"Ka\u016Dkaza abio (Abies nordmanniana), estas abio hejma en la montaroj al okcidente kaj oriente de Nigra Maro, en Turkujo, Kartvelujo, rusa Ka\u016Dkazo, la nordaj partoj de Armenujo kaj la nordokcidenta parto de Azerbaj\u011Dano. \u011Ci situas je altitudoj inter 900-2 200 m en montaroj kun jara precipita\u0135o de pli ol 1 000 mm. La specio science estis nomata la\u016D la suoma zoologisto Alexander von Nordmann (1803-1866), Profesoro de Botaniko en Odeso."@eo . "LC"@en . . "L'abete del Caucaso (Abies nordmanniana) \u00E8 una conifera sempreverde molto simile all'abete bianco, che sostituisce nelle regioni intorno al Mar Nero. Viene coltivato in altre parti dell'Europa meridionale, spesso per essere utilizzato come \"albero di Natale\"."@it . . . . . . . "\u0395\u03BB\u03AC\u03C4\u03B7 \u03B7 \u03BD\u03BF\u03C1\u03BD\u03C4\u03BC\u03AC\u03BD\u03BD\u03B5\u03B9\u03BF\u03C2"@el . "\u0397 \u0395\u03BB\u03AC\u03C4\u03B7 \u03B7 \u03BD\u03BF\u03C1\u03BD\u03C4\u03BC\u03AC\u03BD\u03BD\u03B5\u03B9\u03BF\u03C2 (Abies nordmanniana) \u03AE \u039A\u03B1\u03C5\u03BA\u03AC\u03C3\u03B9\u03BF \u03AD\u03BB\u03B1\u03C4\u03BF, \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03BC\u03B9\u03B1 \u03B1\u03C5\u03C4\u03CC\u03C7\u03B8\u03BF\u03BD\u03B7 \u03B5\u03BB\u03AC\u03C4\u03B7 \u03C3\u03C4\u03B1 \u03CC\u03C1\u03B7 \u03BD\u03CC\u03C4\u03B9\u03B1 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B1\u03BD\u03B1\u03C4\u03BF\u03BB\u03B9\u03BA\u03AC \u03B1\u03C0\u03CC \u03C4\u03B7 \u039C\u03B1\u03CD\u03C1\u03B7 \u0398\u03AC\u03BB\u03B1\u03C3\u03C3\u03B1, \u03A4\u03BF\u03C5\u03C1\u03BA\u03AF\u03B1, \u0393\u03B5\u03C9\u03C1\u03B3\u03AF\u03B1, \u03A1\u03C9\u03C3\u03B9\u03BA\u03CC \u039A\u03B1\u03CD\u03BA\u03B1\u03C3\u03BF, \u03C4\u03B7 \u03B2\u03CC\u03C1\u03B5\u03B9\u03B1 \u0391\u03C1\u03BC\u03B5\u03BD\u03AF\u03B1 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B2\u03BF\u03C1\u03B5\u03B9\u03BF\u03B4\u03C5\u03C4\u03B9\u03BA\u03AC \u03C4\u03BF\u03C5 \u0391\u03B6\u03B5\u03C1\u03BC\u03C0\u03B1\u03CA\u03C4\u03B6\u03AC\u03BD. \u0395\u03BC\u03C6\u03B1\u03BD\u03AF\u03B6\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C3\u03C4\u03B1 \u03C5\u03C8\u03CC\u03BC\u03B5\u03C4\u03C1\u03B1 \u03B1\u03C0\u03CC 900-2.200 m, \u03C3\u03B5 \u03CC\u03C1\u03B7 \u03BC\u03B5 \u03B2\u03C1\u03BF\u03C7\u03CC\u03C0\u03C4\u03C9\u03C3\u03B7 \u03C0\u03AC\u03BD\u03C9 \u03B1\u03C0\u03CC 1.000 mm."@el . "\u042F\u043B\u0438\u0446\u044F \u043A\u0430\u0432\u043A\u0430\u0437\u044C\u043A\u0430 \u0430\u0431\u043E \u044F\u043B\u0438\u0446\u044F \u041D\u043E\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u0430 (Abies nordmanniana) \u2014 \u0432\u0438\u0434 \u0445\u0432\u043E\u0439\u043D\u0438\u0445 \u0434\u0435\u0440\u0435\u0432 \u0440\u043E\u0434\u0438\u043D\u0438 \u0441\u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u0456 (Pinaceae)."@uk . . . . . . . . . . . . . . . . . "Nordmann firs in Dombay, Karachay-Cherkessia, Caucasus"@en . . . . . . . "\u041F\u0438\u0445\u0442\u0430 \u041D\u043E\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u0430"@ru . . . "Nordmannsgran"@sv . "Abies nordmanniana(\nPour les articles homonymes, voir Nordmann. ) Abies nordmanniana Abies nordmanniana, le Sapin de Nordmann (illustration botanique). Esp\u00E8ce Abies nordmanniana(Steven) Spach, 1841 Classification phylog\u00E9n\u00E9tique Statut de conservation UICN LC : Pr\u00E9occupation mineure"@fr . . . . . . . "Abies"@en . "Jedle kavkazsk\u00E1 (Abies nordmanniana) je v\u017Edyzelen\u00FD jehli\u010Dnat\u00FD strom z \u010Deledi borovicovit\u00FDch, poch\u00E1zej\u00EDc\u00ED z Mal\u00E9 Asie a Kavkazu. Byla pojmenov\u00E1na podle sv\u00E9ho objevitele finsk\u00E9ho botanika Alexandera Nordmanna; jej\u00ED v\u011Bdeck\u00E9 jm\u00E9no b\u00FDv\u00E1 n\u011Bkdy myln\u011B p\u0159ekl\u00E1d\u00E1no jako \u201Ejedle normandsk\u00E1\u201C. Do z\u00E1padn\u00ED Evropy se dostala v polovin\u011B 19. stolet\u00ED, brzy po sv\u00E9m objeven\u00ED. V sou\u010Dasnosti je zde m\u00EDsty vyu\u017E\u00EDv\u00E1na v lesnictv\u00ED a jako okrasn\u00E1 d\u0159evina."@cs . "Die Nordmann-Tanne (Abies nordmanniana), standardsprachlich Nordmanntanne, auch Nordmanns Tanne und Kaukasus-Tanne genannt, ist eine Pflanzenart aus der Gattung Tannen (Abies) in der Familie der Kieferngew\u00E4chse (Pinaceae). Die Nordmanntanne ist heute die meistgenutzte Baumart als Weihnachtsbaum."@de . . . "Abies nordmanniana, the Nordmann fir or Caucasian fir, is a fir indigenous to the mountains south and east of the Black Sea, in Turkey, Georgia and the Russian Caucasus. It occurs at altitudes of 900\u20132,200 m on mountains with precipitation of over 1,000 mm. The current distribution of the Nordmann fir is associated with the forest refugia that existed during the Ice Age at the eastern and southern Black Sea coast. In spite of currently suitable climate, the species is not found in areas of the Eastern Greater Caucasus, which are separated from the Black Sea Coast by more than 400\u2013500 km."@en . . . . . . "Jedle kavkazsk\u00E1 (Abies nordmanniana) je v\u017Edyzelen\u00FD jehli\u010Dnat\u00FD strom z \u010Deledi borovicovit\u00FDch, poch\u00E1zej\u00EDc\u00ED z Mal\u00E9 Asie a Kavkazu. Byla pojmenov\u00E1na podle sv\u00E9ho objevitele finsk\u00E9ho botanika Alexandera Nordmanna; jej\u00ED v\u011Bdeck\u00E9 jm\u00E9no b\u00FDv\u00E1 n\u011Bkdy myln\u011B p\u0159ekl\u00E1d\u00E1no jako \u201Ejedle normandsk\u00E1\u201C. Do z\u00E1padn\u00ED Evropy se dostala v polovin\u011B 19. stolet\u00ED, brzy po sv\u00E9m objeven\u00ED. V sou\u010Dasnosti je zde m\u00EDsty vyu\u017E\u00EDv\u00E1na v lesnictv\u00ED a jako okrasn\u00E1 d\u0159evina."@cs . . . "1083717395"^^ . . . "Avet del Caucas"@ca . . "Abies nordmanniana, el abeto del C\u00E1ucaso,\u200B abeto de Normand\u00EDa o abeto de Nordmann,\u200B es una especie arb\u00F3rea del g\u00E9nero Abies, originaria del C\u00E1ucaso y de Asia Menor. Se extiende por las monta\u00F1as del Mar Negro, Turqu\u00EDa, Georgia, C\u00E1ucaso ruso, norte de Armenia y noroeste de Azerbaiy\u00E1n. Ocupa altitudes entre 900-2.000 m y niveles de pluviosidad por encima de los 1000 mm anuales.\u200B"@es . . . . "Kaukasische zilverspar"@nl . . . . . "Jod\u0142a kaukaska"@pl . "Abies nordmanniana(\nPour les articles homonymes, voir Nordmann. ) Abies nordmanniana Abies nordmanniana, le Sapin de Nordmann (illustration botanique). Esp\u00E8ce Abies nordmanniana(Steven) Spach, 1841 Classification phylog\u00E9n\u00E9tique Statut de conservation UICN LC : Pr\u00E9occupation mineure Le Sapin de Nordmann (Abies nordmanniana) est une esp\u00E8ce d'arbres conif\u00E8res de la famille des Pinac\u00E9es. Originaire du Caucase et d'Anatolie, il pousse dans les montagnes s\u00E8ches et chaudes et constitue des massifs forestiers importants. Proche du Sapin blanc europ\u00E9en, il s'en distingue par son port et par une disposition des aiguilles sur plusieurs plans. En Europe, cette esp\u00E8ce est massivement utilis\u00E9e comme sapin de No\u00EBl car ses aiguilles r\u00E9sistent \u00E0 la chaleur des habitations."@fr . . . . "Ka\u016Dkaza abio (Abies nordmanniana), estas abio hejma en la montaroj al okcidente kaj oriente de Nigra Maro, en Turkujo, Kartvelujo, rusa Ka\u016Dkazo, la nordaj partoj de Armenujo kaj la nordokcidenta parto de Azerbaj\u011Dano. \u011Ci situas je altitudoj inter 900-2 200 m en montaroj kun jara precipita\u0135o de pli ol 1 000 mm. La nuntempa disvasti\u011Do de ka\u016Dkaza abio estas asociita kun la arbaraj rifu\u011Dejoj kiuj ekzistis dum la glaciepokoj je la orienta kaj suda nigra-mara marbordo. Tiu palearktisa specio ne trovi\u011Das en nuntempe ta\u016Dgaj areoj de orienta Granda Ka\u016Dkazo, kiuj estas disigitaj de la nigra-mara marbordo je 400-500 km, malgra\u016D la nuntempe ta\u016Dga klimato. La specio science estis nomata la\u016D la suoma zoologisto Alexander von Nordmann (1803-1866), Profesoro de Botaniko en Odeso."@eo . "719187"^^ . "Abies nordmanniana"@it . . "Sapin de Nordmann"@fr . . "Jedle kavkazsk\u00E1"@cs . . "Nordmann izeia edo Kaukasoko izeia (Abies nordmanniana) Pinaceae familiaren espezie baten izen arrunta da. Kaukasian jatorria duen izei honek bi azpiespezie ditu: \n* Abies nordmanniana subsp. nordmanniana. \n* Abies nordmanniana subsp. equi-trojani (syn. A. bornmuelleriana, A. equi-trojani)."@eu . . . . "Jod\u0142a kaukaska, jod\u0142a Nordmanna (Abies nordmanniana (Steven) Spach) \u2013 gatunek drzew nale\u017C\u0105cy do rodziny sosnowatych. Wyst\u0119puje w Zachodniej Azji, w g\u00F3rach Kaukazu \u2013 w Turcji, Gruzji, Rosji i Azerbejd\u017Canu."@pl . . . . . . "\u0627\u0644\u0634\u0648\u062D \u0627\u0644\u0642\u0648\u0642\u0627\u0632\u064A \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u064A \u0646\u0648\u0639 \u0646\u0628\u0627\u062A\u064A \u0634\u062C\u0631\u064A \u064A\u0646\u062A\u0645\u064A \u0625\u0644\u0649 \u062C\u0646\u0633 \u0627\u0644\u0634\u0648\u062D \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0641\u0635\u064A\u0644\u0629 \u0627\u0644\u0635\u0646\u0648\u0628\u0631\u064A\u0629."@ar . . . "Abies nordmanniana range.svg"@en . . . . . . . "L'avet del Caucas (Abies nordmanniana), \u00E9s una esp\u00E8cie d'avet originari de les muntanyes de l'oest i de l'est de la Mar Negra, a Turquia, Ge\u00F2rgia, el Caucas de R\u00FAssia, la part nord d'Arm\u00E8nia, la part nord-oest d'Azerbaidjan. Es presenta a altituds d'entre 900 i 2.200 m en zones de muntanya amb m\u00E9s de 1000 litres de pluviometria anual. La seva distribuci\u00F3 actual reflecteix els refugis de bosc de les edats glacials que hi va haver a l'est i sud de la Mar Negra. \u00C9s un arbre que arriba a fer 60 m d'alt i alguns esp\u00E8cimens han arribat fins a 85 m, essent els arbres m\u00E9s alts d'Europa. Les seves fulles s\u00F3n aciculars d'1,8-3,5 cm de llarg i 2 mm d'amplada per 0,5 mm de gruix. Les seves pinyes fan 10-20 cm de llargada i 4-5 cm d'amplada amb unes 150-200 escates, es desintegren quan s\u00F3n madures per alliberar les llavors. Hi ha dues subesp\u00E8cies (tractades com esp\u00E8cies diferents per alguns bot\u00E0nics), barrejant-se quan es troben al nord de Turquia a una longitud aproximada de 36\u00B0E: \n* Avet del Caucas Abies nordmanniana subsp. nordmanniana. Natiu de les muntanyes del Caucas, amb els brots sovint pubescents (pilosos). \n* Avet de Turquia Abies nordmanniana subsp. equi-trojani (sin\u00F2nim A. bornmuelleriana, A. equi-trojani). Natiu del nord-oest de Turquia des del Mont Ida cap a l'est a uns 36\u00B0E. Els brots normalment s\u00F3n glabres (sense pilositat). Aquesta esp\u00E8cie rep el nom cient\u00EDfic pel zo\u00F2leg finland\u00E8s Alexander von Nordmann (1803-1866), professor de bot\u00E0nica a Odessa."@ca . "De Kaukasische zilverspar (Abies nordmanniana), nordmannspar of krimspar is in 1838 door de Finse bioloog Alexander von Nordmann (1803-1866) in West-Europa ge\u00EFntroduceerd en wordt meer en meer als kerstboom gebruikt, doordat de naalden minder snel uitvallen dan die van de fijnspar (Picea abies). De boom groeit langzaam: het duurt twee keer zo lang als bij de fijnspar voordat de boom 1,5\u20132 m hoog is. Denemarken is een belangrijke producent met een export van 5 miljoen bomen per jaar. De boom wordt in Europa ook veel aangeplant voor de productie van hout, dat wit van kleur is. De Kaukasische zilverspar komt oorspronkelijk uit de omgeving van de Zwarte Zee (Turkije, Armeni\u00EB, Azerbeidzjan, Georgi\u00EB, Noord-Kaukasus). De naalden zijn zachter dan die van de fijnspar. De naalden staan rondom de twijg ingeplant en in tegenstelling tot de fijnspar komt bij alle zilversparren niet een deel van de bast als 'vlaggetje' mee als een naald wordt uitgetrokken. De naald is plat, 1,8-3,5 cm lang en 2 mm breed met stompe top. De dikte van de naald is ongeveer 0,5 mm. De bovenkant van de naald is glimmend donkergroen en op de onderkant zitten huidmondjes in twee blauw-witte lengtestrepen. De boom kan 60 m hoog en 2 m in stamomtrek worden en is kegel- tot zuilvormig. In het UNESCO Werelderfgoedreservaat Westelijke Kaukasus in Rusland zijn zelfs exemplaren gesignaleerd met een hoogte van 85 m, waarmee het de hoogste boom is van Europa. De boom heeft op jonge leeftijd een gladde bast, die pas op zeer hoge leeftijd gegroefd is. Op de bast zitten harsblaasjes. De takken staan in kransen rondom de stam. De zijtakken staan in twee rijen min of meer tegenover elkaar. De boom is eenhuizig en plant zich voort in april. De kegels staan boven op de takken, zijn 10\u201320 cm lang en 4\u20135 cm breed met 150 tot 200 schubben. In elke schub zit een tweevleugelig zaadje. De Kaukasische zilverspar houdt van veel regenval. Hete zomers met periodes van lange droogte kunnen fataal zijn."@nl . "\u041F\u0438\u0301\u0445\u0442\u0430 \u041D\u043E\u0301\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u0430, \u043F\u0438\u0445\u0442\u0430 \u041D\u043E\u0301\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u043D\u0430, \u0438\u043B\u0438 \u043F\u0438\u0445\u0442\u0430 \u043A\u0430\u0432\u043A\u0430\u0301\u0437\u0441\u043A\u0430\u044F (\u043B\u0430\u0442. \u00C1bies nordmanni\u00E1na), \u2014 \u0432\u0438\u0434 \u0434\u0435\u0440\u0435\u0432\u044C\u0435\u0432 \u0440\u043E\u0434\u0430 \u041F\u0438\u0445\u0442\u0430 (Abies) \u0441\u0435\u043C\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0430 \u0421\u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u044B\u0435 (Pinaceae). \u041D\u0430\u0437\u0432\u0430\u043D\u0430 \u043F\u043E \u0438\u043C\u0435\u043D\u0438 \u0410\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0430 \u0444\u043E\u043D \u041D\u043E\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u0430 (1803\u20141866) \u2014 \u043F\u0440\u043E\u0444\u0435\u0441\u0441\u043E\u0440\u0430 \u0431\u043E\u0442\u0430\u043D\u0438\u043A\u0438 \u0413\u0435\u043B\u044C\u0441\u0438\u043D\u0433\u0444\u043E\u0440\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u0443\u043D\u0438\u0432\u0435\u0440\u0441\u0438\u0442\u0435\u0442\u0430, \u0437\u0430\u0432\u0435\u0434\u0443\u044E\u0449\u0435\u0433\u043E \u041E\u0434\u0435\u0441\u0441\u043A\u0438\u043C \u0431\u043E\u0442\u0430\u043D\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u043C \u0441\u0430\u0434\u043E\u043C."@ru . . "Spach"@en . . . . . . "Die Nordmann-Tanne (Abies nordmanniana), standardsprachlich Nordmanntanne, auch Nordmanns Tanne und Kaukasus-Tanne genannt, ist eine Pflanzenart aus der Gattung Tannen (Abies) in der Familie der Kieferngew\u00E4chse (Pinaceae). Die Nordmanntanne ist heute die meistgenutzte Baumart als Weihnachtsbaum."@de . . "L'abete del Caucaso (Abies nordmanniana) \u00E8 una conifera sempreverde molto simile all'abete bianco, che sostituisce nelle regioni intorno al Mar Nero. Viene coltivato in altre parti dell'Europa meridionale, spesso per essere utilizzato come \"albero di Natale\"."@it . . . "Abies nordmanniana, el abeto del C\u00E1ucaso,\u200B abeto de Normand\u00EDa o abeto de Nordmann,\u200B es una especie arb\u00F3rea del g\u00E9nero Abies, originaria del C\u00E1ucaso y de Asia Menor. Se extiende por las monta\u00F1as del Mar Negro, Turqu\u00EDa, Georgia, C\u00E1ucaso ruso, norte de Armenia y noroeste de Azerbaiy\u00E1n. Ocupa altitudes entre 900-2.000 m y niveles de pluviosidad por encima de los 1000 mm anuales.\u200B"@es . . . . "Abies nordmanniana, the Nordmann fir or Caucasian fir, is a fir indigenous to the mountains south and east of the Black Sea, in Turkey, Georgia and the Russian Caucasus. It occurs at altitudes of 900\u20132,200 m on mountains with precipitation of over 1,000 mm. The current distribution of the Nordmann fir is associated with the forest refugia that existed during the Ice Age at the eastern and southern Black Sea coast. In spite of currently suitable climate, the species is not found in areas of the Eastern Greater Caucasus, which are separated from the Black Sea Coast by more than 400\u2013500 km."@en . . . . . . . . "IUCN3.1"@en . . . . . . "Nordmann-Tanne"@de . . . "\u042F\u043B\u0438\u0446\u044F \u041D\u043E\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u0430"@uk . "Nordmann izei"@eu . . "Jod\u0142a kaukaska, jod\u0142a Nordmanna (Abies nordmanniana (Steven) Spach) \u2013 gatunek drzew nale\u017C\u0105cy do rodziny sosnowatych. Wyst\u0119puje w Zachodniej Azji, w g\u00F3rach Kaukazu \u2013 w Turcji, Gruzji, Rosji i Azerbejd\u017Canu."@pl . . "L'avet del Caucas (Abies nordmanniana), \u00E9s una esp\u00E8cie d'avet originari de les muntanyes de l'oest i de l'est de la Mar Negra, a Turquia, Ge\u00F2rgia, el Caucas de R\u00FAssia, la part nord d'Arm\u00E8nia, la part nord-oest d'Azerbaidjan. Es presenta a altituds d'entre 900 i 2.200 m en zones de muntanya amb m\u00E9s de 1000 litres de pluviometria anual. La seva distribuci\u00F3 actual reflecteix els refugis de bosc de les edats glacials que hi va haver a l'est i sud de la Mar Negra. \u00C9s un arbre que arriba a fer 60 m d'alt i alguns esp\u00E8cimens han arribat fins a 85 m, essent els arbres m\u00E9s alts d'Europa."@ca . . . . . . . . . . . . . . . "Ka\u016Dkaza abio"@eo . . . . . . "Natural range of A. nordmanniana. Distribution of subspecies A. n. nordmanniana and A. n. bornmuelleriana is in green, and that of A. n. equi-trojani is in brown."@en . . . . . "\u042F\u043B\u0438\u0446\u044F \u043A\u0430\u0432\u043A\u0430\u0437\u044C\u043A\u0430 \u0430\u0431\u043E \u044F\u043B\u0438\u0446\u044F \u041D\u043E\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u0430 (Abies nordmanniana) \u2014 \u0432\u0438\u0434 \u0445\u0432\u043E\u0439\u043D\u0438\u0445 \u0434\u0435\u0440\u0435\u0432 \u0440\u043E\u0434\u0438\u043D\u0438 \u0441\u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u0456 (Pinaceae)."@uk . "nordmanniana"@en . . . . "Nordmannsgran (Abies nordmanniana) som ofta s\u00E4ljs som kungsgran i julgranssammanhang, \u00E4r en odlad prydnadsgran i \u00E4delgranssl\u00E4ktet, Abies, vilket \u00E4r flera olika tr\u00E4d i familjen tallv\u00E4xter. Dess barr \u00E4r 2-4 cm l\u00E5nga. Knopparna \u00E4r utan k\u00E5da. Kottarna har en vass spets, upp till 18 centimeter l\u00E5nga. Den kommer fr\u00E5n Kaukasus. De flesta kungsgranar som s\u00E4ljs som julgranar i Sverige importeras fr\u00E5n odlingar i Danmark. Kungsgranen har f\u00E5tt sitt namn av att Skogsh\u00F6gskolans, sedermera Sveriges lantbruksuniversitets, j\u00E4gm\u00E4starstudenter genom Skogsh\u00F6gskolas studentk\u00E5rs f\u00F6rsorg \u00E5rligen sk\u00E4nker ett antal kungsgranar till Kungliga slottet i Stockholm. Traditionen b\u00F6rjade p\u00E5 1960-talet."@sv . . . . . . . . . . . . . "Nordmann izeia edo Kaukasoko izeia (Abies nordmanniana) Pinaceae familiaren espezie baten izen arrunta da. Kaukasian jatorria duen izei honek bi azpiespezie ditu: \n* Abies nordmanniana subsp. nordmanniana. \n* Abies nordmanniana subsp. equi-trojani (syn. A. bornmuelleriana, A. equi-trojani)."@eu . "\u0634\u0648\u062D \u0642\u0648\u0642\u0627\u0632\u064A"@ar . . . "De Kaukasische zilverspar (Abies nordmanniana), nordmannspar of krimspar is in 1838 door de Finse bioloog Alexander von Nordmann (1803-1866) in West-Europa ge\u00EFntroduceerd en wordt meer en meer als kerstboom gebruikt, doordat de naalden minder snel uitvallen dan die van de fijnspar (Picea abies). De boom groeit langzaam: het duurt twee keer zo lang als bij de fijnspar voordat de boom 1,5\u20132 m hoog is. Denemarken is een belangrijke producent met een export van 5 miljoen bomen per jaar. De boom wordt in Europa ook veel aangeplant voor de productie van hout, dat wit van kleur is."@nl . . . "9101"^^ . . . "\u0397 \u0395\u03BB\u03AC\u03C4\u03B7 \u03B7 \u03BD\u03BF\u03C1\u03BD\u03C4\u03BC\u03AC\u03BD\u03BD\u03B5\u03B9\u03BF\u03C2 (Abies nordmanniana) \u03AE \u039A\u03B1\u03C5\u03BA\u03AC\u03C3\u03B9\u03BF \u03AD\u03BB\u03B1\u03C4\u03BF, \u03B5\u03AF\u03BD\u03B1\u03B9 \u03BC\u03B9\u03B1 \u03B1\u03C5\u03C4\u03CC\u03C7\u03B8\u03BF\u03BD\u03B7 \u03B5\u03BB\u03AC\u03C4\u03B7 \u03C3\u03C4\u03B1 \u03CC\u03C1\u03B7 \u03BD\u03CC\u03C4\u03B9\u03B1 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B1\u03BD\u03B1\u03C4\u03BF\u03BB\u03B9\u03BA\u03AC \u03B1\u03C0\u03CC \u03C4\u03B7 \u039C\u03B1\u03CD\u03C1\u03B7 \u0398\u03AC\u03BB\u03B1\u03C3\u03C3\u03B1, \u03A4\u03BF\u03C5\u03C1\u03BA\u03AF\u03B1, \u0393\u03B5\u03C9\u03C1\u03B3\u03AF\u03B1, \u03A1\u03C9\u03C3\u03B9\u03BA\u03CC \u039A\u03B1\u03CD\u03BA\u03B1\u03C3\u03BF, \u03C4\u03B7 \u03B2\u03CC\u03C1\u03B5\u03B9\u03B1 \u0391\u03C1\u03BC\u03B5\u03BD\u03AF\u03B1 \u03BA\u03B1\u03B9 \u03B2\u03BF\u03C1\u03B5\u03B9\u03BF\u03B4\u03C5\u03C4\u03B9\u03BA\u03AC \u03C4\u03BF\u03C5 \u0391\u03B6\u03B5\u03C1\u03BC\u03C0\u03B1\u03CA\u03C4\u03B6\u03AC\u03BD. \u0395\u03BC\u03C6\u03B1\u03BD\u03AF\u03B6\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03C3\u03C4\u03B1 \u03C5\u03C8\u03CC\u03BC\u03B5\u03C4\u03C1\u03B1 \u03B1\u03C0\u03CC 900-2.200 m, \u03C3\u03B5 \u03CC\u03C1\u03B7 \u03BC\u03B5 \u03B2\u03C1\u03BF\u03C7\u03CC\u03C0\u03C4\u03C9\u03C3\u03B7 \u03C0\u03AC\u03BD\u03C9 \u03B1\u03C0\u03CC 1.000 mm. \u0397 \u03C4\u03C1\u03AD\u03C7\u03BF\u03C5\u03C3\u03B1 \u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03BD\u03BF\u03BC\u03AE \u03C4\u03B7\u03C2 \u0395\u03BB\u03AC\u03C4\u03B7\u03C2 \u03C4\u03B7\u03C2 \u03BD\u03BF\u03C1\u03BD\u03C4\u03BC\u03AC\u03BD\u03BD\u03B5\u03B9\u03B1\u03C2 \u03C3\u03C7\u03B5\u03C4\u03AF\u03B6\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03BC\u03B5 \u03C4\u03B1 \u03B4\u03B1\u03C3\u03B9\u03BA\u03AC \u03BA\u03B1\u03C4\u03B1\u03C6\u03CD\u03B3\u03B9\u03B1 \u03C0\u03BF\u03C5 \u03C5\u03C0\u03AE\u03C1\u03C7\u03B1\u03BD \u03BA\u03B1\u03C4\u03AC \u03C4\u03B7\u03BD \u0395\u03C0\u03BF\u03C7\u03AE \u03C4\u03C9\u03BD \u03A0\u03B1\u03B3\u03B5\u03C4\u03CE\u03BD\u03C9\u03BD \u03C3\u03C4\u03B7\u03BD \u03B1\u03BD\u03B1\u03C4\u03BF\u03BB\u03B9\u03BA\u03AE \u03BA\u03B1\u03B9 \u03BD\u03CC\u03C4\u03B9\u03B1 \u039C\u03B1\u03CD\u03C1\u03B7 \u0398\u03AC\u03BB\u03B1\u03C3\u03C3\u03B1 \u03B1\u03BA\u03C4\u03AE. \u03A0\u03B1\u03C1\u03AC \u03C4\u03BF \u03C0\u03B1\u03C1\u03CC\u03BD \u03BA\u03B1\u03C4\u03AC\u03BB\u03BB\u03B7\u03BB\u03BF \u03BA\u03BB\u03AF\u03BC\u03B1, \u03C4\u03BF \u03B5\u03AF\u03B4\u03BF\u03C2 \u03B4\u03B5\u03BD \u03BC\u03C0\u03BF\u03C1\u03B5\u03AF \u03BD\u03B1 \u03B2\u03C1\u03B5\u03B8\u03B5\u03AF \u03C3\u03B5 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03BF\u03C7\u03AD\u03C2 \u03C4\u03BF\u03C5 \u0391\u03BD\u03B1\u03C4\u03BF\u03BB\u03B9\u03BA\u03BF\u03CD \u039C\u03B5\u03B3\u03AC\u03BB\u03BF\u03C5 \u039A\u03B1\u03C5\u03BA\u03AC\u03C3\u03BF\u03C5, \u03BF \u03BF\u03C0\u03BF\u03AF\u03BF\u03C2 \u03C7\u03C9\u03C1\u03AF\u03B6\u03B5\u03C4\u03B1\u03B9 \u03B1\u03C0\u03CC \u03C4\u03B7\u03BD \u0391\u03BA\u03C4\u03AE \u03C4\u03B7\u03C2 \u039C\u03B1\u03CD\u03C1\u03B7\u03C2 \u0398\u03AC\u03BB\u03B1\u03C3\u03C3\u03B1\u03C2 \u03BC\u03B5 \u03C0\u03B5\u03C1\u03B9\u03C3\u03C3\u03CC\u03C4\u03B5\u03C1\u03B1 \u03B1\u03C0\u03CC 400-500 \u03C7\u03BB\u03BC."@el . "\u041F\u0438\u0301\u0445\u0442\u0430 \u041D\u043E\u0301\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u0430, \u043F\u0438\u0445\u0442\u0430 \u041D\u043E\u0301\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u043D\u0430, \u0438\u043B\u0438 \u043F\u0438\u0445\u0442\u0430 \u043A\u0430\u0432\u043A\u0430\u0301\u0437\u0441\u043A\u0430\u044F (\u043B\u0430\u0442. \u00C1bies nordmanni\u00E1na), \u2014 \u0432\u0438\u0434 \u0434\u0435\u0440\u0435\u0432\u044C\u0435\u0432 \u0440\u043E\u0434\u0430 \u041F\u0438\u0445\u0442\u0430 (Abies) \u0441\u0435\u043C\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0430 \u0421\u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u044B\u0435 (Pinaceae). \u041D\u0430\u0437\u0432\u0430\u043D\u0430 \u043F\u043E \u0438\u043C\u0435\u043D\u0438 \u0410\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0430 \u0444\u043E\u043D \u041D\u043E\u0440\u0434\u043C\u0430\u043D\u0430 (1803\u20141866) \u2014 \u043F\u0440\u043E\u0444\u0435\u0441\u0441\u043E\u0440\u0430 \u0431\u043E\u0442\u0430\u043D\u0438\u043A\u0438 \u0413\u0435\u043B\u044C\u0441\u0438\u043D\u0433\u0444\u043E\u0440\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u0443\u043D\u0438\u0432\u0435\u0440\u0441\u0438\u0442\u0435\u0442\u0430, \u0437\u0430\u0432\u0435\u0434\u0443\u044E\u0449\u0435\u0433\u043E \u041E\u0434\u0435\u0441\u0441\u043A\u0438\u043C \u0431\u043E\u0442\u0430\u043D\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u043C \u0441\u0430\u0434\u043E\u043C."@ru . . . . "\u0627\u0644\u0634\u0648\u062D \u0627\u0644\u0642\u0648\u0642\u0627\u0632\u064A \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0646\u0648\u0631\u0645\u0627\u0646\u064A \u0646\u0648\u0639 \u0646\u0628\u0627\u062A\u064A \u0634\u062C\u0631\u064A \u064A\u0646\u062A\u0645\u064A \u0625\u0644\u0649 \u062C\u0646\u0633 \u0627\u0644\u0634\u0648\u062D \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0641\u0635\u064A\u0644\u0629 \u0627\u0644\u0635\u0646\u0648\u0628\u0631\u064A\u0629."@ar . . "Abies nordmanniana"@es . . . . . "Abies nordmanniana"@en . "Nordmannsgran (Abies nordmanniana) som ofta s\u00E4ljs som kungsgran i julgranssammanhang, \u00E4r en odlad prydnadsgran i \u00E4delgranssl\u00E4ktet, Abies, vilket \u00E4r flera olika tr\u00E4d i familjen tallv\u00E4xter. Dess barr \u00E4r 2-4 cm l\u00E5nga. Knopparna \u00E4r utan k\u00E5da. Kottarna har en vass spets, upp till 18 centimeter l\u00E5nga. Den kommer fr\u00E5n Kaukasus. De flesta kungsgranar som s\u00E4ljs som julgranar i Sverige importeras fr\u00E5n odlingar i Danmark."@sv .