. . . "Datasaab was the computer division of, and later a separate company spun off from, aircraft manufacturer Saab in Link\u00F6ping, Sweden. Its history dates back to December 1954, when Saab got a license to build its own copy of BESK, an early Swedish computer design using vacuum tubes, from Matematikmaskinn\u00E4mnden (the Swedish governmental board for mathematical machinery). This clone was completed in 1957 and was named SARA. Its computing power was needed for design calculations for the next generation jet fighter Saab 37 Viggen. Intending to develop a navigational computer to place in an airplane, a team led by came up with an all transistorized prototype computer named D2, completed in 1960, which came to define the company's activities in the following two decades. This development followed two lines. The main purpose was the development of a navigational computer for Viggen. A spinoff was the production of a line of civilian mini and mainframe computers for the commercial market. The military navigational computer CK37 was completed in 1971 and used in Viggen. The first civilian model D21 (1962) was sold to several countries and some 30 units were built. After that, several versions with names like D22 (1966), D220, D23, D5, D15, and D16 were developed. When the Swedish government needed 20 computers in the 1960s to calculate taxes, an evaluation between Saab's and IBM's machines proved Saab's better. Later the D5s were used to set up the first and largest bank terminal system for the Nordic banks, a system which was partly in use until the late 1980s. In 1971, technologies from Standard Radio & Telefon AB (SRT) and Saab were combined to form Stansaab AS, a joint venture that also included the state-owned Swedish Development Company. The company's primary focus was systems for real-time data applied to commercial and aviation applications. In 1975, the D23 system was seriously delayed and the solution was a joint company with Sperry UNIVAC. In 1978, this company merged with a division of Saab and became Datasaab. It was later owned by Ericsson, Nokia and ICL. When Intel sued the competitor UMC for patent infringement over technologies including microcode updates of processors and different parts of the processor working asynchronously, UMC could point to an awarded paper describing how these technologies had been used in the D23 already in 1972. Since Intel's patents were from 1978, that paper would prove prior art and imply that the patents never should have been granted at all. The case was later dropped. The academic computer society Lysator at Link\u00F6ping University was founded in 1973 when a donation of an old used D21 was arranged. The company's history has been documented by members of its veteran society, Datasaabs V\u00E4nner (\"Friends of Datasaab\"), founded in 1993 to document and spread information about the computer history of Sweden, with focus on the region of Link\u00F6ping and Datasaab. The society has documented the Datasaab history in five books, and documents and pictures of computer systems and products developed and produced by Datasaab are presented at the society homepage. Since 2004 many Datasaab computers are exhibited at the computer museum in Link\u00F6ping. After a series of mergers, the name Datasaab became connected with an incident of illegal technology transfer to the Soviet Union in the late 1970s. A 1973 bid for tender for a civilian air traffic control system at the airports in Moscow, Kyiv, and Mineralnye Vody was won by Swedish supplier Stansaab. A contract between Stansaab and Aeroflot was signed in September 1975. However, parts of the delivered system relied on components from the US, for which the Swedes couldn't get the necessary export licenses. So they bought U.S. components, relabeled them and smuggled them to Moscow using Soviet diplomats. Datasaab separated from Saab in 1978 and joined Stansaab in a new company, Datasaab AB.Allegedly the air traffic control system did support the Soviet invasion of Afghanistan in December 1979. The smuggling operation was uncovered in October 1980, known as \"the Datasaab affair\" (Datasaabaff\u00E4ren). In early 1981, Datasaab was acquired by Ericsson and became its computing division Ericsson Information Systems. In April 1984 Ericsson was fined US$3.12 million for breach of U.S. export controls, and agreed to pay."@en . "1087207227"^^ . . . . "Datasaab"@en . . "\u30C7\u30FC\u30BF\u30B5\u30FC\u30D6\uFF08Datasaab\uFF09\u306F\u30B9\u30A6\u30A7\u30FC\u30C7\u30F3\u3001\u30EA\u30F3\u30B7\u30A7\u30FC\u30D4\u30F3\u30B0\u306E\u822A\u7A7A\u6A5F\u88FD\u9020\u696D\u8005\u30B5\u30FC\u30D6\u793E\u306E\u30B3\u30F3\u30D4\u30E5\u30FC\u30BF\u90E8\u9580\u3067\u3042\u3063\u305F\u304C\u5F8C\u306B\u72EC\u7ACB\u4F01\u696D\u3068\u306A\u3063\u305F\u3002"@ja . "Datasaab"@ca . . . . . . "Datasaab"@sv . . . . . . . . . "6221"^^ . . . "Datasaab was the computer division of, and later a separate company spun off from, aircraft manufacturer Saab in Link\u00F6ping, Sweden. Its history dates back to December 1954, when Saab got a license to build its own copy of BESK, an early Swedish computer design using vacuum tubes, from Matematikmaskinn\u00E4mnden (the Swedish governmental board for mathematical machinery). This clone was completed in 1957 and was named SARA. Its computing power was needed for design calculations for the next generation jet fighter Saab 37 Viggen."@en . . . . "\u30C7\u30FC\u30BF\u30B5\u30FC\u30D6\uFF08Datasaab\uFF09\u306F\u30B9\u30A6\u30A7\u30FC\u30C7\u30F3\u3001\u30EA\u30F3\u30B7\u30A7\u30FC\u30D4\u30F3\u30B0\u306E\u822A\u7A7A\u6A5F\u88FD\u9020\u696D\u8005\u30B5\u30FC\u30D6\u793E\u306E\u30B3\u30F3\u30D4\u30E5\u30FC\u30BF\u90E8\u9580\u3067\u3042\u3063\u305F\u304C\u5F8C\u306B\u72EC\u7ACB\u4F01\u696D\u3068\u306A\u3063\u305F\u3002"@ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u30C7\u30FC\u30BF\u30B5\u30FC\u30D6"@ja . . "Datasaab var f\u00F6rst en avdelning inom och senare ett avknoppat f\u00F6retag fr\u00E5n Saab som vid skiftet 1950/1960-talet b\u00F6rjade konstruera datorer som en biprodukt till flygplanstillverkningen. F\u00F6rsta steget i denna riktning var undertecknandet av ett avtal i december 1954 med d\u00E5varande Matematikmaskinn\u00E4mnden (MMN) i Stockholm om tillst\u00E5nd att bygga en egen kopia i Link\u00F6ping av BESK, som i f\u00E4rdigt skick 1957 kallades SARA, Saabs R\u00E4kneautomat. Detta var en med elektronr\u00F6r bestyckad digital dator som utf\u00F6rde h\u00E5llfasthetsber\u00E4kningar f\u00F6r Saab 37 Viggen, medan f\u00F6reg\u00E5ngaren Saab 35 Draken brukar n\u00E4mnas som det sista svenska flygplan som helt konstruerades med r\u00E4knesticka."@sv . . . . . . "Datasaab era la divisi\u00F3 inform\u00E0tica de la companyia constructora d'avions Saab de Link\u00F6ping, Su\u00E8cia, que m\u00E9s tard fou una companyia independent. La seva hist\u00F2ria es remunta al desembre de 1954 quan Saab va obtenir una llic\u00E8ncia per construir la seva pr\u00F2pia c\u00F2pia de , un ordinador que Matematikmaskinn\u00E4mnden (el comit\u00E8 governamental suec per al maquinari matem\u00E0tic) havia constru\u00EFt utilitzant v\u00E0lvules de buit. La c\u00F2pia es va completar l'any 1957 i es va anomenar . La seva pot\u00E8ncia computacional es va utilitzar en els c\u00E0lculs necessaris per dissenyar la seg\u00FCent generaci\u00F3 de l'avi\u00F3 militar Saab 37 Viggen."@ca . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Datasaab era la divisi\u00F3 inform\u00E0tica de la companyia constructora d'avions Saab de Link\u00F6ping, Su\u00E8cia, que m\u00E9s tard fou una companyia independent. La seva hist\u00F2ria es remunta al desembre de 1954 quan Saab va obtenir una llic\u00E8ncia per construir la seva pr\u00F2pia c\u00F2pia de , un ordinador que Matematikmaskinn\u00E4mnden (el comit\u00E8 governamental suec per al maquinari matem\u00E0tic) havia constru\u00EFt utilitzant v\u00E0lvules de buit. La c\u00F2pia es va completar l'any 1957 i es va anomenar . La seva pot\u00E8ncia computacional es va utilitzar en els c\u00E0lculs necessaris per dissenyar la seg\u00FCent generaci\u00F3 de l'avi\u00F3 militar Saab 37 Viggen. Amb la intenci\u00F3 de desenvolupar un ordinador que pogu\u00E9s ser instal\u00B7lat a bord d'un avi\u00F3, el grup dirigit per va aconseguir l'any 1960 un prototip completament transistoritzat anomenat . Aquest fet va definir les activitats de la companyia en les dues d\u00E8cades seg\u00FCents. El desenvolupament va seguir dues l\u00EDnies. Per una banda, i com a objectiu principal, es van desenvolupar ordinadors pel Viggen. Per altra banda, es va desenvolupar una l\u00EDnia d'ordinadors per a \u00FAs civil. L'ordinador de navegaci\u00F3 CK37 es va completar l'any 1971 i va ser utilitzat en el Viggen. Del primer model civil D21 (1962) se\u2019n van fer una trentena d'unitats que es van vendre a diversos pa\u00EFsos. Despr\u00E9s d'aquest primer model, se\u2019n van fer diverses versions amb noms com D22 (1966), D220, D23, D5, D15 i D16. Quan el govern suec va necessitar 20 ordinadors els anys 1960 per calcular les taxes, va comparar els ordinadors de Saab i els d'IBM i els de Saab van resultar millors. M\u00E9s tard, es van usar els D5s per establir el primer i m\u00E9s gran sistema de terminals banc\u00E0ries pels bancs dels pa\u00EFsos n\u00F2rdics, un sistema que es va emprar fins als finals dels 1980. L'any 1971, les tecnologies de (SRT) i Saab es van combinar per formar AS. La companyia se centrava a sistemes per a dades en temps real per aplicacions comercials i relacionades amb l'aviaci\u00F3. L'any 1975, el sistema D23 es va endarrerir seriosament i la soluci\u00F3 va ser unir la companyia amb UNIVAC. L'any 1978, aquesta companyia es va fusionar amb una divisi\u00F3 de Saab i va esdevenir Datasaab. M\u00E9s tard va ser propietat d'Ericsson, Nokia I . Quan Intel va posar un demanda judicial al seu competidor per una violaci\u00F3 d'una patent sobre diverses tecnologies, entre elles la modificaci\u00F3 de microcodi del processador i de parts del processador treballant de forma as\u00EDncrona, UMC va esmentar un article que descrivia que aquestes tecnologies ja havien estat emprades en el D23 l'any 1972. Com que les patents d'Intel eren del 1978, aix\u00F2 implicava que les patents no podien haver-se acceptat perqu\u00E8 la tecnologia ja havia estat emprada amb anterioritat.L'any 1973 es va crear la societat acad\u00E8mica a la Universitat de Link\u00F6ping quan es va donar un antic D21. La hist\u00F2ria de la companyia ha estat documentada per diversos membres de la societat Datasaabs V\u00E4nner (\"Amics de Datasaab\") fundada l'any 1993 per documentar i disseminar informaci\u00F3 referent a la hist\u00F2ria de la inform\u00E0tica a Su\u00E8cia. Des de l'any 2004 diversos ordinadors de Datasaab s'exhibeixen al museu d'inform\u00E0tica IT-ceum de Link\u00F6ping. El nom de Datasaab tamb\u00E9 ha estat connectat a un incident de finals dels 1970 relacionat amb transfer\u00E8ncia il\u00B7legal de tecnologia a la Uni\u00F3 Sovi\u00E8tica. Aquest fet \u00E9s resumit en un cap\u00EDtol del llibre Techno-Bandits (1984). L'any 1973 es va fer una sol\u00B7licitud per un sistema de control de tr\u00E0fic aeri pels aeroports de Moscou, K\u00EDev i Mineralnye Vody. va guanyar i es va fer un contracte entre l'empresa i Aeroflot el mes de setembre de 1975. Tanmateix, parts del sistema contractat es basaven en components dels Estats Units, pels quals l'empresa sueca no podia obtenir les llic\u00E8ncies d'exportaci\u00F3 necess\u00E0ries. Aleshores van comprar els components als Estats Units, els van reetiquetar i els van introduir de contraban a Moscou utilitzant diplom\u00E0tics sovi\u00E8tics.Datasaab es va separar de Saab l'any 1978 i es va unir a Stansaab per a formar la nova companyia Datasaab AB. L'operaci\u00F3 de contraband es va descobrir l'octubre de 1980 i es coneix com l'afer Dastasaab (Datasaabaff\u00E4ren). A comen\u00E7ament del 1981, Datasaab va ser adquirida per Ericsson i va esdevenir la seva divisi\u00F3 d'inform\u00E0tica (Ericsson Information Systems). L'abril de 1984 Ericsson va ser multat amb 3,12 milions de dollars per incompliment dels controls d'exportaci\u00F3, i va acceptar la multa."@ca . . . . "60592"^^ . . . "Datasaab var f\u00F6rst en avdelning inom och senare ett avknoppat f\u00F6retag fr\u00E5n Saab som vid skiftet 1950/1960-talet b\u00F6rjade konstruera datorer som en biprodukt till flygplanstillverkningen. F\u00F6rsta steget i denna riktning var undertecknandet av ett avtal i december 1954 med d\u00E5varande Matematikmaskinn\u00E4mnden (MMN) i Stockholm om tillst\u00E5nd att bygga en egen kopia i Link\u00F6ping av BESK, som i f\u00E4rdigt skick 1957 kallades SARA, Saabs R\u00E4kneautomat. Detta var en med elektronr\u00F6r bestyckad digital dator som utf\u00F6rde h\u00E5llfasthetsber\u00E4kningar f\u00F6r Saab 37 Viggen, medan f\u00F6reg\u00E5ngaren Saab 35 Draken brukar n\u00E4mnas som det sista svenska flygplan som helt konstruerades med r\u00E4knesticka. Den helt transistoriserade Datasaab D2, som stod f\u00E4rdig 1960, utgjorde prototypen f\u00F6r Datasaabs fortsatta utveckling. Denna f\u00F6ljer tv\u00E5 grenar, dels styrdatorer som monterades i Saabs milit\u00E4ra flygplan och robotar, dels en produktion av civila stordatorer och minidatorer f\u00F6r den kommersiella marknaden. Stordatorerna kallades f\u00F6r den tunga linjen och minidatorerna f\u00F6r den l\u00E4tta linjen. Utvecklingen av civila datorer var relativt framg\u00E5ngsrik under 1950- till 1970-talet, men f\u00F6retaget kunde aldrig riktigt g\u00F6ra intr\u00E5ng p\u00E5 IBM:s marknad. \u00C5r 1968 hade man 5,6 % av den svenska datormarknaden (j\u00E4mf\u00F6relsevis hade IBM 68,5 %, ICL 8,1 % och Bull GE 6,0 %), 1969 hade man 9,3 % och 1970 8,7 %.I slutet av 1960-talet introducerades de f\u00F6rsta minidatorerna som efterhand f\u00F6rs\u00E5gs med aff\u00E4rsadministrativa program (s\u00E5 kallad back office-funktionalitet) d\u00F6pta efter nordiska gudar. Datasaab tillverkade och levererade inom ramen f\u00F6r den l\u00E4tta linjen i b\u00F6rjan av 1970-talet de f\u00F6rsta datoriserade bankterminalerna till hela det nordiska sparbanksn\u00E4tet. Tekniken var punktvis tekniskt avancerad men f\u00F6retaget saknade f\u00F6rm\u00E5ga att i l\u00E4ngden h\u00E4vda sig, pengatillf\u00F6rsel kom fr\u00E4mst fr\u00E5n statliga medel i hundratals miljoner, av f\u00F6rsvars- och teknikpolitiska sk\u00E4l."@sv .