"Nojpet\u00E9n (juga dikenal dengan nama Tayasal) adalah ibu kota sebuah kerajaan Maya Itza yang terletak di sebuah pulau di Danau Pet\u00E9n Itz\u00E1 di Departemen Pet\u00E9n, Guatemala utara. Pulau ini kini merupakan tempat berdirinya kota Flores, ibu kota Departemen Pet\u00E9n, dan telah dihuni oleh manusia semenjak masa kedatangan bangsa Spanyol. Nojpet\u00E9n memiliki tembok pertahanan yang dibangun di dataran rendah pulau dan kemungkinan dibangun secara tergesa-gesa ketika mereka merasa terancam oleh serangan bangsa Spanyol atau kelompok Maya lainnya."@in . . . . . . . "\u0422\u0430\u044F\u0441\u0430\u043B\u044C (\u0456\u0441\u043F. Tayasal) \u2014 \u0440\u0443\u0457\u043D\u0438 \u043C\u0456\u0441\u0442\u0430 \u0446\u0438\u0432\u0456\u043B\u0456\u0437\u0430\u0446\u0456\u0457 \u043C\u0430\u044F \u0443 \u0434\u0435\u043F\u0430\u0440\u0442\u0430\u043C\u0435\u043D\u0442\u0456 \u041F\u0435\u0442\u0435\u043D (\u0413\u0432\u0430\u0442\u0435\u043C\u0430\u043B\u0430). \u041D\u0430 \u0434\u0443\u043C\u043A\u0443 \u043D\u0438\u0437\u043A\u0438 \u0434\u043E\u0441\u043B\u0456\u0434\u043D\u0438\u043A\u0456\u0432 \u0441\u0430\u043C\u0435 \u0442\u0443\u0442 \u0431\u0443\u043B\u043E \u0441\u0442\u0432\u043E\u0440\u0435\u043D\u043E \u041C\u0430\u0434\u0440\u0438\u0434\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u043A\u043E\u0434\u0435\u043A\u0441."@uk . . "16.92972222222222 -89.89166666666667" . . . "POINT(-89.891670227051 16.929721832275)"^^ . "1081178264"^^ . "Tayasal"@es . . . . . "Nojpet\u00E9n (tamb\u00E9 escrit Noh Pet\u00E9n, i tamb\u00E9 conegut com a Tayasal) va ser la capital de la Itz\u00E1 Maya regne de , situat en una illa al a l'actual departament del Pet\u00E9n , al nord de Guatemala. L'illa \u00E9s ara ocupada per la ciutat moderna de Flores, la capital del departament de Pet\u00E9n, i ha tingut una ocupaci\u00F3 ininterrompuda des de temps pre-Colombians. Nojpet\u00E9n tenia una muralla constru\u00EFda sobre la terra baixa de l'illa; es creu que va ser constru\u00EFt a correcuita per la Itz\u00E1 en un moment en qu\u00E8 es van sentir amena\u00E7ats per l'envanit espanyol o per altres grups Maies."@ca . . . . "16.92972183227539"^^ . . . . . "Nojpet\u00E9n"@en . . . "Nojpet\u00E9n"@in . . . . . . . . . . "Tayasal"@fr . . . . . "Nojpet\u00E9n (scritto anche Noh Pet\u00E9n , e noto anche come Tayasal) \u00E8 un sito archeologico della civilt\u00E0 Maya risalente al periodo Postclassico. Il sito si trova nella regione Maya meridionale su una piccola isola del lago Pet\u00E9n Itz\u00E1, ora occupata dalla moderna citt\u00E0 di Flores capoluogo del dipartimento di Pet\u00E9n in Guatemala. Tayasal fu una delle ultime citt\u00E0 a mantenersi indipendenti quando gli spagnoli arrivarono nella regione, assieme a Zacpet\u00E9n, , e , che vennero sottomesse nel 1697.La citt\u00E0 venne distrutta in parte e gli spagnoli costruirono altri edifici. Nel 1541, Hern\u00E1n Cort\u00E9s arriv\u00F2 sull'isola decidendo di evitare un tentativo di conquista in quanto la citt\u00E0 era in una posizione geografica efficace per la difesa. Gli spagnoli mossero i primi passi verso la sottomissione della citt\u00E0 nel 1629, partendo da Corozal in Belize e dallo Yucat\u00E1n. Molti Maya Itza fuggirono nella giungla e vi restarono per molti anni, ma la citt\u00E0 rimase indipendente fino al 1697. Dopo la conquista gli spagnoli costruirono una chiesa cattolica e molte case."@it . "32958737"^^ . . . "Tayasal \u00E4r en fornl\u00E4mning i Guatemala. Den ligger i departementet Pet\u00E9n, i den norra delen av landet, 260 km norr om huvudstaden Guatemala City. Tayasal ligger 110 meter \u00F6ver havet. Terr\u00E4ngen runt Tayasal \u00E4r varierad. Tayasal ligger nere i en dal. Den h\u00F6gsta punkten i n\u00E4rheten \u00E4r 177 meter \u00F6ver havet, 1,2 km nordv\u00E4st om Tayasal. Runt Tayasal \u00E4r det glesbefolkat, med 17 inv\u00E5nare per kvadratkilometer. N\u00E4rmaste st\u00F6rre samh\u00E4lle \u00E4r Flores, 2,1 km sydv\u00E4st om Tayasal. I omgivningarna runt Tayasal v\u00E4xer huvudsakligen savannskog. Tropiskt regnskogsklimat r\u00E5der i trakten. \u00C5rsmedeltemperaturen i trakten \u00E4r 23 \u00B0C. Den varmaste m\u00E5naden \u00E4r april, d\u00E5 medeltemperaturen \u00E4r 27 \u00B0C, och den kallaste \u00E4r januari, med 20 \u00B0C. Genomsnittlig \u00E5rsnederb\u00F6rd \u00E4r 2 890 millimeter. Den regnigaste m\u00E5naden \u00E4r september, med i genomsnitt 372 mm nederb\u00F6rd, och den torraste \u00E4r april, med 44 mm nederb\u00F6rd."@sv . . "Tayasal, auf Mayathan bzw. Itz\u00E1 Noh Pet\u00E9n (\u201EStadtinsel\u201C) oder Tah Itz\u00E1 (\u201EOrt der Itz\u00E1\u201C) war ein Maya-Stadtstaat der Itz\u00E1-Ethnie, gelegen im Norden des heutigen Guatemala. Es war der letzte, bis 1697 unabh\u00E4ngige Maya-Staat. Auf seinen Ruinen errichteten die Spanier die Stadt Flores."@de . . . "Tayasal"@sv . . . "Nojpet\u00E9n (also spelled Noh Pet\u00E9n, and also known as Tayasal) was the capital city of the Itza Maya kingdom of Pet\u00E9n Itz\u00E1. It is located on an island in Lake Pet\u00E9n Itz\u00E1 in the modern department of Pet\u00E9n in northern Guatemala. The island is now occupied by the modern town of Flores, the capital of the Pet\u00E9n department, and has had uninterrupted occupation since pre-Columbian times. Nojpet\u00E9n had defensive walls built upon the low ground of the island, which may have been hastily constructed by the Itza at a time when they felt threatened either by the encroaching Spanish or by other Maya groups."@en . . "Tayasal"@de . "Tayasal \u00E4r en fornl\u00E4mning i Guatemala. Den ligger i departementet Pet\u00E9n, i den norra delen av landet, 260 km norr om huvudstaden Guatemala City. Tayasal ligger 110 meter \u00F6ver havet. Terr\u00E4ngen runt Tayasal \u00E4r varierad. Tayasal ligger nere i en dal. Den h\u00F6gsta punkten i n\u00E4rheten \u00E4r 177 meter \u00F6ver havet, 1,2 km nordv\u00E4st om Tayasal. Runt Tayasal \u00E4r det glesbefolkat, med 17 inv\u00E5nare per kvadratkilometer. N\u00E4rmaste st\u00F6rre samh\u00E4lle \u00E4r Flores, 2,1 km sydv\u00E4st om Tayasal. I omgivningarna runt Tayasal v\u00E4xer huvudsakligen savannskog."@sv . . . "Tayasal d\u00E9signe \u00E0 la fois un site maya \u00E9tudi\u00E9 arch\u00E9ologiquement situ\u00E9 sur la rive du lac Peten Itza et une entit\u00E9 historique rattach\u00E9e au peuple pr\u00E9colombien itz\u00E1 de l'\u00E9poque postclassique situ\u00E9 dans les Basses-terres mayas du sud, aux alentours du lac Pet\u00E9n Itz\u00E1 qui est actuellement occup\u00E9 par la ville guat\u00E9malt\u00E8que de Flores : \u00EElot consid\u00E9r\u00E9 comme correspondant \u00E0 la Tayasal historique. La cit\u00E9 a ensuite \u00E9t\u00E9 presque compl\u00E8tement d\u00E9truite et reconstruite par les colons espagnols, qui ont renomm\u00E9 le site Flores (actuelle capitale du d\u00E9partement du Pet\u00E9n, au Guatemala)."@fr . "Tayasal d\u00E9signe \u00E0 la fois un site maya \u00E9tudi\u00E9 arch\u00E9ologiquement situ\u00E9 sur la rive du lac Peten Itza et une entit\u00E9 historique rattach\u00E9e au peuple pr\u00E9colombien itz\u00E1 de l'\u00E9poque postclassique situ\u00E9 dans les Basses-terres mayas du sud, aux alentours du lac Pet\u00E9n Itz\u00E1 qui est actuellement occup\u00E9 par la ville guat\u00E9malt\u00E8que de Flores : \u00EElot consid\u00E9r\u00E9 comme correspondant \u00E0 la Tayasal historique. Tayasal fut la capitale des Itz\u00E1, depuis sa fondation vers 1221 jusqu'\u00E0 sa destruction en 1697, sous le nom de \u00AB Noh Pet\u00E9n \u00BB (qui signifie \u00AB Grande \u00EEle \u00BB) ou \u00AB Tah Itz\u00E1 \u00BB (\u00AB Lieu des Itz\u00E1 \u00BB), qui est probablement \u00E0 l'origine du nom hispanis\u00E9 Tayasal. Bien que d\u00E8s 1525 Hern\u00E1n Cort\u00E9s ait visit\u00E9 cette r\u00E9gion, les Espagnols ne parvinrent \u00E0 en prendre le contr\u00F4le qu'en 1697, soit plus de 170 ans apr\u00E8s la chute des premiers royaumes mayas dans les Hautes-terres de l'actuel Guatemala. Le fait que Tayasal fut donc, avec Zacpeten et quelques autres cit\u00E9s de la r\u00E9gion du lac Pet\u00E9n Itz\u00E1 comme Quexil et Yalain, un des derniers \u00C9tats ind\u00E9pendants mayas \u00E0 \u00EAtre soumis par les Espagnols, s'explique notamment en raison de l'isolement g\u00E9ographique de la r\u00E9gion du Pet\u00E9n, au milieu de la for\u00EAt tropicale du Yucatan. Les Itz\u00E1s de Tayasal repouss\u00E8rent donc facilement les exp\u00E9ditions espagnoles de 1622-1624 avant de c\u00E9der face \u00E0 un effort plus soutenu entre 1685 et 1697. La cit\u00E9 a ensuite \u00E9t\u00E9 presque compl\u00E8tement d\u00E9truite et reconstruite par les colons espagnols, qui ont renomm\u00E9 le site Flores (actuelle capitale du d\u00E9partement du Pet\u00E9n, au Guatemala). Comme pour l'ancienne Mexico des anciens Mexicains que beaucoup de magazines et autres ouvrages nomment Tenochtitlan (qui \u00E9tait le si\u00E8ge du pouvoir au sein de la conurbation que les am\u00E9rindiens vivant en ces lieux nomm\u00E9s eux-m\u00EAmes \u00E0 l'\u00E9poque Mexico (d'o\u00F9 le nom !)) afin de vendre de l'exotisme, Tayasal est un quasi-fantasme journalistique faisant fi des nombreuses \u00E9tudes arch\u00E9oloqiques men\u00E9es \u00E0 Tayasal m\u00EAme et celles \u00E9tudiant les archives coloniales de la r\u00E9gion et de celles alentour ou m\u00EAme plus loin consid\u00E9rant la civilisation maya finalement disparue \u00E0 Flores \u00EElot du lac peten Itza en 1697 ni plus ni moins. Le site arch\u00E9ologique de Tayasal est un site majeur parmi des centaines d'autres sites arch\u00E9ologiques mayas actuellement \u00E9tudi\u00E9s."@fr . . . "Tayasal was de hoofdstad van de Itza - Maya, de laatste staat van de Maya die in handen van de Spanjaarden viel in 1697. De stad heet nu Flores."@nl . . "Nojpet\u00E9n (tamb\u00E9 escrit Noh Pet\u00E9n, i tamb\u00E9 conegut com a Tayasal) va ser la capital de la Itz\u00E1 Maya regne de , situat en una illa al a l'actual departament del Pet\u00E9n , al nord de Guatemala. L'illa \u00E9s ara ocupada per la ciutat moderna de Flores, la capital del departament de Pet\u00E9n, i ha tingut una ocupaci\u00F3 ininterrompuda des de temps pre-Colombians. Nojpet\u00E9n tenia una muralla constru\u00EFda sobre la terra baixa de l'illa; es creu que va ser constru\u00EFt a correcuita per la Itz\u00E1 en un moment en qu\u00E8 es van sentir amena\u00E7ats per l'envanit espanyol o per altres grups Maies."@ca . . "\u0422\u0430\u0439\u044F\u0441\u0430\u043B\u044C"@ru . . . . . "Tayasal a\u016D Tah Itz\u00E1 (nomita anka\u016D Noj Pet\u00E9n [a\u016D Noh Pet\u00E9n]) estas arkeologia ku\u015Dejo korespondanta al la postklasika periodo de la kulturo de majaoj, nome urbo fondita en la 13-a jarcento, sur insulo en la lago Pet\u00E9n Itz\u00E1, en la Departemento Peten Gvatemalo. Postaj klopodoj okazis el Belizo, en 1685, Alta Verapaz, en 1687, Jukatano en 1691 kaj 1695, \u011Dis la 13 ade marto 1697, estis konkerita per kombinita atako el Tabasko kaj Jukatano estrita de Mart\u00EDn de Urz\u00FAa, kiu uzis \u015Dipojn (kun artilerio) kiuj estis transportitaj el la marbordo kaj remuntitaj sur la bordo de la lago Pet\u00E9n Itz\u00E1."@eo . . . . . . "Tayasal was de hoofdstad van de Itza - Maya, de laatste staat van de Maya die in handen van de Spanjaarden viel in 1697. De stad heet nu Flores."@nl . . . . . . . "Tayasal \u00E9 um s\u00EDtio arqueol\u00F3gico pr\u00E9-colombiano maia que data do per\u00EDodo p\u00F3s-cl\u00E1ssico. Localiza-se numa pequena ilha do lago Pet\u00E9n Itz\u00E1, actualmente parte do departamento de Pet\u00E9n no norte da Guatemala. Tayasal foi a capital de uma das \u00FAltimas entidades pol\u00EDticas maias independentes a ser dominada pelos conquistadores espanh\u00F3is, juntamente com (a capital dos maias ) e (capital ) em 1697."@pt . . "Tayasal"@eo . "Nojpet\u00E9n"@ca . . "Nojpet\u00E9n (juga dikenal dengan nama Tayasal) adalah ibu kota sebuah kerajaan Maya Itza yang terletak di sebuah pulau di Danau Pet\u00E9n Itz\u00E1 di Departemen Pet\u00E9n, Guatemala utara. Pulau ini kini merupakan tempat berdirinya kota Flores, ibu kota Departemen Pet\u00E9n, dan telah dihuni oleh manusia semenjak masa kedatangan bangsa Spanyol. Nojpet\u00E9n memiliki tembok pertahanan yang dibangun di dataran rendah pulau dan kemungkinan dibangun secara tergesa-gesa ketika mereka merasa terancam oleh serangan bangsa Spanyol atau kelompok Maya lainnya."@in . . "-89.89167022705078"^^ . . "\u30BF\u30E4\u30B5\u30EB"@ja . . "Nojpet\u00E9n"@it . . . . . . . . "Nojpet\u00E9n (scritto anche Noh Pet\u00E9n , e noto anche come Tayasal) \u00E8 un sito archeologico della civilt\u00E0 Maya risalente al periodo Postclassico. Il sito si trova nella regione Maya meridionale su una piccola isola del lago Pet\u00E9n Itz\u00E1, ora occupata dalla moderna citt\u00E0 di Flores capoluogo del dipartimento di Pet\u00E9n in Guatemala. Tayasal fu una delle ultime citt\u00E0 a mantenersi indipendenti quando gli spagnoli arrivarono nella regione, assieme a Zacpet\u00E9n, , e , che vennero sottomesse nel 1697.La citt\u00E0 venne distrutta in parte e gli spagnoli costruirono altri edifici."@it . . . . . "Tayasal"@nl . . "\u30BF\u30E4\u30B5\u30EB\uFF08Tayasal\uFF09\u306F\u3001\u30B0\u30A2\u30C6\u30DE\u30E9\u3001\u30DA\u30C6\u30F3\u770C\u4E2D\u592E\u306E\u30DA\u30C6\u30F3\u30FB\u30A4\u30C4\u30A1\u6E56\u306B\u3042\u3063\u305F\u30A4\u30C4\u30A1\u65CF\u306E\u30DE\u30E4\u738B\u56FD\u306E\u9996\u90FD\u30021697\u5E743\u6708\u306B\u30B9\u30DA\u30A4\u30F3\u306B\u5F81\u670D\u3055\u308C\u308B\u307E\u3067\u3001\u30B9\u30DA\u30A4\u30F3\u304B\u3089\u306E\u72EC\u7ACB\u3092\u4FDD\u3063\u305F\u3002"@ja . . . . . "Tayasal o Tah Itz\u00E1 (tambi\u00E9n llamado Noj Pet\u00E9n [o Noh Pet\u00E9n]) es un yacimiento arqueol\u00F3gico correspondiente al per\u00EDodo poscl\u00E1sico de la cultura Maya, fundada en el siglo xiii, localizado en una isla en el lago Pet\u00E9n Itz\u00E1, en el departamento de El Pet\u00E9n, Guatemala."@es . "Nojpet\u00E9n (also spelled Noh Pet\u00E9n, and also known as Tayasal) was the capital city of the Itza Maya kingdom of Pet\u00E9n Itz\u00E1. It is located on an island in Lake Pet\u00E9n Itz\u00E1 in the modern department of Pet\u00E9n in northern Guatemala. The island is now occupied by the modern town of Flores, the capital of the Pet\u00E9n department, and has had uninterrupted occupation since pre-Columbian times. Nojpet\u00E9n had defensive walls built upon the low ground of the island, which may have been hastily constructed by the Itza at a time when they felt threatened either by the encroaching Spanish or by other Maya groups."@en . . "Tayasal a\u016D Tah Itz\u00E1 (nomita anka\u016D Noj Pet\u00E9n [a\u016D Noh Pet\u00E9n]) estas arkeologia ku\u015Dejo korespondanta al la postklasika periodo de la kulturo de majaoj, nome urbo fondita en la 13-a jarcento, sur insulo en la lago Pet\u00E9n Itz\u00E1, en la Departemento Peten Gvatemalo. \u011Ci estis unu el la lastaj urboj de Ameriko konkeritaj de la hispanoj, nome en 1697. Tayasal estis detruita de tiuj kaj la \u015Dtonoj de ties temploj kaj konstrua\u0135oj estis reuzitaj por konstrui la katolikan pre\u011Dejon kaj aliajn domojn, pro kio restis malmulte de la iama grando. La unua konkerklopodo estis farita post kelkaj malsukcesoj fare de Hern\u00E1n Cort\u00E9s, en 1541, kiu devis rezigni pro la forta opozicio kaj utila defendo de la lokanoj. En 1618 vizitis \u011Din du jezuitoj akompanataj de centoj da indi\u011Denoj, el aktuala Belizo, sed kiam ili konstaus, ke la lokanoj adoris remburitan \u0109evalon, el la ekspedicio de Cort\u00E9s, ili koleri\u011Dis kaj amba\u016D flankoj malamiki\u011Dis. Postaj klopodoj okazis el Belizo, en 1685, Alta Verapaz, en 1687, Jukatano en 1691 kaj 1695, \u011Dis la 13 ade marto 1697, estis konkerita per kombinita atako el Tabasko kaj Jukatano estrita de Mart\u00EDn de Urz\u00FAa, kiu uzis \u015Dipojn (kun artilerio) kiuj estis transportitaj el la marbordo kaj remuntitaj sur la bordo de la lago Pet\u00E9n Itz\u00E1. Aktuale estas turisma urbo \u0109efe por la vizito al la arkeologiejoj de la \u0109irka\u016Doj kaj tiucele oni uzas apudan internacian flughavenon de Santa Elena."@eo . . . . "Tayasal o Tah Itz\u00E1 (tambi\u00E9n llamado Noj Pet\u00E9n [o Noh Pet\u00E9n]) es un yacimiento arqueol\u00F3gico correspondiente al per\u00EDodo poscl\u00E1sico de la cultura Maya, fundada en el siglo xiii, localizado en una isla en el lago Pet\u00E9n Itz\u00E1, en el departamento de El Pet\u00E9n, Guatemala."@es . . "Tayasal, auf Mayathan bzw. Itz\u00E1 Noh Pet\u00E9n (\u201EStadtinsel\u201C) oder Tah Itz\u00E1 (\u201EOrt der Itz\u00E1\u201C) war ein Maya-Stadtstaat der Itz\u00E1-Ethnie, gelegen im Norden des heutigen Guatemala. Es war der letzte, bis 1697 unabh\u00E4ngige Maya-Staat. Auf seinen Ruinen errichteten die Spanier die Stadt Flores."@de . . . . . "\u30BF\u30E4\u30B5\u30EB\uFF08Tayasal\uFF09\u306F\u3001\u30B0\u30A2\u30C6\u30DE\u30E9\u3001\u30DA\u30C6\u30F3\u770C\u4E2D\u592E\u306E\u30DA\u30C6\u30F3\u30FB\u30A4\u30C4\u30A1\u6E56\u306B\u3042\u3063\u305F\u30A4\u30C4\u30A1\u65CF\u306E\u30DE\u30E4\u738B\u56FD\u306E\u9996\u90FD\u30021697\u5E743\u6708\u306B\u30B9\u30DA\u30A4\u30F3\u306B\u5F81\u670D\u3055\u308C\u308B\u307E\u3067\u3001\u30B9\u30DA\u30A4\u30F3\u304B\u3089\u306E\u72EC\u7ACB\u3092\u4FDD\u3063\u305F\u3002"@ja . "14088"^^ . . "\u0422\u0430\u044F\u0441\u0430\u043B\u044C"@uk . . "Tayasal"@pt . . . . "\u0422\u0430\u0439\u044F\u0441\u0430\u0301\u043B\u044C (\u0422\u0430\u0439\u0430\u0441\u0430\u043B\u044C, \u0438\u0441\u043F. Tayasal) \u2014 \u0430\u0440\u0445\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043E\u0431\u044A\u0435\u043A\u0442 \u0446\u0438\u0432\u0438\u043B\u0438\u0437\u0430\u0446\u0438\u0438 \u043C\u0430\u0439\u044F, \u043E\u0442\u043D\u043E\u0441\u044F\u0449\u0438\u0439\u0441\u044F \u043A \u043F\u043E\u0441\u0442\u043A\u043B\u0430\u0441\u0441\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u043E\u0439 \u044D\u043F\u043E\u0445\u0435 (\u043C\u0435\u0436\u0434\u0443 900 \u0438 1519 \u0433\u043E\u0434\u043E\u043C). \u0420\u0430\u0441\u043F\u043E\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D \u043D\u0430 \u0441\u0435\u0432\u0435\u0440\u0435 \u0413\u0432\u0430\u0442\u0435\u043C\u0430\u043B\u044B, \u043D\u0430 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0435 \u043F\u043E\u0441\u0440\u0435\u0434\u0438 \u043E\u0437\u0435\u0440\u0430 \u041F\u0435\u0442\u0435\u043D-\u0418\u0446\u0430. \u0422\u0430\u0439\u044F\u0441\u0430\u043B\u044C \u0431\u044B\u043B, \u043D\u0430\u0440\u044F\u0434\u0443 \u0441 \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434\u0430\u043C\u0438 \u0421\u0430\u043A\u043F\u0435\u0442\u0435\u043D (Zacpeten) \u0438 (Eixequil), \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435\u0434\u043D\u0438\u043C \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434\u043E\u043C-\u0433\u043E\u0441\u0443\u0434\u0430\u0440\u0441\u0442\u0432\u043E\u043C \u043C\u0430\u0439\u044F, \u0437\u0430\u0432\u043E\u0451\u0432\u0430\u043D\u043D\u044B\u043C \u0438\u0441\u043F\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u043C\u0438 \u043A\u043E\u043D\u043A\u0438\u0441\u0442\u0430\u0434\u043E\u0440\u0430\u043C\u0438 (1697 \u0433\u043E\u0434). \u0410\u0440\u0445\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0435 \u0440\u0430\u0441\u043A\u043E\u043F\u043A\u0438 \u0441\u0438\u043B\u044C\u043D\u043E \u0437\u0430\u0442\u0440\u0443\u0434\u043D\u0435\u043D\u044B \u0438\u0437-\u0437\u0430 \u043C\u0430\u0441\u0448\u0442\u0430\u0431\u043D\u044B\u0445 \u043F\u0435\u0440\u0435\u0441\u0442\u0440\u043E\u0435\u043A \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434\u0430, \u043F\u0440\u043E\u0432\u0435\u0434\u0451\u043D\u043D\u044B\u0445 \u0438\u0441\u043F\u0430\u043D\u0446\u0430\u043C\u0438. \u0412 \u043D\u0430\u0441\u0442\u043E\u044F\u0449\u0435\u0435 \u0432\u0440\u0435\u043C\u044F \u043D\u0430 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0435 \u0440\u0430\u0441\u043F\u043E\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D \u0441\u043E\u0432\u0440\u0435\u043C\u0435\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434 \u0424\u043B\u043E\u0440\u0435\u0441, \u0441\u0442\u043E\u043B\u0438\u0446\u0430 \u0434\u0435\u043F\u0430\u0440\u0442\u0430\u043C\u0435\u043D\u0442\u0430 \u041F\u0435\u0442\u0435\u043D."@ru . . "\u0422\u0430\u044F\u0441\u0430\u043B\u044C (\u0456\u0441\u043F. Tayasal) \u2014 \u0440\u0443\u0457\u043D\u0438 \u043C\u0456\u0441\u0442\u0430 \u0446\u0438\u0432\u0456\u043B\u0456\u0437\u0430\u0446\u0456\u0457 \u043C\u0430\u044F \u0443 \u0434\u0435\u043F\u0430\u0440\u0442\u0430\u043C\u0435\u043D\u0442\u0456 \u041F\u0435\u0442\u0435\u043D (\u0413\u0432\u0430\u0442\u0435\u043C\u0430\u043B\u0430). \u041D\u0430 \u0434\u0443\u043C\u043A\u0443 \u043D\u0438\u0437\u043A\u0438 \u0434\u043E\u0441\u043B\u0456\u0434\u043D\u0438\u043A\u0456\u0432 \u0441\u0430\u043C\u0435 \u0442\u0443\u0442 \u0431\u0443\u043B\u043E \u0441\u0442\u0432\u043E\u0440\u0435\u043D\u043E \u041C\u0430\u0434\u0440\u0438\u0434\u0441\u044C\u043A\u0438\u0439 \u043A\u043E\u0434\u0435\u043A\u0441."@uk . . . . . . "\u0422\u0430\u0439\u044F\u0441\u0430\u0301\u043B\u044C (\u0422\u0430\u0439\u0430\u0441\u0430\u043B\u044C, \u0438\u0441\u043F. Tayasal) \u2014 \u0430\u0440\u0445\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0439 \u043E\u0431\u044A\u0435\u043A\u0442 \u0446\u0438\u0432\u0438\u043B\u0438\u0437\u0430\u0446\u0438\u0438 \u043C\u0430\u0439\u044F, \u043E\u0442\u043D\u043E\u0441\u044F\u0449\u0438\u0439\u0441\u044F \u043A \u043F\u043E\u0441\u0442\u043A\u043B\u0430\u0441\u0441\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u043E\u0439 \u044D\u043F\u043E\u0445\u0435 (\u043C\u0435\u0436\u0434\u0443 900 \u0438 1519 \u0433\u043E\u0434\u043E\u043C). \u0420\u0430\u0441\u043F\u043E\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D \u043D\u0430 \u0441\u0435\u0432\u0435\u0440\u0435 \u0413\u0432\u0430\u0442\u0435\u043C\u0430\u043B\u044B, \u043D\u0430 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0435 \u043F\u043E\u0441\u0440\u0435\u0434\u0438 \u043E\u0437\u0435\u0440\u0430 \u041F\u0435\u0442\u0435\u043D-\u0418\u0446\u0430. \u0422\u0430\u0439\u044F\u0441\u0430\u043B\u044C \u0431\u044B\u043B, \u043D\u0430\u0440\u044F\u0434\u0443 \u0441 \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434\u0430\u043C\u0438 \u0421\u0430\u043A\u043F\u0435\u0442\u0435\u043D (Zacpeten) \u0438 (Eixequil), \u043F\u043E\u0441\u043B\u0435\u0434\u043D\u0438\u043C \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434\u043E\u043C-\u0433\u043E\u0441\u0443\u0434\u0430\u0440\u0441\u0442\u0432\u043E\u043C \u043C\u0430\u0439\u044F, \u0437\u0430\u0432\u043E\u0451\u0432\u0430\u043D\u043D\u044B\u043C \u0438\u0441\u043F\u0430\u043D\u0441\u043A\u0438\u043C\u0438 \u043A\u043E\u043D\u043A\u0438\u0441\u0442\u0430\u0434\u043E\u0440\u0430\u043C\u0438 (1697 \u0433\u043E\u0434). \u0410\u0440\u0445\u0435\u043E\u043B\u043E\u0433\u0438\u0447\u0435\u0441\u043A\u0438\u0435 \u0440\u0430\u0441\u043A\u043E\u043F\u043A\u0438 \u0441\u0438\u043B\u044C\u043D\u043E \u0437\u0430\u0442\u0440\u0443\u0434\u043D\u0435\u043D\u044B \u0438\u0437-\u0437\u0430 \u043C\u0430\u0441\u0448\u0442\u0430\u0431\u043D\u044B\u0445 \u043F\u0435\u0440\u0435\u0441\u0442\u0440\u043E\u0435\u043A \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434\u0430, \u043F\u0440\u043E\u0432\u0435\u0434\u0451\u043D\u043D\u044B\u0445 \u0438\u0441\u043F\u0430\u043D\u0446\u0430\u043C\u0438. \u0412 \u043D\u0430\u0441\u0442\u043E\u044F\u0449\u0435\u0435 \u0432\u0440\u0435\u043C\u044F \u043D\u0430 \u043E\u0441\u0442\u0440\u043E\u0432\u0435 \u0440\u0430\u0441\u043F\u043E\u043B\u043E\u0436\u0435\u043D \u0441\u043E\u0432\u0440\u0435\u043C\u0435\u043D\u043D\u044B\u0439 \u0433\u043E\u0440\u043E\u0434 \u0424\u043B\u043E\u0440\u0435\u0441, \u0441\u0442\u043E\u043B\u0438\u0446\u0430 \u0434\u0435\u043F\u0430\u0440\u0442\u0430\u043C\u0435\u043D\u0442\u0430 \u041F\u0435\u0442\u0435\u043D."@ru . . . . . . . . "Tayasal \u00E9 um s\u00EDtio arqueol\u00F3gico pr\u00E9-colombiano maia que data do per\u00EDodo p\u00F3s-cl\u00E1ssico. Localiza-se numa pequena ilha do lago Pet\u00E9n Itz\u00E1, actualmente parte do departamento de Pet\u00E9n no norte da Guatemala. Tayasal foi a capital de uma das \u00FAltimas entidades pol\u00EDticas maias independentes a ser dominada pelos conquistadores espanh\u00F3is, juntamente com (a capital dos maias ) e (capital ) em 1697. Como s\u00EDtio arqueol\u00F3gico foi quase totalmente destru\u00EDdo durante a demoli\u00E7\u00E3o e reconstru\u00E7\u00E3o levadas a cabo pelos espanh\u00F3is ap\u00F3s a tomada da ilha. A cidade capital do moderno departamento de Pet\u00E9n, Flores foi constru\u00EDda sobre a ilha e as margens do lago adjacentes. Os abandonaram a regi\u00E3o do Iucat\u00E3o no s\u00E9culo XIII e constru\u00EDram a cidade mais tarde conhecida como Tayasal, como sua capital. Chamavam-lhe Noh Pet\u00E9n, literalmente Ilha Cidade. Era tamb\u00E9m conhecida como Tah Itz\u00E1, ou Lugar dos Itz\u00E1s. Foi aqui na ilha de Flores nas margens do lago Pet\u00E9n Itz\u00E1 que o \u00FAltimo estado independente da civiliza\u00E7\u00E3o maia resistiu ao ataque dos conquistadores espanh\u00F3is. Em 1541 Hern\u00E1n Cort\u00E9s chegou \u00E0 ilha, a caminho das Honduras, mas tendo necessidade de continuar o seu caminho n\u00E3o tentou conquist\u00E1-la, dada a sua excelente posi\u00E7\u00E3o defensiva. Os espanh\u00F3is n\u00E3o conseguiriam conquistar a ilha at\u00E9 1697, ap\u00F3s v\u00E1rias tentativas, a primeira das quais em 1629. Oriundos de Corozal no Belize, Iucat\u00E3o e Alta Verapaz, atacaram a cidade utilizando barcos durante o assalto e arrasaram-na. Aqueles que podiam fugir assim fizeram, e muitos itz\u00E1s esconderam-se na selva durante anos. Das ru\u00EDnas de Noh Pet\u00E9n nasceria a moderna cidade de Flores."@pt .