"St\u00E5ndssamh\u00E4lle"@sv . . . . . . . . . "Stan \u2013 zbiorowo\u015B\u0107 spo\u0142eczna w europejskim spo\u0142ecze\u0144stwie feudalnym (w dobie ustroj\u00F3w monarchii stanowej i absolutnej), wyr\u00F3\u017Cniaj\u0105ca si\u0119 charakterystyczn\u0105 pozycj\u0105 ekonomiczn\u0105, spo\u0142eczn\u0105 i prawn\u0105 swoich cz\u0142onk\u00F3w (wyra\u017Anie wyodr\u0119bnionymi prawami i obowi\u0105zkami). Ka\u017Cdy stan spe\u0142nia\u0142 odmienne funkcje spo\u0142eczne i gospodarcze, by\u0142 tak\u017Ce adresatem charakterystycznego dla siebie prawa. Stany ukszta\u0142towane by\u0142y hierarchicznie na uprzywilejowane i nieuprzywilejowane, i cieszy\u0142y si\u0119 r\u00F3\u017Cnym presti\u017Cem."@pl . . . "\uD504\uB791\uC2A4 \uD601\uBA85 \uC774\uC804\uC758 \uD504\uB791\uC2A4 \uC655\uC815 \uD558\uC758 \uACC4\uAE09\uC740 \uC138 \uAC00\uC9C0\uB85C \uAD6C\uBD84\uB418\uBA70, \uC131\uC9C1\uC790, \uADC0\uC871, \uD3C9\uBBFC\uC774\uC5C8\uB2E4. \uC774\uAC83\uC740 \uAE30\uB3C5\uAD50\uAC00 \uC9C0\uBC30\uD558\uB294 \uC720\uB7FD\uC5D0\uC11C \uD504\uB791\uC2A4\uBFD0\uB9CC \uC544\uB2C8\uB77C \uC911\uC138\uC2DC\uB300\uB098 \uADFC\uC138\uC5D0 \uBAA8\uB450 \uD574\uB2F9\uB418\uB294 \uAC83\uC774\uC5C8\uB2E4. \uC694\uD55C \uD558\uC704\uC9D5\uC544\uB294 \u201C\uC911\uC138\uC758 \uC815\uCE58\uC801 \uACE0\uCC30\uC740 \uBD84\uBA85\uD55C \uC9C8\uC11C\uC5D0 \uAE30\uBC18\uD55C \uC0AC\uD68C \uACC4\uCE35\uC744 \uC911\uC2EC\uC73C\uB85C \uD615\uC131\uB418\uACE0 \uC788\uB2E4\u201D\uACE0 \uAD00\uCC30\uD558\uACE0 \uC788\uB2E4. \uD558\uC704\uC9D5\uC544\uB294 \uC2E4\uC9C8\uC801\uC73C\uB85C \uC720\uC0AC\uD55C \uB2E8\uC5B4\uC778 \uACC4\uAE09(estate)\uACFC \uC9C8\uC11C(order)\uB294 \uB9E4\uC6B0 \uB2E4\uC591\uD55C \uC0AC\uD68C\uC801 \uD604\uC2E4\uC744 \uB098\uD0C0\uB0B4\uBA70, \uACC4\uCE35\uC5D0\uB9CC \uAD6D\uD55C\uB418\uB294 \uAC83\uC740 \uC544\uB2C8\uB77C\uACE0 \uACB0\uB860\uC744 \uB0B4\uB9AC\uACE0, \uBAA8\uB4E0 \uC0AC\uD68C\uC801 \uAE30\uB2A5, \uBAA8\uB4E0 \uAD50\uC5ED, \uBAA8\uB4E0 \uC778\uC9C0 \uAC00\uB2A5\uD55C \uBD84\uB958\uC5D0 \uC801\uC6A9\uC744 \uC2DC\uCF30\uB2E4."@ko . "1122140332"^^ . . . . . . . . . . . "42686"^^ . "\uD504\uB791\uC2A4 \uD601\uBA85 \uC774\uC804\uC758 \uD504\uB791\uC2A4 \uC655\uC815 \uD558\uC758 \uACC4\uAE09\uC740 \uC138 \uAC00\uC9C0\uB85C \uAD6C\uBD84\uB418\uBA70, \uC131\uC9C1\uC790, \uADC0\uC871, \uD3C9\uBBFC\uC774\uC5C8\uB2E4. \uC774\uAC83\uC740 \uAE30\uB3C5\uAD50\uAC00 \uC9C0\uBC30\uD558\uB294 \uC720\uB7FD\uC5D0\uC11C \uD504\uB791\uC2A4\uBFD0\uB9CC \uC544\uB2C8\uB77C \uC911\uC138\uC2DC\uB300\uB098 \uADFC\uC138\uC5D0 \uBAA8\uB450 \uD574\uB2F9\uB418\uB294 \uAC83\uC774\uC5C8\uB2E4. \uC694\uD55C \uD558\uC704\uC9D5\uC544\uB294 \u201C\uC911\uC138\uC758 \uC815\uCE58\uC801 \uACE0\uCC30\uC740 \uBD84\uBA85\uD55C \uC9C8\uC11C\uC5D0 \uAE30\uBC18\uD55C \uC0AC\uD68C \uACC4\uCE35\uC744 \uC911\uC2EC\uC73C\uB85C \uD615\uC131\uB418\uACE0 \uC788\uB2E4\u201D\uACE0 \uAD00\uCC30\uD558\uACE0 \uC788\uB2E4. \uD558\uC704\uC9D5\uC544\uB294 \uC2E4\uC9C8\uC801\uC73C\uB85C \uC720\uC0AC\uD55C \uB2E8\uC5B4\uC778 \uACC4\uAE09(estate)\uACFC \uC9C8\uC11C(order)\uB294 \uB9E4\uC6B0 \uB2E4\uC591\uD55C \uC0AC\uD68C\uC801 \uD604\uC2E4\uC744 \uB098\uD0C0\uB0B4\uBA70, \uACC4\uCE35\uC5D0\uB9CC \uAD6D\uD55C\uB418\uB294 \uAC83\uC740 \uC544\uB2C8\uB77C\uACE0 \uACB0\uB860\uC744 \uB0B4\uB9AC\uACE0, \uBAA8\uB4E0 \uC0AC\uD68C\uC801 \uAE30\uB2A5, \uBAA8\uB4E0 \uAD50\uC5ED, \uBAA8\uB4E0 \uC778\uC9C0 \uAC00\uB2A5\uD55C \uBD84\uB958\uC5D0 \uC801\uC6A9\uC744 \uC2DC\uCF30\uB2E4."@ko . . . . . "\u0421\u043E\u0441\u043B\u043E\u0432\u0438\u0435"@ru . . . . . . . . "\u0421\u043E\u0441\u043B\u043E\u0301\u0432\u0438\u0435 \u2014 \u0441\u043E\u0446\u0438\u0430\u043B\u044C\u043D\u0430\u044F \u0433\u0440\u0443\u043F\u043F\u0430, \u0447\u043B\u0435\u043D\u044B \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u043E\u0439 \u043E\u0442\u043B\u0438\u0447\u0430\u044E\u0442\u0441\u044F \u043F\u043E \u0441\u0432\u043E\u0435\u043C\u0443 \u043F\u0440\u0430\u0432\u043E\u0432\u043E\u043C\u0443 \u043F\u043E\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D\u0438\u044E: \u0438\u0445 \u0441\u043E\u0441\u0442\u0430\u0432, \u043F\u0440\u0438\u0432\u0438\u043B\u0435\u0433\u0438\u0438 \u0438 \u043E\u0431\u044F\u0437\u0430\u043D\u043D\u043E\u0441\u0442\u0438 \u043E\u043F\u0440\u0435\u0434\u0435\u043B\u044F\u044E\u0442\u0441\u044F \u0437\u0430\u043A\u043E\u043D\u043E\u043C; \u043F\u0440\u0438\u043D\u0430\u0434\u043B\u0435\u0436\u043D\u043E\u0441\u0442\u044C \u043A \u0441\u043E\u0441\u043B\u043E\u0432\u0438\u044F\u043C, \u043A\u0430\u043A \u043F\u0440\u0430\u0432\u0438\u043B\u043E, \u043F\u0435\u0440\u0435\u0434\u0430\u0451\u0442\u0441\u044F \u043F\u043E \u043D\u0430\u0441\u043B\u0435\u0434\u0441\u0442\u0432\u0443."@ru . . . . . . . . . . . . . . "O estamento constitui uma forma de estratifica\u00E7\u00E3o social com camadas mais fechadas do que as classes sociais, e mais abertas do que as castas, ou seja, possui maior mobilidade social que no sistema de castas, e menor mobilidade social do que no sistema de classes sociais. \u00C9 um tipo de estratifica\u00E7\u00E3o ainda presente em algumas sociedades. Nessas sociedades, do presente ou do passado, o indiv\u00EDduo desde o nascimento est\u00E1 obrigado a seguir um estilo de vida predeterminado, reconhecidas por lei e geralmente ligadas ao conceito de honra, embora exista alguma mobilidade social. O rei Lu\u00EDs XVIII de Fran\u00E7a foi o primeiro a introduzir este tipo de estratifica\u00E7\u00E3o social na Fran\u00E7a."@pt . . "Die mittelalterliche und fr\u00FChneuzeitliche Gesellschaft Europas gliederte sich in mehrere St\u00E4nde (lateinisch stat\u016Bs Singular status), auch Geburtsst\u00E4nde genannt. St\u00E4nde sind gesellschaftliche Gruppen, die durch rechtliche Bestimmungen (Vorrechte oder Benachteiligungen) klar voneinander abgetrennt sind, wie zum Beispiel die Plebejer und Patrizier im antiken Rom. Das St\u00E4ndewesen entwickelte sich w\u00E4hrend der Zeit der Karolinger aus der fr\u00FChmittelalterlichen Ranggesellschaft nach dem Vorbild des R\u00F6mischen Reiches."@de . . . . . . . . . . . "\u0637\u0628\u0642\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u062C\u062A\u0645\u0639 \u0627\u0644\u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u064A \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0635\u0631 \u0627\u0644\u0642\u062F\u064A\u0645"@ar . . . . . . . . . . . "Socia tavolo"@eo . . "Die mittelalterliche und fr\u00FChneuzeitliche Gesellschaft Europas gliederte sich in mehrere St\u00E4nde (lateinisch stat\u016Bs Singular status), auch Geburtsst\u00E4nde genannt. St\u00E4nde sind gesellschaftliche Gruppen, die durch rechtliche Bestimmungen (Vorrechte oder Benachteiligungen) klar voneinander abgetrennt sind, wie zum Beispiel die Plebejer und Patrizier im antiken Rom. Das St\u00E4ndewesen entwickelte sich w\u00E4hrend der Zeit der Karolinger aus der fr\u00FChmittelalterlichen Ranggesellschaft nach dem Vorbild des R\u00F6mischen Reiches. Das St\u00E4ndesystem war ein gesellschaftliches Ordnungsmodell, so wie es f\u00FCr sp\u00E4tere Zeiten die von Marx beschriebenen sozialen Klassen und die von Theodor Geiger in die Gesellschaftslehre eingef\u00FChrten sozialen Schichten wurden. Die soziale Mobilit\u00E4t war in der St\u00E4ndeordnung jedoch noch gering. Standesgrenzen bestanden vor allem durch unterschiedliche Herkunft. Im ideologischen R\u00FCckgriff auf die St\u00E4ndeordnung strebten diverse antiliberale Theoretiker und Regimes des 20. Jahrhunderts, vorwiegend vor einem katholischen Hintergrund, die \u201Est\u00E4ndische\u201C, d. h. korporatistische Neuordnung der zeitgen\u00F6ssischen Staaten und Gesellschaften an; vgl. dazu den Artikel zum St\u00E4ndestaat."@de . . . . . "\uC911\uC138 \uC0AC\uD68C \uACC4\uAE09"@ko . . . . "Estamentua (Heg.) edo estatua bereziki feudalismoan eta Antzinako Erregimenean zuzenbide-egoera eta pribilegio berberak zituzten pertsonek osatzen zuten gizarte-maila da. Estamentuak hiru dira: aitoren seme-alabak, elizjendea eta hirugarren estatua (nekazariak, eskulangileak eta burgesak). Sistema hau, gehienbat, herrialde kristauetan erabili zen, Aro Modernoaren hasierara arte. Pixkanaka, estatuen sistema baztertu egin da, eta gizartea antolatzeko sistema berriak sortu eta garatu dira."@eu . . . . . . . . . . "\u0637\u0628\u0642\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u062C\u062A\u0645\u0639 \u0627\u0644\u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u064A \u0639\u0628\u0627\u0631\u0629 \u062A\u0634\u064A\u0631 \u0644\u0637\u0628\u0642\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u062C\u062A\u0645\u0639 \u0627\u0644\u0645\u0645\u062B\u0644\u0629 \u0641\u064A \u0634\u0643\u0644 \u0647\u0631\u0645\u064A\u060C \u0627\u0644\u0645\u0639\u062A\u0631\u0641 \u0628\u0647\u0627 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0635\u0648\u0631 \u0627\u0644\u0648\u0633\u0637\u0649 \u0648\u0627\u0644\u0641\u062A\u0631\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0639\u0627\u0635\u0631\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0628\u0643\u0631\u0629 \u0641\u064A \u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u0627 \u0627\u0644\u0645\u0633\u064A\u062D\u064A\u0629\u061B \u0648\u062A\u0646\u0642\u0633\u0645 \u0623\u062D\u064A\u0627\u0646\u0627\u064B \u0625\u0644\u0649 \u062B\u0644\u0627\u062B\u0629 \u0637\u0628\u0642\u0627\u062A: \u0631\u062C\u0627\u0644 \u0627\u0644\u062F\u064A\u0646\u060C \u0627\u0644\u0646\u0628\u0644\u0627\u0621\u060C \u0648\u0627\u0644\u0639\u0627\u0645\u0629\u060C \u0648\u0639\u0627\u062F\u0629 \u0645\u0627 \u0643\u0627\u0646 \u064A\u0634\u0627\u0631 \u0625\u0644\u064A\u0647\u0645 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0635\u0648\u0631 \u0627\u0644\u0648\u0633\u0637\u0649 \u062D\u0633\u0628 \u062A\u0631\u062A\u064A\u0628 \u0627\u0644\u0623\u0647\u0645\u064A\u0629 (\u0643\u062A\u0631\u062A\u064A\u0628 \u0647\u0631\u0645\u064A \u0643\u0645\u0627 \u0623\u0645\u0631 \u0627\u0644\u0644\u0647) \u0627\u0644\u0637\u0628\u0642\u0629 \u0627\u0644\u0623\u0648\u0644\u0649\u060C \u0627\u0644\u062B\u0627\u0646\u064A\u0629\u060C \u0648\u0627\u0644\u062B\u0627\u0644\u062B\u0629 \u0628\u0627\u0644\u062A\u0631\u062A\u064A\u0628. \u0641\u064A \u0647\u0630\u0627 \u0627\u0644\u062A\u0631\u064A\u0628\u060C \u0631\u062A\u0628 \u0627\u0644\u0644\u0647 \u0627\u0644\u0643\u0647\u0646\u0648\u062A\u060C \u0648\u0627\u0644\u0630\u064A \u062A\u0631\u062C\u0639 \u0623\u0647\u0645\u064A\u0629 \u0644\u062A\u0631\u062A\u064A\u0628 \u0627\u0644\u0645\u0644\u0648\u0643 \u0648\u0627\u0644\u0646\u0628\u0644\u0627\u0621\u060C\u0627\u0644\u0630\u064A\u0646 \u062D\u0627\u0632\u0648 \u0639\u0644\u0649 \u0627\u0645\u062A\u064A\u0627\u0632\u0627\u062A \u0623\u0643\u062B\u0631 \u0645\u0646 \u062A\u0644\u0643 \u0627\u0644\u062A\u064A \u062D\u0627\u0632\u0647\u0627 \u0627\u0644\u0645\u0631\u0645\u0648\u0642\u064A\u0646 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0639\u0627\u0645\u0629\u060C \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0628\u0631\u062C\u0648\u0627\u0632\u064A\u064A\u0646\u061B \u0648\u0645\u0646 \u0647\u0646\u0627 \u062C\u0627\u0621\u062A \u0627\u0644\u0627\u0634\u0627\u0631\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u062A\u0643\u0631\u0631\u0629 \u0644\u0641\u0644\u0627\u062D\u064A \u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u0627 \u0639\u0644\u0649 \u0623\u0646\u0647\u0645 \u00AB\u00BB \u2014 \u0648\u0625\u0646 \u0643\u0627\u0646 \u064A\u0639\u062A\u0642\u062F \u0623\u0646\u0647\u0645 \u0643\u0627\u0646\u0648\u0627 \u0644\u0627 \u064A\u0645\u062A\u0644\u0643\u0648\u0646 \u0623\u064A \u0633\u0644\u0637\u0629 \u0641\u064A \u0646\u0638\u0631 \u0627\u0644\u0622\u062E\u0631\u064A\u0646. \u0627\u0644\u0623\u0641\u0631\u0627\u062F \u0627\u0644\u0630\u064A\u0646 \u0648\u064F\u0644\u062F\u0648 \u0641\u064A \u0637\u0628\u0642\u062A\u0647\u0645\u060C \u0648\u0643\u0627\u0646 \u062A\u063A\u064A\u0631 \u0648\u0636\u0639\u0647\u0645 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A \u0628\u0637\u064A\u0626\u060C \u0647\u0630\u0627 \u0625\u0646 \u062D\u062F\u062B. \u0643\u0627\u0646\u062A \u0643\u0646\u064A\u0633\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0635\u0648\u0631 \u0627\u0644\u0648\u0633\u0637\u0649 \u0647\u064A \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u062B\u0646\u0627\u0621\u060C \u0648\u0627\u0644\u062A\u064A \u0643\u0627\u0646\u062A \u0627\u0644\u0645\u0624\u0633\u0633\u0629 \u0627\u0644\u0648\u062D\u064A\u062F\u0629 \u0627\u0644\u062A\u064A \u064A\u0645\u0643\u0646 \u0644\u0644\u0631\u062C\u0627\u0644 (\u0648\u0627\u0644\u0646\u0633\u0627\u0621) \u0627\u0644\u0648\u0635\u0648\u0644 \u0625\u0644\u064A\u0647\u0627\u060C \u0645\u0631\u0629 \u0648\u0627\u062D\u062F\u0629 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0645\u0631\u060C \u062D\u064A\u062B \u0643\u0627\u0646\u062A \u0623\u0639\u0644\u0649 \u0645\u0646\u0635\u0628 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0645\u062C\u062A\u0645\u0639."@ar . . . . . . . . . . "Estates of the realm"@en . . . . . . . . . . "Estamento es el estrato de una sociedad, definido por un com\u00FAn estilo de vida o an\u00E1loga funci\u00F3n social.\u200B Es la divisi\u00F3n social que responde a los criterios propios del feudalismo y el Antiguo R\u00E9gimen. Los estamentos (nobleza, clero, y \"tercer estado\" o \"com\u00FAn\", llamados siervos de la gleba o plebe en su conformaci\u00F3n cl\u00E1sica) tienden a ser agrupaciones cerradas, pues se entra en ellos normalmente por las circunstancias del nacimiento (la familia e incluso la primogenitura \u2013determinada por el sexo y orden de nacimiento\u2013). En general, no cabe movilidad social alguna, ni como ascenso ni como descenso desde el propio nivel, estanc\u00E1ndose as\u00ED a diferencia de las clases sociales, que se definen por intereses econ\u00F3micos que provocan ascenso y descenso social continuo. Pese a ello, los estamentos no son absolutamente cerrados, a diferencia de las castas; y existe la posibilidad de promoci\u00F3n social por m\u00E9ritos extraordinarios (ennoblecimiento a cargo del rey por servicios militares o de otro tipo, incluso por compra a cambio de dinero \u2013venalidad de oficios y dignidades\u2013); por matrimonio (aunque las relaciones desiguales son mal vistas socialmente).La sociedad estamental tambi\u00E9n puede recibir el nombre de estado (como en estado laico y estado eclesi\u00E1stico \u2013no confundir con el concepto pol\u00EDtico de Estado referido a lo estatal y no a lo estamental\u2013), pues se identifica con una caracter\u00EDstica definitoria e intr\u00EDnseca a la persona (como el estado civil). Tambi\u00E9n puede denominarse orden, y a la sociedad que se divide seg\u00FAn ese criterio se suele llamar sociedad estamental o sociedad de \u00F3rdenes.\u200B"@es . "Stan \u2013 zbiorowo\u015B\u0107 spo\u0142eczna w europejskim spo\u0142ecze\u0144stwie feudalnym (w dobie ustroj\u00F3w monarchii stanowej i absolutnej), wyr\u00F3\u017Cniaj\u0105ca si\u0119 charakterystyczn\u0105 pozycj\u0105 ekonomiczn\u0105, spo\u0142eczn\u0105 i prawn\u0105 swoich cz\u0142onk\u00F3w (wyra\u017Anie wyodr\u0119bnionymi prawami i obowi\u0105zkami). Ka\u017Cdy stan spe\u0142nia\u0142 odmienne funkcje spo\u0142eczne i gospodarcze, by\u0142 tak\u017Ce adresatem charakterystycznego dla siebie prawa. Stany ukszta\u0142towane by\u0142y hierarchicznie na uprzywilejowane i nieuprzywilejowane, i cieszy\u0142y si\u0119 r\u00F3\u017Cnym presti\u017Cem."@pl . "Nel Medioevo e nel primo Rinascimento l'ordine sociale dell'Europa era caratterizzato dalla presenza dei cosiddetti stati o ordini (lat. status - ordo). Da un punto di vista sociologico essi corrispondevano - grosso modo - alla nozione di classe o ceto, come descritte da Karl Marx o Ralf Dahrendorf ma, a differenza delle classi sociali o dei ceti nella societ\u00E0 attuale, avevano una sorta di soggettivit\u00E0 giuridica e, attraverso i loro rappresentanti, partecipavano in quanto tali al processo politico, per esempio attraverso le diete (a differenza di quanto avviene oggi, dove questa partecipazione viene mediata attraverso i partiti politici)."@it . . . "\u0421\u0443\u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u0441\u0442\u0430\u043D \u2014 \u0443 \u0441\u043E\u0446\u0456\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0457 \u0442\u0430 \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0456\u0457 \u2014 \u0432\u0435\u043B\u0438\u043A\u0456 \u0443\u0433\u0440\u0443\u043F\u043E\u0432\u0430\u043D\u043D\u044F \u043B\u044E\u0434\u0435\u0439, \u043A\u043E\u0442\u0440\u0456 \u0443\u043C\u043E\u0432\u043D\u043E \u043E\u0431'\u0454\u0434\u043D\u0430\u043D\u0456 \u0441\u0432\u043E\u0457\u043C \u043F\u0440\u0430\u0432\u043E\u0432\u0438\u043C \u0442\u0430 \u0435\u043A\u043E\u043D\u043E\u043C\u0456\u0447\u043D\u0438\u043C \u0441\u0442\u0430\u043D\u043E\u0432\u0438\u0449\u0435\u043C \u0443 \u0441\u043E\u0446\u0456\u0430\u043B\u044C\u043D\u0456\u0439 \u0456\u0454\u0440\u0430\u0440\u0445\u0456\u0457, \u0442\u043E\u0431\u0442\u043E \u0441\u043E\u0446\u0456\u0430\u043B\u044C\u043D\u0456\u0439 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043A\u0442\u0443\u0440\u0456 \u0441\u0443\u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u0441\u0442\u0432\u0430. \u0412\u0456\u0434\u0440\u0456\u0437\u043D\u044F\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0432\u0456\u0434 \u0442\u0430\u043A\u0438\u0445 \u043F\u043E\u043D\u044F\u0442\u044C \u044F\u043A \u0441\u0443\u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u043A\u043B\u0430\u0441, \u0441\u0443\u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u043F\u0440\u043E\u0448\u0430\u0440\u043E\u043A, \u0441\u043E\u0446\u0456\u0430\u043B\u044C\u043D\u0430 \u0441\u0442\u0440\u0430\u0442\u0430."@uk . . . . . . . . . . "Stavy"@cs . . . "Els estaments, els tres estaments, els tres estats o els tres bra\u00E7os (per al cas espec\u00EDfic de la Corona d'Arag\u00F3) eren els grans ordres de jerarquia social utilitzats a la cristiandat (Europa cristiana) des de l'Edat mitjana fins a l'inici de l'Europa moderna. Al llarg del temps i llocs es van desenvolupar diferents sistemes per classificar els membres de la societat en estaments. El sistema m\u00E9s conegut \u00E9s el franc\u00E8s de l'anomenat Ancien R\u00E9gime (Antic R\u00E8gim), un sistema de tres estaments existent fins a la Revoluci\u00F3 Francesa (1789-1799). La monarquia inclo\u00EFa el rei i la reina, mentre que el sistema estamental estava format per clergues (el primer estament), nobles (segon estament), camperols i burgesos (tercer estament). En algunes regions, especialment a Escandin\u00E0via i R\u00FAssia, els burgesos (la classe mercant urbana) i els comuns rurals es van dividir en estaments separats, creant un sistema de quatre estaments amb els comuns rurals en el darrer esgra\u00F3: el quart estat. A m\u00E9s, els pobres no propietaris podien quedar fora dels estaments, deixant-los sense drets pol\u00EDtics. A Anglaterra, va evolucionar un sistema de dos estaments que combinava noblesa i clergat en un estament senyorial junt amb un de \"comuns\" com a segon. Aquest sistema va produir les dues cambres del parlament, la Cambra dels Comuns i la Cambra dels Lords. Al sud d'Alemanya, es va utilitzar un sistema de tres estaments entre noblesa (pr\u00EDnceps i alt clergat), cavallers i burgesos. A Esc\u00F2cia, els tres estaments eren el clergat, la noblesa i la burgesia, representant aquesta darrera tant la classe mitjana com la baixa. Els estaments hi formaven el parlament escoc\u00E8s. Al Principat de Catalunya, les arrels de la instituci\u00F3 parlament\u00E0ria a Catalunya fou l\u2019organitzaci\u00F3 en els Tres Bra\u00E7os: el \"bra\u00E7 militar\" amb representants de la noblesa feudal, el \"bra\u00E7 eclesi\u00E0stic\" amb representants de la jerarquia religiosa i el bra\u00E7 reial (o bra\u00E7 popular) amb representants dels municipis lliures sota privilegi reial. Avui dia, els termes tres estaments o estats de vegades es poden reinterpretar per referir-se a la moderna separaci\u00F3 de poders dels estats en el poder legislatiu, executiu i judicial. A m\u00E9s, el terme modern del quart poder sol referir-se a forces fora de l'estructura de poder establerta (evocant els sistemes medievals dels tres estaments), habitualment fent refer\u00E8ncia a la premsa o als mitjans independents. Hist\u00F2ricament, a l\u2019Europa del Nord i de l\u2019Est, el quart era una divisi\u00F3 del tercer estament, i podia estar format per plebeus rurals."@ca . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Socia tavolo estas la tavolo de socio, difinita per komuna vivostilo a\u016D simila socia funkcio. Temas pri la socia divido kiu kongruas kun la kriterioj propraj de la fe\u016Ddismo kaj la Antikva Re\u011Dimo. La sociaj tavoloj - \u201Cstatoj\u201D (nobelaro, klerikaro kaj \"tria stato\", en sia klasika formo) tendencas esti fermitaj grupoj, \u0109ar oni eniras en ili normale pro naskocirkonstancoj (familio kaj e\u0109 unuenaskiteco \u2013difinite de la sekso kaj ordo de nasko\u2013), diference de la sociaj klasoj, kiuj estas difinitaj de ekonomiaj interesoj (posedantoj de la produktrimedoj kaj laboristoj). Spite tion, la tavoloj ne estas absolute fermitaj, diference de kastoj, kaj estas la eblo de socia plialtigo pere de eksterordinaraj meritoj (nobeligo fare de la re\u011Do pro servoj \u0109u militaj a\u016D alitipaj, e\u0109 pro a\u0109eto kontra\u016D mono \u2013a\u0109"@eo . . . . . . . . "Stan (zbiorowo\u015B\u0107 spo\u0142eczna)"@pl . "393404"^^ . . . . . . . "\u0637\u0628\u0642\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u062C\u062A\u0645\u0639 \u0627\u0644\u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u064A \u0639\u0628\u0627\u0631\u0629 \u062A\u0634\u064A\u0631 \u0644\u0637\u0628\u0642\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u062C\u062A\u0645\u0639 \u0627\u0644\u0645\u0645\u062B\u0644\u0629 \u0641\u064A \u0634\u0643\u0644 \u0647\u0631\u0645\u064A\u060C \u0627\u0644\u0645\u0639\u062A\u0631\u0641 \u0628\u0647\u0627 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0635\u0648\u0631 \u0627\u0644\u0648\u0633\u0637\u0649 \u0648\u0627\u0644\u0641\u062A\u0631\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0639\u0627\u0635\u0631\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0628\u0643\u0631\u0629 \u0641\u064A \u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u0627 \u0627\u0644\u0645\u0633\u064A\u062D\u064A\u0629\u061B \u0648\u062A\u0646\u0642\u0633\u0645 \u0623\u062D\u064A\u0627\u0646\u0627\u064B \u0625\u0644\u0649 \u062B\u0644\u0627\u062B\u0629 \u0637\u0628\u0642\u0627\u062A: \u0631\u062C\u0627\u0644 \u0627\u0644\u062F\u064A\u0646\u060C \u0627\u0644\u0646\u0628\u0644\u0627\u0621\u060C \u0648\u0627\u0644\u0639\u0627\u0645\u0629\u060C \u0648\u0639\u0627\u062F\u0629 \u0645\u0627 \u0643\u0627\u0646 \u064A\u0634\u0627\u0631 \u0625\u0644\u064A\u0647\u0645 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0639\u0635\u0648\u0631 \u0627\u0644\u0648\u0633\u0637\u0649 \u062D\u0633\u0628 \u062A\u0631\u062A\u064A\u0628 \u0627\u0644\u0623\u0647\u0645\u064A\u0629 (\u0643\u062A\u0631\u062A\u064A\u0628 \u0647\u0631\u0645\u064A \u0643\u0645\u0627 \u0623\u0645\u0631 \u0627\u0644\u0644\u0647) \u0627\u0644\u0637\u0628\u0642\u0629 \u0627\u0644\u0623\u0648\u0644\u0649\u060C \u0627\u0644\u062B\u0627\u0646\u064A\u0629\u060C \u0648\u0627\u0644\u062B\u0627\u0644\u062B\u0629 \u0628\u0627\u0644\u062A\u0631\u062A\u064A\u0628. \u0641\u064A \u0647\u0630\u0627 \u0627\u0644\u062A\u0631\u064A\u0628\u060C \u0631\u062A\u0628 \u0627\u0644\u0644\u0647 \u0627\u0644\u0643\u0647\u0646\u0648\u062A\u060C \u0648\u0627\u0644\u0630\u064A \u062A\u0631\u062C\u0639 \u0623\u0647\u0645\u064A\u0629 \u0644\u062A\u0631\u062A\u064A\u0628 \u0627\u0644\u0645\u0644\u0648\u0643 \u0648\u0627\u0644\u0646\u0628\u0644\u0627\u0621\u060C\u0627\u0644\u0630\u064A\u0646 \u062D\u0627\u0632\u0648 \u0639\u0644\u0649 \u0627\u0645\u062A\u064A\u0627\u0632\u0627\u062A \u0623\u0643\u062B\u0631 \u0645\u0646 \u062A\u0644\u0643 \u0627\u0644\u062A\u064A \u062D\u0627\u0632\u0647\u0627 \u0627\u0644\u0645\u0631\u0645\u0648\u0642\u064A\u0646 \u0645\u0646 \u0627\u0644\u0639\u0627\u0645\u0629\u060C \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0628\u0631\u062C\u0648\u0627\u0632\u064A\u064A\u0646\u061B \u0648\u0645\u0646 \u0647\u0646\u0627 \u062C\u0627\u0621\u062A \u0627\u0644\u0627\u0634\u0627\u0631\u0627\u062A \u0627\u0644\u0645\u062A\u0643\u0631\u0631\u0629 \u0644\u0641\u0644\u0627\u062D\u064A \u0623\u0648\u0631\u0648\u0628\u0627 \u0639\u0644\u0649 \u0623\u0646\u0647\u0645 \u00AB\u00BB \u2014 \u0648\u0625\u0646 \u0643\u0627\u0646 \u064A\u0639\u062A\u0642\u062F \u0623\u0646\u0647\u0645 \u0643\u0627\u0646\u0648\u0627 \u0644\u0627 \u064A\u0645\u062A\u0644\u0643\u0648\u0646 \u0623\u064A \u0633\u0644\u0637\u0629 \u0641\u064A \u0646\u0638\u0631 \u0627\u0644\u0622\u062E\u0631\u064A\u0646. \u0627\u0644\u0623\u0641\u0631\u0627\u062F \u0627\u0644\u0630\u064A\u0646 \u0648\u064F\u0644\u062F\u0648 \u0641\u064A \u0637\u0628\u0642\u062A\u0647\u0645\u060C \u0648\u0643\u0627\u0646 \u062A\u063A\u064A\u0631 \u0648\u0636\u0639\u0647\u0645 \u0627\u0644\u0627\u062C\u062A\u0645\u0627\u0639\u064A \u0628\u0637\u064A\u0626\u060C \u0647\u0630\u0627 \u0625\u0646 \u062D\u062F\u062B. \u0643\u0627\u0646\u062A \u0643\u0646\u064A\u0633\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0635\u0648\u0631 \u0627\u0644\u0648\u0633\u0637\u0649 \u0647\u064A \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u062B\u0646\u0627\u0621\u060C \u0648\u0627\u0644\u062A\u064A \u0643\u0627\u0646\u062A \u0627\u0644\u0645\u0624\u0633\u0633\u0629 \u0627\u0644\u0648\u062D\u064A\u062F\u0629 \u0627\u0644\u062A\u064A \u064A\u0645\u0643\u0646 \u0644\u0644\u0631\u062C\u0627\u0644 (\u0648\u0627\u0644\u0646\u0633\u0627\u0621) \u0627\u0644\u0648\u0635\u0648\u0644 \u0625\u0644\u064A\u0647\u0627\u060C \u0645\u0631\u0629 \u0648\u0627\u062D"@ar . "Golongan kawula negara atau triwarga adalah tata jenjang kemasyarakatan Dunia Kristen yang diterapkan semenjak Abad Pertengahan sampai pada Awal Zaman Modern. Berbagai macam tatanan lain yang menggolong-golongkan warga negara ke dalam jenjang-jenjang kemasyarakatan tertentu juga muncul dan berkembang seiring zaman."@in . . . . . "\u0421\u0443\u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u0441\u0442\u0430\u043D"@uk . "Golongan kawula negara atau triwarga adalah tata jenjang kemasyarakatan Dunia Kristen yang diterapkan semenjak Abad Pertengahan sampai pada Awal Zaman Modern. Berbagai macam tatanan lain yang menggolong-golongkan warga negara ke dalam jenjang-jenjang kemasyarakatan tertentu juga muncul dan berkembang seiring zaman. Tatanan yang paling terkenal adalah Ancien R\u00E9gime (Rezim Lama) di Prancis, tatanan triwarga yang diterapkan sampai dengan meletusnya Revolusi Prancis (1789\u20131799). Kedudukan kepala negara adalah kewenangan raja dan ratu, sementara warga negara selebihnya dibedakan menjadi kaum rohaniwan (warga pertama), kaum ningrat (warga kedua), serta kaum tani dan kaum borjuis (warga ketiga). Di beberapa tempat lain di Eropa, teristimewa Skandinavia dan Rusia, warga kota terkemuka (golongan saudagar perkotaan) dan rakyat jelata pedesaan dibedakan menjadi golongan-golongan yang terpisah, sehingga tercipta tatanan caturwarga di mana rakyat jelata pedesaan menjadi golongan kawula yang keempat. Selain itu, warga miskin yang tidak memiliki tanah sendiri dibiarkan tidak tercakup dalam golongan-golongan kawula yang ada, dan dengan demikian meniadakan hak politik mereka. Di Inggris, muncul tatanan dwiwarga. Kaum ningrat dan kaum rohaniwan disatukan menjadi \"golongan tuan-tuan besar\" (golongan kawula pertama), sementara warga negara selebihnya disamaratakan menjadi \"golongan rakyat jelata\" (golongan kawula kedua). Tatanan ini melahirkan dua majelis parlemen, yakni Majelis Rakyat Jelata (bahasa Inggris: House of Commons) dan Majelis Tuan-Tuan Besar (bahasa Inggris: House of Lords). Di kawasan selatan Jerman, diterapkan tatanan triwarga yang terdiri atas kaum ningrat (para penguasa swapraja dan rohaniwan tinggi), , dan kaum borjuis. Di Skotlandia, tatanan triwarga terdiri atas kaum rohaniwan (golongan kawula pertama), kaum ningrat (golongan kawula kedua), dan atau \"para Burghers\" (golongan kawula ketiga), yang mewakili kaum borjuis, warga kelas menengah, dan warga kelas bawah. Ketiga golongan ini merupakan unsur-unsur Parlemen Skotlandia."@in . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u0421\u043E\u0441\u043B\u043E\u0301\u0432\u0438\u0435 \u2014 \u0441\u043E\u0446\u0438\u0430\u043B\u044C\u043D\u0430\u044F \u0433\u0440\u0443\u043F\u043F\u0430, \u0447\u043B\u0435\u043D\u044B \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u043E\u0439 \u043E\u0442\u043B\u0438\u0447\u0430\u044E\u0442\u0441\u044F \u043F\u043E \u0441\u0432\u043E\u0435\u043C\u0443 \u043F\u0440\u0430\u0432\u043E\u0432\u043E\u043C\u0443 \u043F\u043E\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D\u0438\u044E: \u0438\u0445 \u0441\u043E\u0441\u0442\u0430\u0432, \u043F\u0440\u0438\u0432\u0438\u043B\u0435\u0433\u0438\u0438 \u0438 \u043E\u0431\u044F\u0437\u0430\u043D\u043D\u043E\u0441\u0442\u0438 \u043E\u043F\u0440\u0435\u0434\u0435\u043B\u044F\u044E\u0442\u0441\u044F \u0437\u0430\u043A\u043E\u043D\u043E\u043C; \u043F\u0440\u0438\u043D\u0430\u0434\u043B\u0435\u0436\u043D\u043E\u0441\u0442\u044C \u043A \u0441\u043E\u0441\u043B\u043E\u0432\u0438\u044F\u043C, \u043A\u0430\u043A \u043F\u0440\u0430\u0432\u0438\u043B\u043E, \u043F\u0435\u0440\u0435\u0434\u0430\u0451\u0442\u0441\u044F \u043F\u043E \u043D\u0430\u0441\u043B\u0435\u0434\u0441\u0442\u0432\u0443. \u0421\u043E\u0441\u043B\u043E\u0432\u043D\u043E\u0435 \u0434\u0435\u043B\u0435\u043D\u0438\u0435 \u0431\u044B\u043B\u043E \u0445\u0430\u0440\u0430\u043A\u0442\u0435\u0440\u043D\u043E \u0434\u043B\u044F \u0441\u0440\u0435\u0434\u043D\u0435\u0432\u0435\u043A\u043E\u0432\u043E\u0439 \u0415\u0432\u0440\u043E\u043F\u044B, \u0438 \u043E\u0431\u044B\u0447\u043D\u043E \u0432\u043A\u043B\u044E\u0447\u0430\u043B\u043E \u0430\u0440\u0438\u0441\u0442\u043E\u043A\u0440\u0430\u0442\u0438\u044E, \u0441\u0432\u044F\u0449\u0435\u043D\u043D\u0438\u043A\u043E\u0432 \u0438 \u043E\u0431\u0449\u0438\u043D\u043D\u0438\u043A\u043E\u0432 (\u043C\u0438\u0440\u044F\u043D, \u043F\u0440\u043E\u0441\u0442\u043E\u043B\u044E\u0434\u0438\u043D\u043E\u0432). \u0412 \u0440\u044F\u0434\u0435 \u0433\u043E\u0441\u0443\u0434\u0430\u0440\u0441\u0442\u0432 \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435\u0434\u043D\u0438\u0435 \u0440\u0430\u0437\u0434\u0435\u043B\u044F\u043B\u0438\u0441\u044C \u043D\u0430 \u0431\u044E\u0440\u0433\u0435\u0440\u043E\u0432 (\u0431\u0443\u0440\u0436\u0443\u0430, \u043C\u0435\u0449\u0430\u043D) \u0438 \u043A\u0440\u0435\u0441\u0442\u044C\u044F\u043D. \u041F\u0435\u0440\u0432\u044B\u0435 \u0437\u0430\u043A\u043E\u043D\u043E\u0434\u0430\u0442\u0435\u043B\u044C\u043D\u044B\u0435 \u0441\u043E\u0431\u0440\u0430\u043D\u0438\u044F \u0415\u0432\u0440\u043E\u043F\u044B \u0431\u0430\u0437\u0438\u0440\u043E\u0432\u0430\u043B\u0438\u0441\u044C \u043D\u0430 \u0441\u043E\u0441\u043B\u043E\u0432\u043D\u043E\u043C \u043F\u0440\u0438\u043D\u0446\u0438\u043F\u0435; \u0445\u0430\u0440\u0430\u043A\u0442\u0435\u0440\u043D\u044B\u043C\u0438 \u043F\u0440\u0438\u043C\u0435\u0440\u0430\u043C\u0438 \u044F\u0432\u043B\u044F\u043B\u0438\u0441\u044C \u0442\u0440\u0451\u0445\u043F\u0430\u043B\u0430\u0442\u043D\u044B\u0435 \u0413\u0435\u043D\u0435\u0440\u0430\u043B\u044C\u043D\u044B\u0435 \u0448\u0442\u0430\u0442\u044B \u0432\u043E \u0424\u0440\u0430\u043D\u0446\u0438\u0438 \u0438 \u0434\u0432\u0443\u0445\u043F\u0430\u043B\u0430\u0442\u043D\u044B\u0439 \u041F\u0430\u0440\u043B\u0430\u043C\u0435\u043D\u0442 \u0410\u043D\u0433\u043B\u0438\u0438. \u0412 \u0420\u043E\u0441\u0441\u0438\u0438 \u0441\u043E\u0441\u043B\u043E\u0432\u0438\u044F \u043F\u0440\u043E\u0441\u0443\u0449\u0435\u0441\u0442\u0432\u043E\u0432\u0430\u043B\u0438 \u0434\u043E 12 \u043D\u043E\u044F\u0431\u0440\u044F 1917 \u0433\u043E\u0434\u0430."@ru . . "Estamento es el estrato de una sociedad, definido por un com\u00FAn estilo de vida o an\u00E1loga funci\u00F3n social.\u200B Es la divisi\u00F3n social que responde a los criterios propios del feudalismo y el Antiguo R\u00E9gimen. Los estamentos (nobleza, clero, y \"tercer estado\" o \"com\u00FAn\", llamados siervos de la gleba o plebe en su conformaci\u00F3n cl\u00E1sica) tienden a ser agrupaciones cerradas, pues se entra en ellos normalmente por las circunstancias del nacimiento (la familia e incluso la primogenitura \u2013determinada por el sexo y orden de nacimiento\u2013). En general, no cabe movilidad social alguna, ni como ascenso ni como descenso desde el propio nivel, estanc\u00E1ndose as\u00ED a diferencia de las clases sociales, que se definen por intereses econ\u00F3micos que provocan ascenso y descenso social continuo."@es . . . "\u7B49\u65CF\u56FD\u5BB6"@ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "Estaments"@ca . . . . . . . "Spole\u010Densk\u00FD stav je soci\u00E1ln\u00ED skupina vnit\u0159n\u011B spjat\u00E1 ur\u010Dit\u00FDm mocensk\u00FDm, pr\u00E1vn\u00EDm postaven\u00EDm ve spole\u010Dnosti, p\u0159i\u010Dem\u017E je t\u00EDmto postaven\u00EDm vymezena v\u016F\u010Di jin\u00FDm spole\u010Densk\u00FDm skupin\u00E1m, stav\u016Fm. P\u0159\u00EDslu\u0161nost k dan\u00E9mu stavu je zpravidla d\u011Bdi\u010Dn\u00E1. Za z\u00E1kladn\u00ED krit\u00E9rium rozvrstven\u00ED spole\u010Dnosti nejsou pova\u017Eov\u00E1ny tr\u017En\u00ED vztahy ani majetkov\u00E1 \u00FArove\u0148, ale tradice a pr\u00E1vn\u00ED \u00FAprava postaven\u00ED jednotlivc\u016F. Podobn\u011B jako u kastovnictv\u00ED je stavovstv\u00ED vlastn\u011B zjednodu\u0161en\u00FDm p\u0159\u00EDbuzenstv\u00EDm ve spole\u010Dnostech, kter\u00E9 se staly natolik po\u010Detn\u00E9, \u017Ee si ka\u017Ed\u00FD jejich \u010Dlen nem\u016F\u017Ee pamatovat sv\u00E1 pr\u00E1va a povinnosti v\u016F\u010Di v\u0161em ostatn\u00EDm \u010Dlen\u016Fm skupiny, v n\u00ED\u017E \u017Eije. Stavovsk\u00E1 p\u0159\u00EDslu\u0161nost signalizuje druh\u00FDm, jak\u00E9 povinnosti a pr\u00E1va p\u0159\u00EDslu\u0161\u00ED ka\u017Ed\u00E9mu \u010Dlov\u011Bku jeho zrozen\u00EDm. V neposledn\u00ED \u0159ad\u011B reguluje i ekonomick\u00E9 postaven\u00ED. Ur\u010Duje, jak\u00FD n\u00E1rok m\u00E1 kdo na statky a slu\u017Eby, je\u017E jsou ve spole\u010Dnosti k dispozici. Ve v\u00FDjime\u010Dn\u00FDch p\u0159\u00EDpadech je nicm\u00E9n\u011B mo\u017En\u00E9, aby, jednotlivec za ur\u010Dit\u00FDch podm\u00EDnek zm\u011Bny sv\u00E9ho stavu dos\u00E1hl. Pojem stavu se objevuje tak\u00E9 v souvislosti se zastupitelstv\u00EDm, s reprezentac\u00ED a s jej\u00EDm opr\u00E1vn\u011Bn\u00EDm spolu\u0159\u00EDdit zemi. V tomto smyslu je pak pojmem politick\u00FDm, mocensk\u00FDm. Vrstvy obyvatel v nev\u00FDhodn\u00E9m postaven\u00ED, \u010Dasto sedl\u00E1ci a proletari\u00E1t, takov\u00E9 zastoupen\u00ED nemaj\u00ED. Nejsou proto \u201Estavem\u201C."@cs . . "O estamento constitui uma forma de estratifica\u00E7\u00E3o social com camadas mais fechadas do que as classes sociais, e mais abertas do que as castas, ou seja, possui maior mobilidade social que no sistema de castas, e menor mobilidade social do que no sistema de classes sociais. \u00C9 um tipo de estratifica\u00E7\u00E3o ainda presente em algumas sociedades. Nessas sociedades, do presente ou do passado, o indiv\u00EDduo desde o nascimento est\u00E1 obrigado a seguir um estilo de vida predeterminado, reconhecidas por lei e geralmente ligadas ao conceito de honra, embora exista alguma mobilidade social. O rei Lu\u00EDs XVIII de Fran\u00E7a foi o primeiro a introduzir este tipo de estratifica\u00E7\u00E3o social na Fran\u00E7a. Historicamente, os estamentos caracterizaram a sociedade feudal durante a Idade M\u00E9dia. Na obra de Max Weber, o conceito de estamento \u00E9 ampliado. Passa a significar n\u00E3o propriamente um corpo homog\u00EAneo estratificado, mas sim uma certa teia de relacionamentos que constitui um determinado poder e influi em determinado campo de atividade. Podemos afirmar que, no estamento, cada estrato deve obedecer leis diferenciadas. Por exemplo, na sociedade feudal os direitos e deveres de um nobre eram diferentes dos direitos e deveres de um servo. E, embora a lei n\u00E3o preveja a mudan\u00E7a de status social, ela tamb\u00E9m n\u00E3o a torna imposs\u00EDvel, como na casta. Por exemplo, um servo pode se tornar um pequeno comerciante ou um membro do clero. Isso d\u00E1 ao sistema de estamentos uma mobilidade social maior do que nas castas, mas n\u00E3o t\u00E3o alta quanto nas classes sociais, onde todos, em teoria, s\u00E3o iguais perante a lei. Nas palavras de Raimundo Faoro: \"O estamento burocr\u00E1tico comanda o ramo civil e militar da administra\u00E7\u00E3o e, dessa base, com aparelhamento pr\u00F3prio, invade e dirige a esfera econ\u00F4mica, pol\u00EDtica e financeira. No campo econ\u00F4mico, as medidas postas em pr\u00E1tica, que ultrapassam a regulamenta\u00E7\u00E3o formal da ideologia liberal, alcan\u00E7am desde as prescri\u00E7\u00F5es financeiras e monet\u00E1rias at\u00E9 a gest\u00E3o direta das empresas, passando pelo regime das concess\u00F5es estatais e das ordena\u00E7\u00F5es sobre o trabalho. Atuar diretamente ou mediante incentivos ser\u00E3o t\u00E9cnicas desenvolvidas dentro de um s\u00F3 escopo. Nas suas rela\u00E7\u00F5es com a sociedade, o estamento diretor prov\u00EA acerca das oportunidades de ascens\u00E3o pol\u00EDtica, ora dispensando prest\u00EDgio, ora reprimindo transtornos sediciosos, que buscam romper o esquema de controle\"."@pt . . . . . . . . . . "St\u00E5ndssamh\u00E4lle betecknar ett samh\u00E4lle d\u00E4r olika skiljer sig fr\u00E5n varandra genom juridiskt fastst\u00E4llda r\u00E4ttigheter och . St\u00E5ndssamh\u00E4llet har f\u00F6r\u00E4ndrats sedan medeltiden och f\u00F6rsvann helt i Europa under 1700- och 1800-talen. St\u00E5nden, liksom skr\u00E5v\u00E4sendet, reglerades kollektivt med privilegiebrev. Det \u00E4r i kyrkan som uttrycket st\u00E5ndssamh\u00E4lle har sin grund, d\u00E4r man ans\u00E5g att samh\u00E4llet var en organism precis som djur- och v\u00E4xtriket. \"R\u00F6tter, stj\u00E4lk och blad, eller ben, hj\u00E4rta och huvud hade alla n\u00F6dv\u00E4ndiga uppgifter\". Olika delar i samh\u00E4llet hade olika uppgifter att fylla. Fr\u00E5n b\u00F6rjan under medeltiden fanns det tre olika st\u00E5nd: \n* adeln \u2013 bellatores, \"de som strider\" \"m\u00E4ktigast och rikast\" \"bor i en borg\" \"betalar ingen skatt\". \n* pr\u00E4sterskapet \u2013 oratores, \"de som ber i kyrkan\" \"betalar ingen skatt\". \n* Alla andra \u2013 laboratores, \"de som arbetar\" \"bor i st\u00E4derna\" \"betalar skatt till kungen och kyrkan\". I Sverige, Finland, Norge samt delar av \u00D6sterrike och Schweiz utgjorde borgare och land\u00E4gande b\u00F6nder ett tredje respektive fj\u00E4rde st\u00E5nd. Som borgare r\u00E4knades de b\u00E4ttre st\u00E4llda innev\u00E5narna i st\u00E4der och byar (ett jobb och \u00E4gandet av land var t.ex obligatoriska minimikrav f\u00F6r att ha status som borgare). D\u00E4rmed var den \u00F6vergripande majoriteten av dem som i \u00F6vriga Europa skulle r\u00E4knats som medlemmar av det tredje st\u00E5ndet, helt utan medlemskap i ett st\u00E5nd i dessa l\u00E4nder."@sv . "Els estaments, els tres estaments, els tres estats o els tres bra\u00E7os (per al cas espec\u00EDfic de la Corona d'Arag\u00F3) eren els grans ordres de jerarquia social utilitzats a la cristiandat (Europa cristiana) des de l'Edat mitjana fins a l'inici de l'Europa moderna. Al llarg del temps i llocs es van desenvolupar diferents sistemes per classificar els membres de la societat en estaments."@ca . . . . . . . . "The estates of the realm, or three estates, were the broad orders of social hierarchy used in Christendom (Christian Europe) from the Middle Ages to early modern Europe. Different systems for dividing society members into estates developed and evolved over time. The best known system is the French Ancien R\u00E9gime (Old Regime), a three-estate system which was made up of clergy (the First Estate), nobles (Second Estate), peasants and bourgeoisie (Third Estate). In some regions, notably Sweden and Russia, burghers (the urban merchant class) and rural commoners were split into separate estates, creating a four-estate system with rural commoners ranking the lowest as the Fourth Estate. In Norway the taxpaying classes were considered as one, and with a very little aristocracy, this class/estate were as powerful as the monarchy itself. In Denmark, however, only owners of large tracts of land had any influence. Furthermore, the non-landowning poor could be left outside the estates, leaving them without political rights. In England, a two-estate system evolved that combined nobility and clergy into one lordly estate with \"commons\" as the second estate. This system produced the two houses of parliament, the House of Commons and the House of Lords. In southern Germany, a three-estate system of nobility (princes and high clergy), knights, and burghers was used. In Scotland, the Three Estates were the Clergy (First Estate), Nobility (Second Estate), and Shire Commissioners, or \"burghers\" (Third Estate), representing the bourgeois, middle class, and lower class. The Estates made up a Scottish Parliament. Today the terms three estates and estates of the realm may sometimes be re-interpreted to refer to the modern separation of powers in government into the legislature, administration, and the judiciary. The modern term the fourth estate invokes medieval three-estate systems, and usually refers to forces outside the established power structure, most commonly in reference to the independent press or the mass media."@en . . . . . . . "St\u00E5ndssamh\u00E4lle betecknar ett samh\u00E4lle d\u00E4r olika skiljer sig fr\u00E5n varandra genom juridiskt fastst\u00E4llda r\u00E4ttigheter och . St\u00E5ndssamh\u00E4llet har f\u00F6r\u00E4ndrats sedan medeltiden och f\u00F6rsvann helt i Europa under 1700- och 1800-talen. St\u00E5nden, liksom skr\u00E5v\u00E4sendet, reglerades kollektivt med privilegiebrev. Det \u00E4r i kyrkan som uttrycket st\u00E5ndssamh\u00E4lle har sin grund, d\u00E4r man ans\u00E5g att samh\u00E4llet var en organism precis som djur- och v\u00E4xtriket. \"R\u00F6tter, stj\u00E4lk och blad, eller ben, hj\u00E4rta och huvud hade alla n\u00F6dv\u00E4ndiga uppgifter\". Olika delar i samh\u00E4llet hade olika uppgifter att fylla."@sv . . . . "Stato (medioevo)"@it . . . . . . . . . . . . . . . . "Estamento"@es . . . . . . . . "\u738B\u570B\u5883\u5167\u7684\u8AF8\u968E\u5C64\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AEstates of the realm\uFF09\uFF0C\u6216\u8005\u4E09\u500B\u7B49\u7D1A\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AThree estates\uFF09\uFF0C\u662F\u6307\u7531\u4E2D\u4E16\u7D00\u5230\u8FD1\u4EE3\u65E9\u671F\u6B50\u6D32\u57FA\u7763\u6559\u56FD\u5BB6\u793E\u6703\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\u7684\u5EE3\u6CDB\u968E\u7D1A\u3002\u4E0D\u540C\u7684\u7CFB\u7D71\uFF0C\u70BA\u4E86\u5283\u5206\u793E\u6703\u6210\u54E1\u56E0\u96A8\u8457\u6642\u9593\u7684\u6F14\u8B8A\u5F62\u6210\u7684\u7B49\u7D1A\u3002\u6700\u8457\u540D\u7684\u7CFB\u7D71\u662F\u6CD5\u862D\u897F\u7684\u820A\u5236\u5EA6\uFF0C\u4E09\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\uFF0C\u4E00\u76F4\u6301\u7E8C\u5B58\u5728\u52301789\u5E74-1799\u5E74\u7684 \u6CD5\u862D\u897F\u5927\u9769\u547D\u3002\u4E09\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\u7531\u7B2C\u4E00\u7B49\u7D1A\u7684\u795E\u8077\u4EBA\u54E1\uFF0C\u7B2C\u4E8C\u7B49\u7D1A\u7684\u8CB4\u65CF\uFF0C\u548C\u7B2C\u4E09\u7B49\u7D1A\u7684\u5E73\u6C11\u7D44\u6210\u3002\u6709\u4E9B\u5730\u5340\uFF0C\u7279\u5225\u662F\u65AF\u582A\u5730\u90A3\u7DAD\u4E9E\u548C\u57FA\u8F14\u7F85\u65AF\uFF0C\u518D\u5340\u5206\u548C\u8FB2\u6751\u5E73\u6C11\u6210\u70BA\u55AE\u7368\u7684\u7B49\u7D1A\uFF0C\u5275\u5EFA\u56DB\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\uFF0C\u8FB2\u6751\u5E73\u6C11\u662F\u6392\u540D\u6700\u4F4E\u7684\u7B2C\u56DB\u7B49\u7D1A\u3002\u5728\u82F1\u570B\uFF0C\u6F14\u5316\u51FA\u4E8C\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\uFF0C\u8CB4\u65CF\u548C\u4E3B\u6559\u5408\u4F75\u70BA\u201D\u5730\u4E3B\u7B49\u7D1A\u201D(\"lordly estate\")\u548C\u201C\u6C11\u773E\u201D(\"commons\")\u4F5C\u70BA\u7B2C\u4E8C\u7B49\u7D1A\u3002\u9019\u7CFB\u7D71\u7522\u751F\u8BAE\u4F1A\u7684\u4E24\u9662\uFF0C\u4E0B\u8B70\u9662\u548C\u4E0A\u8B70\u9662\u3002\u5728\u5FB7\u570B\u5357\u90E8\uFF0C\u4E09\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\u5305\u62EC\u8CB4\u65CF\uFF08\u738B\u5B50\u548C\u9AD8\u7D1A\u795E\u8077\u4EBA\u54E1\uFF09\uFF0C \u548C\u81EA\u6CBB\u5E02\u7684\u5C45\u6C11\u3002 \u4ECA\u5929\uFF0C\u6240\u8B02\u201C \u7B2C\u56DB\u6B0A \u201D\uFF0C\u901A\u5E38\u662F\u6307\u5DF2\u5EFA\u7ACB\u7684\u6B0A\u529B\u7D50\u69CB\u7684\u5916\u90E8\u529B\u91CF\uFF0C\u662F\u5C0D\u4E2D\u4E16\u7D00\u4E09\u7B49\u7D1A\u7CFB\u7D71\u56DE\u61B6\uFF0C\u6700\u5E38\u63D0\u5230\u5C0D\u61C9\u7368\u7ACB\u7684\u65B0\u805E\u6216\u5A92\u9AD4\u3002\u5F9E\u6B77\u53F2\u4E0A\u770B\uFF0C\u5728\u5317\u6B50\u548C\u6771\u6B50\uFF0C\u7B2C\u56DB\u7B49\u7D1A\u610F\u5473\u8457\u8FB2\u6751\u5E73\u6C11\u3002"@zh . . . "Estamentua (Heg.) edo estatua bereziki feudalismoan eta Antzinako Erregimenean zuzenbide-egoera eta pribilegio berberak zituzten pertsonek osatzen zuten gizarte-maila da. Estamentuak hiru dira: aitoren seme-alabak, elizjendea eta hirugarren estatua (nekazariak, eskulangileak eta burgesak). Sistema hau, gehienbat, herrialde kristauetan erabili zen, Aro Modernoaren hasierara arte. Pixkanaka, estatuen sistema baztertu egin da, eta gizartea antolatzeko sistema berriak sortu eta garatu dira. Sistema estamental ezagunena Frantziako Ancien R\u00E9gime (\"Antzinako Erregimena\") izan zen, herrialde hartan Iraultzara arte erabili zena (1789-1799). Monarkia bat zegoen, errege-erreginekin, eta, beste aldetik, elizjendea (lehen estatua), aitoren seme-alabak (bigarrena) eta herri xehea (hirugarrena) zeuden. Beste eskualde batzuetan (adibidez, Eskandinavian eta Errusian), burgesia eta nekazariak bi estatutan banatuta zeuden, azken hauek laugarren estatu bat eratzen zutelarik. Horretaz gainera, lurrik ez zuten pertsona txiroak batzuetan estatuetatik kanpo eta eskubide politikorik gabe gelditzen ziren. Ingalaterran, bi estamentuko sistema sortu zen: elizjendea eta aitoren seme-alabak, batetik, eta \"herria\" (hirugarren estatua izan beharko lukeena) beste aldetik. Sistema honek parlamentua bitan zatitu zuen: Komunen Ganbera eta Lorden Ganbera (Kongresua eta Senatua). Alemania hegoaldean, estatuak noblezia (printzeak eta elizgizonak), zaldunak eta burgesia ziren. Eskozian, estatuak elizjendea, aitoren seme-alabak eta burgesia ziren, Frantzian bezala; hala ere, azken hauek Shire Commissioners izena zuten, eta burgesia eta erdiko eta beheko mailak ordezkatzen zituzten. Estatu hauek Eskoziako Legebiltzarra osatu zuten."@eu . . . . . . . "Socia tavolo estas la tavolo de socio, difinita per komuna vivostilo a\u016D simila socia funkcio. Temas pri la socia divido kiu kongruas kun la kriterioj propraj de la fe\u016Ddismo kaj la Antikva Re\u011Dimo. La sociaj tavoloj - \u201Cstatoj\u201D (nobelaro, klerikaro kaj \"tria stato\", en sia klasika formo) tendencas esti fermitaj grupoj, \u0109ar oni eniras en ili normale pro naskocirkonstancoj (familio kaj e\u0109 unuenaskiteco \u2013difinite de la sekso kaj ordo de nasko\u2013), diference de la sociaj klasoj, kiuj estas difinitaj de ekonomiaj interesoj (posedantoj de la produktrimedoj kaj laboristoj). Spite tion, la tavoloj ne estas absolute fermitaj, diference de kastoj, kaj estas la eblo de socia plialtigo pere de eksterordinaraj meritoj (nobeligo fare de la re\u011Do pro servoj \u0109u militaj a\u016D alitipaj, e\u0109 pro a\u0109eto kontra\u016D mono \u2013a\u0109eteblo de postenoj kaj privilegioj\u2013); pro geedzi\u011Do (kvankam la neegalemaj rilatoj estas malbone rigardataj sociale) kaj pro la mekanismoj de eklezia rekrutado (kio justi\u011Das spirite per la termino alvoki\u011Do - dia alvoki\u011Do-). La socia tavolo povas ricevi anka\u016D la nomojn de stato (kiel en neeklezia stato kaj en eklezia stato \u2013ne konfuzi kun la politika koncepto de \u015Dtato, reference al tio \u015Dtata kaj ne al tio tavola\u2013), \u0109ar oni identigas \u011Din kun difina kaj esenca karaktero de la persono (kiel la civila stato) a\u016D anka\u016D de ordo. Oni povas nomigi la socion kiu estas konstruita baze de tavoloj a\u016D ordoj kiel tavola socio a\u016D orda socio."@eo . . . . . . . . . . . . "\u738B\u570B\u5883\u5167\u7684\u8AF8\u968E\u5C64\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AEstates of the realm\uFF09\uFF0C\u6216\u8005\u4E09\u500B\u7B49\u7D1A\uFF08\u82F1\u8A9E\uFF1AThree estates\uFF09\uFF0C\u662F\u6307\u7531\u4E2D\u4E16\u7D00\u5230\u8FD1\u4EE3\u65E9\u671F\u6B50\u6D32\u57FA\u7763\u6559\u56FD\u5BB6\u793E\u6703\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\u7684\u5EE3\u6CDB\u968E\u7D1A\u3002\u4E0D\u540C\u7684\u7CFB\u7D71\uFF0C\u70BA\u4E86\u5283\u5206\u793E\u6703\u6210\u54E1\u56E0\u96A8\u8457\u6642\u9593\u7684\u6F14\u8B8A\u5F62\u6210\u7684\u7B49\u7D1A\u3002\u6700\u8457\u540D\u7684\u7CFB\u7D71\u662F\u6CD5\u862D\u897F\u7684\u820A\u5236\u5EA6\uFF0C\u4E09\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\uFF0C\u4E00\u76F4\u6301\u7E8C\u5B58\u5728\u52301789\u5E74-1799\u5E74\u7684 \u6CD5\u862D\u897F\u5927\u9769\u547D\u3002\u4E09\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\u7531\u7B2C\u4E00\u7B49\u7D1A\u7684\u795E\u8077\u4EBA\u54E1\uFF0C\u7B2C\u4E8C\u7B49\u7D1A\u7684\u8CB4\u65CF\uFF0C\u548C\u7B2C\u4E09\u7B49\u7D1A\u7684\u5E73\u6C11\u7D44\u6210\u3002\u6709\u4E9B\u5730\u5340\uFF0C\u7279\u5225\u662F\u65AF\u582A\u5730\u90A3\u7DAD\u4E9E\u548C\u57FA\u8F14\u7F85\u65AF\uFF0C\u518D\u5340\u5206\u548C\u8FB2\u6751\u5E73\u6C11\u6210\u70BA\u55AE\u7368\u7684\u7B49\u7D1A\uFF0C\u5275\u5EFA\u56DB\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\uFF0C\u8FB2\u6751\u5E73\u6C11\u662F\u6392\u540D\u6700\u4F4E\u7684\u7B2C\u56DB\u7B49\u7D1A\u3002\u5728\u82F1\u570B\uFF0C\u6F14\u5316\u51FA\u4E8C\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\uFF0C\u8CB4\u65CF\u548C\u4E3B\u6559\u5408\u4F75\u70BA\u201D\u5730\u4E3B\u7B49\u7D1A\u201D(\"lordly estate\")\u548C\u201C\u6C11\u773E\u201D(\"commons\")\u4F5C\u70BA\u7B2C\u4E8C\u7B49\u7D1A\u3002\u9019\u7CFB\u7D71\u7522\u751F\u8BAE\u4F1A\u7684\u4E24\u9662\uFF0C\u4E0B\u8B70\u9662\u548C\u4E0A\u8B70\u9662\u3002\u5728\u5FB7\u570B\u5357\u90E8\uFF0C\u4E09\u7B49\u7D1A\u5236\u5EA6\u5305\u62EC\u8CB4\u65CF\uFF08\u738B\u5B50\u548C\u9AD8\u7D1A\u795E\u8077\u4EBA\u54E1\uFF09\uFF0C \u548C\u81EA\u6CBB\u5E02\u7684\u5C45\u6C11\u3002 \u4ECA\u5929\uFF0C\u6240\u8B02\u201C \u7B2C\u56DB\u6B0A \u201D\uFF0C\u901A\u5E38\u662F\u6307\u5DF2\u5EFA\u7ACB\u7684\u6B0A\u529B\u7D50\u69CB\u7684\u5916\u90E8\u529B\u91CF\uFF0C\u662F\u5C0D\u4E2D\u4E16\u7D00\u4E09\u7B49\u7D1A\u7CFB\u7D71\u56DE\u61B6\uFF0C\u6700\u5E38\u63D0\u5230\u5C0D\u61C9\u7368\u7ACB\u7684\u65B0\u805E\u6216\u5A92\u9AD4\u3002\u5F9E\u6B77\u53F2\u4E0A\u770B\uFF0C\u5728\u5317\u6B50\u548C\u6771\u6B50\uFF0C\u7B2C\u56DB\u7B49\u7D1A\u610F\u5473\u8457\u8FB2\u6751\u5E73\u6C11\u3002"@zh . . "\u7B49\u65CF\u56FD\u5BB6\uFF08\u3068\u3046\u305E\u304F\u3053\u3063\u304B\u3001\u30C9\u30A4\u30C4\u8A9E:St\u00E4ndestaat\uFF09\u3068\u306F\u3001\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u3067\u5C01\u5EFA\u56FD\u5BB6\u3068\u7D76\u5BFE\u4E3B\u7FA9\u56FD\u5BB6\u306E\u4E2D\u9593\u306B\u51FA\u73FE\u3059\u308B\u56FD\u5BB6\u5F62\u614B\u3002\u8EAB\u5206\u5236\u56FD\u5BB6\u3068\u3082\u3088\u3070\u308C\u308B\u3002\u8CB4\u65CF\u3001\u8056\u8077\u8005\u3001\u5E02\u6C11\u3084\u8FB2\u6C11\u306E\u4EE3\u8868\u8005\u306A\u3069\u8EAB\u5206\u5236\u8B70\u4F1A\u306B\u51FA\u5E2D\u3067\u304D\u308B\u6A29\u5229\u3092\u6301\u3064\u3082\u306E\u3092\u7B49\u65CF\u3068\u3044\u3046\u3002"@ja . . . . . . . . . . . "Golongan kawula negara"@in . . "Spole\u010Densk\u00FD stav je soci\u00E1ln\u00ED skupina vnit\u0159n\u011B spjat\u00E1 ur\u010Dit\u00FDm mocensk\u00FDm, pr\u00E1vn\u00EDm postaven\u00EDm ve spole\u010Dnosti, p\u0159i\u010Dem\u017E je t\u00EDmto postaven\u00EDm vymezena v\u016F\u010Di jin\u00FDm spole\u010Densk\u00FDm skupin\u00E1m, stav\u016Fm. P\u0159\u00EDslu\u0161nost k dan\u00E9mu stavu je zpravidla d\u011Bdi\u010Dn\u00E1. Za z\u00E1kladn\u00ED krit\u00E9rium rozvrstven\u00ED spole\u010Dnosti nejsou pova\u017Eov\u00E1ny tr\u017En\u00ED vztahy ani majetkov\u00E1 \u00FArove\u0148, ale tradice a pr\u00E1vn\u00ED \u00FAprava postaven\u00ED jednotlivc\u016F. Podobn\u011B jako u kastovnictv\u00ED je stavovstv\u00ED vlastn\u011B zjednodu\u0161en\u00FDm p\u0159\u00EDbuzenstv\u00EDm ve spole\u010Dnostech, kter\u00E9 se staly natolik po\u010Detn\u00E9, \u017Ee si ka\u017Ed\u00FD jejich \u010Dlen nem\u016F\u017Ee pamatovat sv\u00E1 pr\u00E1va a povinnosti v\u016F\u010Di v\u0161em ostatn\u00EDm \u010Dlen\u016Fm skupiny, v n\u00ED\u017E \u017Eije. Stavovsk\u00E1 p\u0159\u00EDslu\u0161nost signalizuje druh\u00FDm, jak\u00E9 povinnosti a pr\u00E1va p\u0159\u00EDslu\u0161\u00ED ka\u017Ed\u00E9mu \u010Dlov\u011Bku jeho zrozen\u00EDm. V neposledn\u00ED \u0159ad\u011B reguluje i ekonomick\u00E9 postaven\u00ED. Ur\u010Duje, jak\u00FD n\u00E1rok "@cs . . . . . . . . . "\u738B\u570B\u5883\u5167\u7684\u8AF8\u968E\u5C64"@zh . "Estamentu"@eu . . . . "St\u00E4ndeordnung"@de . . . . . . "Estamento"@pt . . "Nel Medioevo e nel primo Rinascimento l'ordine sociale dell'Europa era caratterizzato dalla presenza dei cosiddetti stati o ordini (lat. status - ordo). Da un punto di vista sociologico essi corrispondevano - grosso modo - alla nozione di classe o ceto, come descritte da Karl Marx o Ralf Dahrendorf ma, a differenza delle classi sociali o dei ceti nella societ\u00E0 attuale, avevano una sorta di soggettivit\u00E0 giuridica e, attraverso i loro rappresentanti, partecipavano in quanto tali al processo politico, per esempio attraverso le diete (a differenza di quanto avviene oggi, dove questa partecipazione viene mediata attraverso i partiti politici)."@it . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "\u7B49\u65CF\u56FD\u5BB6\uFF08\u3068\u3046\u305E\u304F\u3053\u3063\u304B\u3001\u30C9\u30A4\u30C4\u8A9E:St\u00E4ndestaat\uFF09\u3068\u306F\u3001\u30E8\u30FC\u30ED\u30C3\u30D1\u3067\u5C01\u5EFA\u56FD\u5BB6\u3068\u7D76\u5BFE\u4E3B\u7FA9\u56FD\u5BB6\u306E\u4E2D\u9593\u306B\u51FA\u73FE\u3059\u308B\u56FD\u5BB6\u5F62\u614B\u3002\u8EAB\u5206\u5236\u56FD\u5BB6\u3068\u3082\u3088\u3070\u308C\u308B\u3002\u8CB4\u65CF\u3001\u8056\u8077\u8005\u3001\u5E02\u6C11\u3084\u8FB2\u6C11\u306E\u4EE3\u8868\u8005\u306A\u3069\u8EAB\u5206\u5236\u8B70\u4F1A\u306B\u51FA\u5E2D\u3067\u304D\u308B\u6A29\u5229\u3092\u6301\u3064\u3082\u306E\u3092\u7B49\u65CF\u3068\u3044\u3046\u3002"@ja . . . . "The estates of the realm, or three estates, were the broad orders of social hierarchy used in Christendom (Christian Europe) from the Middle Ages to early modern Europe. Different systems for dividing society members into estates developed and evolved over time."@en . "\u0421\u0443\u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u0441\u0442\u0430\u043D \u2014 \u0443 \u0441\u043E\u0446\u0456\u043E\u043B\u043E\u0433\u0456\u0457 \u0442\u0430 \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0456\u0457 \u2014 \u0432\u0435\u043B\u0438\u043A\u0456 \u0443\u0433\u0440\u0443\u043F\u043E\u0432\u0430\u043D\u043D\u044F \u043B\u044E\u0434\u0435\u0439, \u043A\u043E\u0442\u0440\u0456 \u0443\u043C\u043E\u0432\u043D\u043E \u043E\u0431'\u0454\u0434\u043D\u0430\u043D\u0456 \u0441\u0432\u043E\u0457\u043C \u043F\u0440\u0430\u0432\u043E\u0432\u0438\u043C \u0442\u0430 \u0435\u043A\u043E\u043D\u043E\u043C\u0456\u0447\u043D\u0438\u043C \u0441\u0442\u0430\u043D\u043E\u0432\u0438\u0449\u0435\u043C \u0443 \u0441\u043E\u0446\u0456\u0430\u043B\u044C\u043D\u0456\u0439 \u0456\u0454\u0440\u0430\u0440\u0445\u0456\u0457, \u0442\u043E\u0431\u0442\u043E \u0441\u043E\u0446\u0456\u0430\u043B\u044C\u043D\u0456\u0439 \u0441\u0442\u0440\u0443\u043A\u0442\u0443\u0440\u0456 \u0441\u0443\u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u0441\u0442\u0432\u0430. \u0412\u0456\u0434\u0440\u0456\u0437\u043D\u044F\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0432\u0456\u0434 \u0442\u0430\u043A\u0438\u0445 \u043F\u043E\u043D\u044F\u0442\u044C \u044F\u043A \u0441\u0443\u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u043A\u043B\u0430\u0441, \u0441\u0443\u0441\u043F\u0456\u043B\u044C\u043D\u0438\u0439 \u043F\u0440\u043E\u0448\u0430\u0440\u043E\u043A, \u0441\u043E\u0446\u0456\u0430\u043B\u044C\u043D\u0430 \u0441\u0442\u0440\u0430\u0442\u0430."@uk . . . . . . . . . . .