. . . . "S\u0101\u1E43khya"@it . "In the beginning this was Self alone, in the shape of a person . He looking around saw nothing but his Self . He first said, \"This is I\", therefore he became I by name."@en . . "Sam\u0125ja, S\u00E1nkhja, Samkhya (sanskrite \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, IAST: s\u0101\u1E43khya) estas unu el la ses \"\u0101stika\" skoloj de Hindua filozofio. \u011Ci rilatas \u0109efe al la jogfilozofia skolo de Hinduismo, kaj estis influa al aliaj skoloj de hindia filozofio. Sam\u0125ja estas numerigisma filozofio kies epistemologio akceptas tri el ses pramana (pruvoj) kiel nuraj fidindaj rimedoj akiri sciaron. Tiuj estas pratyak\u1E63a (percepto), anum\u0101\u1E47a (inferenco) kaj \u015Babda (\u0101ptavacana, mondo/atesto de fidindaj fontoj). Foje priskribita kiel unu el la raciismaj skoloj de Hinda filozofio, la fido de tiu antikva skolo en racio estis ekskluziva sed forta. Sam\u0125ja estas tre duisma, kaj estis historie teisma a\u016D ne-teisma, pro kelkaj malfruaj ateismaj a\u016Dtoroj, kiel la a\u016Dtoro de la \"Samkhya Sutra\". La filozofio de Sam\u0125ja riegardas la universon kiel konsistanta el du sendependaj realoj, puru\u015Da (konscio) kaj prak\u1E5Bti (materio). Tiuj du realoj ekzistas paralele, sen tu\u015Di unu la alian. \u011Civa (viva esta\u0135o) estas stato en kiu puru\u1E63a estas ligita al prak\u1E5Bti iel. Tiu fuzio, asertas, la\u016D la fakuloj de Sam\u0125ja, kondukas al la apero de buddhi (\"intelekto\") kaj ahamkara (egoo). La menso kaj la pensoj kiuj aperas en la menso estas anka\u016D konsiderata parto de prak\u1E5Bti (materio). La universo estas priskribita de tiu skolo kiel kreita de purusa-prak\u1E5Bti entoj fuziita kun variaj kombinoj de varie numerigitaj elementoj, sentoj, aktiveco kaj menso. Dum la stato de malekvilibro, unu a\u016D pliaj konstituantoj superas la aliajn, kreante formon de ligiteco, partikulare de la menso. La fino de tiu malekvilibro, ligiteco estas nomata liberigo, a\u016D kaivalya, fare de la skolo Sam\u0125ja. La ekzisto de Dio a\u016D suprema esta\u0135o ne estas konsiderata grava afero de la \"Sam\u0125ja\" filozofoj. Ties idearo malakceptas la finan ka\u016Dzon de \"I\u015Dvara\" (Dio). Kvankam la \"Sam\u0125ja\" skolo konsideras la Vedojn fidinda fonto de sciaro, \u011Di estas ateisma filozofio la\u016D Paul Deussen kaj aliaj fakuloj. \u015Closila diferenco inter la \"Sam\u0125ja\" kaj la \"joga\" skoloj, asertas fakuloj, estas ke la \"joga\" skolo akceptas \"personan, sed esence neaktivan, diecon\" a\u016D \"personan dion\". Tamen, Radhanath Phukan, en la enkonduko al sia traduko de la Samkhya Karika of Isvarakrsna argumentis, ke la komentistoj kiuj vidas la nemanifestitan kiel ne-konscia faras ke la eraro rigardi \"Sam\u0125ja\" kiel ateisma, kvankam \"Sam\u0125ja\" estas egale al teismo same kiel la joga skolo."@eo . . . . . . . "Perhaps it formed itself, or perhaps it did not;"@en . . . . . . . . "Neither the realm of space, nor the sky which is beyond;"@en . . . "S\u0101\u1E43khya (en devan\u0101gar\u012B : \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F ) ou S\u0101\u1E45khya, terme sanskrit, est connu aujourd'hui comme une \u00E9cole de la philosophie indienne orthodoxe (\u0101stika) ou plus particuli\u00E8rement comme un des six dar\u015Bana. Il a \u00E9t\u00E9 codifi\u00E9 dans la S\u0101\u1E43khyak\u0101rik\u0101 compos\u00E9e au IVe si\u00E8cle ou Ve si\u00E8cle de l'\u00E8re courante par \u012A\u015Bvarak\u1E5B\u1E63\u1E47a. Le S\u0101\u1E43khya est traditionnellement coupl\u00E9 au yoga de Pata\u00F1jali syst\u00E9matis\u00E9 dans les Yogas\u016Btra, qui en sont l'aspect consid\u00E9r\u00E9 comme pratique. Kapila, dont on sait peu de chose, est donn\u00E9 comme le fondateur du \u00AB syst\u00E8me S\u0101\u1E43khya \u00BB."@fr . "\u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4\u5B66\u6D3E\uFF08\u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4\u304C\u304F\u306F\u3001\u68B5: \u0938\u093E\u0919\u094D\u0916\u094D\u092F\u0926\u0930\u094D\u0936\u0928\u092E\u094D\u3001S\u0101\u1E45khya-dar\u015Bana\uFF09\u3068\u306F\u3001\u30A4\u30F3\u30C9\u54F2\u5B66\u306E\u5B66\u6D3E\u306E\u3072\u3068\u3064\u3067\u3001\u73FE\u4EE3\u3067\u306F\u516D\u6D3E\u54F2\u5B66\u306E1\u3064\u306B\u6570\u3048\u3089\u308C\u308B\u3002\u4E16\u754C\u306E\u6839\u6E90\u3068\u3057\u3066\u3001\u7CBE\u795E\u539F\u7406\u3067\u3042\u308B\u30D7\u30EB\u30B7\u30E3\uFF08\u795E\u6211\u3001\u81EA\u5DF1\uFF09\u3068\u7269\u8CEA\u539F\u7406\u3067\u3042\u308B\u30D7\u30E9\u30AF\u30EA\u30C6\u30A3\uFF08\u81EA\u6027\u3001\u539F\u8CEA\uFF09\u3068\u3044\u3046\u30012\u3064\u306E\u7A76\u6975\u7684\u5B9F\u4F53\u539F\u7406\u3092\u60F3\u5B9A\u3059\u308B\u3002\u53B3\u5BC6\u306A\u4E8C\u5143\u8AD6\u3067\u3042\u308A\u3001\u4E16\u754C\u306F\u30D7\u30EB\u30B7\u30E3\u306E\u89B3\u7167\u3092\u5951\u6A5F\u306B\u3001\u30D7\u30E9\u30AF\u30EA\u30C6\u30A3\u304B\u3089\u5C55\u958B\u3057\u3066\u751F\u3058\u308B\u3068\u8003\u3048\u305F\u3002 \u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4\u5B66\u3001\u3042\u308B\u3044\u306F\u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4\u3068\u3082\u3002\u307E\u305F\u3001S\u0101\u1E45khya(\u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4)\u306F\u300C\u6570\u3048\u4E0A\u3052\u308B\u300D\u300C\u8003\u3048\u5408\u308F\u305B\u308B\u300D\u3068\u3044\u3046\u610F\u5473\u3067\u3001\u6570\u8AD6\uFF08\u65E7\u5B57\u4F53: \u6578\u8AD6\uFF09\u3001\u6570\u8AD6\u6D3E\u3001\u6570\u8AD6\u5B66\u6D3E\u3068\u3082\u3002 \u307E\u305F\u3001\u590F\u76EE\u6F31\u77F3\u306B\u5F71\u97FF\u3092\u4E0E\u3048\u3001\u7121\u95A2\u5FC3\u3053\u3068\u975E\u4EBA\u60C5\u3092\u30C6\u30FC\u30DE\u306B\u3057\u305F\u5B9F\u9A13\u7684\u5C0F\u8AAC\u300E\u8349\u6795\u300F\u304C\u66F8\u304B\u308C\u305F\u3002"@ja . . "Sankhya, S\u0101\u1E43khya, ou S\u0101\u1E45khya (em s\u00E2nscrito: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F ; IAST: s\u0101\u1E43khya) \u00E9 o sistema filos\u00F3fico indiano que foi desenvolvido concomitantemente com o yoga. A palavra significa \"Enumera\u00E7\u00E3o\". Desenvolveu uma psicologia e ontologia sofisticada, que \u00E9 a base do s\u00E1dhana ou pr\u00E1tica do yoga. , que viveu pouco antes do Buda, revisor deste sistema filos\u00F3fico, escreveu os aforismos em que se baseia grande parte do conhecimento atual sobre este intrincado sistema de pensamento. A investiga\u00E7\u00E3o atrav\u00E9s do S\u00E1mkhya ampara-se estritamente sobre o conhecimento discriminador, racional, especialmente a \u00EAnfase na causalidade. O car\u00E1ter te\u00F3rico especulativo do S\u00E1mkhya vai eventualmente gerar diverg\u00EAncias filos\u00F3ficas com adeptos do Yoga, este principalmente pr\u00E1tico e experiencial."@pt . "S\u00E1nkhja"@cs . "26"^^ . "20"^^ . . . "Who then knows whence it has arisen?\n\nWhether God's will created it, or whether He was mute;"@en . . . . . . . . . . . . . "S\u00E2mkhya"@fr . . . . . . . . . . . "Samkhya (bahasa Sanskerta: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F), juga disebut dengan Sankhya adalah salah satu aliran dalam filsafat Hindu. Para ahli meyakini bahwa ajaran ini berakar dari nilai-nilai positif atheis. Kemudian Maharsi Kapila, putra Devaguti, membangun ajaran Samkhya yang bersifat theistik, seperti yang disebutkan dalam . Kata Sa\u1E41khya berarti: pemantulan, yaitu pemantulan filsafati. Ajaran Sa\u1E41khya bersifat realistis karena di dalamnya mengakui realitas dunia ini yang bebas dari roh. Disebut dualistis karena terdapat dua realitas yang saling bertentangan tetapi bisa berpadu, yaitu purusa dan prakrti."@in . . . . "\u0421\u0430\u043D\u043A\u0445\u044C\u044F, \u0441\u0430\u043C\u043A\u0445\u044C\u044F (\u0441\u0430\u043D\u0441\u043A\u0440. \u0938\u0902\u0916\u094D\u092F\u093E, IAST: sa\u1E43khy\u0101 \u2014 \u00AB\u043F\u0435\u0440\u0435\u0447\u0438\u0441\u043B\u0435\u043D\u0438\u0435\u00BB) \u2014 \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u044F \u0438\u043D\u0434\u0438\u0439\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u0434\u0443\u0430\u043B\u0438\u0437\u043C\u0430, \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u0430\u043D\u043D\u0430\u044F \u041A\u0430\u043F\u0438\u043B\u043E\u0439. \u0412 \u043C\u0438\u0440\u0435 \u0434\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0443\u044E\u0442 \u0434\u0432\u0430 \u043D\u0430\u0447\u0430\u043B\u0430: \u043F\u0440\u0430\u043A\u0440\u0438\u0442\u0438 (\u043C\u0430\u0442\u0435\u0440\u0438\u044F) \u0438 \u043F\u0443\u0440\u0443\u0448\u0430 (\u0434\u0443\u0445). \u0426\u0435\u043B\u044C \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u0438 \u0441\u0430\u043D\u043A\u0445\u044C\u0438 \u2014 \u043E\u0442\u0432\u043B\u0435\u0447\u0435\u043D\u0438\u0435 \u0434\u0443\u0445\u0430 \u043E\u0442 \u043C\u0430\u0442\u0435\u0440\u0438\u0438."@ru . . "Das Samkhya (Sanskrit, n., \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, S\u0101\u1E43khya; auch S\u0101\u1E45khya) gilt als eines der \u00E4ltesten philosophischen Systeme indischen Ursprungs. Wegen seines gro\u00DFen Einflusses auf sp\u00E4tere Entwicklungen innerhalb der indischen Philosophie z\u00E4hlt es zusammen mit dem Vedanta, der dem Samkhya einige seiner Theorien verdankt, zu den richtungsweisendsten Str\u00F6mungen vedisch orientierten Denkens. Der Sanskrit-Begriff \"samkhya\" bedeutet w\u00F6rtlich \"Zahl\", \"Aufz\u00E4hlung\" oder \"das, was etwas in allen Einzelheiten beschreibt\", und bezieht sich auf die im Samkhya postulierten wirklichkeitsbestimmenden Elemente, die dort einer umfassenden Analyse unterzogen werden. Allein das Wissen um diese Elemente soll bereits zur Befreiung aus dem Kreislauf der Wiedergeburten f\u00FChren, was die prim\u00E4r soteriologische Rolle unterstreicht, die diese Tradition der Erkenntnis zukommen l\u00E4sst. Samkhya befasst sich mit der Aufz\u00E4hlung und Beschreibung der Existenz, in der westlichen Philosophie w\u00FCrde man diesen Aspekt Ontologie mit der Wissenschaft vom Sein \u00FCbersetzen."@de . . "\u6570\u8BBA (\u5370\u5EA6\u54F2\u5B66)"@zh . "El sistemas o docente s\u0101\u1E43khya o sankhia (literalmente 'enumeraci\u00F3n', en idioma s\u00E1nscrito) es una de las seis d\u00E1rshanas o doctrinas cl\u00E1sicas del hinduismo. De entre todas ellas, el samkhia es posiblemente la m\u00E1s antigua. Tradicionalmente se considera que fue fundada por el sabio Kapila, aunque no hay verificaci\u00F3n hist\u00F3rica posible ni hay evidencia alguna que lo pruebe. Los elementos de las ideas proto-Samkhya ya se notan en el per\u00EDodo de los primeros Upanishads.\u200B"@es . . . . . "\u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4\u5B66\u6D3E\uFF08\u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4\u304C\u304F\u306F\u3001\u68B5: \u0938\u093E\u0919\u094D\u0916\u094D\u092F\u0926\u0930\u094D\u0936\u0928\u092E\u094D\u3001S\u0101\u1E45khya-dar\u015Bana\uFF09\u3068\u306F\u3001\u30A4\u30F3\u30C9\u54F2\u5B66\u306E\u5B66\u6D3E\u306E\u3072\u3068\u3064\u3067\u3001\u73FE\u4EE3\u3067\u306F\u516D\u6D3E\u54F2\u5B66\u306E1\u3064\u306B\u6570\u3048\u3089\u308C\u308B\u3002\u4E16\u754C\u306E\u6839\u6E90\u3068\u3057\u3066\u3001\u7CBE\u795E\u539F\u7406\u3067\u3042\u308B\u30D7\u30EB\u30B7\u30E3\uFF08\u795E\u6211\u3001\u81EA\u5DF1\uFF09\u3068\u7269\u8CEA\u539F\u7406\u3067\u3042\u308B\u30D7\u30E9\u30AF\u30EA\u30C6\u30A3\uFF08\u81EA\u6027\u3001\u539F\u8CEA\uFF09\u3068\u3044\u3046\u30012\u3064\u306E\u7A76\u6975\u7684\u5B9F\u4F53\u539F\u7406\u3092\u60F3\u5B9A\u3059\u308B\u3002\u53B3\u5BC6\u306A\u4E8C\u5143\u8AD6\u3067\u3042\u308A\u3001\u4E16\u754C\u306F\u30D7\u30EB\u30B7\u30E3\u306E\u89B3\u7167\u3092\u5951\u6A5F\u306B\u3001\u30D7\u30E9\u30AF\u30EA\u30C6\u30A3\u304B\u3089\u5C55\u958B\u3057\u3066\u751F\u3058\u308B\u3068\u8003\u3048\u305F\u3002 \u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4\u5B66\u3001\u3042\u308B\u3044\u306F\u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4\u3068\u3082\u3002\u307E\u305F\u3001S\u0101\u1E45khya(\u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4)\u306F\u300C\u6570\u3048\u4E0A\u3052\u308B\u300D\u300C\u8003\u3048\u5408\u308F\u305B\u308B\u300D\u3068\u3044\u3046\u610F\u5473\u3067\u3001\u6570\u8AD6\uFF08\u65E7\u5B57\u4F53: \u6578\u8AD6\uFF09\u3001\u6570\u8AD6\u6D3E\u3001\u6570\u8AD6\u5B66\u6D3E\u3068\u3082\u3002 \u307E\u305F\u3001\u590F\u76EE\u6F31\u77F3\u306B\u5F71\u97FF\u3092\u4E0E\u3048\u3001\u7121\u95A2\u5FC3\u3053\u3068\u975E\u4EBA\u60C5\u3092\u30C6\u30FC\u30DE\u306B\u3057\u305F\u5B9F\u9A13\u7684\u5C0F\u8AAC\u300E\u8349\u6795\u300F\u304C\u66F8\u304B\u308C\u305F\u3002"@ja . . . . "Samkhya (bahasa Sanskerta: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F), juga disebut dengan Sankhya adalah salah satu aliran dalam filsafat Hindu. Para ahli meyakini bahwa ajaran ini berakar dari nilai-nilai positif atheis. Kemudian Maharsi Kapila, putra Devaguti, membangun ajaran Samkhya yang bersifat theistik, seperti yang disebutkan dalam . Samkhya adalah ajaran filsafat tertua dalam filsafat India. Karya sastra mengenai Sa\u1E41khya yang kini dapat diwarisi adalah Sa\u1E41khyakarika yang ditulis oleh \u012A\u015Bvarak\u1E5B\u1E63\u1E47a sekitar 200 SM. Ajaran Sa\u1E41khya ini sudah sangat tua umurnya, dibuktikan dengan termuatanya ajaran Sa\u1E41khya dalam sastra-sastra \u015Aruti, smrti, itihasa dan purana. Saat ini ajaran Samkhya yang murni sudah tidak eksis lagi, tetapi ajaran ini banyak membawa pengaruh pada ajaran Yoga dan Wedanta. Kata Sa\u1E41khya berarti: pemantulan, yaitu pemantulan filsafati. Ajaran Sa\u1E41khya bersifat realistis karena di dalamnya mengakui realitas dunia ini yang bebas dari roh. Disebut dualistis karena terdapat dua realitas yang saling bertentangan tetapi bisa berpadu, yaitu purusa dan prakrti."@in . . "S\u0101\u1E43khya"@es . . . . . . "\u2014Bhagavad Gita 2.39"@en . . . . . . . . . . . "\u0633\u0627\u0645\u062E\u064A\u0627"@ar . . . . . . "\u6570\u8BBA\uFF08\u68B5\u8A9E\uFF1A\u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F\uFF0C\u7F85\u99AC\u5316\uFF1As\u0101\u1E45khya\u6216s\u0101\u1E43khya\uFF1B\u5B57\u9762\u610F\u601D\u662F\u201C\u8BA1\u6570\u201D\uFF0C\u97F3\u8BD1\u4E3A\u50E7\u4F49\u3001\u50E7\u7947\uFF09\u5370\u5EA6\u54F2\u5B66\u7684\u4E00\u4E2A\u6D3E\u522B\uFF0C\u88AB\u8BA4\u4E3A\u662F\u6700\u53E4\u8001\u548C\u6700\u91CD\u8981\u7684\u6D41\u6D3E\u4E4B\u4E00\u3002\u4F5B\u6559\u79F0\u5176\u4E3A\u201C\u8FE6\u6BD7\u7F57\u8BBA\u201D\u6216\u201C\u96E8\u4F17\u5916\u9053\u201D\u3001\u201C\u96E8\u9645\u5916\u9053\u201D\u3002\u4F46\u6570\u8BBA\u5E76\u4E0D\u5C5E\u4E8E\u65E9\u671F\u4F5B\u5178\u5E38\u63D0\u53CA\u7684\u516D\u5E08\u5916\u9053\u3002\u516D\u5E08\u5916\u9053\u4E3A\u6C99\u95E8\u601D\u6F6E\u5174\u8D77\u7684\u4EA7\u7269\uFF0C\u5176\u5171\u540C\u7279\u70B9\u662F\u53CD\u5BF9\u5420\u9640\u53CA\u5176\u5784\u65AD\u8005\u5A46\u7F57\u95E8\u3002\u800C\u6570\u8BBA\u6070\u6070\u76F8\u53CD\uFF0C\u5B83\u627F\u8BA4\u5420\u9640\u7684\u6743\u5A01\uFF0C\u88AB\u89C6\u4E3A\u6B63\u7EDF\u7684\u516D\u6D3E\u54F2\u5B66\u4E4B\u4E00\uFF08\u516D\u6D3E\u54F2\u5B66\u5206\u522B\u662F\u6700\u5360\u4E3B\u6D41\u5730\u4F4D\u7684\u5420\u6A80\u591A\u548C\u6570\u8BBA\u3001\u80DC\u8BBA\u3001\u6B63\u7406\u8BBA\u3001\u5F25\u66FC\u5DEE\u3001\u745C\u4F3D\uFF09\u3002\u6570\u8BBA\u7684\u6B63\u7EDF\u6027\u53EF\u4EE5\u4ECE\u8FD9\u4E00\u70B9\u770B\u51FA\u6765\uFF0C\u5373\u65E9\u671F\u6570\u8BBA\u7684\u601D\u60F3\u88AB\u8584\u4F3D\u68B5\u6B4C\u5927\u91CF\u5F15\u7528\uFF0C\u800C\u8584\u4F3D\u68B5\u6B4C\u662F\u8FC4\u4ECA\u6700\u5177\u5F71\u54CD\u529B\u7684\u5370\u5EA6\u54F2\u5B66\u8457\u4F5C\u4E4B\u4E00\u3002"@zh . . "Samkhya"@en . . . . . "\"Upanishads\""@en . . . . "Gods came afterwards, with the creation of this universe."@en . . . . . "That which, becoming, by the void was covered;"@en . . . . . "Sankhja (s\u0101\u1E41khya) \u2013 dualistyczny, ortodoksyjny, to znaczy uznaj\u0105cy autorytet wed, system filozofii indyjskiej. Wed\u0142ug Sankhji \u015Bwiat powsta\u0142 w wyniku wsp\u00F3\u0142dzia\u0142ania dw\u00F3ch zasad: ducha \u2013 purusza i materii \u2013 prakryti Istot\u0105 jak ka\u017Cdego klasycznego systemu indyjskiego jest nauka o wyzwoleniu. Kierunek ten okre\u015Bla kondycje cz\u0142owieka i naucza w jaki spos\u00F3b zdoby\u0107 zrozumienie wyzwalaj\u0105ce."@pl . . "\u30B5\u30FC\u30F3\u30AD\u30E4\u5B66\u6D3E"@ja . . . "Samkhya"@ca . . . . . . . . . . . . . . "Sam\u0125ja"@eo . . . . . . . . "\u0421\u0430\u043D\u043A\u0445\u044C\u044F, \u0441\u0430\u043C\u043A\u0445\u044C\u044F (\u0441\u0430\u043D\u0441\u043A\u0440. \u0938\u0902\u0916\u094D\u092F\u093E, IAST: sa\u1E43khy\u0101 \u2014 \u00AB\u043F\u0435\u0440\u0435\u0447\u0438\u0441\u043B\u0435\u043D\u0438\u0435\u00BB) \u2014 \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u044F \u0438\u043D\u0434\u0438\u0439\u0441\u043A\u043E\u0433\u043E \u0434\u0443\u0430\u043B\u0438\u0437\u043C\u0430, \u043E\u0441\u043D\u043E\u0432\u0430\u043D\u043D\u0430\u044F \u041A\u0430\u043F\u0438\u043B\u043E\u0439. \u0412 \u043C\u0438\u0440\u0435 \u0434\u0435\u0439\u0441\u0442\u0432\u0443\u044E\u0442 \u0434\u0432\u0430 \u043D\u0430\u0447\u0430\u043B\u0430: \u043F\u0440\u0430\u043A\u0440\u0438\u0442\u0438 (\u043C\u0430\u0442\u0435\u0440\u0438\u044F) \u0438 \u043F\u0443\u0440\u0443\u0448\u0430 (\u0434\u0443\u0445). \u0426\u0435\u043B\u044C \u0444\u0438\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0438\u0438 \u0441\u0430\u043D\u043A\u0445\u044C\u0438 \u2014 \u043E\u0442\u0432\u043B\u0435\u0447\u0435\u043D\u0438\u0435 \u0434\u0443\u0445\u0430 \u043E\u0442 \u043C\u0430\u0442\u0435\u0440\u0438\u0438."@ru . "Samkhya ('enumeraci\u00F3' en s\u00E0nscrit) \u00E9s considerada la m\u00E9s antiga de les sis d\u00E0rxanes o doctrines cl\u00E0ssiques (segles II-VI dC) de l'hinduisme que compr\u00E8n moltes altres escoles. Principalment s'ocupa d'enumerar i descriure les caracter\u00EDstiques principals de l'exist\u00E8ncia. \u00C9s una doctrina fortament dualista (esperit-mat\u00E8ria). Afirma que tant el puruixa (\u2018home\u2019, esperit, ess\u00E8ncia) com la (mat\u00E8ria, subst\u00E0ncia) s\u00F3n dues realitats eternes. Es pot considerar un marc pr\u00E0ctic pels que es troben diferents nivells o categories en la seva practica de la meditaci\u00F3."@ca . . "Samkhya or Sankya (/\u02C8s\u0251\u02D0\u014Bkj\u0259/; Sanskrit \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F), IAST: s\u0101\u1E45khya) is a dualistic school of Indian philosophy. It views reality as composed of two independent principles, puru\u1E63a ('consciousness' or spirit); and prak\u1E5Bti, (nature or matter, including the human mind and emotions). Puru\u1E63a is the witness-consciousness. It is absolute, independent, free, beyond perception, above any experience by mind or senses, and impossible to describe in words."@en . . "S\u0101\u1E43khya eller sankhya (sanskrit: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, IAST: s\u0101\u1E43khya) \u00E4r det \u00E4ldsta av hinduismens sex filosofiska system (de andra systemen \u00E4r yoga, , vai\u015Be\u1E63ika, och ved\u0101nta) De hinduiska filosofiska systemen brukar delas upp i par och d\u00E5 brukar s\u0101mkhya och yoga bilda ett par. Det som skiljer sankhya fr\u00E5n de andra filosofiska systemen \u00E4r att det inte bygger p\u00E5 n\u00E5gon sutratext, vilket de andra systemen g\u00F6r. Sankhya har pr\u00E4glat hinduismens m\u00E4nnisko- och gudsuppfattning s\u00E5 pass mycket att samkhya s\u00E4gs vara hinduismens filosofi. F\u00F6r sankhyasystemet \u00E4r (fr\u00E5n omkring 350\u2013450 e.Kr.) en viktig och grundl\u00E4ggande text. S\u0101\u1E41khyak\u0101rik\u0101 best\u00E5r till st\u00F6rsta delen av korta meningar som inte f\u00F6rklarar n\u00E5gonting i sig sj\u00E4lv, utan det \u00E4r meningen att man ska l\u00E4ra sig texten utantill med hj\u00E4lp av de korta meningarna som st\u00F6dord. F\u00F6r att f\u00F6rst\u00E5 och tolka S\u0101\u1E41khyak\u0101rik\u0101 finns Yuktid\u012Bpik\u0101 och Tattvakaumud\u012B som \u00E4r kommentarer till S\u0101\u1E41khyak\u0101rik\u0101. Tattvakaumud\u012B \u00E4r numera den text som anv\u00E4nds i Indien f\u00F6r att f\u00F6rst\u00E5 och tolka sankhya. Sankhya \u00E4r ett dualistiskt system, d\u00E4r de tv\u00E5 principerna \u00E4r (medvetandet) och (materien, best\u00E5ende av ljus, m\u00F6rker och energi). Allt i v\u00E4rlden utom puru\u1E63a best\u00E5r av prakrti. I sankhyasystemet r\u00E4knar man med att det finns 25 kategorier som existerar. Den f\u00F6rsta kategorin \u00E4r jord och den sista \u00E4r puru\u1E63a (medvetandet eller sj\u00E4lvet). Inom vishnuismen och shivaismen har man lagt till n\u00E5gra extra kategorier f\u00F6r att f\u00F6rbinda gudarna till det v\u00E4rldsliga. I sankhyasystemet finns det tre s\u00E4tt som man kan uppn\u00E5 sann kunskap p\u00E5: perception, slutledning och p\u00E5litlig auktoritativ vittnesb\u00F6rd, d\u00E4r det viktigaste \u00E4r slutledning (anum\u0101na). M\u00E5nga av sankhyas f\u00F6rest\u00E4llningar \u00E4r baserade p\u00E5 upanishaderna. V\u00E4rlden uppfattas som verklig, men att sj\u00E4lvet \u00E4r skiljt fr\u00E5n v\u00E4rlden och \u00E4ven kroppen. Genom kunskap om verklighetens sanna natur kan m\u00E4nniskan fr\u00E4lsa sig sj\u00E4lv. Detta \u00E4r m\u00E5let, att n\u00E5 mok\u1E63a (fr\u00E4lsning) och slippa att \u00E5terf\u00F6das. Sankhya, liksom de andra filosofiska systemen, menar att m\u00E4nniskan inte beh\u00F6ver n\u00E5gon guds n\u00E5d f\u00F6r att kunna fr\u00E4lsas. Det man m\u00E5ste f\u00F6rst\u00E5, enligt sankhya, \u00E4r att sj\u00E4lvet inte \u00E4r kroppen, k\u00E4nslorna eller tanken. Man m\u00E5ste f\u00F6rst\u00E5 att sj\u00E4lvet \u00E4r puru\u1E63a."@sv . . . . "\uC0BC\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C"@ko . . . "\u2014Samkhyakarika I.3"@en . "\"Zimmer\""@en . . . . . "The hymn, as Mandala 10 in general, is late within the Rigveda Samhita, and expresses thought more typical of later Vedantic philosophy."@en . . . "Samkhya"@nl . "note"@en . . . . "Samkhya"@in . . . . . . . . . "Higher than the senses, stand the objects of senses. Higher than objects of senses, stands mind. Higher than mind, stands intellect. Higher than intellect, stands the great self. Higher than the great self, stands Avyaktam. Higher than Avyaktam, stands Purusha. Higher than this, there is nothing. He is the final goal and the highest point. In all beings, dwells this Purusha, as Atman , invisible, concealed. He is only seen by the keenest thought, by the sublest of those thinkers who see into the subtle."@en . . "That One by force of heat came into being;\n\nWho really knows? Who will here proclaim it?"@en . . "#FFE0BB"@en . . . . "Il S\u0101\u1E43khya (devan\u0101gar\u012B: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F) \u00E8 una scuola di pensiero indiana, ritenuta la pi\u00F9 antica filosofia sistematica apparsa fra le tradizioni hindu, e che ha influito considerevolmente su altre scuole filosofiche e religiose dell'induismo. Nella letteratura esistono due versioni del S\u0101\u1E43khya, una ritenuta teista e l'altra non teista. Il S\u0101\u1E43khya costituisce uno dei sei sistemi (dar\u015Bana) ortodossi nella cultura hindu."@it . . . . . "Il S\u0101\u1E43khya (devan\u0101gar\u012B: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F) \u00E8 una scuola di pensiero indiana, ritenuta la pi\u00F9 antica filosofia sistematica apparsa fra le tradizioni hindu, e che ha influito considerevolmente su altre scuole filosofiche e religiose dell'induismo. Nella letteratura esistono due versioni del S\u0101\u1E43khya, una ritenuta teista e l'altra non teista. Il S\u0101\u1E43khya costituisce uno dei sei sistemi (dar\u015Bana) ortodossi nella cultura hindu."@it . . "\u0421\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F"@uk . . . . . . . . . . "307371"^^ . "\u0633\u0627\u0645\u062E\u064A\u0627 (\u0628\u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0627\u0644\u0633\u0646\u0633\u0643\u0631\u064A\u062A\u064A\u0629: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F|\u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F) \u0647\u064A \u0625\u062D\u062F\u0649 \u0645\u062F\u0627\u0631\u0633 \u0627\u0644\u0623\u0633\u062A\u064A\u0643\u0627 (\u0627\u0644\u0648\u062C\u0648\u062F\u064A\u0629) \u0627\u0644\u0633\u062A\u0629 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0641\u0644\u0633\u0641\u0629 \u0627\u0644\u0647\u0646\u062F\u064A\u0629\u060C \u0648\u062A\u0648\u0635\u0641 \u0639\u0644\u0649 \u0623\u0646\u0647\u0627 \u0627\u0644\u0645\u062F\u0631\u0633\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0642\u0644\u0627\u0646\u064A\u0629 \u0641\u064A \u062A\u0644\u0643 \u0627\u0644\u0641\u0644\u0633\u0641\u0629. \u062A\u0631\u062A\u0628\u0637 \u0627\u0644\u0633\u0627\u0645\u062E\u064A\u0627 \u0628\u0634\u0643\u0644 \u0643\u0628\u064A\u0631 \u0628\u0645\u062F\u0631\u0633\u0629 \u0641\u0644\u0633\u0641\u0629 \u0627\u0644\u064A\u0648\u063A\u0627 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0647\u0646\u062F\u0648\u0633\u064A\u0629\u060C \u0648\u0643\u0627\u0646 \u0644\u0648\u0627\u0642\u0639\u064A\u062A\u0647\u0627 \u062A\u0623\u062B\u064A\u0631 \u0639\u0644\u0649 \u0645\u062F\u0631\u0627\u0633 \u0623\u062E\u0631\u0649 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0641\u0644\u0633\u0641\u0629 \u0627\u0644\u0647\u0646\u062F\u064A\u0629. \u0627\u0644\u0633\u0627\u0645\u062E\u064A\u0627 \u0639\u0628\u0627\u0631\u0629 \u0639\u0646 \u0641\u0644\u0633\u0641\u0629 \u062A\u0642\u0648\u0645 \u0646\u0638\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0639\u0631\u0641\u0629 \u0641\u064A\u0647\u0627 \u0639\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0642\u0628\u0648\u0644 \u0628\u062B\u0644\u0627\u062B\u0629 \u062F\u0644\u0627\u0626\u0644 (\u0628\u0631\u0627\u0645\u0627\u0646\u0627 pramana) \u0645\u0646 \u0623\u0635\u0644 \u0633\u062A\u0629 \u0643\u0637\u0631\u0642 \u0644\u0644\u062D\u0635\u0648\u0644 \u0639\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0645\u0639\u0631\u0641\u0629\u060C \u0648\u0647\u064A pratyak\u1E63a \u0627\u0644\u0625\u062F\u0631\u0627\u0643 \u0648anum\u0101\u1E47a \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u0646\u0628\u0627\u0637 \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u062F\u0644\u0627\u0644 \u0648\u015Babda \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u0634\u0647\u0627\u062F \u0628\u0645\u0635\u0627\u062F\u0631 \u0645\u0648\u062B\u0648\u0642\u0629."@ar . "S\u0101\u1E43khya eller sankhya (sanskrit: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, IAST: s\u0101\u1E43khya) \u00E4r det \u00E4ldsta av hinduismens sex filosofiska system (de andra systemen \u00E4r yoga, , vai\u015Be\u1E63ika, och ved\u0101nta) De hinduiska filosofiska systemen brukar delas upp i par och d\u00E5 brukar s\u0101mkhya och yoga bilda ett par. Det som skiljer sankhya fr\u00E5n de andra filosofiska systemen \u00E4r att det inte bygger p\u00E5 n\u00E5gon sutratext, vilket de andra systemen g\u00F6r. Sankhya har pr\u00E4glat hinduismens m\u00E4nnisko- och gudsuppfattning s\u00E5 pass mycket att samkhya s\u00E4gs vara hinduismens filosofi."@sv . "\u0633\u0627\u0645\u062E\u064A\u0627 (\u0628\u0627\u0644\u0644\u063A\u0629 \u0627\u0644\u0633\u0646\u0633\u0643\u0631\u064A\u062A\u064A\u0629: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F|\u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F) \u0647\u064A \u0625\u062D\u062F\u0649 \u0645\u062F\u0627\u0631\u0633 \u0627\u0644\u0623\u0633\u062A\u064A\u0643\u0627 (\u0627\u0644\u0648\u062C\u0648\u062F\u064A\u0629) \u0627\u0644\u0633\u062A\u0629 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0641\u0644\u0633\u0641\u0629 \u0627\u0644\u0647\u0646\u062F\u064A\u0629\u060C \u0648\u062A\u0648\u0635\u0641 \u0639\u0644\u0649 \u0623\u0646\u0647\u0627 \u0627\u0644\u0645\u062F\u0631\u0633\u0629 \u0627\u0644\u0639\u0642\u0644\u0627\u0646\u064A\u0629 \u0641\u064A \u062A\u0644\u0643 \u0627\u0644\u0641\u0644\u0633\u0641\u0629. \u062A\u0631\u062A\u0628\u0637 \u0627\u0644\u0633\u0627\u0645\u062E\u064A\u0627 \u0628\u0634\u0643\u0644 \u0643\u0628\u064A\u0631 \u0628\u0645\u062F\u0631\u0633\u0629 \u0641\u0644\u0633\u0641\u0629 \u0627\u0644\u064A\u0648\u063A\u0627 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0647\u0646\u062F\u0648\u0633\u064A\u0629\u060C \u0648\u0643\u0627\u0646 \u0644\u0648\u0627\u0642\u0639\u064A\u062A\u0647\u0627 \u062A\u0623\u062B\u064A\u0631 \u0639\u0644\u0649 \u0645\u062F\u0631\u0627\u0633 \u0623\u062E\u0631\u0649 \u0641\u064A \u0627\u0644\u0641\u0644\u0633\u0641\u0629 \u0627\u0644\u0647\u0646\u062F\u064A\u0629. \u0627\u0644\u0633\u0627\u0645\u062E\u064A\u0627 \u0639\u0628\u0627\u0631\u0629 \u0639\u0646 \u0641\u0644\u0633\u0641\u0629 \u062A\u0642\u0648\u0645 \u0646\u0638\u0631\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0645\u0639\u0631\u0641\u0629 \u0641\u064A\u0647\u0627 \u0639\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0642\u0628\u0648\u0644 \u0628\u062B\u0644\u0627\u062B\u0629 \u062F\u0644\u0627\u0626\u0644 (\u0628\u0631\u0627\u0645\u0627\u0646\u0627 pramana) \u0645\u0646 \u0623\u0635\u0644 \u0633\u062A\u0629 \u0643\u0637\u0631\u0642 \u0644\u0644\u062D\u0635\u0648\u0644 \u0639\u0644\u0649 \u0627\u0644\u0645\u0639\u0631\u0641\u0629\u060C \u0648\u0647\u064A pratyak\u1E63a \u0627\u0644\u0625\u062F\u0631\u0627\u0643 \u0648anum\u0101\u1E47a \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u0646\u0628\u0627\u0637 \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u062F\u0644\u0627\u0644 \u0648\u015Babda \u0627\u0644\u0627\u0633\u062A\u0634\u0647\u0627\u062F \u0628\u0645\u0635\u0627\u062F\u0631 \u0645\u0648\u062B\u0648\u0642\u0629. \u062A\u0646\u062A\u0645\u064A \u0641\u0644\u0633\u0641\u0629 \u0627\u0644\u0633\u0627\u0645\u062E\u064A\u0627 \u0625\u0644\u0649 \u0645\u0630\u0647\u0628 \u0627\u0644\u062B\u0646\u0627\u0626\u064A\u0629 \u0627\u0644\u0641\u0644\u0633\u0641\u064A\u060C \u0625\u0630 \u062A\u0639\u062A\u0628\u0631 \u0627\u0644\u0633\u0627\u0645\u062E\u064A\u0627 \u0623\u0646 \u0627\u0644\u0643\u0648\u0646 \u064A\u062A\u0623\u0644\u0641 \u0645\u0646 \u0648\u0627\u0642\u0639\u064A\u0646 \u0627\u062B\u0646\u064A\u0646\u061B \u0627\u0644\u0623\u0648\u0644 \u0628\u0648\u0631\u0648\u0634\u0627 Purusha (\u0627\u0644\u0648\u0639\u064A \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0639\u0642\u0644) \u0648\u0627\u0644\u062B\u0627\u0646\u064A \u0628\u0631\u0627\u0643\u0631\u064A\u062A\u064A Prak\u1E5Bti (\u0627\u0644\u0637\u0628\u064A\u0639\u0629 \u0623\u0648 \u0627\u0644\u0645\u0627\u062F\u0629)."@ar . "Samkhya ('enumeraci\u00F3' en s\u00E0nscrit) \u00E9s considerada la m\u00E9s antiga de les sis d\u00E0rxanes o doctrines cl\u00E0ssiques (segles II-VI dC) de l'hinduisme que compr\u00E8n moltes altres escoles. Principalment s'ocupa d'enumerar i descriure les caracter\u00EDstiques principals de l'exist\u00E8ncia. \u00C9s una doctrina fortament dualista (esperit-mat\u00E8ria). Afirma que tant el puruixa (\u2018home\u2019, esperit, ess\u00E8ncia) com la (mat\u00E8ria, subst\u00E0ncia) s\u00F3n dues realitats eternes. Es pot considerar un marc pr\u00E0ctic pels que es troben diferents nivells o categories en la seva practica de la meditaci\u00F3."@ca . . . . . . "Samkhya of sankhya (Sanskriet: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, datgene wat alles in detail beschrijft) is een van de zes orthodoxe of filosofische scholen (darsana's) van het hindoe\u00EFsme, de belangrijkste op de vedanta na, waarin samkhya het sterkst doorleeft. Historisch gezien is deze filosofie verbonden geraakt met het hindoe\u00EFsme, maar de oorspronkelijke filosofie wordt volgens de traditie toegeschreven aan Kapila, die kort na het overlijden van de Boeddha ook in Groter Magadha zou hebben geleefd en door dezelfde inheems traditie ge\u00EFnspireerd zou zijn geweest als het boeddhisme. De geschreven versie is de Samkhya karika zou rond 200 v.Chr. door voltooid. Een vroege vorm van als de methode tot verlossing via kennis (jnana) wordt al in de Bhagavad Gita beschreven. De samkhya is de oudste van alle Indische filosofische systemen. Het is de eerste bekende beschrijving van een compleet model van het universum. De samkhya-school van Kapila heeft een dualistisch karakter en onderscheidt het stoffelijke actieve prakrti en het geestelijke passieve purusa. Daarmee staat het tegenover het monisme van de Upanishads en de vedanta-school. Waar bij de laatste twee de werkelijkheid een illusie is, de maya, werd deze bij samkhya de prakrti. Atman werd purusa en gold niet meer als overkoepelend zelf, maar als een verzameling individuen. Daarmee verdween ook de noodzaak tot een godsbegrip. In de prakrti werken drie krachten of guna's, de lichte goede sattva, de passievolle dynamische noch goede noch slechte rajas en de negatieve apathische tamas. De prakrti omvat niet alleen de stoffelijke wereld, maar ook het denken, voelen en handelen, wat in het Westen meestal tot het geestelijke domein wordt gerekend. Het geheel wordt onderverdeeld in 25 tattva's, waaronder de prakrti, het intellect (buddhi), het ik-bewustzijn, de zintuiglijke vermogens, de rede (vac), de zintuigen en de vijf elementen en daar tegenover de purusa. De drie guna's zijn daarbij verantwoordelijk voor de dynamiek van de cyclus van ontstaan en ondergang. Daarbij is de eenheid van prakrti en purusa slechts een schijnbare eenheid, zoals een kleurloos kristal rood kleurt als er een rode bloem achter gehouden wordt. De weg naar moksa ligt in het inzicht dat de purusa geen deel uitmaakt van de wereld met zijn lijden en dat de prakrti zonder het bewustzijn van de purusa geen lijden voelt."@nl . "What stirred? Where? In whose protection?\n\nThere was neither death nor immortality then;"@en . . . "\u2014Rigveda 10.129"@en . . . . . "Samkhya"@sv . "This declared to you is the Yoga of the wisdom of Samkhya. Hear, now, of the integrated wisdom with which, Partha, you will cast off the bonds of karma."@en . . "Samkhya of sankhya (Sanskriet: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, datgene wat alles in detail beschrijft) is een van de zes orthodoxe of filosofische scholen (darsana's) van het hindoe\u00EFsme, de belangrijkste op de vedanta na, waarin samkhya het sterkst doorleeft."@nl . "Other than that there was nothing beyond.\n\nDarkness there was at first, by darkness hidden;"@en . . . . . . . . . . . "S\u0101\u1E43khya (en devan\u0101gar\u012B : \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F ) ou S\u0101\u1E45khya, terme sanskrit, est connu aujourd'hui comme une \u00E9cole de la philosophie indienne orthodoxe (\u0101stika) ou plus particuli\u00E8rement comme un des six dar\u015Bana. Il a \u00E9t\u00E9 codifi\u00E9 dans la S\u0101\u1E43khyak\u0101rik\u0101 compos\u00E9e au IVe si\u00E8cle ou Ve si\u00E8cle de l'\u00E8re courante par \u012A\u015Bvarak\u1E5B\u1E63\u1E47a. Le S\u0101\u1E43khya est traditionnellement coupl\u00E9 au yoga de Pata\u00F1jali syst\u00E9matis\u00E9 dans les Yogas\u016Btra, qui en sont l'aspect consid\u00E9r\u00E9 comme pratique. Kapila, dont on sait peu de chose, est donn\u00E9 comme le fondateur du \u00AB syst\u00E8me S\u0101\u1E43khya \u00BB."@fr . . "El sistemas o docente s\u0101\u1E43khya o sankhia (literalmente 'enumeraci\u00F3n', en idioma s\u00E1nscrito) es una de las seis d\u00E1rshanas o doctrinas cl\u00E1sicas del hinduismo. De entre todas ellas, el samkhia es posiblemente la m\u00E1s antigua. Tradicionalmente se considera que fue fundada por el sabio Kapila, aunque no hay verificaci\u00F3n hist\u00F3rica posible ni hay evidencia alguna que lo pruebe. Los elementos de las ideas proto-Samkhya ya se notan en el per\u00EDodo de los primeros Upanishads.\u200B S\u0101\u1E43khya era una tradici\u00F3n filos\u00F3fica dualista basada en el Samkhyakarika (circa 320-540 d. C.).\u200B La mayor\u00EDa de los eruditos afirman que originalmente era una escuela del pensamiento ateo. M\u00E1s tarde pas\u00F3 a ser uno de los seis sistemas astika, o sea, que cree en la existencia de Dios y que reconoce la autoridad del Rig-veda (el texto m\u00E1s antiguo de la literatura de la India, de mediados del II milenio a. C.). La epistemolog\u00EDa S\u0101mkhya acepta tres pramanas (pruebas) como el \u00FAnico medio confiable de obtener conocimiento; pratyak\u1E63a (percepci\u00F3n), anum\u0101\u1E47a (inferencia) y \u015Babda (palabra / testimonio de fuentes confiables).\u200B Esta escuela desarroll\u00F3 una exposici\u00F3n te\u00F3rica de la evoluci\u00F3n de la conciencia y la materia. Las fuentes de S\u0101mkhya argumentan que el universo consiste en dos realidades, puru\u1E63a (conciencia) y prak\u1E5Bti (materia). El purusha es el ser consciente, estable y libre de todas las cualidades materiales. El alma es la silenciosa espectadora de la materia (prakriti), que consta de tres guna (predisposiciones o cualidades): sat-tu\u00E1, lo eterno, el mantenimiento, la bondad; rayas pasi\u00F3n creativa (vista peyorativamente) y tamas, ignorancia, oscuridad, estupidez. Se considera la primera descripci\u00F3n conocida del modelo del universo. Este modelo ha sido interpretado en diferentes versiones restringidas, en particular por las cuatro principales religiones de la India antigua: el hinduismo, el budismo, el yainismo y shiva\u00EDsmo. Como lo muestra el S\u016B\u1E41khyapravacana S\u016Btra (siglo XIV d. C.), S\u0101mkhya continu\u00F3 desarroll\u00E1ndose durante todo el per\u00EDodo medieval indio. En el hinduismo actual no existe la escuela s\u0101\u1E43khya como tal, pero su influencia se percibe en las doctrinas del yoga y el vedanta, aunque el yoga permiti\u00F3 la existencia de un Dios, mientras que la mayor\u00EDa de los pensadores de S\u0101\u1E43khya criticaron esta idea.\u200B"@es . . . . . . . . . . "1122692581"^^ . . . . "\uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C(S\u0101\u1E43khya \u5B78\u6D3E) \uB610\uB294 \uC0F9\uCEAC \uD559\uD30C\uB294 \uD78C\uB450\uAD50\uC758 \uC815\uD1B5 \uC721\uD30C\uCCA0\uD559 \uC911\uC758 \uD558\uB098\uB85C, \uBD88\uAD50 \uACBD\uC804 \uBC0F \uB17C\uC11C\uC5D0\uC11C\uB294 \uC218\uB860\uD30C(\u6578\u8AD6\u6D3E)\uB85C \uD55C\uC5ED(\u6F22\u8B6F)\uB418\uC5B4 \uBD88\uB9AC\uACE0 \uC788\uB2E4. \uD78C\uB450\uAD50\uC758 \uC804\uD1B5\uC5D0 \uB530\uB974\uBA74, \uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C\uC758 \uC2DC\uC870\uB294 (Kapila: BC 4~3\uC138\uAE30)\uC774\uB2E4. \uADF8\uB7EC\uB098 \uD604\uC874\uD558\uACE0 \uC788\uB294 \uAC00\uC7A5 \uC624\uB79C \uC6D0\uC804\uC740 (I\u015Bvarak\u1E5B\u1E63\u1E47a \u00B7 \uC790\uC7AC\uD751 \u00B7 \u81EA\u5728\u9ED1: AD 4\uC138\uAE30 \uB610\uB294 3\uC138\uAE30)\uC758 \u300A(S\u0101\u1E41khya K\u0101rik\u0101)\u300B\uC774\uB2E4. \uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C\uB294 \uD78C\uB450\uAD50\uC758 \uC815\uD1B5 \uC721\uD30C\uCCA0\uD559 \uC911 \uAC00\uC7A5 \uC624\uB79C \uD559\uD30C\uC774\uB2E4. \uC0B0\uC2A4\uD06C\uB9AC\uD2B8\uC5B4 \uC0C1\uD0A4\uC544(\u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F \u00B7 S\u0101\u1E41khya)\uC758 \uBB38\uC790 \uADF8\uB300\uB85C\uC758 \uB73B\uC740 \"\uC22B\uC790(Number)\"\uB85C, \uC774 \uB54C\uBB38\uC5D0 \uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C\uB294 \uC218\uB860\uD30C(\u6578\u8AD6\u6D3E)\uB85C \uD55C\uC5ED\uB418\uC5C8\uB2E4. \uC774 \uB54C\uC758 \uC218(\u6578)\uB294 \uC22B\uC790 \uC790\uCCB4\uAC00 \uC544\uB2C8\uB77C \"\uC218\uC5F4 \uB610\uB294 \uB098\uC5F4(enumeration)\"\uC744 \uC758\uBBF8\uD558\uB294\uB370, \uC989 \uC0BC\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C(\uC218\uB860\uD30C)\uB77C\uB294 \uBA85\uCE6D\uC740 \uC6B0\uC8FC\uC758 \uC804\uAC1C \uC6D0\uB9AC\uB4E4\uC744 \uC21C\uCC28\uC801\uC73C\uB85C \uB098\uC5F4\uD558\uACE0 \uC788\uAE30 \uB54C\uBB38\uC5D0 \uBD99\uC5EC\uC9C4 \uBA85\uCE6D\uC774\uB2E4."@ko . . . . . . "Nasadiya Sukta :\n\nThere was neither non-existence nor existence then;"@en . . . . . . "Only He who is its overseer in highest heaven knows,"@en . "#c6dbf7"@en . "\u0421\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F \u0430\u0431\u043E \u0441\u0430\u043D\u043A\u0445'\u044F (\u0441\u0430\u043D\u0441\u043A\u0440. \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, IAST: s\u0101\u1E43khya IAST \u2014 \u00AB\u043F\u0435\u0440\u0435\u043B\u0456\u043A\u00BB) \u2014 \u043E\u0434\u043D\u0430 \u0437 \u0448\u0435\u0441\u0442\u0438 \u043E\u0440\u0442\u043E\u0434\u043E\u043A\u0441\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0445 \u0448\u043A\u0456\u043B \u043A\u043B\u0430\u0441\u0438\u0447\u043D\u043E\u0457 \u0456\u043D\u0434\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0456\u0457. \u0422\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E \u0437\u0430\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u0438\u043A\u043E\u043C \u0448\u043A\u043E\u043B\u0438 \u0441\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F \u0432\u0432\u0430\u0436\u0430\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u043C\u0443\u0434\u0440\u0435\u0446\u044C \u041A\u0430\u043F\u0456\u043B\u0430, \u0445\u043E\u0447\u0430 \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u0447\u043D\u043E \u0446\u0435 \u043F\u0456\u0434\u0442\u0432\u0435\u0440\u0434\u0438\u0442\u0438 \u043D\u0435\u043C\u043E\u0436\u043B\u0438\u0432\u043E. \u0421\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F \u043E\u0434\u043D\u0430 \u0437 \u043D\u0430\u0439\u0441\u0442\u0430\u0440\u0456\u0448\u0438\u0445 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u0448\u043A\u0456\u043B \u0432 \u0406\u043D\u0434\u0456\u0457."@uk . . . . . "right"@en . . "Whence was it produced? Whence is this creation?"@en . "Sam\u0125ja, S\u00E1nkhja, Samkhya (sanskrite \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, IAST: s\u0101\u1E43khya) estas unu el la ses \"\u0101stika\" skoloj de Hindua filozofio. \u011Ci rilatas \u0109efe al la jogfilozofia skolo de Hinduismo, kaj estis influa al aliaj skoloj de hindia filozofio. Sam\u0125ja estas numerigisma filozofio kies epistemologio akceptas tri el ses pramana (pruvoj) kiel nuraj fidindaj rimedoj akiri sciaron. Tiuj estas pratyak\u1E63a (percepto), anum\u0101\u1E47a (inferenco) kaj \u015Babda (\u0101ptavacana, mondo/atesto de fidindaj fontoj). Foje priskribita kiel unu el la raciismaj skoloj de Hinda filozofio, la fido de tiu antikva skolo en racio estis ekskluziva sed forta."@eo . . . . . . . . . . . . . . "Sankhja"@pl . "\u0421\u0430\u043D\u043A\u0445\u044C\u044F"@ru . . . . . "right"@en . . "Only He knows, or perhaps He does not know."@en . "87293"^^ . . . . . . . . . "\uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C(S\u0101\u1E43khya \u5B78\u6D3E) \uB610\uB294 \uC0F9\uCEAC \uD559\uD30C\uB294 \uD78C\uB450\uAD50\uC758 \uC815\uD1B5 \uC721\uD30C\uCCA0\uD559 \uC911\uC758 \uD558\uB098\uB85C, \uBD88\uAD50 \uACBD\uC804 \uBC0F \uB17C\uC11C\uC5D0\uC11C\uB294 \uC218\uB860\uD30C(\u6578\u8AD6\u6D3E)\uB85C \uD55C\uC5ED(\u6F22\u8B6F)\uB418\uC5B4 \uBD88\uB9AC\uACE0 \uC788\uB2E4. \uD78C\uB450\uAD50\uC758 \uC804\uD1B5\uC5D0 \uB530\uB974\uBA74, \uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C\uC758 \uC2DC\uC870\uB294 (Kapila: BC 4~3\uC138\uAE30)\uC774\uB2E4. \uADF8\uB7EC\uB098 \uD604\uC874\uD558\uACE0 \uC788\uB294 \uAC00\uC7A5 \uC624\uB79C \uC6D0\uC804\uC740 (I\u015Bvarak\u1E5B\u1E63\u1E47a \u00B7 \uC790\uC7AC\uD751 \u00B7 \u81EA\u5728\u9ED1: AD 4\uC138\uAE30 \uB610\uB294 3\uC138\uAE30)\uC758 \u300A(S\u0101\u1E41khya K\u0101rik\u0101)\u300B\uC774\uB2E4. \uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C\uB294 \uD78C\uB450\uAD50\uC758 \uC815\uD1B5 \uC721\uD30C\uCCA0\uD559 \uC911 \uAC00\uC7A5 \uC624\uB79C \uD559\uD30C\uC774\uB2E4. \uC0B0\uC2A4\uD06C\uB9AC\uD2B8\uC5B4 \uC0C1\uD0A4\uC544(\u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F \u00B7 S\u0101\u1E41khya)\uC758 \uBB38\uC790 \uADF8\uB300\uB85C\uC758 \uB73B\uC740 \"\uC22B\uC790(Number)\"\uB85C, \uC774 \uB54C\uBB38\uC5D0 \uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C\uB294 \uC218\uB860\uD30C(\u6578\u8AD6\u6D3E)\uB85C \uD55C\uC5ED\uB418\uC5C8\uB2E4. \uC774 \uB54C\uC758 \uC218(\u6578)\uB294 \uC22B\uC790 \uC790\uCCB4\uAC00 \uC544\uB2C8\uB77C \"\uC218\uC5F4 \uB610\uB294 \uB098\uC5F4(enumeration)\"\uC744 \uC758\uBBF8\uD558\uB294\uB370, \uC989 \uC0BC\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C(\uC218\uB860\uD30C)\uB77C\uB294 \uBA85\uCE6D\uC740 \uC6B0\uC8FC\uC758 \uC804\uAC1C \uC6D0\uB9AC\uB4E4\uC744 \uC21C\uCC28\uC801\uC73C\uB85C \uB098\uC5F4\uD558\uACE0 \uC788\uAE30 \uB54C\uBB38\uC5D0 \uBD99\uC5EC\uC9C4 \uBA85\uCE6D\uC774\uB2E4. \uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C\uC5D0\uC11C\uB294 \uB450 \uAC00\uC9C0 \uADFC\uBCF8 \uC6D0\uB9AC\uC778 \uD478\uB8E8\uC0E4(Purusa \u00B7 Cosmic Spirit)\uC640 (Prakriti \u00B7 Cosmic Substance)\uB97C \uD3EC\uD568\uD55C \uCD1D \uC744 \uD1B5\uD574 \uC6B0\uC8FC\uB97C \uAD6C\uC131\uD558\uACE0 \uC788\uB294 \uC5EC\uB7EC \uACC4\uCE35\uC801 \uAD6C\uC131 \uBD80\uBD84\uB4E4\uC744 \uBC1D\uD788\uACE0 \uC788\uC73C\uBA70 \uB610\uD55C \uC6B0\uC8FC\uC758 \uC804\uAC1C\uC640 \uD574\uCCB4\uB97C \uC124\uBA85\uD558\uACE0 \uC788\uB2E4. \uADF8\uB7F0\uB370, \uD78C\uB450 \uCCA0\uD559\uC790\uB4E4\uC5D0 \uB530\uB974\uBA74, \uC774\uB7EC\uD55C 25\uAC00\uC9C0\uC758 \uC6B0\uC8FC\uC801 \uC804\uAC1C \uC6D0\uB9AC\uB4E4\uC744 \uBCF4\uC5EC\uC8FC\uB294 \uC0C1\uD0A4\uC544 \uD559\uD30C\uC758 \uCCA0\uD559\uC740 \uC774\uB860\uC5D0 \uADF8\uCE58\uACE0 \uB9C8\uB294 \uD615\uC774\uC0C1\uD559\uC801 \uB2F4\uB860 \uB610\uB294 \uC774 \uACB0\uCF54 \uC544\uB2C8\uBA70, \uB69C\uB837\uD55C \uBAA9\uC801\uC744 \uAC00\uC9C0\uACE0 \uC81C\uACF5\uB418\uB294, \uC874\uC7AC \uC989 \uC778\uAC04\uACFC \uC6B0\uC8FC\uC5D0 \uB300\uD55C \uCCA0\uD559\uC801 \uC124\uBA85 \uB610\uB294 \uACAC\uD574\uC774\uB2E4. \uC0C1\uD0A4\uC544 \uCCA0\uD559\uC758 \uBAA9\uC801\uC740 \uACE0\uC758 \uC6D0\uC778\uC744 \uC601\uC6D0\uD788 \uC81C\uAC70\uD560 \uC9C0\uC2DD\uC744 \uC81C\uACF5\uD558\uC5EC\uC11C \uC601\uD63C\uC774 \uC18D\uBC15\uC73C\uB85C\uBD80\uD130 \uBC97\uC5B4\uB098\uAC8C \uD558\uB824\uB294 \uAC83(\"\uBAA8\uD06C\uC0E4 \u00B7 \uD574\uD0C8\")\uC774\uB2E4."@ko . . . . . . "Das Samkhya (Sanskrit, n., \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, S\u0101\u1E43khya; auch S\u0101\u1E45khya) gilt als eines der \u00E4ltesten philosophischen Systeme indischen Ursprungs. Wegen seines gro\u00DFen Einflusses auf sp\u00E4tere Entwicklungen innerhalb der indischen Philosophie z\u00E4hlt es zusammen mit dem Vedanta, der dem Samkhya einige seiner Theorien verdankt, zu den richtungsweisendsten Str\u00F6mungen vedisch orientierten Denkens. Der Sanskrit-Begriff \"samkhya\" bedeutet w\u00F6rtlich \"Zahl\", \"Aufz\u00E4hlung\" oder \"das, was etwas in allen Einzelheiten beschreibt\", und bezieht sich auf die im Samkhya postulierten wirklichkeitsbestimmenden Elemente, die dort einer umfassenden Analyse unterzogen werden. Allein das Wissen um diese Elemente soll bereits zur Befreiung aus dem Kreislauf der Wiedergeburten f\u00FChren, was die prim\u00E4r soteriologische Rolle unterstreicht"@de . . . "S\u00E1nkhja, v d\u00E9van\u00E1gar\u00ED \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, je jedna ze \u0161esti ortodoxn\u00EDch \u0161kol indick\u00E9 filosofie. Zakladatelem je v\u0161eobecn\u011B uzn\u00E1v\u00E1n sv\u011Btec Kapila, nikoli v\u0161ak prav\u00E9dsk\u00FD rishij Kapila, n\u00FDbr\u017E stejnojmenn\u00FD guru z 6. nebo 5. stolet\u00ED p\u0159ed Kristem. S\u00E1nkhja je pova\u017Eov\u00E1na za nejstar\u0161\u00ED filosofick\u00FD syst\u00E9m hinduistick\u00E9 tradice zalo\u017Een\u00FD na principech dualismu. Vliv t\u00E9to filosofick\u00E9 \u0161koly je znateln\u00FD jak v pozd\u011Bj\u0161\u00ED v\u00E9d\u00E1ntsk\u00E9 filosofii, tak i ve filosofii j\u00F3gy."@cs . . . . . "\u6570\u8BBA\uFF08\u68B5\u8A9E\uFF1A\u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F\uFF0C\u7F85\u99AC\u5316\uFF1As\u0101\u1E45khya\u6216s\u0101\u1E43khya\uFF1B\u5B57\u9762\u610F\u601D\u662F\u201C\u8BA1\u6570\u201D\uFF0C\u97F3\u8BD1\u4E3A\u50E7\u4F49\u3001\u50E7\u7947\uFF09\u5370\u5EA6\u54F2\u5B66\u7684\u4E00\u4E2A\u6D3E\u522B\uFF0C\u88AB\u8BA4\u4E3A\u662F\u6700\u53E4\u8001\u548C\u6700\u91CD\u8981\u7684\u6D41\u6D3E\u4E4B\u4E00\u3002\u4F5B\u6559\u79F0\u5176\u4E3A\u201C\u8FE6\u6BD7\u7F57\u8BBA\u201D\u6216\u201C\u96E8\u4F17\u5916\u9053\u201D\u3001\u201C\u96E8\u9645\u5916\u9053\u201D\u3002\u4F46\u6570\u8BBA\u5E76\u4E0D\u5C5E\u4E8E\u65E9\u671F\u4F5B\u5178\u5E38\u63D0\u53CA\u7684\u516D\u5E08\u5916\u9053\u3002\u516D\u5E08\u5916\u9053\u4E3A\u6C99\u95E8\u601D\u6F6E\u5174\u8D77\u7684\u4EA7\u7269\uFF0C\u5176\u5171\u540C\u7279\u70B9\u662F\u53CD\u5BF9\u5420\u9640\u53CA\u5176\u5784\u65AD\u8005\u5A46\u7F57\u95E8\u3002\u800C\u6570\u8BBA\u6070\u6070\u76F8\u53CD\uFF0C\u5B83\u627F\u8BA4\u5420\u9640\u7684\u6743\u5A01\uFF0C\u88AB\u89C6\u4E3A\u6B63\u7EDF\u7684\u516D\u6D3E\u54F2\u5B66\u4E4B\u4E00\uFF08\u516D\u6D3E\u54F2\u5B66\u5206\u522B\u662F\u6700\u5360\u4E3B\u6D41\u5730\u4F4D\u7684\u5420\u6A80\u591A\u548C\u6570\u8BBA\u3001\u80DC\u8BBA\u3001\u6B63\u7406\u8BBA\u3001\u5F25\u66FC\u5DEE\u3001\u745C\u4F3D\uFF09\u3002\u6570\u8BBA\u7684\u6B63\u7EDF\u6027\u53EF\u4EE5\u4ECE\u8FD9\u4E00\u70B9\u770B\u51FA\u6765\uFF0C\u5373\u65E9\u671F\u6570\u8BBA\u7684\u601D\u60F3\u88AB\u8584\u4F3D\u68B5\u6B4C\u5927\u91CF\u5F15\u7528\uFF0C\u800C\u8584\u4F3D\u68B5\u6B4C\u662F\u8FC4\u4ECA\u6700\u5177\u5F71\u54CD\u529B\u7684\u5370\u5EA6\u54F2\u5B66\u8457\u4F5C\u4E4B\u4E00\u3002"@zh . . "\u0421\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F \u0430\u0431\u043E \u0441\u0430\u043D\u043A\u0445'\u044F (\u0441\u0430\u043D\u0441\u043A\u0440. \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, IAST: s\u0101\u1E43khya IAST \u2014 \u00AB\u043F\u0435\u0440\u0435\u043B\u0456\u043A\u00BB) \u2014 \u043E\u0434\u043D\u0430 \u0437 \u0448\u0435\u0441\u0442\u0438 \u043E\u0440\u0442\u043E\u0434\u043E\u043A\u0441\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0445 \u0448\u043A\u0456\u043B \u043A\u043B\u0430\u0441\u0438\u0447\u043D\u043E\u0457 \u0456\u043D\u0434\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u0457 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0456\u0457. \u0422\u0440\u0430\u0434\u0438\u0446\u0456\u0439\u043D\u043E \u0437\u0430\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u0438\u043A\u043E\u043C \u0448\u043A\u043E\u043B\u0438 \u0441\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F \u0432\u0432\u0430\u0436\u0430\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u043C\u0443\u0434\u0440\u0435\u0446\u044C \u041A\u0430\u043F\u0456\u043B\u0430, \u0445\u043E\u0447\u0430 \u0456\u0441\u0442\u043E\u0440\u0438\u0447\u043D\u043E \u0446\u0435 \u043F\u0456\u0434\u0442\u0432\u0435\u0440\u0434\u0438\u0442\u0438 \u043D\u0435\u043C\u043E\u0436\u043B\u0438\u0432\u043E. \u0421\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F \u043E\u0434\u043D\u0430 \u0437 \u043D\u0430\u0439\u0441\u0442\u0430\u0440\u0456\u0448\u0438\u0445 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u0448\u043A\u0456\u043B \u0432 \u0406\u043D\u0434\u0456\u0457. \u0421\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F \u043D\u0430\u043B\u0435\u0436\u0438\u0442\u044C \u0434\u043E \u0442\u0438\u0445 \u0456\u043D\u0434\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u0441\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C, \u044F\u043A\u0456 \u043D\u0430\u0437\u0438\u0432\u0430\u044E\u0442\u044C \u043E\u0440\u0442\u043E\u0434\u043E\u043A\u0441\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u043C\u0438 (\u0430\u0441\u0442\u0456\u043A\u0430), \u043E\u0441\u043A\u0456\u043B\u044C\u043A\u0438 \u0432\u043E\u043D\u0438 \u0432\u0438\u0437\u043D\u0430\u044E\u0442\u044C \u0430\u0432\u0442\u043E\u0440\u0438\u0442\u0435\u0442 \u0412\u0435\u0434. \u041E\u0441\u043D\u043E\u0432\u043D\u0438\u0439 \u0442\u0435\u043A\u0441\u0442 \u0446\u0456\u0454\u0457 \u0448\u043A\u043E\u043B\u0438 \u0421\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F-\u043A\u0430\u0440\u0456\u043A\u0430 \u043D\u0430\u043F\u0438\u0441\u0430\u043D\u0438\u0439 \u043F\u0440\u0438\u0431\u043B\u0438\u0437\u043D\u043E \u0432 200 \u0440\u043E\u0446\u0456. \u0412 \u043D\u0430\u0448\u0456 \u0447\u0430\u0441\u0438 \u0448\u043A\u043E\u043B\u0430 \u0441\u0430\u043C\u043A\u0445'\u044F \u043D\u0435 \u0456\u0441\u043D\u0443\u0454 \u0432 \u0447\u0438\u0441\u0442\u043E\u043C\u0443 \u0432\u0438\u0433\u043B\u044F\u0434\u0456, \u0445\u043E\u0447\u0430 \u0457\u0457 \u0432\u043F\u043B\u0438\u0432 \u0437\u0431\u0435\u0440\u0456\u0433\u0430\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u0432 \u0448\u043A\u043E\u043B\u0430\u0445 \u0439\u043E\u0433\u0438 \u0442\u0430 \u0432\u0435\u0434\u0430\u043D\u0442\u0438. \u0421\u0430\u043D\u043A\u0445'\u044F \u043D\u0430\u043B\u0435\u0436\u0438\u0442\u044C \u0434\u043E \u0434\u0443\u0430\u043B\u0456\u0441\u0442\u0438\u0447\u043D\u0438\u0445 \u0444\u0456\u043B\u043E\u0441\u043E\u0444\u0441\u044C\u043A\u0438\u0445 \u0441\u0438\u0441\u0442\u0435\u043C. \u0412\u043E\u043D\u0430 \u0440\u043E\u0437\u0433\u043B\u044F\u0434\u0430\u0454 \u0412\u0441\u0435\u0441\u0432\u0456\u0442 \u044F\u043A \u0432\u0437\u0430\u0454\u043C\u043E\u0434\u0456\u044E \u0434\u0432\u043E\u0445 \u043F\u0435\u0440\u0448\u043E\u043E\u0441\u043D\u043E\u0432: \u043F\u0443\u0440\u0443\u0448\u0456 (\u0441\u0432\u0456\u0434\u043E\u043C\u043E\u0441\u0442\u0456) \u0442\u0430 \u043F\u0440\u0430\u043A\u0440\u0456\u0442\u0456 (\u043C\u0430\u0442\u0435\u0440\u0456\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0445 \u044F\u0432\u0438\u0449). \u041F\u0440\u0430\u043A\u0440\u0456\u0442\u0456 \u0440\u043E\u0437\u0434\u0432\u043E\u044E\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u043D\u0430 \u0436\u0438\u0432\u0435 \u0442\u0430 \u043D\u0435\u0436\u0438\u0432\u0435. \u0417 \u0434\u0440\u0443\u0433\u043E\u0433\u043E \u0431\u043E\u043A\u0443, \u043F\u0443\u0440\u0443\u0448\u0430 \u0440\u043E\u0437\u043F\u0430\u0434\u0430\u0454\u0442\u044C\u0441\u044F \u043D\u0430 \u0431\u0435\u0437\u043B\u0456\u0447 \u0456\u043D\u0434\u0438\u0432\u0456\u0434\u0443\u0430\u043B\u044C\u043D\u0438\u0445 \u043E\u0434\u0438\u043D\u0438\u0446\u044C \u0441\u0432\u0456\u0434\u043E\u043C\u043E\u0441\u0442\u0456 \u0434\u0436\u0438\u0432\u0430, \u0449\u043E \u0437\u043B\u0438\u0432\u0430\u044E\u0442\u044C\u0441\u044F \u0437 \u0442\u0456\u043B\u0430\u043C\u0438 \u0439 \u0440\u043E\u0437\u0443\u043C\u043E\u043C \u0436\u0438\u0432\u043E\u0457 \u0447\u0430\u0441\u0442\u0438\u043D\u0438 \u043F\u0440\u0430\u043A\u0440\u0456\u0442\u0456."@uk . . . . "Samkhya or Sankya (/\u02C8s\u0251\u02D0\u014Bkj\u0259/; Sanskrit \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F), IAST: s\u0101\u1E45khya) is a dualistic school of Indian philosophy. It views reality as composed of two independent principles, puru\u1E63a ('consciousness' or spirit); and prak\u1E5Bti, (nature or matter, including the human mind and emotions). Puru\u1E63a is the witness-consciousness. It is absolute, independent, free, beyond perception, above any experience by mind or senses, and impossible to describe in words. Unmanifest prakriti is matter or nature. It is inactive, unconscious, and is a balance of the three gu\u1E47as (qualities or innate tendencies), namely sattva , rajas, and tamas. When prak\u1E5Bti comes into contact with Purusha this balance is disturbed, and Prakriti becomes manifest, evolving twenty-three tattvas, namely intellect (buddhi, mahat), ego (ahamkara) mind (manas); the five sensory capacities; the five action capacities; and the five \"subtle elements\" or \"modes of sensory content\" (tanmatras), from which the five \"gross elements\" or \"forms of perceptual objects\" (earth, water, fire, air and space) emerge, in turn giving rise to the manifestation of sensory experience and cognition. Jiva ('a living being') is the state in which purusha is bonded to prakriti. Human experience is an interplay of the two, purusha being conscious of the various combinations of cognitive activities. The end of the bondage of purusha to prakriti is called liberation or kaivalya (isolation). Samkhya's epistemology accepts three of six pramanas ('proofs') as the only reliable means of gaining knowledge, as does yoga. These are pratyak\u1E63a ('perception'), anum\u0101\u1E47a ('inference') and \u015Babda (\u0101ptavacana, meaning, 'word/testimony of reliable sources'). Sometimes described as one of the rationalist schools of Indian philosophy, it relied exclusively on reason. While samkhya-like speculations can be found in the Rig Veda and some of the older Upanishads, some western scholars have proposed that Samkhya may have non-Vedic origins, and developed in ascetic milieus. Proto-samkhya ideas developed from the 8th/7th c. BCE onwards, as evidenced in the middle Upanishads, the Buddhacharita, the Bhagavad Gita, and the Mokshadharma-section of the Mahabharata. It was related to the early ascetic traditions and meditation, spiritual practices, and religious cosmology, and methods of reasoning that result in liberating knowledge (vidya, jnana, viveka) that end the cycle of dukkha (suffering) and rebirth. allowing for \"a great variety of philosophical formulations.\" Pre-karika systematic Samkhya existed around the beginning of the first millennium CE. The defining method of Samkhya was established with the Samkhyakarika (4th c. CE). The oldest strands of Samkhya may have been theistic or nontheistic, but with its classical systematization in the early first millennium CE the existence of a deity became irrelevant. Samkhya is strongly related to the Yoga school of Hinduism, for which it forms the theoretical foundation, and it was influential on other schools of Indian philosophy."@en . "Samkhya"@de . . . . "The Supreme Good is mok\u1E63a which consists in the permanent impossibility of the incidence of pain... in the realisation of the Self as Self pure and simple."@en . . . . . . . "\u2014Brihadaranyaka Upanishad 1.4.1"@en . . "Sankhya, S\u0101\u1E43khya, ou S\u0101\u1E45khya (em s\u00E2nscrito: \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F ; IAST: s\u0101\u1E43khya) \u00E9 o sistema filos\u00F3fico indiano que foi desenvolvido concomitantemente com o yoga. A palavra significa \"Enumera\u00E7\u00E3o\". Desenvolveu uma psicologia e ontologia sofisticada, que \u00E9 a base do s\u00E1dhana ou pr\u00E1tica do yoga. , que viveu pouco antes do Buda, revisor deste sistema filos\u00F3fico, escreveu os aforismos em que se baseia grande parte do conhecimento atual sobre este intrincado sistema de pensamento."@pt . "No distinguishing sign of night nor of day;"@en . . "S\u00E1nkhja, v d\u00E9van\u00E1gar\u00ED \u0938\u093E\u0902\u0916\u094D\u092F, je jedna ze \u0161esti ortodoxn\u00EDch \u0161kol indick\u00E9 filosofie. Zakladatelem je v\u0161eobecn\u011B uzn\u00E1v\u00E1n sv\u011Btec Kapila, nikoli v\u0161ak prav\u00E9dsk\u00FD rishij Kapila, n\u00FDbr\u017E stejnojmenn\u00FD guru z 6. nebo 5. stolet\u00ED p\u0159ed Kristem. S\u00E1nkhja je pova\u017Eov\u00E1na za nejstar\u0161\u00ED filosofick\u00FD syst\u00E9m hinduistick\u00E9 tradice zalo\u017Een\u00FD na principech dualismu. Vliv t\u00E9to filosofick\u00E9 \u0161koly je znateln\u00FD jak v pozd\u011Bj\u0161\u00ED v\u00E9d\u00E1ntsk\u00E9 filosofii, tak i ve filosofii j\u00F3gy. Historicky lze tuto filosofickou \u0161kolu sice spojovat s hinduismem, ale ve sv\u00E9 p\u016Fvodn\u00ED podob\u011B m\u011Bla v\u011Bt\u0161\u00ED souvislost s buddhismem, kter\u00FDm byla ovlivn\u011Bna. Kapila \u017Eil kr\u00E1tce po \u00FAmrt\u00ED Buddhy a jeho u\u010Den\u00ED ho pravd\u011Bpodobn\u011B ovlivnilo. Zn\u00E1m\u00FD spis pojedn\u00E1vaj\u00EDc\u00ED o s\u00E1nkhje je S\u00E1nkhja k\u00E1rik\u00E1 (200 p\u0159. n. l.) p\u0159isuzovan\u00FD \u00CD\u0161vara Kr\u0161novi. Dal\u0161\u00ED druh s\u00E1nkhji (bh\u00E1gavata s\u00E1nkhja) u\u010D\u00ED Kapila, syn D\u00E9vah\u00FAti (D\u00E9vah\u00FAtiputra Kapila) v Bh\u00E1gavata pur\u00E1n\u011B 3.25-33. Tato s\u00E1nkhja uzn\u00E1v\u00E1 jako dal\u0161\u00ED kategorii k\u00E1la (\u010Das)."@cs . . . . . "That One breathed, windless, by its own impulse;"@en . . . "Sankhja (s\u0101\u1E41khya) \u2013 dualistyczny, ortodoksyjny, to znaczy uznaj\u0105cy autorytet wed, system filozofii indyjskiej. Wed\u0142ug Sankhji \u015Bwiat powsta\u0142 w wyniku wsp\u00F3\u0142dzia\u0142ania dw\u00F3ch zasad: ducha \u2013 purusza i materii \u2013 prakryti Istot\u0105 jak ka\u017Cdego klasycznego systemu indyjskiego jest nauka o wyzwoleniu. Kierunek ten okre\u015Bla kondycje cz\u0142owieka i naucza w jaki spos\u00F3b zdoby\u0107 zrozumienie wyzwalaj\u0105ce."@pl . . . . . . "Without distinctive marks, this all was water;"@en . "\u2014Katha Upanishad 3.10-13"@en . "S\u00E2nquia"@pt .