00ED dochovan\u00FD text, kde se poprv\u00E9 setk\u00E1v\u00E1me s pojmy \u201ENorsko\u201C (Nor\u00F0weg) a \u201ED\u00E1nsko\u201C (Denamearc). P\u0159evl\u00E1d\u00E1 n\u00E1zor, \u017Ee m\u00EDsto kde Ohthere p\u016Fvodn\u011B \u017Eil se nach\u00E1z\u00ED na jihu regionu Troms v bl\u00EDzkosti Malangensk\u00E9ho fjordu. Komentovan\u00FD p\u0159eklad Ohtherovy relace se nach\u00E1z\u00ED v antologii Jana \u010Cerm\u00E1ka Jako kdy\u017E dvoranou prolet\u00ED pt\u00E1k, ISBN 978-80-87256-11-4."@cs . . . . . "45031"^^ . . . . . . . . "\u041E\u0442\u0442\u0430\u0440 \u0438\u0437 \u0425\u043E\u043B\u0443\u0433\u0430\u043B\u0430\u043D\u0434\u0430 (\u041E\u0445\u0442\u0445\u0435\u0440\u0435, \u041E\u0442\u0435\u0440; \u0434\u0440.-\u0441\u043A\u0430\u043D\u0434. \u00D3ttarr fra H\u00E5logaland, \u0434\u0440.-\u0430\u043D\u0433\u043B. \u014Chthere from H\u0101lgoland; IX \u0432\u0435\u043A) \u2014 \u0441\u0440\u0435\u0434\u043D\u0435\u0432\u0435\u043A\u043E\u0432\u044B\u0439 \u043D\u043E\u0440\u0432\u0435\u0436\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043F\u0443\u0442\u0435\u0448\u0435\u0441\u0442\u0432\u0435\u043D\u043D\u0438\u043A \u0438\u0437 \u0425\u043E\u043B\u0443\u0433\u0430\u043B\u0430\u043D\u0434\u0430 \u0438\u043B\u0438 \u0438\u0437 \u0431\u043B\u0438\u0437\u043B\u0435\u0436\u0430\u0449\u0438\u0445 \u043A \u043D\u0435\u043C\u0443 \u043E\u0431\u043B\u0430\u0441\u0442\u0435\u0439. \u041F\u0440\u0438\u0431\u043B\u0438\u0437\u0438\u0442\u0435\u043B\u044C\u043D\u043E \u0432 890 \u0433\u043E\u0434\u0443 \u041E\u0442\u0442\u0430\u0440 \u043F\u0440\u0438\u0431\u044B\u043B \u0432 \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u044E, \u0433\u0434\u0435 \u043F\u043E \u043F\u0440\u0438\u043A\u0430\u0437\u0443 \u043A\u043E\u0440\u043E\u043B\u044F \u0423\u044D\u0441\u0441\u0435\u043A\u0441\u0430 \u0410\u043B\u044C\u0444\u0440\u0435\u0434\u0430 \u0412\u0435\u043B\u0438\u043A\u043E\u0433\u043E \u0435\u0433\u043E \u0440\u0430\u0441\u0441\u043A\u0430\u0437 \u0431\u044B\u043B \u0437\u0430\u043F\u0438\u0441\u0430\u043D. \u0421\u0430\u043C\u043E \u043F\u0443\u0442\u0435\u0448\u0435\u0441\u0442\u0432\u0438\u0435 \u0434\u0430\u0442\u0438\u0440\u0443\u044E\u0442 \u043D\u0435 \u0440\u0430\u043D\u0435\u0435 870 \u0438 \u043D\u0435 \u043F\u043E\u0437\u0434\u043D\u0435\u0435 891 \u0433\u043E\u0434\u0430."@ru . . "Ohthere of H\u00E5logaland"@en . . . . . . . . . . "Ottar de H\u00E5logaland"@fr . "Ottar de H\u00E5logaland (en noruec Ottar fra H\u00E5logaland) fou un aventurer viking de H\u00E5logaland, Noruega, que al voltant del 890 hauria viatjat fins a Anglaterra, on el rei Alfred el Gran, monarca del regne de Wessex, va recollir els seus relats. Ottar li explic\u00E0 que ell havia viscut \u00ABm\u00E9s al nord que la resta de n\u00F2rdics\u00BB i que \u00ABcap [vivent] havia anat tan al nord com ell\u00BB. Alhora parla dels seus viatges fins al mar Blanc, el sud de Dinamarca i Anglaterra, tot descrivint la ruta. Tamb\u00E9 va parlar de Sweoland, els samis i des dos pobles anomenats \"Cwenas\" i \"Beormas\". Mentre que la identitat i ubicaci\u00F3 dels Cwenas \u00E9s encara avui en dia discutida, Ottar assegur\u00E0 que els Beormas parlaven una llengua relaciona amb el fin\u00E8s i que vivien prop del mar Blanc. Les narracions d'Ottar s\u00F3n la font m\u00E9s antiga en qu\u00E8 apareix escrit els termes \"Noruega\" (Nor\u00F0weg) i \"Dinamarca\" (Denamearc). Es creu que Ottar vivia en un algun lloc proper a Troms."@ca . . . . "Ottar"@de . "Ottar di H\u00E5logaland, in lingua norvegese Ottar fra H\u00E5logaland (... \u2013 ...; fl. IX secolo), \u00E8 stato un avventuriero ed esploratore vichingo originario di H\u00E5logaland. Attorno all'890 viaggi\u00F2 in Inghilterra, dove Alfredo il Grande, re del Regno del Wessex, fece scrivere la sua storia. \"Ottars reise\" - mappa moderna, annotata in norvegese, raffigurante i viaggi di Ottar. Il suo racconto non cita Londra; non cita il passaggio in Irlanda"@it . . "Ottar (norwegisch Ottar fra H\u00E5logaland, altenglisch \u014Chthere) war ein Kaufmann aus H\u00E5logaland. Im Jahr 890 traf er auf einer seiner Reisen auf K\u00F6nig Alfred den Gro\u00DFen von Wessex. Dieser lie\u00DF zu diesem Zeitpunkt die Historiae adversum Paganos des Orosius ins Altenglische \u00FCbersetzen. Hierbei ergab sich das Problem, dass Orosius sein Werk im 5. Jahrhundert mit einer Beschreibung der bekannten Welt eingeleitet hatte, dabei aber das Europa n\u00F6rdlich der Alpen nicht beschrieb. Die Berichte Ottars fanden Eingang in die \u00DCbersetzung. Ottar stellte sich dem K\u00F6nig als ein reicher Mann vor, der n\u00F6rdlicher als alle Nordm\u00E4nner lebe, nach herrschender Meinung im s\u00FCdlichen Bereich von Troms. Er besa\u00DF halbwilde Rentiere, davon sechs sogenannte Lockrentiere, bei den Samen \u00FCberaus wertvolle zahme Tiere, mit denen wilde und halbwilde Rentiere angelockt werden, zwanzig Schafe und zwanzig Schweine. Sein Reichtum bestand in den Luxuswaren Pelz und Walrosszahn, nach welchen er auf seinen Reisen aktiv Ausschau hielt, und war aus den Handelsverbindungen zu den Samen entstanden. Den Zuh\u00F6rern seiner Berichte fiel hierbei besonders auf, dass dieser so reiche Mann in Relation \u00FCber sehr wenig Land verf\u00FCgte, er berichtete lediglich von einem bisschen Acker, den er mit einem Pferd pfl\u00FCgte. Nach seiner Beschreibung ist Nor\u00F0manna land ein langes schmales Gebiet am Meer. Alle besiedelten Landteile l\u00E4gen an der K\u00FCste. Weiter im Osten sei das Gebiet der Samen (finnas). Je weiter man nach Norden komme, desto schmaler werde das besiedelte Land. Im S\u00FCdosten sei es etwa 60 alte englische Meilen, ca. 90 km, tief, in der Mitte 30 Meilen, im Norden an manchen Stellen nur bis 3 Meilen schmal, bevor man ins Gebirge kommt. Die genannten finnas gingen im Winter auf die Jagd und fischten im Sommer und seien Ottar tributpflichtig. Der Tribut wiederum richtete sich nach der sozialen Stellung. So hatte der Vornehmste f\u00FCnfzehn Marderfelle, f\u00FCnf Rentierfelle, ein B\u00E4renfell, zehn B\u00FCtten Vogelfedern, eine Jacke aus B\u00E4ren- oder Otterfell und zwei 60 Ellen lange Schiffstaue aus Walross- oder Seehundhaut zu erbringen. Weiterhin berichtete er \u00FCber seine Expedition um die Halbinsel Kola ins Wei\u00DFe Meer vermutlich bis in die Gegend des heutigen Archangelsk. Dort wohnte ein Volk, das er Bjarmer nannte und von dem er sagte, dass sie eine den Samen \u00E4hnliche Sprache spr\u00E4chen. Am s\u00FCdlichen Ende Norwegens beschrieb er eine Handelsstadt, hier als Sciringesheal bezeichnet (Skiringssal, sp\u00E4ter Kaupang genannt, in Vestfold). Ottar brauchte einen Monat, um dorthin zu kommen, wenn der Wind gut war und er nicht bei Nacht segelte. Dabei hatte er immer den Nor\u00F0vegen an Backbord. Ottars Beschreibung ist die erste bekannte schriftliche Quelle, in der die Begriffe \u201ENorwegen\u201C (Nor\u00F0weg) und \u201ED\u00E4nemark\u201C (Denamearc) benutzt werden."@de . . . . . . . . . . . "Ottar fr\u00E5n H\u00E5logaland"@sv . . . "Ohthere de H\u00E5logaland (en noruego, Ottar fra H\u00E5logaland) fue un aventurero vikingo de H\u00E5logaland, Noruega. Alrededor del a\u00F1o 890 habr\u00EDa viajado a Inglaterra en donde el rey Alfredo el Grande, monarca del reino de Wessex, escribi\u00F3 su relato. Ohthere le dijo que \u00E9l hab\u00EDa vivido \u00ABm\u00E1s al norte de todos los n\u00F3rdicos\u00BB y que \u00ABning\u00FAn [viviente] hab\u00EDa ido al norte como \u00E9l\u00BB.\u200B En el relato situ\u00F3 su viaje hacia el norte por el mar Blanco, el sur de Dinamarca e Inglaterra, describiendo su ruta. Habl\u00F3 tambi\u00E9n de los finlandeses y de dos pueblos misteriosos llamados los \"Cwenas\" (kw\u00E4nen) y los \"Beormas\" (bjamer). Mientras que la identidad y el territorio de los Cwenas es a\u00FAn materia de discusi\u00F3n (algunos dicen que se trata de la tierra de Kvenland), Ohthere asegur\u00F3 que los Beormas hablaban una lengua relacionada con el finland\u00E9s y que viv\u00EDan en un \u00E1rea de la regi\u00F3n del mar Blanco. Dicha regi\u00F3n estaba marcada en el mapa adjunto a la obra como Bjarmaland y ha sido vista por muchos como una referencia al pueblo de la cultura P\u00E9rmica. El relato de Ohthere es uno de los m\u00E1s antiguos escritos en donde se mencionan por primera vez las palabras \u00ABNoruega\u00BB y \u00ABDinamarca\u00BB.\u200B Se cree que Ohthere vino de Troms, un condado septentrional de Noruega, probablemente al norte de Harstad y quiz\u00E1 de la isla de Senja, en donde hoy est\u00E1 Lenvik. Tambi\u00E9n es posible que proviniese de m\u00E1s al norte, de las islas de y Karls\u00F8y. Ohthere era un terrateniente bien posicionado y respetado, su fortuna se basaba esencialmente en la caza, y durante la visita al rey Alfredo ten\u00EDa a su disposici\u00F3n todav\u00EDa 600 zorras de caza sin vender. Sus posesiones eran 29 bueyes, 20 ovejas y 20 cerdos y algunos caballos para la labranza, aunque los ingresos m\u00E1s importantes proced\u00EDan en mayor parte de los tributos que le satisfac\u00EDan los finlandeses: pieles de animales, plumas de aves, colmillos de morsa y cuerdas de barco elaboradas con piel de ballena y de foca. El m\u00E1s rico de sus vasallos deb\u00EDa proporcionarle anualmente 15 pieles de marta, 5 pieles de reno, 1 piel de oso, 10 cubos de plumas, 1 abrigo de piel de oso o de nutria y dos cuerdas de barco que deb\u00EDan tener cada una 60 varas de longitud, una confeccionada con piel de ballena y otra con piel de foca.\u200B"@es . . . . . "\u00D3taro de Halogal\u00E2ndia"@pt . . . "Ohthere de H\u00E5logaland (en noruego, Ottar fra H\u00E5logaland) fue un aventurero vikingo de H\u00E5logaland, Noruega. Alrededor del a\u00F1o 890 habr\u00EDa viajado a Inglaterra en donde el rey Alfredo el Grande, monarca del reino de Wessex, escribi\u00F3 su relato. El relato de Ohthere es uno de los m\u00E1s antiguos escritos en donde se mencionan por primera vez las palabras \u00ABNoruega\u00BB y \u00ABDinamarca\u00BB.\u200B"@es . . . . . . . . . . . . . . . . "[e]xperiments with replicas of Viking ships have shown that, somewhat depending on the hull form and cargo, under optimal conditions, with a cross wind or more to aft, they can hold an average speed of 6\u20138 knots over a day's voyage, and that they may reach speeds of 10\u201312 knots in a breeze. Moreover, they can maintain an effective speed of approximately 2 knots at 55\u201360\u00B0 to the wind when tacking."@en . . . . . "Ottar z Halogalandii"@pl . . "Ottar (Ohthere en vieil anglais) est un aventurier viking du IXe si\u00E8cle originaire du H\u00E5logaland. Ottar organisa plusieurs exp\u00E9ditions maritimes exploratoires \u00E0 partir du port de Skiringssal, en Norv\u00E8ge. Au Nord-Est, il navigua jusqu'\u00E0 la mer de Barents, puis atteignit la Mer Blanche et rencontra les Samis. Il poursuivit son aventure jusqu'au Bjarmaland. Vers 890, il navigua jusqu'en Angleterre o\u00F9 il rencontra le roi du Wessex Alfred le Grand dans sa capitale de Winchester. Celui-ci fit \u00E9crire le r\u00E9cit de ses voyages."@fr . "Ottar fr\u00E5n H\u00E5logaland (fornengelska: Ohthere) var en handelsman och sj\u00F6farare fr\u00E5n H\u00E5logaland, den nordligaste delen av Norge. Ottar f\u00F6retog n\u00E5gon g\u00E5ng mellan 870 och 890 en f\u00E4rd norrut l\u00E4ngs kusten och uppt\u00E4ckte d\u00E5 Nordkap och Barents hav. Han kringseglade vid detta tillf\u00E4lle ocks\u00E5 Kolahalv\u00F6n till Bjarmaland. Han seglade sedan fr\u00E5n H\u00E5logaland till England omkring \u00E5r 890, d\u00E4r skrivare vid den engelske kungen Alfred den stores hov l\u00E4t skriva ner hans ber\u00E4ttelser om H\u00E5logaland; om f\u00E4rden l\u00E4ngs kusten till Vita havet och om f\u00E4rden till England. Ottar beskrev ocks\u00E5 samernas levnadss\u00E4tt och val- och valrossf\u00E5ngst i Norra ishavet. Historien kom sedan med som ett till\u00E4gg till kung Alfred den stores \u00F6vers\u00E4ttning av Orosius v\u00E4rldshistoria. Det \u00E4r os\u00E4kert var i Nordnorge Ottar bodde. Sj\u00E4lv s\u00E4ger han att \"jag bodde l\u00E4ngst norr av alla norrm\u00E4n, p\u00E5 nordsidan av landet vid V\u00E4sthavet, men landet str\u00E4cker sig \u00E4nnu l\u00E4ngre mot norr.\" Man har spekulerat i om Ottars boplats kan ha varit i nuvarande Lyngen eller en plats vid Malangsgapet. Hans Eidnes i \"H\u00E5logalands historie\" (1943) menar att Ottar bodde ute vid Malangen, p\u00E5 sydv\u00E4stsidan av Kval\u00F8ya i (idag Troms\u00F8 kommun). \u00C4ven andra platser har varit n\u00E4mnda. Ottars ber\u00E4ttelse \u00E4r den f\u00F6rsta skriftliga urkunden till b\u00E5de kv\u00E4nernas och samernas historia. Nordnorge beskrivs som ett i stort sett \u00F6de land, bortsett fr\u00E5n det f\u00E5tal platser d\u00E4r finnarna (vilket \u00E4r den gamla norska beteckningen p\u00E5 samerna) slagit sig ned f\u00F6r att leva p\u00E5 jakt om vintern och havsfiske om sommaren. Samerna erlade skatt till H\u00E5logalands norska h\u00F6vdingar i form av skinn, fj\u00E4der, valben och skeppst\u00E5g gjorda av valrosshud eller s\u00E4lskinn. Av intresse f\u00F6r samisk historia \u00E4r ocks\u00E5 Ottars uppgift om att han sj\u00E4lv \u00E4gde 600 tamrenar. Sex av dem var lockrenar, och Ottar sa (i Arthur O. Sandveds norska \u00F6vers\u00E4ttning) att de \"er meget kostbare bland finnene, fordi de fanger ville reinsdyr med dem.\" Det har antagits att Ottars 600 tama renar var i samers v\u00E5rd och att samerna s\u00E5ledes bedrev rensk\u00F6tsel redan p\u00E5 800-talet. Om sin resa till England ber\u00E4ttar Ottar, att fr\u00E5n Skiringsal, en handelsby i s\u00F6dra Norge, till Hedeby i Danmark, s\u00E5 seglade han i tre dagar med Danmark om babord och storhavet om styrbord (Bohusl\u00E4n och Halland ingick under 800-talet i det danska riket)."@sv . . . . . . "Ottar"@nl . . . . "1123726101"^^ . "Ottar de H\u00E5logaland (en noruec Ottar fra H\u00E5logaland) fou un aventurer viking de H\u00E5logaland, Noruega, que al voltant del 890 hauria viatjat fins a Anglaterra, on el rei Alfred el Gran, monarca del regne de Wessex, va recollir els seus relats. Les narracions d'Ottar s\u00F3n la font m\u00E9s antiga en qu\u00E8 apareix escrit els termes \"Noruega\" (Nor\u00F0weg) i \"Dinamarca\" (Denamearc). Es creu que Ottar vivia en un algun lloc proper a Troms."@ca . "Ottar (norwegisch Ottar fra H\u00E5logaland, altenglisch \u014Chthere) war ein Kaufmann aus H\u00E5logaland. Im Jahr 890 traf er auf einer seiner Reisen auf K\u00F6nig Alfred den Gro\u00DFen von Wessex. Dieser lie\u00DF zu diesem Zeitpunkt die Historiae adversum Paganos des Orosius ins Altenglische \u00FCbersetzen. Hierbei ergab sich das Problem, dass Orosius sein Werk im 5. Jahrhundert mit einer Beschreibung der bekannten Welt eingeleitet hatte, dabei aber das Europa n\u00F6rdlich der Alpen nicht beschrieb. Die Berichte Ottars fanden Eingang in die \u00DCbersetzung."@de . . . . . . . . "Ohthere z H\u00E5logalandu (norsky: Ottar fra H\u00E5logaland) byl vikinsk\u00FD dobrodruh p\u016Fvodem z . Okolo roku 890 odcestoval do Anglie, kde Alfr\u00E9d Velik\u00FD, kr\u00E1l Wessexu, nechal sepsat jeho vypr\u00E1v\u011Bn\u00ED v knize The Old English Orosius. Byl prvn\u00EDm Evropanem v\u016Fbec, kter\u00FD pravd\u011Bpodobn\u011B kolem roku 890 prozkoumal nejsevern\u011Bj\u0161\u00ED \u010D\u00E1st Evropy. Ohthere\u016Fv p\u0159\u00EDb\u011Bh je nejstar\u0161\u00ED dochovan\u00FD text, kde se poprv\u00E9 setk\u00E1v\u00E1me s pojmy \u201ENorsko\u201C (Nor\u00F0weg) a \u201ED\u00E1nsko\u201C (Denamearc). P\u0159evl\u00E1d\u00E1 n\u00E1zor, \u017Ee m\u00EDsto kde Ohthere p\u016Fvodn\u011B \u017Eil se nach\u00E1z\u00ED na jihu regionu Troms v bl\u00EDzkosti Malangensk\u00E9ho fjordu."@cs . "Ottar de H\u00E5logaland"@ca . . . . . . . . . . "Ottar, Ohthere of Othere (9e eeuw) was een rijke koopman uit H\u00E5logaland, Noorwegen, het gebied dat toentertijd (rond 890) het noordelijkste door Noren bewoonde gebied was. Hij voer met zijn schip noordwaarts om te zien hoe ver het land zich in die richting uitstrekte, rondde Noordkaap en zeilde uiteindelijk oostwaarts en zuidwaarts de Witte Zee in. Hij kwam tot aan een rivier, waarschijnlijk de Noordelijke Dvina. Het verhaal van Ohthere bleef bewaard doordat hij het vertelde aan het hof van koning Alfred van Wessex, waar het werd opgeschreven in de Anglo-Saxon Chronicle."@nl . "Ottar fr\u00E5n H\u00E5logaland (fornengelska: Ohthere) var en handelsman och sj\u00F6farare fr\u00E5n H\u00E5logaland, den nordligaste delen av Norge. Ottar f\u00F6retog n\u00E5gon g\u00E5ng mellan 870 och 890 en f\u00E4rd norrut l\u00E4ngs kusten och uppt\u00E4ckte d\u00E5 Nordkap och Barents hav. Han kringseglade vid detta tillf\u00E4lle ocks\u00E5 Kolahalv\u00F6n till Bjarmaland. Han seglade sedan fr\u00E5n H\u00E5logaland till England omkring \u00E5r 890, d\u00E4r skrivare vid den engelske kungen Alfred den stores hov l\u00E4t skriva ner hans ber\u00E4ttelser om H\u00E5logaland; om f\u00E4rden l\u00E4ngs kusten till Vita havet och om f\u00E4rden till England. Ottar beskrev ocks\u00E5 samernas levnadss\u00E4tt och val- och valrossf\u00E5ngst i Norra ishavet. Historien kom sedan med som ett till\u00E4gg till kung Alfred den stores \u00F6vers\u00E4ttning av Orosius v\u00E4rldshistoria."@sv . . . . . . "Ohthere z H\u00E5logalandu"@cs . . . . . . . . . . . "Ottar z Halogalandii \u2013 w\u00F3dz wiking\u00F3w z ko\u0144ca IX wieku. Zamieszkiwa\u0142 okolice dzisiejszego Troms\u00F8, najprawdopodobniej wysp\u0119 Bjark\u00F8y. Oko\u0142o roku 890 przebywa\u0142 na dworze kr\u00F3la Wessexu Alfreda Wielkiego. Podczas tego pobytu zda\u0142 mu relacj\u0119 z \u017Cycia w swoim kraju. Opis ten zosta\u0142 w\u0142\u0105czony do anglosaskiej wersji dzie\u0142a Orozjusza Siedem ksi\u0105g historii przeciwko poganom (\u0142ac.: Historiarum libri VII adversus paganos) z V wieku."@pl . . . . .