"Megistotherium"@en . "2818978"^^ . . "Megistotherium osteothlastes (del grec, megistos 'm\u00E9s gran' + therion 'b\u00E8stia' i osteon 'os' + thlaston 'triturat', 'molt' amb -es sent un modificador nominal: 'triturador d'ossos') \u00E9s el nom d'un enorme creodont de la fam\u00EDlia dels hienod\u00F2ntids que visqu\u00E9 a principis del Mioc\u00E8 fa uns 23 milions d'anys. Batejat per Robert Savage el 1973, \u00E9s el mam\u00EDfer carn\u00EDvor terrestre m\u00E9s gran del qual es t\u00E9 coneixen\u00E7a. S'al\u00E7ava entre 1,9 i 2 metres a l'espatlla, feia 4 metres de longitud al cos, tenia una cua llarga d'entre 1 i 1,5 metres, fent una longitud total d'entre 5 i 5,5 metres, i un crani de 65 cent\u00EDmetres. Amb un pes estimat d'1,5 tones, era m\u00E9s pesat que cap altre mam\u00EDfer carn\u00EDvor terrestre extint o viu en pes corporal mitj\u00E0. Les dents carnisseres del Megistotherium (com les d'altres Creodonta) foren els primers molars superiors, i s'encavalcaven amb els molars inferiors com tisores, per formar una formidable i poderosa cisalla. La terra que actualment forma el desert del S\u00E0hara, era molt m\u00E9s f\u00E8rtil durant el Mioc\u00E8. Una part considerable eren praderies i rebia abundants precipitacions, i els llacs i estanys proporcionaven aigua a la fauna, el qual proporcionava al Megistotherium i altres depredadors un ample subministrament de preses. Els grans Hyaenodons com aquest, podrien haver evolucionat originalment dels grans herb\u00EDvors africans, com a predadors especialitzats o necr\u00F2fags. Juntament amb els seus f\u00F2ssils, s'han trobat ossos de mastodonts, el qual indica que Megistotherium podia haver-los ca\u00E7at per alimentar-se."@ca . . "\u2020Megistotherium osteothlastes"@en . . . . . . . . "20472"^^ . . "Comparison of various Early to Middle Miocene hyaenodonts, including the hyainailurids Hyainailouros sulzeri and Megistotherium osteothlastes , and teratodontid Dissopsalis pyroclasticus"@en . "\u5049\u9B23\u7378\uFF08Megistotherium\uFF09\u662F\u5DE8\u578B\u7684\u8089\u9F52\u76EE\uFF0C\u751F\u5B58\u65BC\u7D042400\u842C\u5E74\u524D\u4E2D\u65B0\u4E16\u65E9\u671F\uFF0C\u662F\u7576\u6642\u6700\u5927\u578B\u7684\u9678\u4E0A\u8089\u98DF\u6027\u54FA\u4E73\u52D5\u7269\u4E4B\u4E00\u3002 \u7260\u5011\u7684\u5316\u77F3\u662F\u5728\u57C3\u53CA\u53CA\u5229\u6BD4\u4E9E\u767C\u73FE\uFF0C\u80AF\u5B9A\u662F\u975E\u6D32\u6700\u5927\u7684\u63A0\u98DF\u8005\u3002\u7260\u5011\u6BD4\u7F8E\u6D32\u91CE\u725B\u9084\u8981\u5927\uFF0C\u8D85\u904E5-6\u7C73\u9577\u53CA\u91CD\u7D041500\u516C\u65A4\uFF0C\u982D\u9871\u9AA8\u4F30\u8A08\u8D85\u904E1\u7C73\u9577\u3002\u5049\u9B23\u7378\u6709\u53EF\u80FD\u8207\u8499\u53E4\u5B89\u6C0F\u4E2D\u7378\u4E92\u76F8\u7AF6\u722D\u3002\u5049\u9B23\u7378\u662F\u8089\u9F52\u76EE\u4E2D\u9AD4\u578B\u6700\u5927\u7684\u3002 \u5049\u9B23\u7378\u7684\u88C2\u8089\u9F52\u662F\u5728\u7B2C\u4E00\u81FC\u9F52\uFF0C\u53CA\u8207\u4E0B\u81FC\u9F52\u91CD\u758A\u6210\u50CF\u526A\u5200\u822C\uFF0C\u53EF\u7522\u751F\u5229\u5BB3\u53CA\u5F37\u5927\u7684\u526A\u529B\u3002\u96D6\u7136\u7260\u7684\u9AD4\u578B\u5F88\u5927\u53CA\u7B28\u91CD\uFF0C\u7260\u53EF\u4EE5\u7375\u98DF\u5927\u578B\u7684\u7375\u7269\u3002\u5049\u9B23\u7378\u6709\u6642\u6703\u5403\u8150\u8089\u3002\u65BC\u4E2D\u65B0\u4E16\u6642\u6492\u54C8\u62C9\u6C99\u6F20\u662F\u8F03\u70BA\u80A5\u6C83\uFF0C\u5927\u90E8\u4EFD\u5730\u65B9\u90FD\u662F\u8349\u539F\u53CA\u6709\u8C50\u5BCC\u7684\u96E8\u91CF\uFF0C\u4E14\u6709\u6E56\u53CA\u6C60\u63D0\u4F9B\u6C34\u4EFD\u4E88\u52D5\u7269\u7FA4\u3002\u5049\u9B23\u7378\u53CA\u5176\u4ED6\u7684\u63A0\u98DF\u8005\u90FD\u6709\u8DB3\u5920\u7684\u7375\u7269\u4F9B\u61C9\u3002\u5728\u5049\u9B23\u7378\u7684\u5316\u77F3\u9644\u8FD1\u4EA6\u767C\u73FE\u4E86\u4E73\u9F52\u8C61\u7684\u9AA8\u982D\uFF0C\u986F\u793A\u7260\u5011\u53EF\u80FD\u662F\u7375\u98DF\u4E73\u9F52\u8C61\u7684\u3002 \u5049\u9B23\u7378\u7684\u8FD1\u89AA\u662FHyainailouros\uFF0C\u5728\u9AD4\u578B\u53CA\u7D50\u69CB\u4E0A\u90FD\u5F88\u76F8\u4F3C\uFF0C\u5982\u6709\u9577\u7684\u5C3E\u5DF4\u3001\u77ED\u7684\u56DB\u80A2\u53CA\u7C97\u58EF\u7684\u8EC0\u9AD4\uFF0C\u4E26\u4E14\u6709\u53EF\u80FD\u662F\u5C6C\u65BC\u540C\u4E00\u5C6C\u7684\u3002"@zh . "Megistotherium osteothlastes (del grec, megistos 'm\u00E9s gran' + therion 'b\u00E8stia' i osteon 'os' + thlaston 'triturat', 'molt' amb -es sent un modificador nominal: 'triturador d'ossos') \u00E9s el nom d'un enorme creodont de la fam\u00EDlia dels hienod\u00F2ntids que visqu\u00E9 a principis del Mioc\u00E8 fa uns 23 milions d'anys. Batejat per Robert Savage el 1973, \u00E9s el mam\u00EDfer carn\u00EDvor terrestre m\u00E9s gran del qual es t\u00E9 coneixen\u00E7a. S'al\u00E7ava entre 1,9 i 2 metres a l'espatlla, feia 4 metres de longitud al cos, tenia una cua llarga d'entre 1 i 1,5 metres, fent una longitud total d'entre 5 i 5,5 metres, i un crani de 65 cent\u00EDmetres. Amb un pes estimat d'1,5 tones, era m\u00E9s pesat que cap altre mam\u00EDfer carn\u00EDvor terrestre extint o viu en pes corporal mitj\u00E0."@ca . . . . . "Megistotherium"@es . . . "Megistotherium, f\u00F6rhistoriskt d\u00E4ggdjur tillh\u00F6rande ordningen creodonter. Megistotherium var ett gigantiskt rovd\u00E4ggdjur som verkar ha liknat en j\u00E4ttelik hyena. Den stod ungef\u00E4r 1,5 meter i mankh\u00F6jd, hade en 3,5 meter l\u00E5ng kropp (varav 65 cm utgjorde dess huvud), plus en 1 meter l\u00E5ng svans. Den v\u00E4gde omkring 500 kg, vilket placerar den bland de tyngsta k\u00F6tt\u00E4tande d\u00E4ggdjuren som n\u00E5gonsin funnits p\u00E5 Jorden. Det kan j\u00E4mf\u00F6ras med rekordh\u00E5llaren (1700 kg; 3,4 meter; 10 000 \u00E5r sedan), Andrewsarchus (1000 kg; 3,4 meter; 40 miljoner \u00E5r sedan), isbj\u00F6rn (700 kg; 2,4 meter; nu levande) och bengalisk tiger (260 kg; 3,1 meter; nu levande). Skallen var s\u00E5ledes dubbelt s\u00E5 l\u00E5ng som en bengalisk tigers, och k\u00E4karna var f\u00F6rsedda med kraftiga h\u00F6rnt\u00E4nder. Fossil efter detta urtidsdjur har hittats i miocena bergarter i Libyen. Den var topprovdjuret p\u00E5 sin tid och jagade de st\u00F6rsta bytesdjuren."@sv . . . . ""@en . . . . . . "\u5049\u9B23\u7378\uFF08Megistotherium\uFF09\u662F\u5DE8\u578B\u7684\u8089\u9F52\u76EE\uFF0C\u751F\u5B58\u65BC\u7D042400\u842C\u5E74\u524D\u4E2D\u65B0\u4E16\u65E9\u671F\uFF0C\u662F\u7576\u6642\u6700\u5927\u578B\u7684\u9678\u4E0A\u8089\u98DF\u6027\u54FA\u4E73\u52D5\u7269\u4E4B\u4E00\u3002 \u7260\u5011\u7684\u5316\u77F3\u662F\u5728\u57C3\u53CA\u53CA\u5229\u6BD4\u4E9E\u767C\u73FE\uFF0C\u80AF\u5B9A\u662F\u975E\u6D32\u6700\u5927\u7684\u63A0\u98DF\u8005\u3002\u7260\u5011\u6BD4\u7F8E\u6D32\u91CE\u725B\u9084\u8981\u5927\uFF0C\u8D85\u904E5-6\u7C73\u9577\u53CA\u91CD\u7D041500\u516C\u65A4\uFF0C\u982D\u9871\u9AA8\u4F30\u8A08\u8D85\u904E1\u7C73\u9577\u3002\u5049\u9B23\u7378\u6709\u53EF\u80FD\u8207\u8499\u53E4\u5B89\u6C0F\u4E2D\u7378\u4E92\u76F8\u7AF6\u722D\u3002\u5049\u9B23\u7378\u662F\u8089\u9F52\u76EE\u4E2D\u9AD4\u578B\u6700\u5927\u7684\u3002 \u5049\u9B23\u7378\u7684\u88C2\u8089\u9F52\u662F\u5728\u7B2C\u4E00\u81FC\u9F52\uFF0C\u53CA\u8207\u4E0B\u81FC\u9F52\u91CD\u758A\u6210\u50CF\u526A\u5200\u822C\uFF0C\u53EF\u7522\u751F\u5229\u5BB3\u53CA\u5F37\u5927\u7684\u526A\u529B\u3002\u96D6\u7136\u7260\u7684\u9AD4\u578B\u5F88\u5927\u53CA\u7B28\u91CD\uFF0C\u7260\u53EF\u4EE5\u7375\u98DF\u5927\u578B\u7684\u7375\u7269\u3002\u5049\u9B23\u7378\u6709\u6642\u6703\u5403\u8150\u8089\u3002\u65BC\u4E2D\u65B0\u4E16\u6642\u6492\u54C8\u62C9\u6C99\u6F20\u662F\u8F03\u70BA\u80A5\u6C83\uFF0C\u5927\u90E8\u4EFD\u5730\u65B9\u90FD\u662F\u8349\u539F\u53CA\u6709\u8C50\u5BCC\u7684\u96E8\u91CF\uFF0C\u4E14\u6709\u6E56\u53CA\u6C60\u63D0\u4F9B\u6C34\u4EFD\u4E88\u52D5\u7269\u7FA4\u3002\u5049\u9B23\u7378\u53CA\u5176\u4ED6\u7684\u63A0\u98DF\u8005\u90FD\u6709\u8DB3\u5920\u7684\u7375\u7269\u4F9B\u61C9\u3002\u5728\u5049\u9B23\u7378\u7684\u5316\u77F3\u9644\u8FD1\u4EA6\u767C\u73FE\u4E86\u4E73\u9F52\u8C61\u7684\u9AA8\u982D\uFF0C\u986F\u793A\u7260\u5011\u53EF\u80FD\u662F\u7375\u98DF\u4E73\u9F52\u8C61\u7684\u3002 \u5049\u9B23\u7378\u7684\u8FD1\u89AA\u662FHyainailouros\uFF0C\u5728\u9AD4\u578B\u53CA\u7D50\u69CB\u4E0A\u90FD\u5F88\u76F8\u4F3C\uFF0C\u5982\u6709\u9577\u7684\u5C3E\u5DF4\u3001\u77ED\u7684\u56DB\u80A2\u53CA\u7C97\u58EF\u7684\u8EC0\u9AD4\uFF0C\u4E26\u4E14\u6709\u53EF\u80FD\u662F\u5C6C\u65BC\u540C\u4E00\u5C6C\u7684\u3002"@zh . "1115330562"^^ . . . . . . . "Megistotherium"@en . . . . . . . . "Megistotherium osteothlastes Megistotherium Dessin tr\u00E8s sch\u00E9matique de Megistotherium osteothlastes. Genre \u2020 Megistotherium, 1973 Esp\u00E8ce \u2020 Megistotherium osteothlastes, 1973 Megistotherium (de megisto : plus grande, et therion : b\u00EAte) est un genre \u00E9teint de mammif\u00E8res carnivores de l'ordre des Creodonta, du clade des Hyaenodonta, de la famille des Hyainailouridae et de la sous-famille des Hyainailourinae. Une seule esp\u00E8ce est connue : Megistotherium osteothlastes, d\u00E9crite par en 1973.Elle est connue seulement en Afrique, en \u00C9gypte et en Libye, dans le Mioc\u00E8ne inf\u00E9rieur et moyen (Burdigalien et Langhien), il y a environ entre 19 et 14 Ma (millions d'ann\u00E9es)."@fr . . . . . . . . . "Megistoterium \u2013 rodzaj wymar\u0142ych ssak\u00F3w z rodziny hienodont\u00F3w (Hyaenodontidae). Jeden z najwi\u0119kszych mi\u0119so\u017Cernych ssak\u00F3w l\u0105dowych w dziejach ziemi, zaliczany nie do rz\u0119du drapie\u017Cnych, a do kreodont\u00F3w (pradrapie\u017Cnych). By\u0142 jednym z ostatnich przedstawicieli swej grupy. Zamieszkiwa\u0142 Afryk\u0119 na terenach dzisiejszej Libii i Egipcie 24-21 milion\u00F3w lat temu (wczesny miocen). Osi\u0105ga\u0142 1,7 metra wzrostu, 4-6 metr\u00F3w d\u0142ugo\u015Bci i prawdopodobnie mas\u0119 ok. 500 kilogram\u00F3w. Jego czaszka osi\u0105ga\u0142a d\u0142ugo\u015B\u0107 60 cm. Samiec by\u0142 wi\u0119kszy od samicy. Zwierz\u0119 to by\u0142o \u2013 wraz z mongolskim andrewzarchem \u2013 najwi\u0119kszym znanym drapie\u017Cnym ssakiem l\u0105dowym w dziejach (niekt\u00F3rzy s\u0105dz\u0105 jednak \u017Ce andrewzarch by\u0142 nieco wi\u0119kszy)."@pl . . . . . "Megistotherium \u2014 \u0432\u0438\u043C\u0435\u0440\u043B\u0438\u0439 \u0440\u0456\u0434 \u0433\u0456\u0454\u043D\u043E\u0434\u043E\u043D\u0442\u0438\u0434 \u0437 \u0454\u0434\u0438\u043D\u0438\u043C \u0432\u0456\u0434\u043E\u043C\u0438\u043C \u0432\u0438\u0434\u043E\u043C Megistotherium osteothlastes. \u041C\u043E\u0436\u043B\u0438\u0432\u043E, \u0446\u0435 \u043C\u043E\u043B\u043E\u0434\u0448\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043D\u043E\u043D\u0456\u043C Hyainailouros sulzeri."@uk . "Hyainailouros osteothlastes"@en . . . "Megistoteri"@ca . . . . . . . "Megistotherium (del griego, megistos \"grande\" + therion \"bestia\" y osteon 'hueso' + thlaston 'aplastado, mordido' con -es como agente sustantivo: 'quebrantahuesos') es un g\u00E9nero extinto de creodonte, y la \u00FAnica especie conocida de \u00E9ste es Megistotherium osteothlastes.\u200B Algunos paleont\u00F3logos lo consideran un sin\u00F3nimo m\u00E1s moderno de"@es . . . . . "Savage, 1973"@en . . . . . "Megistotherium"@cs . . . "Megistotherium osteothlastes Megistotherium Dessin tr\u00E8s sch\u00E9matique de Megistotherium osteothlastes. Genre \u2020 Megistotherium, 1973 Esp\u00E8ce \u2020 Megistotherium osteothlastes, 1973 Megistotherium (de megisto : plus grande, et therion : b\u00EAte) est un genre \u00E9teint de mammif\u00E8res carnivores de l'ordre des Creodonta, du clade des Hyaenodonta, de la famille des Hyainailouridae et de la sous-famille des Hyainailourinae."@fr . . . . . "early Miocene"@en . "Megistotherium"@sv . "Savage, 1973"@en . . . . . . . . . . . . . "Megistoterium"@pl . . "Megistotherium is een vertegenwoordiger van de Creodonta, een groep van uitgestorven roofdieren. Dit dier leefde tijdens het Vroeg-Mioceen (ongeveer 23 miljoen jaar geleden) in Libi\u00EB en Egypte en Megistotherium wordt gezien als een van de grootste landroofzoogdieren, zo niet het grootste, aller tijden. Megistotherium had vermoedelijk een lengte van vier meter en een gewicht van negenhonderd kilo. Alleen de schedel met de grote kaken was al meer dan zestig centimeter lang, tweemaal zo groot als die van een hedendaagse tijger. De tanden waren scherp, net als de grote klauwen. De herseninhoud was gering. Het is niet geheel duidelijk of Megistotherium een actieve jager, een aaseter of een omnivoor was. Indien dit roofdier een actieve jager was, moet het in staat zijn geweest om zelfs olifanten te doden. Olifanten, zelf gedood of als aas, stonden in ieder geval wel op het menu van Megistotherium, aangezien er tandafdrukken van dit reusachtige roofdier op olifantenbotten zijn gevonden."@nl . . . "Megistotherium \u2014 \u0432\u0438\u043C\u0435\u0440\u043B\u0438\u0439 \u0440\u0456\u0434 \u0433\u0456\u0454\u043D\u043E\u0434\u043E\u043D\u0442\u0438\u0434 \u0437 \u0454\u0434\u0438\u043D\u0438\u043C \u0432\u0456\u0434\u043E\u043C\u0438\u043C \u0432\u0438\u0434\u043E\u043C Megistotherium osteothlastes. \u041C\u043E\u0436\u043B\u0438\u0432\u043E, \u0446\u0435 \u043C\u043E\u043B\u043E\u0434\u0448\u0438\u0439 \u0441\u0438\u043D\u043E\u043D\u0456\u043C Hyainailouros sulzeri."@uk . "\u5049\u9B23\u7378"@zh . . "Megistotherium is een vertegenwoordiger van de Creodonta, een groep van uitgestorven roofdieren. Dit dier leefde tijdens het Vroeg-Mioceen (ongeveer 23 miljoen jaar geleden) in Libi\u00EB en Egypte en Megistotherium wordt gezien als een van de grootste landroofzoogdieren, zo niet het grootste, aller tijden."@nl . . . . . . "Megistotherium (\"greatest beast\") is an extinct genus of hyainailourid hyaenodonts from paraphyletic subfamily Hyainailourinae that lived in Africa."@en . . . . . . . . . . "Megistotherium"@nl . . "Megistotherium, f\u00F6rhistoriskt d\u00E4ggdjur tillh\u00F6rande ordningen creodonter. Megistotherium var ett gigantiskt rovd\u00E4ggdjur som verkar ha liknat en j\u00E4ttelik hyena. Den stod ungef\u00E4r 1,5 meter i mankh\u00F6jd, hade en 3,5 meter l\u00E5ng kropp (varav 65 cm utgjorde dess huvud), plus en 1 meter l\u00E5ng svans. Den v\u00E4gde omkring 500 kg, vilket placerar den bland de tyngsta k\u00F6tt\u00E4tande d\u00E4ggdjuren som n\u00E5gonsin funnits p\u00E5 Jorden. Det kan j\u00E4mf\u00F6ras med rekordh\u00E5llaren (1700 kg; 3,4 meter; 10 000 \u00E5r sedan), Andrewsarchus (1000 kg; 3,4 meter; 40 miljoner \u00E5r sedan), isbj\u00F6rn (700 kg; 2,4 meter; nu levande) och bengalisk tiger (260 kg; 3,1 meter; nu levande). Skallen var s\u00E5ledes dubbelt s\u00E5 l\u00E5ng som en bengalisk tigers, och k\u00E4karna var f\u00F6rsedda med kraftiga h\u00F6rnt\u00E4nder. Fossil efter detta urtidsdjur har hittats i miocena ber"@sv . . "Megistoterium \u2013 rodzaj wymar\u0142ych ssak\u00F3w z rodziny hienodont\u00F3w (Hyaenodontidae). Jeden z najwi\u0119kszych mi\u0119so\u017Cernych ssak\u00F3w l\u0105dowych w dziejach ziemi, zaliczany nie do rz\u0119du drapie\u017Cnych, a do kreodont\u00F3w (pradrapie\u017Cnych). By\u0142 jednym z ostatnich przedstawicieli swej grupy. Zamieszkiwa\u0142 Afryk\u0119 na terenach dzisiejszej Libii i Egipcie 24-21 milion\u00F3w lat temu (wczesny miocen). Osi\u0105ga\u0142 1,7 metra wzrostu, 4-6 metr\u00F3w d\u0142ugo\u015Bci i prawdopodobnie mas\u0119 ok. 500 kilogram\u00F3w. Jego czaszka osi\u0105ga\u0142a d\u0142ugo\u015B\u0107 60 cm. Samiec by\u0142 wi\u0119kszy od samicy. Zwierz\u0119 to by\u0142o \u2013 wraz z mongolskim andrewzarchem \u2013 najwi\u0119kszym znanym drapie\u017Cnym ssakiem l\u0105dowym w dziejach (niekt\u00F3rzy s\u0105dz\u0105 jednak \u017Ce andrewzarch by\u0142 nieco wi\u0119kszy). Etymologia nazwy rodzajowej: gr. \u03BC\u03B5\u03B3\u03B9\u03C3\u03C4\u03BF\u03C2 megistos \u201Enajwi\u0119kszy\u201D, forma wy\u017Csza od \u03BC\u03B5\u03B3\u03B1\u03C2 megas, \u03BC\u03B5\u03B3\u03B1\u03BB\u03B7 megal\u0113 \u201Ewielki\u201D; \u03B8\u03B7\u03C1\u03B9\u03BF\u03BD th\u0113rion \u201Edzikie zwierz\u0119\u201D. Wraz z ko\u015B\u0107mi megistiterium znajdowano tak\u017Ce skamienia\u0142o\u015Bci m\u0142odych mastodont\u00F3w, na kt\u00F3re zwierz\u0119ta te mog\u0142y polowa\u0107. Nie mo\u017Cna jednak wykluczy\u0107, \u017Ce by\u0142y one padlino\u017Cercami.Megistoterium by\u0142o jednocze\u015Bnie jednym z ostatnich kreodont\u00F3w, jakie pojawi\u0142y si\u0119 na Ziemi. Pierwsze znaleziska z Egiptu, z (1918) obejmowa\u0142y tylko kilka fragment\u00F3w czaszki. Dopiero szcz\u0119ki i z\u0119by wykopane w 1973 w w Libii pozwoli\u0142y sklasyfikowa\u0107 tego wielkiego ssaka. Szcz\u0105tkami Megistotherium mog\u0105 by\u0107 te\u017C znaleziska z Pakistanu i wschodniej Afryki."@pl . . . . "Megistotherium"@uk . . . . . . . "Megistotherium byl rod drav\u00FDch savc\u016F z \u0159\u00E1du creodont\u016F vyskytuj\u00EDc\u00ED se v Africe. \u0160lo o nejmlad\u0161\u00ED rod ze v\u0161ech creodont\u016F.Megistotherium byl rovn\u011B\u017E i nejv\u011Bt\u0161\u00ED ze v\u0161ech creodont\u016F a tak\u00E9 to byl jeden z nejv\u011Bt\u0161\u00EDch suchozemsk\u00FDch maso\u017Erav\u00FDch savc\u016F v\u0161ech dob. Prvn\u00ED n\u00E1lezy tohoto rodu byly u\u010Din\u011Bny v Egypt\u011B roku 1918, \u0161lo v\u0161ak jen o fragmenty lebky. Pops\u00E1n byl roku 1973. Nalezeno bylo v Egypt\u011B, Libyi, Keni, Ugand\u011B a Namibii.Jeho lebka byla dlouh\u00E1 66 cm. Megistotherium v\u00E1\u017Eilo okolo 500 kg. Mnoz\u00ED v\u011Bdci si v\u0161ak mysl\u00ED, \u017Ee megistotherium nebylo pred\u00E1torem, ale bylo mrcho\u017Eroutem a svou velikost\u00ED odh\u00E1n\u011Blo od \u00FAlovk\u016F ostatn\u00ED maso\u017Eravce. Jin\u00ED v\u011Bdci naopak zast\u00E1vaj\u00ED n\u00E1zor, \u017Ee bylo (tomu tak\u00E9 napov\u00EDdaj\u00ED n\u00E1lezy tohoto rodu bl\u00EDzko ml\u00E1\u010Fat prav\u011Bk\u00FDch chobotnatc\u016F)."@cs . . "Megistotherium (\"greatest beast\") is an extinct genus of hyainailourid hyaenodonts from paraphyletic subfamily Hyainailourinae that lived in Africa."@en . . . . . "Megistotherium"@fr . . "Megistotherium byl rod drav\u00FDch savc\u016F z \u0159\u00E1du creodont\u016F vyskytuj\u00EDc\u00ED se v Africe. \u0160lo o nejmlad\u0161\u00ED rod ze v\u0161ech creodont\u016F.Megistotherium byl rovn\u011B\u017E i nejv\u011Bt\u0161\u00ED ze v\u0161ech creodont\u016F a tak\u00E9 to byl jeden z nejv\u011Bt\u0161\u00EDch suchozemsk\u00FDch maso\u017Erav\u00FDch savc\u016F v\u0161ech dob. Prvn\u00ED n\u00E1lezy tohoto rodu byly u\u010Din\u011Bny v Egypt\u011B roku 1918, \u0161lo v\u0161ak jen o fragmenty lebky. Pops\u00E1n byl roku 1973. Nalezeno bylo v Egypt\u011B, Libyi, Keni, Ugand\u011B a Namibii.Jeho lebka byla dlouh\u00E1 66 cm. Megistotherium v\u00E1\u017Eilo okolo 500 kg. Mnoz\u00ED v\u011Bdci si v\u0161ak mysl\u00ED, \u017Ee megistotherium nebylo pred\u00E1torem, ale bylo mrcho\u017Eroutem a svou velikost\u00ED odh\u00E1n\u011Blo od \u00FAlovk\u016F ostatn\u00ED maso\u017Eravce. Jin\u00ED v\u011Bdci naopak zast\u00E1vaj\u00ED n\u00E1zor, \u017Ee bylo (tomu tak\u00E9 napov\u00EDdaj\u00ED n\u00E1lezy tohoto rodu bl\u00EDzko ml\u00E1\u010Fat prav\u011Bk\u00FDch chobotnatc\u016F)."@cs . . . . . . . . "Megistotherium (del griego, megistos \"grande\" + therion \"bestia\" y osteon 'hueso' + thlaston 'aplastado, mordido' con -es como agente sustantivo: 'quebrantahuesos') es un g\u00E9nero extinto de creodonte, y la \u00FAnica especie conocida de \u00E9ste es Megistotherium osteothlastes.\u200B Algunos paleont\u00F3logos lo consideran un sin\u00F3nimo m\u00E1s moderno de"@es . . . . .