. . . . . . . . . . . . . . . . "Michail Osipovich Eisenstein (Bila Tserkva, 5 september 1867 (17 september in de gregoriaanse kalender) - Berlijn, 1 juli 1920) was een Russische architect en de vader van de Sovjet-Russische filmregisseur Sergej Eisenstein."@nl . . . . . . "\u0415\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D \u041C\u0438\u0445\u0430\u0439\u043B\u043E \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 (5 \u0432\u0435\u0440\u0435\u0441\u043D\u044F, 1867, \u0421\u0430\u043D\u043A\u0442-\u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433 \u2014 2 \u043B\u0438\u043F\u043D\u044F, 1920, \u0411\u0435\u0440\u043B\u0456\u043D) \u2014 \u0456\u043D\u0436\u0435\u043D\u0435\u0440, \u0430\u0440\u0445\u0456\u0442\u0435\u043A\u0442\u043E\u0440 \u0456 \u0434\u0435\u043A\u043E\u0440\u0430\u0442\u043E\u0440, \u0432\u0456\u0434\u043E\u043C\u0438\u0439 \u0437\u0430\u0431\u0443\u0434\u043E\u0432\u043E\u044E \u0446\u0435\u043D\u0442\u0440\u0443 \u043C\u0456\u0441\u0442\u0430 \u0420\u0438\u0433\u0430 \u0443 \u0441\u0442\u0438\u043B\u0456 \u043C\u043E\u0434\u0435\u0440\u043D. \u0411\u0430\u0442\u044C\u043A\u043E \u0440\u0430\u0434\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u043A\u0456\u043D\u043E\u0440\u0435\u0436\u0438\u0441\u0435\u0440\u0430 \u0421\u0435\u0440\u0433\u0456\u044F \u0415\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D\u0430."@uk . . "Michail Osipovi\u010D Ejzen\u0161tejn"@cs . "Mi\u0125ail Eisenstein"@eo . "Michail Osipovi\u010D \u0116jzen\u0161tejn (in russo: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D?; San Pietroburgo, 5 settembre 1867 \u2013 Berlino, 2 luglio 1920) \u00E8 stato un architetto e ingegnere russo, esponente del modernismo internazionale."@it . . . . . . . . . . . . "Michail Ossipowitsch Eisenstein (russisch \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, lettisch Mihails Eizen\u0161teins; * 5. September 1867 in Bila Zerkwa; \u2020 1. Juli 1920 in Berlin) war ein russischer Bauingenieur und Architekt des Jugendstils."@de . . "Mi\u0125ail Osipovi\u0109 Eisenstein, (ruse \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, 1867 en Sankta Peterburgo \u2013 1921 en Berlino), estis rusa arkitekto kaj de baltgermana deveno. Liaj patraj geavoj estis germanaj judoj, kiuj estis konvertintaj al Ortodoksa Kristanismo, kaj liaj patrinaj geavoj \u015Dajne estis svedoj. Li gradi\u011Dis el la Instituto de Civila In\u011Denierado en Sankta Peterburgo en 1893. Li estis la desegnisto de nombraj konstrua\u0135oj secesiaj en Rigo (nuntempe en Latvio). Li konstruis kelkajn apartamentajn konstrua\u0135ojn por \u015Ctatkonsilisto A. Lebedinskij, kiaj tiuj de Alberta iela 4 (1904), 6 (1903) kaj 13, kaj \u0109e Elizabetes iela 10b (1903). Liaj projektoj estis karakterizitaj per ornamaj, bizaraj fenestroj, ofte kun grandaj inkapaj formoj, brilaj brikaj a\u016D ceramikaj platoj, vitraj kaj metalaj tegoloj ktp. Pro la Rusia Revolucio Mi\u0125ail Eisenstein elmigris al Berlino, kie li morti\u011Dis en 1921 pro koratako, a\u011De 54. Li estis entombigita \u0109e la rusortodoksa tombejo de Berlin-Tegel. Lia filo Sergej Ejzen\u015Dtejn i\u011Dis bone konata soveta kinre\u011Disoro."@eo . "Michai\u0142 Osipowicz Eisenstein (ur. 17 wrze\u015Bnia 1867 w Petersburgu, zm. 2 lipca 1921 w Berlinie) \u2013 rosyjski in\u017Cynier i architekt dzia\u0142aj\u0105cy w Rydze, jeden z czo\u0142owych przedstawicieli rosyjskiej secesji. Ojcem Michai\u0142a by\u0142 petersburski kupiec \u017Cydowskiego pochodzenia Osip Eisenstein, matka mia\u0142a szwedzkie korzenie. W 1893 roku uko\u0144czy\u0142 Politechnik\u0119 w Petersburgu. By\u0142 projektantem wielu budynk\u00F3w po\u0142o\u017Conych na terenie Rygi, kt\u00F3rym nada\u0142 kszta\u0142ty secesji, m.in. na ulicy bpa Alberta. Jego syn Siergiej Eisenstein by\u0142 znanym sowieckim re\u017Cyserem. W latach 1917-19 Michai\u0142 Eisenstein walczy\u0142 w szeregach rosyjskiej \u201Ebia\u0142ej\u201D armii \u2013 przeciw rewolucji bolszewickiej, po kl\u0119sce wojsk antyradzieckich osiad\u0142 w Berlinie."@pl . . . "Mikha\u00EFl \u00D3ssipovitx Eisenstein (\u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u0301\u043B \u041E\u0301\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0301\u0439\u043D; Sant Petersburg, 17 de setembre de 1867 - Berl\u00EDn, 2 de juliol de 1920) fou un arquitecte modernista rus i enginyer civil. Es va graduar a l'Institut d'Enginyeria civil de Sant Petersburg en 1893. Comen\u00E7\u00E0 a treballar al ministeri de l'interior com a responsable del manteniment de carreteres i obra civil de Let\u00F2nia (en aquell moment vinculada a R\u00FAssia) i s'instal\u00B7l\u00E0 a Riga. Germ\u00E0nic-jueu d'origen suec, es va haver de convertir a l'esgl\u00E9sia ortodoxa per casar-se amb I\u00FAlia Iv\u00E0novna Kon\u00E9tskaia en 1897, filla d'una fam\u00EDlia benestant de Sant Petersburg que proporcionar\u00E0 una situaci\u00F3 acomodada a la nova parella a Riga.Aix\u00F2 li va permetre relacionar-se amb l'alta societat russa, ser promocionat, reconegut i premiat amb l'Orde de Santa An"@ca . . . . "Michail Eisenstein eller Mihail Osipovitj Eisenstein (ryska: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, lettiska: Mihails Eizen\u0161teins), f\u00F6dd 17 september 1867 i Sankt Petersburg i d\u00E5varande ryska kejsard\u00F6met, d\u00F6d 2 juli 1921 i Berlin i Tyskland, var en civilingenj\u00F6r och arkitekt verksam i Riga, d\u00E5 en stad i det ryska kejsard\u00F6met. Han verkade som arkitekt i Riga under en tid av en stark ekonomisk tillv\u00E4xt, som sammanf\u00F6ll med en blomstringsperiod f\u00F6r jugendstilen inom arkitekturen. Riga \u00E4r k\u00E4nt som staden med den h\u00F6gsta koncentrationen av h\u00F6gkvalitativa jugendbyggnader i hela v\u00E4rlden. Cirka 20 av dem \u00E4r skapade av Michail Eisenstein. M\u00E5nga av dem ligger i en klunga p\u00E5 gatan Alberta iela, tillsammans med beaktansv\u00E4rda byggnader av bland andra och Ei\u017Eens Laube. Michail Eisenstein har genom sitt skapande bidragit till att Rigas historiska centrum upptagits i Unescos v\u00E4rldsarvslista. Det f\u00F6rsta av V\u00E4rldsarvscentrets motiv lyder som f\u00F6ljer: Det finns n\u00E4stan ingen dokumentation \u00F6ver Michail Eisenstein och hans liv, och d\u00E4rf\u00F6r finns det endast fragmentariska beskrivningar av hans konstn\u00E4rliga utveckling. Han \u00E4r mest ber\u00F6md f\u00F6r sina byggnader p\u00E5 eller invid Albertagatan (Alberta iela), ritade mellan \u00E5ren 1901 och 1906. Han var gift med Julia Konetskaja och hade en son, Sergej Eisenstein, som senare blev en ber\u00F6md rysk filmregiss\u00F6r."@sv . . . . "Michail Ossipowitsch Eisenstein"@de . "5118558"^^ . . . . . . . . . . . . . . . . "Michai\u0142 Osipowicz Eisenstein (ur. 17 wrze\u015Bnia 1867 w Petersburgu, zm. 2 lipca 1921 w Berlinie) \u2013 rosyjski in\u017Cynier i architekt dzia\u0142aj\u0105cy w Rydze, jeden z czo\u0142owych przedstawicieli rosyjskiej secesji. Ojcem Michai\u0142a by\u0142 petersburski kupiec \u017Cydowskiego pochodzenia Osip Eisenstein, matka mia\u0142a szwedzkie korzenie. W 1893 roku uko\u0144czy\u0142 Politechnik\u0119 w Petersburgu. By\u0142 projektantem wielu budynk\u00F3w po\u0142o\u017Conych na terenie Rygi, kt\u00F3rym nada\u0142 kszta\u0142ty secesji, m.in. na ulicy bpa Alberta. Jego syn Siergiej Eisenstein by\u0142 znanym sowieckim re\u017Cyserem."@pl . "Michail Ossipowitsch Eisenstein (russisch \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, lettisch Mihails Eizen\u0161teins; * 5. September 1867 in Bila Zerkwa; \u2020 1. Juli 1920 in Berlin) war ein russischer Bauingenieur und Architekt des Jugendstils."@de . . . "Michail Eisenstein"@sv . . . . . . . . . . "Mi\u0125ail Osipovi\u0109 Eisenstein, (ruse \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, 1867 en Sankta Peterburgo \u2013 1921 en Berlino), estis rusa arkitekto kaj de baltgermana deveno. Liaj patraj geavoj estis germanaj judoj, kiuj estis konvertintaj al Ortodoksa Kristanismo, kaj liaj patrinaj geavoj \u015Dajne estis svedoj. Li gradi\u011Dis el la Instituto de Civila In\u011Denierado en Sankta Peterburgo en 1893. Li estis la desegnisto de nombraj konstrua\u0135oj secesiaj en Rigo (nuntempe en Latvio). Li konstruis kelkajn apartamentajn konstrua\u0135ojn por \u015Ctatkonsilisto A. Lebedinskij, kiaj tiuj de Alberta iela 4 (1904), 6 (1903) kaj 13, kaj \u0109e Elizabetes iela 10b (1903). Liaj projektoj estis karakterizitaj per ornamaj, bizaraj fenestroj, ofte kun grandaj inkapaj formoj, brilaj brikaj a\u016D ceramikaj platoj, vitraj kaj metalaj tegoloj ktp."@eo . . . . . . . . . . . . "1116052882"^^ . . . . . "Michail Osipovi\u010D \u0116jzen\u0161tejn"@it . . . . "Michail Eisenstein eller Mihail Osipovitj Eisenstein (ryska: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, lettiska: Mihails Eizen\u0161teins), f\u00F6dd 17 september 1867 i Sankt Petersburg i d\u00E5varande ryska kejsard\u00F6met, d\u00F6d 2 juli 1921 i Berlin i Tyskland, var en civilingenj\u00F6r och arkitekt verksam i Riga, d\u00E5 en stad i det ryska kejsard\u00F6met. Han verkade som arkitekt i Riga under en tid av en stark ekonomisk tillv\u00E4xt, som sammanf\u00F6ll med en blomstringsperiod f\u00F6r jugendstilen inom arkitekturen. Riga \u00E4r k\u00E4nt som staden med den h\u00F6gsta koncentrationen av h\u00F6gkvalitativa jugendbyggnader i hela v\u00E4rlden. Cirka 20 av dem \u00E4r skapade av Michail Eisenstein. M\u00E5nga av dem ligger i en klunga p\u00E5 gatan Alberta iela, tillsammans med beaktansv\u00E4rda byggnader av bland andra och Ei\u017Eens Laube."@sv . . . . . . . . "Michail Osipovi\u010D Ejzen\u0161tejn (rusky: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, loty\u0161sky: Mihails Eizen\u0161teins; 17. z\u00E1\u0159\u00ED 1867 Bila Cerkva \u2013 2. \u010Dervence 1920 Berl\u00EDn) byl loty\u0161sk\u00FD architekt \u017Eidovsk\u00E9ho p\u016Fvodu narozen\u00FD na Ukrajin\u011B. Pracoval p\u0159edev\u0161\u00EDm v Rize, v dob\u011B jej\u00EDho velk\u00E9ho stavebn\u00EDho rozmachu na konci 19. a na za\u010D\u00E1tku 20. stolet\u00ED. V\u011Bt\u0161ina jeho staveb je \u0159azena k secesi, j\u00ED\u017E Riga proslula. Jeho budovy se vyzna\u010Duj\u00ED zna\u010Dnou zdobnost\u00ED a pat\u0159\u00ED k nejslavn\u011Bj\u0161\u00EDm budov\u00E1m ve m\u011Bst\u011B, je jich okolo dvaceti a jsou koncentrov\u00E1ny zejm\u00E9na na ulic\u00EDch Alberta a Elizabetes. Jeho syn Sergej Ejzen\u0161tejn se stal zn\u00E1m\u00FDm filmov\u00FDm re\u017Eis\u00E9rem. Narodil se v rodin\u011B \u017Eidovsk\u00E9ho obchodn\u00EDka, roku 1897 konvertoval k pravoslav\u00ED. Vystudoval stavebn\u00ED in\u017Een\u00FDrstv\u00ED v Petrohrad\u011B, absolvoval roku 1893. Po studi\u00EDch se p\u0159est\u011Bhoval do Rigy, kde p\u016Fsobil do roku 1917. Po \u0159\u00EDjnov\u00E9 revoluci se p\u0159ipojil k b\u011Blogvard\u011Bjc\u016Fm. Jeho syn se rozhodl p\u0159ipojit k bol\u0161evik\u016Fm, co\u017E ukon\u010Dilo jejich vztah. Po skon\u010Den\u00ED rusk\u00E9 ob\u010Dansk\u00E9 v\u00E1lky a v\u00EDt\u011Bzstv\u00ED bol\u0161evik\u016F se Ejzen\u0161tejn usadil v Berl\u00EDn\u011B, kde v roce 1920 zem\u0159el. Byl poh\u0159ben na rusk\u00E9m pravoslavn\u00E9m h\u0159bitov\u011B v Berl\u00EDn\u011B."@cs . . "\u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u0301\u043B \u041E\u0301\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0301\u0439\u043D (\u043F\u0435\u0440\u0432\u043E\u043D\u0430\u0447\u0430\u043B\u044C\u043D\u0430\u044F \u0444\u0430\u043C\u0438\u043B\u0438\u044F \u0410\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D; 5 [17] \u0441\u0435\u043D\u0442\u044F\u0431\u0440\u044F 1867, \u0411\u0435\u043B\u0430\u044F \u0426\u0435\u0440\u043A\u043E\u0432\u044C, \u0412\u0430\u0441\u0438\u043B\u044C\u043A\u043E\u0432\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0443\u0435\u0437\u0434, \u041A\u0438\u0435\u0432\u0441\u043A\u0430\u044F \u0433\u0443\u0431\u0435\u0440\u043D\u0438\u044F \u2014 1 \u0438\u044E\u043B\u044F 1920, \u0411\u0435\u0440\u043B\u0438\u043D) \u2014 \u0440\u0443\u0441\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0430\u0440\u0445\u0438\u0442\u0435\u043A\u0442\u043E\u0440 \u0438 \u0433\u0440\u0430\u0436\u0434\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0438\u043D\u0436\u0435\u043D\u0435\u0440, \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u043A\u043E\u0440\u0438\u0444\u0435\u0435\u0432 \u0440\u0438\u0436\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u043C\u043E\u0434\u0435\u0440\u043D\u0430, \u0434\u0438\u0440\u0435\u043A\u0442\u043E\u0440 \u0434\u0435\u043F\u0430\u0440\u0442\u0430\u043C\u0435\u043D\u0442\u0430 \u043F\u0443\u0442\u0435\u0439 \u0441\u043E\u043E\u0431\u0449\u0435\u043D\u0438\u044F \u041B\u0438\u0444\u043B\u044F\u043D\u0434\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0433\u0443\u0431\u0435\u0440\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0443\u043F\u0440\u0430\u0432\u044B. \u041E\u0442\u0435\u0446 \u0440\u0435\u0444\u043E\u0440\u043C\u0430\u0442\u043E\u0440\u0430 \u0441\u043E\u0432\u0435\u0442\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u043A\u0438\u043D\u043E\u0438\u0441\u043A\u0443\u0441\u0441\u0442\u0432\u0430 \u0421\u0435\u0440\u0433\u0435\u044F \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D\u0430."@ru . "Mikhail Eisenstein"@en . . . . . . "\u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447"@ru . "Mikhail Osipovich Eisenstein (Russian: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, romanized: Michail Osipovi\u010D Ejzen\u0161tein, Latvian: Mihails Eizen\u0161teins; 17 September [O.S. 5] 1867 \u2013 2 July 1920) was a civil engineer and architect working in Riga, the present-day capital of Latvia, when the city was part of the Russian Empire. He was active as an architect in the city at a time of great economic expansion and consequent enlargement, which coincided with the flourishing of Art Nouveau architecture. During the years 1901\u20131906, Eisenstein designed many of the best-known Art Nouveau buildings of Riga. His son, Sergei Eisenstein, became a well-known Soviet film director."@en . . "Mija\u00EDl \u00D3sipovich Eisenstein (San Petersburgo 17 de septiembre de 1867 - Berl\u00EDn 1 de julio de 1921) fue un arquitecto modernista ruso e ingeniero civil. Se gradu\u00F3 en el Instituto de Ingenier\u00EDa Civil de San Petersburgo en 1893. Comenz\u00F3 a trabajar en el Ministerio del Interior como responsable del mantenimiento de carreteras y obra civil de Letonia (en aquel momento vinculada al Imperio ruso) y se instal\u00F3 en Riga. Germ\u00E1nico-jud\u00EDo de origen sueco, su abuelo entra a la iglesia ortodoxa. La mujer de Mija\u00EDl, en 1897, es hija de una familia acomodada de San Petersburgo que proporcion\u00F3 una situaci\u00F3n acomodada a la nueva pareja en Riga. Esto le permiti\u00F3 relacionarse con la alta sociedad rusa, fue promocionado, reconocido y premiado con la Orden de Santa Anna y la Orden de San Stanislav que le confer\u00EDan la \"condici\u00F3n de persona de la nobleza\". El 23 de enero de 1898 nace su hijo Sergu\u00E9i Eisenstein mundialmente conocido como director de cine e ide\u00F3logo del r\u00E9gimen sovi\u00E9tico. Mija\u00EDl se separ\u00F3 de su mujer en 1909 y qued\u00F3 a cargo de su hijo. Intentar\u00E1 influir a su hijo para que estudie arquitectura, pero \u00E9ste lo acabar\u00EDa dejando. La separaci\u00F3n del matrimonio marc\u00F3 a Sergu\u00E9i profundamente sobre la concepci\u00F3n de la familia y la sociedad. Mija\u00EDl dej\u00F3 Riga en 1917 y se enrol\u00F3 en el Ej\u00E9rcito Blanco, una liga antibolchevique. Cuando su hijo se enrola en el Ej\u00E9rcito Rojo y participa en la revoluci\u00F3n rusa, rompieron relaciones y, posteriormente, tendr\u00EDa que huir hacia Alemania al caer el r\u00E9gimen zarista al que estaba muy vinculado."@es . . . . . "15104"^^ . . . . . "Mikhail Osipovich Eisenstein (em russo: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, em let\u00E3o: Mihails Eizen\u0161teins) (Bila Tserkva, 17 de setembro de 1867 \u2013 Berlim, 2 de julho de 1920) foi um engenheiro civil e arquiteto em Riga, a atual capital da Let\u00F4nia, quando a cidade fazia parte do Imp\u00E9rio Russo. Atuou como arquiteto na cidade em uma \u00E9poca de grande expans\u00E3o econ\u00F4mica e consequente amplia\u00E7\u00E3o, que coincidiu com o florescimento da arquitetura Art Nouveau. Durante os anos 1901-1906, Eisenstein projetou muitos dos edif\u00EDcios Art Nouveau mais conhecidos de Riga. Seu filho, Sergei Eisenstein, tornou-se um conhecido diretor de cinema sovi\u00E9tico."@pt . "Mikhail Osipovich Eisenstein (em russo: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, em let\u00E3o: Mihails Eizen\u0161teins) (Bila Tserkva, 17 de setembro de 1867 \u2013 Berlim, 2 de julho de 1920) foi um engenheiro civil e arquiteto em Riga, a atual capital da Let\u00F4nia, quando a cidade fazia parte do Imp\u00E9rio Russo. Atuou como arquiteto na cidade em uma \u00E9poca de grande expans\u00E3o econ\u00F4mica e consequente amplia\u00E7\u00E3o, que coincidiu com o florescimento da arquitetura Art Nouveau. Durante os anos 1901-1906, Eisenstein projetou muitos dos edif\u00EDcios Art Nouveau mais conhecidos de Riga. Seu filho, Sergei Eisenstein, tornou-se um conhecido diretor de cinema sovi\u00E9tico."@pt . "Mikha\u00EFl Ossipovitch Eisenstein (en russe \u041C\u0438\u0445\u0430\u0439\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D), n\u00E9 le 5 septembre 1867 (17 septembre 1867 dans le calendrier gr\u00E9gorien) \u00E0 Bila Tserkva et mort le 18 juin 1920 (1er juillet 1920 dans le calendrier gr\u00E9gorien) \u00E0 Berlin, est un architecte russe. Ing\u00E9nieur en g\u00E9nie civil, architecte, il est employ\u00E9 par la ville de Riga puis de Petrograd. Il est surtout c\u00E9l\u00E8bre pour ses r\u00E9alisations d'immeubles du style Art nouveau \u00E0 Riga. Il est le p\u00E8re du c\u00E9l\u00E8bre cin\u00E9aste russe Sergue\u00EF Eisenstein."@fr . . . . . . . "\u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u0301\u043B \u041E\u0301\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0301\u0439\u043D (\u043F\u0435\u0440\u0432\u043E\u043D\u0430\u0447\u0430\u043B\u044C\u043D\u0430\u044F \u0444\u0430\u043C\u0438\u043B\u0438\u044F \u0410\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D; 5 [17] \u0441\u0435\u043D\u0442\u044F\u0431\u0440\u044F 1867, \u0411\u0435\u043B\u0430\u044F \u0426\u0435\u0440\u043A\u043E\u0432\u044C, \u0412\u0430\u0441\u0438\u043B\u044C\u043A\u043E\u0432\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0443\u0435\u0437\u0434, \u041A\u0438\u0435\u0432\u0441\u043A\u0430\u044F \u0433\u0443\u0431\u0435\u0440\u043D\u0438\u044F \u2014 1 \u0438\u044E\u043B\u044F 1920, \u0411\u0435\u0440\u043B\u0438\u043D) \u2014 \u0440\u0443\u0441\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0430\u0440\u0445\u0438\u0442\u0435\u043A\u0442\u043E\u0440 \u0438 \u0433\u0440\u0430\u0436\u0434\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u0439 \u0438\u043D\u0436\u0435\u043D\u0435\u0440, \u043E\u0434\u0438\u043D \u0438\u0437 \u043A\u043E\u0440\u0438\u0444\u0435\u0435\u0432 \u0440\u0438\u0436\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u043C\u043E\u0434\u0435\u0440\u043D\u0430, \u0434\u0438\u0440\u0435\u043A\u0442\u043E\u0440 \u0434\u0435\u043F\u0430\u0440\u0442\u0430\u043C\u0435\u043D\u0442\u0430 \u043F\u0443\u0442\u0435\u0439 \u0441\u043E\u043E\u0431\u0449\u0435\u043D\u0438\u044F \u041B\u0438\u0444\u043B\u044F\u043D\u0434\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0433\u0443\u0431\u0435\u0440\u043D\u0441\u043A\u043E\u0439 \u0443\u043F\u0440\u0430\u0432\u044B. \u041E\u0442\u0435\u0446 \u0440\u0435\u0444\u043E\u0440\u043C\u0430\u0442\u043E\u0440\u0430 \u0441\u043E\u0432\u0435\u0442\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u043A\u0438\u043D\u043E\u0438\u0441\u043A\u0443\u0441\u0441\u0442\u0432\u0430 \u0421\u0435\u0440\u0433\u0435\u044F \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D\u0430."@ru . . . "\u0415\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D \u041C\u0438\u0445\u0430\u0439\u043B\u043E \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 (5 \u0432\u0435\u0440\u0435\u0441\u043D\u044F, 1867, \u0421\u0430\u043D\u043A\u0442-\u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433 \u2014 2 \u043B\u0438\u043F\u043D\u044F, 1920, \u0411\u0435\u0440\u043B\u0456\u043D) \u2014 \u0456\u043D\u0436\u0435\u043D\u0435\u0440, \u0430\u0440\u0445\u0456\u0442\u0435\u043A\u0442\u043E\u0440 \u0456 \u0434\u0435\u043A\u043E\u0440\u0430\u0442\u043E\u0440, \u0432\u0456\u0434\u043E\u043C\u0438\u0439 \u0437\u0430\u0431\u0443\u0434\u043E\u0432\u043E\u044E \u0446\u0435\u043D\u0442\u0440\u0443 \u043C\u0456\u0441\u0442\u0430 \u0420\u0438\u0433\u0430 \u0443 \u0441\u0442\u0438\u043B\u0456 \u043C\u043E\u0434\u0435\u0440\u043D. \u0411\u0430\u0442\u044C\u043A\u043E \u0440\u0430\u0434\u044F\u043D\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u043A\u0456\u043D\u043E\u0440\u0435\u0436\u0438\u0441\u0435\u0440\u0430 \u0421\u0435\u0440\u0433\u0456\u044F \u0415\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D\u0430."@uk . "Michail Osipovi\u010D Ejzen\u0161tejn (rusky: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, loty\u0161sky: Mihails Eizen\u0161teins; 17. z\u00E1\u0159\u00ED 1867 Bila Cerkva \u2013 2. \u010Dervence 1920 Berl\u00EDn) byl loty\u0161sk\u00FD architekt \u017Eidovsk\u00E9ho p\u016Fvodu narozen\u00FD na Ukrajin\u011B. Pracoval p\u0159edev\u0161\u00EDm v Rize, v dob\u011B jej\u00EDho velk\u00E9ho stavebn\u00EDho rozmachu na konci 19. a na za\u010D\u00E1tku 20. stolet\u00ED. V\u011Bt\u0161ina jeho staveb je \u0159azena k secesi, j\u00ED\u017E Riga proslula. Jeho budovy se vyzna\u010Duj\u00ED zna\u010Dnou zdobnost\u00ED a pat\u0159\u00ED k nejslavn\u011Bj\u0161\u00EDm budov\u00E1m ve m\u011Bst\u011B, je jich okolo dvaceti a jsou koncentrov\u00E1ny zejm\u00E9na na ulic\u00EDch Alberta a Elizabetes. Jeho syn Sergej Ejzen\u0161tejn se stal zn\u00E1m\u00FDm filmov\u00FDm re\u017Eis\u00E9rem."@cs . . . "Michai\u0142 Eisenstein"@pl . "Mija\u00EDl Eisenstein"@es . "\u0415\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D \u041C\u0438\u0445\u0430\u0439\u043B\u043E \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447"@uk . . . . . "Mikha\u00EFl \u00D3ssipovitx Eisenstein (\u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u0301\u043B \u041E\u0301\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0301\u0439\u043D; Sant Petersburg, 17 de setembre de 1867 - Berl\u00EDn, 2 de juliol de 1920) fou un arquitecte modernista rus i enginyer civil. Es va graduar a l'Institut d'Enginyeria civil de Sant Petersburg en 1893. Comen\u00E7\u00E0 a treballar al ministeri de l'interior com a responsable del manteniment de carreteres i obra civil de Let\u00F2nia (en aquell moment vinculada a R\u00FAssia) i s'instal\u00B7l\u00E0 a Riga. Germ\u00E0nic-jueu d'origen suec, es va haver de convertir a l'esgl\u00E9sia ortodoxa per casar-se amb I\u00FAlia Iv\u00E0novna Kon\u00E9tskaia en 1897, filla d'una fam\u00EDlia benestant de Sant Petersburg que proporcionar\u00E0 una situaci\u00F3 acomodada a la nova parella a Riga.Aix\u00F2 li va permetre relacionar-se amb l'alta societat russa, ser promocionat, reconegut i premiat amb l'Orde de Santa Anna i l'Orde de Sant Stanislav que li conferien la \"condici\u00F3 de persona de la noblesa\". El 23 de gener de 1898 neix el seu fill Sergei Eisenstein mundialment conegut com a director de cinema i ide\u00F2leg del r\u00E8gim sovi\u00E8tic. Mikha\u00EFl se separ\u00E0 de la seva dona en 1909 i qued\u00E0 al c\u00E0rrec del seu fill. Intentar\u00E0 influir al seu fill perqu\u00E8 estudi\u00EF arquitectura, per\u00F2 aquest ho acabaria deixant. La separaci\u00F3 del matrimoni va marcar a Sergei profundament sobre la concepci\u00F3 de la fam\u00EDlia i la societat. Mikha\u00EFl deix\u00E0 Riga en 1917 i s'enrola a l'Ex\u00E8rcit Blanc, una lliga anticomunista. Quan el seu fill s'enrola a l'Ex\u00E8rcit Roig i participa en la revoluci\u00F3 russa, varen trencar relacions i, posteriorment, haur\u00E0 de fugir cap a Alemanya al caure el r\u00E8gim tsarista al qual estava molt vinculat."@ca . . . . . . . . . . . . . "Mikha\u00EFl Eisenstein"@ca . . "Mikha\u00EFl Eisenstein"@fr . . . . . . . . "Mija\u00EDl \u00D3sipovich Eisenstein (San Petersburgo 17 de septiembre de 1867 - Berl\u00EDn 1 de julio de 1921) fue un arquitecto modernista ruso e ingeniero civil. Se gradu\u00F3 en el Instituto de Ingenier\u00EDa Civil de San Petersburgo en 1893. Comenz\u00F3 a trabajar en el Ministerio del Interior como responsable del mantenimiento de carreteras y obra civil de Letonia (en aquel momento vinculada al Imperio ruso) y se instal\u00F3 en Riga. Germ\u00E1nico-jud\u00EDo de origen sueco, su abuelo entra a la iglesia ortodoxa. La mujer de Mija\u00EDl, en 1897, es hija de una familia acomodada de San Petersburgo que proporcion\u00F3 una situaci\u00F3n acomodada a la nueva pareja en Riga."@es . . . . . "Michail Eisenstein"@nl . "Mikha\u00EFl Ossipovitch Eisenstein (en russe \u041C\u0438\u0445\u0430\u0439\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D), n\u00E9 le 5 septembre 1867 (17 septembre 1867 dans le calendrier gr\u00E9gorien) \u00E0 Bila Tserkva et mort le 18 juin 1920 (1er juillet 1920 dans le calendrier gr\u00E9gorien) \u00E0 Berlin, est un architecte russe. Ing\u00E9nieur en g\u00E9nie civil, architecte, il est employ\u00E9 par la ville de Riga puis de Petrograd. Il est surtout c\u00E9l\u00E8bre pour ses r\u00E9alisations d'immeubles du style Art nouveau \u00E0 Riga. Il est le p\u00E8re du c\u00E9l\u00E8bre cin\u00E9aste russe Sergue\u00EF Eisenstein."@fr . . . . . . . . . "Mikhail Osipovich Eisenstein (Russian: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D, romanized: Michail Osipovi\u010D Ejzen\u0161tein, Latvian: Mihails Eizen\u0161teins; 17 September [O.S. 5] 1867 \u2013 2 July 1920) was a civil engineer and architect working in Riga, the present-day capital of Latvia, when the city was part of the Russian Empire. He was active as an architect in the city at a time of great economic expansion and consequent enlargement, which coincided with the flourishing of Art Nouveau architecture. During the years 1901\u20131906, Eisenstein designed many of the best-known Art Nouveau buildings of Riga. His son, Sergei Eisenstein, became a well-known Soviet film director."@en . . . . . . . . . . . . . "Mikhail Eisenstein"@pt . "Michail Osipovi\u010D \u0116jzen\u0161tejn (in russo: \u041C\u0438\u0445\u0430\u0438\u043B \u041E\u0441\u0438\u043F\u043E\u0432\u0438\u0447 \u042D\u0439\u0437\u0435\u043D\u0448\u0442\u0435\u0439\u043D?; San Pietroburgo, 5 settembre 1867 \u2013 Berlino, 2 luglio 1920) \u00E8 stato un architetto e ingegnere russo, esponente del modernismo internazionale."@it . . . . . . . . . . . . . "Michail Osipovich Eisenstein (Bila Tserkva, 5 september 1867 (17 september in de gregoriaanse kalender) - Berlijn, 1 juli 1920) was een Russische architect en de vader van de Sovjet-Russische filmregisseur Sergej Eisenstein."@nl . . .