. . "\u0627\u0644\u0623\u0635\u0648\u0627\u062A \u0627\u0644\u0637\u064E\u0651\u0628\u064E\u0642\u0650\u064A\u064E\u0651\u0629 \u0647\u064A \u0627\u0644\u0635\u0648\u0627\u0645\u062A \u0627\u0644\u062A\u064A \u064A\u0642\u0627\u0631\u0628 \u0641\u064A\u0647\u0627 \u0645\u0624\u062E\u0651\u0631 \u0627\u0644\u0644\u0633\u0627\u0646 \u0627\u0644\u0637\u0651\u0628\u064E\u0642 (\u0623\u064A \u0627\u0644\u062D\u0646\u0643 \u0627\u0644\u0631\u062E\u0648) \u0623\u0648 \u064A\u0644\u0627\u0645\u0633\u0647. \u0645\u062B\u0644 \u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u0643\u0627\u0641 \u27E8\u0643\u27E9 [k] \u0641\u064A \u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0631\u0628\u064A\u0629 \u0639\u0627\u0645\u0629\u064B\u060C \u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u062C\u064A\u0645 \u27E8\u062C\u27E9 [g] \u0641\u064A \u0627\u0644\u0644\u0647\u062C\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0635\u0631\u064A\u0629\u060C \u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u0642\u0627\u0641 \u27E8\u0642\u27E9 [g] \u0641\u064A \u0623\u063A\u0644\u0628 \u0644\u0647\u062C\u0627\u062A \u0627\u0644\u062C\u0632\u064A\u0631\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0631\u0628\u064A\u0629. \u0648\u0627\u0644\u0623\u0635\u0648\u0627\u062A \u0627\u0644\u0637\u0628\u0642\u064A\u0629 \u062A\u0636\u0645 \u0623\u064A\u0636\u0627\u064B \u0623\u062D\u062F \u0637\u0631\u0642 \u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u062E\u0627\u0621 \u27E8\u062E\u27E9 [x] \u0648\u0627\u0644\u063A\u064A\u0646 \u27E8\u063A\u27E9 [\u0263] \u0641\u064A \u0623\u063A\u0644\u0628 \u0627\u0644\u0644\u0647\u062C\u0627\u062A \u0627\u0644\u0639\u0631\u0628\u064A\u0629 \u0627\u0644\u062D\u062F\u064A\u062B\u0629\u060C \u0625\u0636\u0627\u0641\u0629\u064B \u0625\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u0644\u0647\u0648\u064A \u0644\u0647\u0645\u0627."@ar . . . . . . . "1116156310"^^ . . . "Kontsonante belarrak mihiaren gibeleko partearekin ahoskatuak dira, aho-sabai bigunaren aurka. Ahoaren sabai bigun edo beloa nahiko zabala denez, eta mihiaren bizkarraren mugimenduak oso zehatzak ez direnez, artikulazio belarrek asimilazioa jasateko joera dute hizkuntza askotan. Asimilazioa hots bat inguruneari egokitzea da, horrekiko antza areagotuz. Asimilazio hori jasatean, ahoskunea mugitzen da, gibelera edo aitzinera, alboko bokalen kalitatearen arabera. Aitzineko bokalekin kontaktuan dauden kontsonante belarrak automatikoki aitzaneratu egiten dira usu, partzialki edo osoki sabaikaritzen direla. Modu berean, atzeko bokal batekin kontaktuan dauden belarrak atzeratu daitezke, partzialki edo osoki ubular bihurtuz. Belar sabaikarituak (ingelesezko /k/ bezala keen edo cube hitzetan) batzuetan sabai-belar deituak dira. Hizkuntza anitzek ere belar ezpainkarituak dituzte, [k\u02B7] bezala, non ezpainen biribiltzea herskariaren askatzearekin batera gertatzen den. Kontsonante biezpainkari-belarrak ere existitzen dira, aldiberean aho-sabai bigunean eta ezpainen gunean ahoskatuak direnak, [k\u0361p] bezala. Bereizketa hori [w] kontsonante hurbilkarian desagertzen da, honetan belarizazioa eta ezpainkarizazioa maiz loturik daudelako, diakronikoki /u/-ren ondorengo izateagatik kasu. Hauek usu ezpain-belarrak deituak dira. Dardarkari edo ttak belarrik ezin da ebaki Nazioarteko Alfabeto Fonetikoaren arabera. Belarraren ahoskunean, mihiak gaitasun oso mugatua du dardara anitz edo bakun moduko mugimenduen gauzatzeko, eta mihiaren gorputzak ez du aski fite mugitzeko askatasunik dardarkari belar baten sortzeko."@eu . . . . . . "Velar"@de . "Una consonant velar (o simplement velar en l'\u00E0mbit de la fon\u00E8tica) \u00E9s aquella consonant que s'articula tocant amb la base de la llengua a la part posterior del paladar. Les velars s\u00F3n un tipus de sons molt comuns, nom\u00E9s s'han registrat dues lleng\u00FCes que no en tinguin (el tahiti\u00E0 i el ) i la [k] \u00E9s la consonant m\u00E9s freq\u00FCent en termes estad\u00EDstics a tots els idiomes. Molts sons velars pateixen palatalitzaci\u00F3 en funci\u00F3 del context en qu\u00E8 es trobin."@ca . . "\uC5F0\uAD6C\uAC1C\uC74C(\u8EDF\u53E3\u84CB\u97F3, \uBB38\uD654\uC5B4: \uB4A4\uCC9C\uC7A5\uC18C\uB9AC) \uB610\uB294 \uC5EC\uB9B0\uC785\uCC9C\uC7A5\uC18C\uB9AC\uB294 \uD6C4\uC124\uACFC \uC5F0\uAD6C\uAC1C \uC0AC\uC774\uC5D0\uC11C \uC870\uC74C\uD558\uB294 \uC790\uC74C\uC774\uB2E4."@ko . "Une consonne v\u00E9laire, ou plus bri\u00E8vement une v\u00E9laire, d\u00E9signe, en phon\u00E9tique articulatoire, une consonne dorsale dont le lieu d'articulation se situe au niveau de l'arri\u00E8re du palais, dit palais \u00AB mou \u00BB ou voile du palais. Elle est r\u00E9alis\u00E9e par un bombement de la partie post\u00E9rieure de la langue qui se rapproche du palais mou. Le fran\u00E7ais comprend les v\u00E9laires [k] et [\u0261], ainsi que [\u014B] dans des mots d'origine \u00E9trang\u00E8re (\u00E0 la fin de \u00AB parking \u00BB, par exemple) et dans certains parlers locaux (comme le parler marseillais)."@fr . . "Vel\u00E1ra, t\u00E9\u017E zadopatrov\u00E1 souhl\u00E1ska, je v artikula\u010Dn\u00ED fonetice druh souhl\u00E1sek, u kter\u00FDch je zvuk p\u0159i \u0159e\u010Di tvo\u0159en p\u0159ibl\u00ED\u017Een\u00EDm nebo kontaktem h\u0159betu jazyka se zadn\u00EDm neboli m\u011Bkk\u00FDm patrem (lat. velum (palatum), doslova \u201E(patrov\u00E1) plachta\u201C). Vel\u00E1rn\u00ED souhl\u00E1sky v \u010De\u0161tin\u011B jsou g, k, ch."@cs . . "\u0627\u0644\u0623\u0635\u0648\u0627\u062A \u0627\u0644\u0637\u064E\u0651\u0628\u064E\u0642\u0650\u064A\u064E\u0651\u0629 \u0647\u064A \u0627\u0644\u0635\u0648\u0627\u0645\u062A \u0627\u0644\u062A\u064A \u064A\u0642\u0627\u0631\u0628 \u0641\u064A\u0647\u0627 \u0645\u0624\u062E\u0651\u0631 \u0627\u0644\u0644\u0633\u0627\u0646 \u0627\u0644\u0637\u0651\u0628\u064E\u0642 (\u0623\u064A \u0627\u0644\u062D\u0646\u0643 \u0627\u0644\u0631\u062E\u0648) \u0623\u0648 \u064A\u0644\u0627\u0645\u0633\u0647. \u0645\u062B\u0644 \u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u0643\u0627\u0641 \u27E8\u0643\u27E9 [k] \u0641\u064A \u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0631\u0628\u064A\u0629 \u0639\u0627\u0645\u0629\u064B\u060C \u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u062C\u064A\u0645 \u27E8\u062C\u27E9 [g] \u0641\u064A \u0627\u0644\u0644\u0647\u062C\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0635\u0631\u064A\u0629\u060C \u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u0642\u0627\u0641 \u27E8\u0642\u27E9 [g] \u0641\u064A \u0623\u063A\u0644\u0628 \u0644\u0647\u062C\u0627\u062A \u0627\u0644\u062C\u0632\u064A\u0631\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0631\u0628\u064A\u0629. \u0648\u0627\u0644\u0623\u0635\u0648\u0627\u062A \u0627\u0644\u0637\u0628\u0642\u064A\u0629 \u062A\u0636\u0645 \u0623\u064A\u0636\u0627\u064B \u0623\u062D\u062F \u0637\u0631\u0642 \u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u062E\u0627\u0621 \u27E8\u062E\u27E9 [x] \u0648\u0627\u0644\u063A\u064A\u0646 \u27E8\u063A\u27E9 [\u0263] \u0641\u064A \u0623\u063A\u0644\u0628 \u0627\u0644\u0644\u0647\u062C\u0627\u062A \u0627\u0644\u0639\u0631\u0628\u064A\u0629 \u0627\u0644\u062D\u062F\u064A\u062B\u0629\u060C \u0625\u0636\u0627\u0641\u0629\u064B \u0625\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0646\u0637\u0642 \u0627\u0644\u0644\u0647\u0648\u064A \u0644\u0647\u0645\u0627."@ar . . . . "In fonetica articolatoria, una consonante velare \u00E8 una consonante, classificata secondo il proprio luogo di articolazione. Essa viene articolata accostando il dorso della lingua al velo del palato, in modo che l'aria, costretta dall'ostacolo, produca un suono nella sua fuoriuscita."@it . "\uC5F0\uAD6C\uAC1C\uC74C"@ko . . . "\u8EDF\u53E3\u84CB\u97F3\uFF08\u306A\u3093\u3053\u3046\u304C\u3044\u304A\u3093\u3001\u82F1: velar\uFF09\u306F\u3001\u5F8C\u820C\u9762\u3092\u8EDF\u53E3\u84CB\u306B\u63A5\u89E6\u306A\u3044\u3057\u63A5\u8FD1\u3055\u305B\u3001\u6C17\u6D41\u3092\u59A8\u3052\u308B\u3053\u3068\u306B\u3088\u3063\u3066\u8ABF\u97F3\u3055\u308C\u308B\u5B50\u97F3\u3002 \u56FD\u969B\u97F3\u58F0\u8A18\u53F7\uFF08IPA\uFF09\u3067\u306F\u3001\u8EDF\u53E3\u84CB\u97F3\u3092\u4EE5\u4E0B\u306E\u8A18\u53F7\u306B\u3088\u3063\u3066\u8A18\u8FF0\u3059\u308B\u3002"@ja . . . . . . . "In fonetica articolatoria, una consonante velare \u00E8 una consonante, classificata secondo il proprio luogo di articolazione. Essa viene articolata accostando il dorso della lingua al velo del palato, in modo che l'aria, costretta dall'ostacolo, produca un suono nella sua fuoriuscita."@it . . "Vel\u00E1rn\u00ED souhl\u00E1ska"@cs . "Consoante velar"@pt . "Uma consoante velar ou simplesmente uma velar \u00E9 uma consoante que, em sua pron\u00FAncia o obst\u00E1culo \u00E9 formado pela aproxima\u00E7\u00E3o ou o contato da l\u00EDngua com o palato mole, que por vezes \u00E9 chamado de v\u00E9u palatino."@pt . "Velars are consonants articulated with the back part of the tongue (the dorsum) against the soft palate, the back part of the roof of the mouth (known also as the velum). Since the velar region of the roof of the mouth is relatively extensive and the movements of the dorsumare not very precise, velars easily undergo assimilation, shifting their articulation back or to the frontdepending on the quality of adjacent vowels. They often become automatically fronted, that is partly or completely palatal before a following front vowel, and retracted, that is partly or completely uvular before back vowels."@en . . "Konsonan langit-langit belakang"@in . . . "Velar consonant"@en . . . . "Velsonoj, velaroj, a\u016D velaj konsonantoj estas konsonantoj artikulaciataj per la malanta\u016Da parto de la lango (la langa dorso) kontra\u016D la palata velo. \u0108ar la vela regiono de la bu\u015Da plafono estas relative vasta kaj la movi\u011Doj de la langa dorso ne estas tre precizaj, velaroj facile spertas asimiladon, movante sian artikulacion dorsen a\u016D frunten dependante de la kvalito de apudaj vokaloj. Ili ofte a\u016Dtomate i\u011Das \"fruntigitaj\", tio estas parte a\u016D tute palataj anta\u016D sekvanta , kaj \"retiritaj\" anta\u016D . Palataligitaj velsonoj (kia la angla /k/ en keen a\u016D cube) fojfoje nomatas palatovelaroj. Multaj lingvoj anka\u016D havas velarojn, kia [k\u02B7], en kiu la artikulacion akompanas rondigo de la lipoj. Anka\u016D ekzistas labial-velaraj konsonantoj, kiuj duoble artikulacii\u011Das \u0109e la velo kaj \u0109e la lipoj, kia [k\u0361p]. Tiu distingo malaperas \u0109e la [w], \u0109ar labialigo enga\u011Das la aldonon de labiala alproximi\u011Da artikulacio al la sono, kaj tiu ambigua situacio ofte nomi\u011Das labial-velara. La velaraj konsonantoj identigitaj de la Internacia Fonetika Alfabeto estas:"@eo . . "Velar konsonant"@sv . . . "Konsonan langit-langit belakang atau konsonan velar adalah konsonan yang bersumber dari bagian belakang lidahmenyentuh langit-langit lembut, yaitu bagian belakang langit-langit mulut, juga dikenal sebagai velum. \n* l \n* \n* s"@in . . "\u0417\u0430\u0434\u043D\u044C\u043E\u044F\u0437\u0438\u043A\u043E\u0301\u0432\u0438\u0439 \u043F\u0440\u0438\u0301\u0433\u043E\u043B\u043E\u0441\u043D\u0438\u0439 \u2014 \u043F\u0440\u0438\u0433\u043E\u043B\u043E\u0441\u043D\u0438\u0439 \u0437\u0432\u0443\u043A, \u0449\u043E \u0443\u0442\u0432\u043E\u0440\u044E\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u043F\u0440\u0438 \u0437\u0456\u043C\u043A\u043D\u0435\u043D\u0456 \u0437\u0430\u0434\u043D\u044C\u043E\u0457 \u0447\u0430\u0441\u0442\u0438\u043D\u0438 \u044F\u0437\u0438\u043A\u0430 \u0437 \u043C'\u044F\u043A\u0438\u043C \u043F\u0456\u0434\u043D\u0435\u0431\u0456\u043D\u043D\u044F\u043C."@uk . . "Una consonant velar (o simplement velar en l'\u00E0mbit de la fon\u00E8tica) \u00E9s aquella consonant que s'articula tocant amb la base de la llengua a la part posterior del paladar. Les velars s\u00F3n un tipus de sons molt comuns, nom\u00E9s s'han registrat dues lleng\u00FCes que no en tinguin (el tahiti\u00E0 i el ) i la [k] \u00E9s la consonant m\u00E9s freq\u00FCent en termes estad\u00EDstics a tots els idiomes. Molts sons velars pateixen palatalitzaci\u00F3 en funci\u00F3 del context en qu\u00E8 es trobin."@ca . "Velsono"@eo . . "\u8EDF\u53E3\u84CB\u97F3\uFF08\u306A\u3093\u3053\u3046\u304C\u3044\u304A\u3093\u3001\u82F1: velar\uFF09\u306F\u3001\u5F8C\u820C\u9762\u3092\u8EDF\u53E3\u84CB\u306B\u63A5\u89E6\u306A\u3044\u3057\u63A5\u8FD1\u3055\u305B\u3001\u6C17\u6D41\u3092\u59A8\u3052\u308B\u3053\u3068\u306B\u3088\u3063\u3066\u8ABF\u97F3\u3055\u308C\u308B\u5B50\u97F3\u3002 \u56FD\u969B\u97F3\u58F0\u8A18\u53F7\uFF08IPA\uFF09\u3067\u306F\u3001\u8EDF\u53E3\u84CB\u97F3\u3092\u4EE5\u4E0B\u306E\u8A18\u53F7\u306B\u3088\u3063\u3066\u8A18\u8FF0\u3059\u308B\u3002"@ja . "Velars are consonants articulated with the back part of the tongue (the dorsum) against the soft palate, the back part of the roof of the mouth (known also as the velum). Since the velar region of the roof of the mouth is relatively extensive and the movements of the dorsumare not very precise, velars easily undergo assimilation, shifting their articulation back or to the frontdepending on the quality of adjacent vowels. They often become automatically fronted, that is partly or completely palatal before a following front vowel, and retracted, that is partly or completely uvular before back vowels. Palatalised velars (like English /k/ in keen or cube) are sometimes referred to as palatovelars.Many languages also have labialized velars, such as [k\u02B7], in which the articulation is accompanied by rounding of the lips. There are also labial\u2013velar consonants, which are doubly articulated at the velum and at the lips, such as [k\u0361p]. This distinction disappears with the approximant consonant [w] since labialization involves adding of a labial approximant articulation to a sound, and this ambiguous situation is often called labiovelar. A velar trill or tap is not possible according to the International Phonetics Association: see the shaded boxes on the table of pulmonic consonants. In the velar position, the tongue has an extremely restricted ability to carry out the type of motion associated with trills or taps, and the body of the tongue has no freedom to move quickly enough to produce a velar trill or flap."@en . . . . . . . . "Kontsonante belar"@eu . . "\u8F6F\u816D\u97F3\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AVelar consonant\u3001\u53C8\u7A31\u8EDF\u816D\u8F14\u97F3\uFF0C\u53E4\u6C49\u8BED\u7A31\u4E3A\uFF1A\u7259\u97F3\uFF09\u662F\u6309\u53D1\u97F3\u90E8\u4F4D\u5206\u7C7B\u7684\u4E00\u7C7B\u8F85\u97F3\u3002\u53D1\u97F3\u65F6\uFF0C\u820C\u9762\u540E\u90E8\u63A5\u8FD1\u8F6F\u816D\u3002\u4E00\u4E9B\u8F6F\u816D\u5316\u7684\u8F85\u97F3\u5728\u56FD\u9645\u97F3\u6807\u4E2D\u8FD8\u53EF\u4EE5\u7528\u27E8\u02E0\u27E9\u8868\u793A\uFF08\u5C31\u662F\u4E0A\u6807\u7684\u6D4A\u8F6F\u816D\u64E6\u97F3\u7B26\u53F7\u27E8\u0263\u27E9\uFF09\u3002 \u201C\u8F6F\u816D\u97F3\u201D\u662F\u6309\u5206\u7C7B\u7684\u8BF4\u6CD5\uFF0C\u6309\u5206\u7C7B\u5219\u79F0\u4E3A\u201C\u820C\u9762\u540E\u97F3\u201D\u3002\u53C2\u89C1\u820C\u6839\u97F3\u3002"@zh . . . . . "Sp\u00F3\u0142g\u0142oska mi\u0119kkopodniebienna"@pl . . . . "Sp\u00F3\u0142g\u0142oska mi\u0119kkopodniebienna lub welarna \u2013 sp\u00F3\u0142g\u0142oska, kt\u00F3rej wymowa polega na zbli\u017Ceniu j\u0119zyka do podniebienia mi\u0119kkiego (\u0142ac. velum). Takie g\u0142oski s\u0105 bardzo rozpowszechnione \u2013 wyst\u0119puj\u0105 w\u0142a\u015Bciwie we wszystkich j\u0119zykach ludzkich. Wiele j\u0119zyk\u00F3w ma r\u00F3wnie\u017C labializowane i palatalizowane warianty sp\u00F3\u0142g\u0142osek welarnych."@pl . . "\u0637\u0628\u0642\u064A"@ar . "En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen. I svenskan finns tre velara konsonanter: \n* tv\u00E5 klusiler: tonande [g], tonl\u00F6s [k], samt \n* en nasal: [\u014B]. D\u00E4rtill finns ett uttal av sje-ljudet, vilket av IPA beskrivs som \u201Dsamtidigt postalveolar och velar\u201D: \n* [\u0267]. I andra spr\u00E5k f\u00F6rekommer \u00E4ven till exempel velara: \n* frikativor: \n* [x], tonl\u00F6shebreiska : \u05DE\u05D9\u05DB\u05D0\u05DC [mixel] (Michel) \n* [\u0263], tonandegrekiska : bokstaven \u03B3 \n* approximanter \n* [\u0270], spanska : paga [pa\u0270a] (l\u00F6n) \n* [\u029F], lateral \n* implosivor \n* [\u0260] \n* ejektivor \n* [k\u02BC] Velarisering markeras i IPA med hj\u00E4lp av [\u02E0]."@sv . . . . . "Consonante velare"@it . . "32819"^^ . . . "En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen. I svenskan finns tre velara konsonanter: \n* tv\u00E5 klusiler: tonande [g], tonl\u00F6s [k], samt \n* en nasal: [\u014B]. D\u00E4rtill finns ett uttal av sje-ljudet, vilket av IPA beskrivs som \u201Dsamtidigt postalveolar och velar\u201D: \n* [\u0267]. I andra spr\u00E5k f\u00F6rekommer \u00E4ven till exempel velara: \n* frikativor: \n* [x], tonl\u00F6shebreiska : \u05DE\u05D9\u05DB\u05D0\u05DC [mixel] (Michel) \n* [\u0263], tonandegrekiska : bokstaven \u03B3 \n* approximanter \n* [\u0270], spanska : paga [pa\u0270a] (l\u00F6n) \n* [\u029F], lateral \n* implosivor \n* [\u0260] \n* ejektivor \n* [k\u02BC] Velarisering markeras i IPA med hj\u00E4lp av [\u02E0]."@sv . . . . . . . "10734"^^ . "Sp\u00F3\u0142g\u0142oska mi\u0119kkopodniebienna lub welarna \u2013 sp\u00F3\u0142g\u0142oska, kt\u00F3rej wymowa polega na zbli\u017Ceniu j\u0119zyka do podniebienia mi\u0119kkiego (\u0142ac. velum). Takie g\u0142oski s\u0105 bardzo rozpowszechnione \u2013 wyst\u0119puj\u0105 w\u0142a\u015Bciwie we wszystkich j\u0119zykach ludzkich. Wiele j\u0119zyk\u00F3w ma r\u00F3wnie\u017C labializowane i palatalizowane warianty sp\u00F3\u0142g\u0142osek welarnych."@pl . "\uC5F0\uAD6C\uAC1C\uC74C(\u8EDF\u53E3\u84CB\u97F3, \uBB38\uD654\uC5B4: \uB4A4\uCC9C\uC7A5\uC18C\uB9AC) \uB610\uB294 \uC5EC\uB9B0\uC785\uCC9C\uC7A5\uC18C\uB9AC\uB294 \uD6C4\uC124\uACFC \uC5F0\uAD6C\uAC1C \uC0AC\uC774\uC5D0\uC11C \uC870\uC74C\uD558\uB294 \uC790\uC74C\uC774\uB2E4."@ko . . . . . . . "\u8F6F\u816D\u97F3"@zh . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0417\u0430\u0434\u043D\u0435\u044F\u0437\u044B\u0447\u043D\u044B\u0435 \u0441\u043E\u0433\u043B\u0430\u0441\u043D\u044B\u0435 (\u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u043D\u0451\u0431\u043D\u044B\u0435, \u043C\u044F\u0433\u043A\u043E\u043D\u0451\u0431\u043D\u044B\u0435, \u0432\u0435\u043B\u044F\u0301\u0440\u043D\u044B\u0435 [\u043E\u0442 \u043B\u0430\u0442. velaris, \u043E\u0442 velum \u2014 \u0437\u0430\u0432\u0435\u0441\u0430]) \u2014 \u0441\u043E\u0433\u043B\u0430\u0441\u043D\u044B\u0435, \u043E\u0431\u0440\u0430\u0437\u0443\u0435\u043C\u044B\u0435 \u043F\u043E\u0434\u043D\u044F\u0442\u0438\u0435\u043C \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u0439 \u0447\u0430\u0441\u0442\u0438 \u0441\u043F\u0438\u043D\u043A\u0438 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0430 \u043A \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u043C\u0443 (\u043C\u044F\u0433\u043A\u043E\u043C\u0443) \u043D\u0451\u0431\u0443 \u0438\u043B\u0438 \u043A \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u0439 \u0447\u0430\u0441\u0442\u0438 \u0442\u0432\u0451\u0440\u0434\u043E\u0433\u043E \u043D\u0451\u0431\u0430. \u0412 \u0440\u0443\u0441\u0441\u043A\u043E\u043C \u044F\u0437\u044B\u043A\u0435 \u043A \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u044F\u0437\u044B\u0447\u043D\u044B\u043C \u043E\u0442\u043D\u043E\u0441\u044F\u0442\u0441\u044F \u0441\u043E\u0433\u043B\u0430\u0441\u043D\u044B\u0435, \u043E\u0431\u043E\u0437\u043D\u0430\u0447\u0430\u0435\u043C\u044B\u0435 \u0431\u0443\u043A\u0432\u0430\u043C\u0438 \u0413, \u041A, \u0425. \u0412 \u041C\u0435\u0436\u0434\u0443\u043D\u0430\u0440\u043E\u0434\u043D\u043E\u043C \u0444\u043E\u043D\u0435\u0442\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u043E\u043C \u0430\u043B\u0444\u0430\u0432\u0438\u0442\u0435 \u0440\u0430\u0437\u043B\u0438\u0447\u0430\u044E\u0442\u0441\u044F \u0441\u043B\u0435\u0434\u0443\u044E\u0449\u0438\u0435 \u0432\u0435\u043B\u044F\u0440\u043D\u044B\u0435 \u0441\u043E\u0433\u043B\u0430\u0441\u043D\u044B\u0435:"@ru . . . . . . "Velar oder velarer Laut (deutsch auch Gaumensegellaut oder Hintergaumenlaut) ist in der Phonetik die Bezeichnung f\u00FCr einen Laut, der gebildet wird, indem der hintere Zungenr\u00FCcken \n* am Gaumensegel, dem Velum palatinum, einen vollst\u00E4ndigen Verschluss bildet (Buchstaben \u27E8k\u27E9, \u27E8ck\u27E9, \u27E8g\u27E9 = in IPA-Schrift [k] bzw. [\u0261]), \n* sich dem Gaumensegel nur stark n\u00E4hert (Buchstabenkombination \u27E8ch\u27E9 = in IPA-Schrift [x]). Auch bei der Vokalbildung wird nach dem jeweils h\u00F6chsten Punkt des Zungenr\u00FCckens und nach der Richtung, in der sich dieser ausrichtet, gekennzeichnet. Das \u201Ei\u201C, bei dem der Zungenr\u00FCcken sich dem Palatum durum (dem harten, vorderen Gaumen) n\u00E4hert, nennt man daher einen palatalen Vokal, w\u00E4hrend das \u201Eu\u201C, bei dem der Zungenr\u00FCcken sich dem Velum n\u00E4hert, als velarer Vokal bezeichnet wird. In \u00E4lteren Darstellungen findet sich auch die nach heutiger \u00DCbereinkunft falsche Bezeichnung gutturaler Laut. \n* Artikulation eines Velars mit Verschluss \n* Artikulation eines Velars mit Ann\u00E4herung"@de . . . . . . "Velaar of velair is in de fonetiek de naam voor elke spraakklank die wordt geproduceerd door met de achterkant van de tong het zachte verhemelte (Latijn: velum) te naderen of aan te raken. Afhankelijk van de druk waarmee dit wordt gedaan, de bijkomende kromming van de tong en de mate waarin lucht wordt doorgelaten, zal de geproduceerde klank het vaakst een medeklinker zijn die gaat van een /ng/, /g/ (zacht of hard) over naar /gh/, /h/, /ch/ (zoals in loch), /kh/ en ten slotte /k/. Een velare klank kan echter ook een klinker zijn, zoals /u/ of de /a/ van het Franse bas. Wanneer de articulatie van een spraakklank van een plaats elders in het spraakkanaal verschuift in de richting van het zachte verhemelte, heet dit velarisatie."@nl . . . . . . . . "Una consonante velar es un tipo de consonante cuyo punto de articulaci\u00F3n o paso m\u00E1s estrecho de la corriente del aire se aproxima o toca la zona posterior del paladar tambi\u00E9n llamada velo. Puesto que la regi\u00F3n velar de la parte superior de la boca es relativamente extensa y los movimientos del dorso de la lengua no son muy precisos, las velares f\u00E1cilmente sufren asimilaci\u00F3n fon\u00E9tica, desplazando su punto de articulaci\u00F3n atr\u00E1s o adelante dependiendo del timbre de los sonidos adyacentes, especialmente las vocales. Frecuentemente las velares sufren cambios fon\u00E9ticos adelant\u00E1ndose parcial o totalmente convirti\u00E9ndose en una palatalizada o palatal ante vocales anteriores o palatales. Las vocales posteriores tienden a veces a atrasar las velares. Muchas lenguas presentan labializaci\u00F3n en la articulaci\u00F3n de las velares, tal como sucede en la consonante coarticulada [k\u02B7], en la que la articulaci\u00F3n velar es acompa\u00F1ada por un redondeamiento de los labios, estas consonantes son labiovelares. Tambi\u00E9n existe consonantes doblemente articuladas como las consonantes labial-velares, que presentan una doble articulaci\u00F3n como sucede en el sonido [k\u0361p] frecuente en muchas lenguas de \u00C1frica Occidental."@es . "Une consonne v\u00E9laire, ou plus bri\u00E8vement une v\u00E9laire, d\u00E9signe, en phon\u00E9tique articulatoire, une consonne dorsale dont le lieu d'articulation se situe au niveau de l'arri\u00E8re du palais, dit palais \u00AB mou \u00BB ou voile du palais. Elle est r\u00E9alis\u00E9e par un bombement de la partie post\u00E9rieure de la langue qui se rapproche du palais mou. Le fran\u00E7ais comprend les v\u00E9laires [k] et [\u0261], ainsi que [\u014B] dans des mots d'origine \u00E9trang\u00E8re (\u00E0 la fin de \u00AB parking \u00BB, par exemple) et dans certains parlers locaux (comme le parler marseillais)."@fr . . . . . . . "Velaar of velair is in de fonetiek de naam voor elke spraakklank die wordt geproduceerd door met de achterkant van de tong het zachte verhemelte (Latijn: velum) te naderen of aan te raken. Afhankelijk van de druk waarmee dit wordt gedaan, de bijkomende kromming van de tong en de mate waarin lucht wordt doorgelaten, zal de geproduceerde klank het vaakst een medeklinker zijn die gaat van een /ng/, /g/ (zacht of hard) over naar /gh/, /h/, /ch/ (zoals in loch), /kh/ en ten slotte /k/. Een velare klank kan echter ook een klinker zijn, zoals /u/ of de /a/ van het Franse bas."@nl . . "Konsonan langit-langit belakang atau konsonan velar adalah konsonan yang bersumber dari bagian belakang lidahmenyentuh langit-langit lembut, yaitu bagian belakang langit-langit mulut, juga dikenal sebagai velum. Konsonan langit-langit belakang yang dipalatalkan (seperti /k/ dalam keen atau cube, bahasa Inggris) disebut palatovelar (langit-langit-velar). Ada pula bahasa yang konsonan velarnya dibibirkan, seperti [k\u02B7], yaitu pengucapannya diiringi oleh pembundaran bibir. Juga ada yang berupa , di mana velum dan bibir serentak, seperti [k\u0361p]. Sifat ini pudar apabila hadirnya bunyi hampiran [w]. \n* l \n* \n* s"@in . . "Consonante velar"@es . "\u0417\u0430\u0434\u043D\u044C\u043E\u044F\u0437\u0438\u043A\u043E\u0432\u0438\u0439 \u043F\u0440\u0438\u0433\u043E\u043B\u043E\u0441\u043D\u0438\u0439"@uk . "\u8EDF\u53E3\u84CB\u97F3"@ja . . . . "Vel\u00E1ra, t\u00E9\u017E zadopatrov\u00E1 souhl\u00E1ska, je v artikula\u010Dn\u00ED fonetice druh souhl\u00E1sek, u kter\u00FDch je zvuk p\u0159i \u0159e\u010Di tvo\u0159en p\u0159ibl\u00ED\u017Een\u00EDm nebo kontaktem h\u0159betu jazyka se zadn\u00EDm neboli m\u011Bkk\u00FDm patrem (lat. velum (palatum), doslova \u201E(patrov\u00E1) plachta\u201C). Vel\u00E1rn\u00ED souhl\u00E1sky v \u010De\u0161tin\u011B jsou g, k, ch."@cs . . . "Velar oder velarer Laut (deutsch auch Gaumensegellaut oder Hintergaumenlaut) ist in der Phonetik die Bezeichnung f\u00FCr einen Laut, der gebildet wird, indem der hintere Zungenr\u00FCcken \n* am Gaumensegel, dem Velum palatinum, einen vollst\u00E4ndigen Verschluss bildet (Buchstaben \u27E8k\u27E9, \u27E8ck\u27E9, \u27E8g\u27E9 = in IPA-Schrift [k] bzw. [\u0261]), \n* sich dem Gaumensegel nur stark n\u00E4hert (Buchstabenkombination \u27E8ch\u27E9 = in IPA-Schrift [x]). Auch bei der Vokalbildung wird nach dem jeweils h\u00F6chsten Punkt des Zungenr\u00FCckens und nach der Richtung, in der sich dieser ausrichtet, gekennzeichnet. \n* Artikulation eines Velars mit Verschluss"@de . "\u0417\u0430\u0434\u043D\u044C\u043E\u044F\u0437\u0438\u043A\u043E\u0301\u0432\u0438\u0439 \u043F\u0440\u0438\u0301\u0433\u043E\u043B\u043E\u0441\u043D\u0438\u0439 \u2014 \u043F\u0440\u0438\u0433\u043E\u043B\u043E\u0441\u043D\u0438\u0439 \u0437\u0432\u0443\u043A, \u0449\u043E \u0443\u0442\u0432\u043E\u0440\u044E\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u043F\u0440\u0438 \u0437\u0456\u043C\u043A\u043D\u0435\u043D\u0456 \u0437\u0430\u0434\u043D\u044C\u043E\u0457 \u0447\u0430\u0441\u0442\u0438\u043D\u0438 \u044F\u0437\u0438\u043A\u0430 \u0437 \u043C'\u044F\u043A\u0438\u043C \u043F\u0456\u0434\u043D\u0435\u0431\u0456\u043D\u043D\u044F\u043C."@uk . "Una consonante velar es un tipo de consonante cuyo punto de articulaci\u00F3n o paso m\u00E1s estrecho de la corriente del aire se aproxima o toca la zona posterior del paladar tambi\u00E9n llamada velo. Puesto que la regi\u00F3n velar de la parte superior de la boca es relativamente extensa y los movimientos del dorso de la lengua no son muy precisos, las velares f\u00E1cilmente sufren asimilaci\u00F3n fon\u00E9tica, desplazando su punto de articulaci\u00F3n atr\u00E1s o adelante dependiendo del timbre de los sonidos adyacentes, especialmente las vocales. Frecuentemente las velares sufren cambios fon\u00E9ticos adelant\u00E1ndose parcial o totalmente convirti\u00E9ndose en una palatalizada o palatal ante vocales anteriores o palatales. Las vocales posteriores tienden a veces a atrasar las velares."@es . "Velsonoj, velaroj, a\u016D velaj konsonantoj estas konsonantoj artikulaciataj per la malanta\u016Da parto de la lango (la langa dorso) kontra\u016D la palata velo. \u0108ar la vela regiono de la bu\u015Da plafono estas relative vasta kaj la movi\u011Doj de la langa dorso ne estas tre precizaj, velaroj facile spertas asimiladon, movante sian artikulacion dorsen a\u016D frunten dependante de la kvalito de apudaj vokaloj. Ili ofte a\u016Dtomate i\u011Das \"fruntigitaj\", tio estas parte a\u016D tute palataj anta\u016D sekvanta , kaj \"retiritaj\" anta\u016D . Palataligitaj velsonoj (kia la angla /k/ en keen a\u016D cube) fojfoje nomatas palatovelaroj."@eo . . . . . "Velaar"@nl . . . . . . "\u0417\u0430\u0434\u043D\u0435\u044F\u0437\u044B\u0447\u043D\u044B\u0435 \u0441\u043E\u0433\u043B\u0430\u0441\u043D\u044B\u0435"@ru . . . . . . . . . . "Consonne v\u00E9laire"@fr . . . . . "Uma consoante velar ou simplesmente uma velar \u00E9 uma consoante que, em sua pron\u00FAncia o obst\u00E1culo \u00E9 formado pela aproxima\u00E7\u00E3o ou o contato da l\u00EDngua com o palato mole, que por vezes \u00E9 chamado de v\u00E9u palatino."@pt . "Kontsonante belarrak mihiaren gibeleko partearekin ahoskatuak dira, aho-sabai bigunaren aurka. Ahoaren sabai bigun edo beloa nahiko zabala denez, eta mihiaren bizkarraren mugimenduak oso zehatzak ez direnez, artikulazio belarrek asimilazioa jasateko joera dute hizkuntza askotan. Asimilazioa hots bat inguruneari egokitzea da, horrekiko antza areagotuz. Asimilazio hori jasatean, ahoskunea mugitzen da, gibelera edo aitzinera, alboko bokalen kalitatearen arabera. Aitzineko bokalekin kontaktuan dauden kontsonante belarrak automatikoki aitzaneratu egiten dira usu, partzialki edo osoki sabaikaritzen direla. Modu berean, atzeko bokal batekin kontaktuan dauden belarrak atzeratu daitezke, partzialki edo osoki ubular bihurtuz."@eu . . . . . . "Consonant velar"@ca . . . . . . . . . . . . . . . "\u0417\u0430\u0434\u043D\u0435\u044F\u0437\u044B\u0447\u043D\u044B\u0435 \u0441\u043E\u0433\u043B\u0430\u0441\u043D\u044B\u0435 (\u0442\u0430\u043A\u0436\u0435 \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u043D\u0451\u0431\u043D\u044B\u0435, \u043C\u044F\u0433\u043A\u043E\u043D\u0451\u0431\u043D\u044B\u0435, \u0432\u0435\u043B\u044F\u0301\u0440\u043D\u044B\u0435 [\u043E\u0442 \u043B\u0430\u0442. velaris, \u043E\u0442 velum \u2014 \u0437\u0430\u0432\u0435\u0441\u0430]) \u2014 \u0441\u043E\u0433\u043B\u0430\u0441\u043D\u044B\u0435, \u043E\u0431\u0440\u0430\u0437\u0443\u0435\u043C\u044B\u0435 \u043F\u043E\u0434\u043D\u044F\u0442\u0438\u0435\u043C \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u0439 \u0447\u0430\u0441\u0442\u0438 \u0441\u043F\u0438\u043D\u043A\u0438 \u044F\u0437\u044B\u043A\u0430 \u043A \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u043C\u0443 (\u043C\u044F\u0433\u043A\u043E\u043C\u0443) \u043D\u0451\u0431\u0443 \u0438\u043B\u0438 \u043A \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u0439 \u0447\u0430\u0441\u0442\u0438 \u0442\u0432\u0451\u0440\u0434\u043E\u0433\u043E \u043D\u0451\u0431\u0430. \u0412 \u0440\u0443\u0441\u0441\u043A\u043E\u043C \u044F\u0437\u044B\u043A\u0435 \u043A \u0437\u0430\u0434\u043D\u0435\u044F\u0437\u044B\u0447\u043D\u044B\u043C \u043E\u0442\u043D\u043E\u0441\u044F\u0442\u0441\u044F \u0441\u043E\u0433\u043B\u0430\u0441\u043D\u044B\u0435, \u043E\u0431\u043E\u0437\u043D\u0430\u0447\u0430\u0435\u043C\u044B\u0435 \u0431\u0443\u043A\u0432\u0430\u043C\u0438 \u0413, \u041A, \u0425. \u0412 \u041C\u0435\u0436\u0434\u0443\u043D\u0430\u0440\u043E\u0434\u043D\u043E\u043C \u0444\u043E\u043D\u0435\u0442\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u043E\u043C \u0430\u043B\u0444\u0430\u0432\u0438\u0442\u0435 \u0440\u0430\u0437\u043B\u0438\u0447\u0430\u044E\u0442\u0441\u044F \u0441\u043B\u0435\u0434\u0443\u044E\u0449\u0438\u0435 \u0432\u0435\u043B\u044F\u0440\u043D\u044B\u0435 \u0441\u043E\u0433\u043B\u0430\u0441\u043D\u044B\u0435:"@ru . "\u8F6F\u816D\u97F3\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AVelar consonant\u3001\u53C8\u7A31\u8EDF\u816D\u8F14\u97F3\uFF0C\u53E4\u6C49\u8BED\u7A31\u4E3A\uFF1A\u7259\u97F3\uFF09\u662F\u6309\u53D1\u97F3\u90E8\u4F4D\u5206\u7C7B\u7684\u4E00\u7C7B\u8F85\u97F3\u3002\u53D1\u97F3\u65F6\uFF0C\u820C\u9762\u540E\u90E8\u63A5\u8FD1\u8F6F\u816D\u3002\u4E00\u4E9B\u8F6F\u816D\u5316\u7684\u8F85\u97F3\u5728\u56FD\u9645\u97F3\u6807\u4E2D\u8FD8\u53EF\u4EE5\u7528\u27E8\u02E0\u27E9\u8868\u793A\uFF08\u5C31\u662F\u4E0A\u6807\u7684\u6D4A\u8F6F\u816D\u64E6\u97F3\u7B26\u53F7\u27E8\u0263\u27E9\uFF09\u3002 \u201C\u8F6F\u816D\u97F3\u201D\u662F\u6309\u5206\u7C7B\u7684\u8BF4\u6CD5\uFF0C\u6309\u5206\u7C7B\u5219\u79F0\u4E3A\u201C\u820C\u9762\u540E\u97F3\u201D\u3002\u53C2\u89C1\u820C\u6839\u97F3\u3002"@zh .