. . . . . . "29703"^^ . . . . . . . . . . . . . "\u00AB\u041C\u0435\u0301\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0301\u0434\u043D\u0438\u043A\u00BB \u2014 \u043F\u043E\u044D\u043C\u0430 \u0410. \u0421. \u041F\u0443\u0448\u043A\u0438\u043D\u0430."@ru . "\u9752\u9285\u306E\u9A0E\u58EB (\u8A69)"@ja . . "Alexandre Benois's illustration to the poem ."@en . "\u300E\u9752\u9285\u306E\u9A0E\u58EB\u300F\uFF08\u305B\u3044\u3069\u3046\u306E\u304D\u3057\u3001\u30ED\u30B7\u30A2\u8A9E: \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A\uFF09\u306F\u3001\u30ED\u30B7\u30A2\u306E\u6587\u5B66\u8005\u30A2\u30EC\u30AF\u30B5\u30F3\u30C9\u30EB\u30FB\u30D7\u30FC\u30B7\u30AD\u30F3\u304C1833\u5E74\u306B\u66F8\u3044\u305F\u9577\u7DE8\u53D9\u4E8B\u8A69\u3002\u30B5\u30F3\u30AF\u30C8\u30DA\u30C6\u30EB\u30D6\u30EB\u30AF\u306E\u30CD\u30F4\u30A1\u5DDD\u5DE6\u5CB8\u306B\u7ACB\u3064\u30D4\u30E7\u30FC\u30C8\u30EB\u5927\u5E1D\u306E\u9A0E\u99AC\u50CF\u306B\u984C\u6750\u3092\u3068\u3063\u305F\u3082\u306E\u3002\u3053\u306E\u8A69\u304C\u6709\u540D\u306B\u306A\u3063\u305F\u305F\u3081\u3001\u9A0E\u99AC\u50CF\u3082\u300C\u9752\u9285\u306E\u9A0E\u58EB\u300D\u3068\u547C\u3070\u308C\u3066\u3044\u308B\u3002"@ja . . . . "Sovremennik" . . . . . . . . "C. E. Turner"@en . . "\u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A (\u043F\u043E\u044D\u043C\u0430)"@ru . . . "Le Cavalier de bronze (po\u00E8me)"@fr . . . . . . "\u9752\u94DC\u9A91\u58EB"@zh . . . "The Bronze Horseman"@en . . . . "Russian"@en . . . . . . . . "\u300E\u9752\u9285\u306E\u9A0E\u58EB\u300F\uFF08\u305B\u3044\u3069\u3046\u306E\u304D\u3057\u3001\u30ED\u30B7\u30A2\u8A9E: \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A\uFF09\u306F\u3001\u30ED\u30B7\u30A2\u306E\u6587\u5B66\u8005\u30A2\u30EC\u30AF\u30B5\u30F3\u30C9\u30EB\u30FB\u30D7\u30FC\u30B7\u30AD\u30F3\u304C1833\u5E74\u306B\u66F8\u3044\u305F\u9577\u7DE8\u53D9\u4E8B\u8A69\u3002\u30B5\u30F3\u30AF\u30C8\u30DA\u30C6\u30EB\u30D6\u30EB\u30AF\u306E\u30CD\u30F4\u30A1\u5DDD\u5DE6\u5CB8\u306B\u7ACB\u3064\u30D4\u30E7\u30FC\u30C8\u30EB\u5927\u5E1D\u306E\u9A0E\u99AC\u50CF\u306B\u984C\u6750\u3092\u3068\u3063\u305F\u3082\u306E\u3002\u3053\u306E\u8A69\u304C\u6709\u540D\u306B\u306A\u3063\u305F\u305F\u3081\u3001\u9A0E\u99AC\u50CF\u3082\u300C\u9752\u9285\u306E\u9A0E\u58EB\u300D\u3068\u547C\u3070\u308C\u3066\u3044\u308B\u3002"@ja . . . "Der eherne Reiter (russisch \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A/Medny wsadnik; w\u00F6rtlich Der kupferne Reiter) ist ein Poem von Alexander Puschkin. Das 1833 geschriebene Poem erschien erstmals, nachdem es zun\u00E4chst keine Druckerlaubnis erhalten hatte, auszugsweise 1834 und dann vollst\u00E4ndig 1837. Es handelt vom Reiterstandbild des Zaren Peter der Gro\u00DFe auf dem Sankt Petersburger Senatsplatz. Das Poem verlieh der bereits 1782 errichteten Figur ihren charakteristischen Beinamen. Das Poem gilt als einer der wichtigsten Texte der russischen Literaturgeschichte. Es steht noch heute auf jedem russischen Lehrplan und gilt als begr\u00FCndendes Werk des Petersburger Textes. Bei einer starken \u00DCberschwemmung der Newa kommt die Braut eines armen Beamten um. Er gibt die Schuld daran dem Zaren Peter I., der Petersburg am falschen Ort bauen lie\u00DF. Er droht und flucht seinem Denkmal, woraufhin dieses lebendig wird und den Beamten verfolgt, bis dieser wahnsinnig wird. Mit \u201EDer Eherne Reiter\u201C antwortete Puschkin auf Adam Mickiewiczs Invektiven (Beleidigungen) gegen den russischen Staat im Teil III des Dramenzyklus Totenfeier (\u201EUst\u0119p\u201C)."@de . . . . "Bronsryttaren (dikt)"@sv . . . . . . "10843621"^^ . . . . . . . . . "Je\u017Adziec miedziany"@pl . . . . "Je\u017Adziec miedziany (ros. \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A) \u2013 jeden z ostatnich utwor\u00F3w Aleksandra Puszkina, uznawany za jedno z lepszych dzie\u0142 tego autora. Tytu\u0142 poematu nawi\u0105zuje do petersburskiego pomnika Piotra Wielkiego d\u0142uta Falconeta, jednak w istocie poemat po\u015Bwi\u0119cony jest rozwa\u017Caniom poety na temat roli Piotra I w dziejach Rosji i jego wp\u0142ywu na stan narodu rosyjskiego, a tak\u017Ce nad charakterem Petersburga. W znacznym stopniu Je\u017Adziec miedziany zosta\u0142 zainspirowany ch\u0119ci\u0105 podj\u0119cia polemiki z negatywn\u0105 i ironiczn\u0105 wizj\u0105 Piotra i Petersburga przedstawion\u0105 przez Adama Mickiewicza w tzw. Ust\u0119pie w III cz\u0119\u015Bci Dziad\u00F3w. Spora cz\u0119\u015B\u0107 poematu jest analogiczna tre\u015Bciowo do Ust\u0119pu, prezentuje jednak przeciwstawn\u0105 mickiewiczowskiej wizj\u0119 miasta i cara. R\u00F3wnie\u017C w swoich przypisach do Je\u017Ad\u017Aca Puszkin umie\u015Bci\u0142 odwo\u0142ania do utworu Mickiewicza. Poeta odni\u00F3s\u0142 si\u0119 tak\u017Ce do opisu miasta zawartego w cz\u0119\u015Bci Ust\u0119pu zatytu\u0142owanej Oleszkiewicz. Puszkin napisa\u0142 Je\u017Ad\u017Aca miedzianego we wsi w pa\u017Adzierniku 1833. W grudniu tego roku przes\u0142a\u0142 czystorys poematu do akceptacji carowi Miko\u0142ajowi I. Car zakwestionowa\u0142 pewne partie tekstu, a poeta, mimo pewnych pr\u00F3b, nie zdo\u0142a\u0142 zmodyfikowa\u0107 poematu w duchu carskich uwag. W trakcie pr\u00F3b redakcji Puszkin dokona\u0142 szeregu niewymuszonych przez cenzur\u0119 zmian i ulepsze\u0144 utworu. Nie mog\u0105c dostosowa\u0107 poematu do wymaga\u0144 cara, w 1834 autor wyda\u0142 tylko kr\u00F3tki fragment swojego dzie\u0142a. Ca\u0142y poemat zosta\u0142 wydany dopiero w 1837, ju\u017C po \u015Bmierci poety. Dokona\u0142 tego Wasilij \u017Bukowski, jednak chc\u0105c opublikowa\u0107 Je\u017Ad\u017Aca, musia\u0142 usun\u0105\u0107 cz\u0119\u015B\u0107 wers\u00F3w, a w innych dokona\u0107 istotnych poprawek uwzgl\u0119dniaj\u0105cych \u017C\u0105dania cara, zniekszta\u0142caj\u0105c znacznie wymow\u0119 utworu. Pierwsze wydanie Je\u017Ad\u017Aca zgodne z r\u0119kopisem Puszkina mog\u0142o si\u0119 ukaza\u0107 dopiero w 1919. Od tego czasu publikuje si\u0119 ten poemat bez poprawek \u017Bukowskiego, cho\u0107 w kilku wariantach \u2013 odpowiadaj\u0105cych poszczeg\u00F3lnym wersjom napisanym przez samego Puszkina. Na j\u0119zyk polski poemat przet\u0142umaczy\u0142 po raz pierwszy Marcin Szymanowski w 1843 (wydane w warszawskim czasopi\u015Bmie Jutrzenka), by\u0142o to jednak t\u0142umaczenie pisane nie wierszem a proz\u0105. Fragmenty utworu by\u0142y przek\u0142adane i wydawane tak\u017Ce pod koniec XIX w. Jednak dopiero Julian Tuwim w okresie 1927\u20131931 przet\u0142umaczy\u0142 ca\u0142ego Je\u017Ad\u017Aca wierszem i wyda\u0142 go w 1932 (fragmenty by\u0142y publikowane troch\u0119 wcze\u015Bniej)."@pl . "\u041C\u0456\u0434\u043D\u0438\u0439 \u0432\u0435\u0440\u0448\u043D\u0438\u043A (\u043F\u043E\u0435\u043C\u0430)"@uk . . . "M\u011Bd\u011Bn\u00FD jezdec (rusky \u041C\u0435\u0301\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0301\u0434\u043D\u0438\u043A), d\u00E9monick\u00E1 poema, je d\u00EDlo, kter\u00E1 vznikla roku 1833. Jeho autorem je Alexandr Sergejevi\u010D Pu\u0161kin, jeden z nejslavn\u011Bj\u0161\u00EDch rusk\u00FDch b\u00E1sn\u00EDk\u016F, prozaik\u016F a dramatik\u016F 19. stolet\u00ED. Podle b\u00E1sn\u011B z\u00EDskala sv\u00E9 ozna\u010Den\u00ED jezdeck\u00E1 socha Petra Velik\u00E9ho na petrohradsk\u00E9m Sen\u00E1tn\u00EDm n\u00E1m\u011Bst\u00ED, je\u017E v b\u00E1sni hraje tituln\u00ED roli."@cs . "Der eherne Reiter (russisch \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A/Medny wsadnik; w\u00F6rtlich Der kupferne Reiter) ist ein Poem von Alexander Puschkin. Das 1833 geschriebene Poem erschien erstmals, nachdem es zun\u00E4chst keine Druckerlaubnis erhalten hatte, auszugsweise 1834 und dann vollst\u00E4ndig 1837. Es handelt vom Reiterstandbild des Zaren Peter der Gro\u00DFe auf dem Sankt Petersburger Senatsplatz. Das Poem verlieh der bereits 1782 errichteten Figur ihren charakteristischen Beinamen."@de . . "El jinete de bronce: un cuento de San Petersburgo (en ruso \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A: \u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433\u0441\u043A\u0430\u044F \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0442\u044C, literalmente \"El jinete de cobre: un cuento de San Petersburgo\") es un poema narrativo escrito por Aleksandr Pushkin en 1833 sobre la estatua ecuestre de Pedro el Grande en San Petersburgo y la ."@es . . . . . "El jinete de bronce"@es . . . "\u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0412\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A[Mednyi Vsadnik]"@en . . . "Bronsryttaren \u00E4r en dikt av Aleksandr Pusjkin, publicerad 1833. Dikten \u00E4r en hyllning till tsar Peter den store och hans stad Sankt Petersburg, som ett svar p\u00E5 en kritisk dikt av Adam Mickiewicz. De inledande raderna, efter prologen, p\u00E5minner om den sekell\u00E5nga fiendskapen mellan Sverige och Ryssland, n\u00E4r Peter den store st\u00E5r vid Nevas strand och planerar f\u00F6r framtiden: \u201DHan t\u00E4nkte s\u00E5: Just h\u00E4rifr\u00E5n skall svensken hotas, H\u00E4r skall vi bygga upp en stad Som trotsar denne sturske granne.\u201D"@sv . "Je\u017Adziec miedziany (ros. \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A) \u2013 jeden z ostatnich utwor\u00F3w Aleksandra Puszkina, uznawany za jedno z lepszych dzie\u0142 tego autora. Tytu\u0142 poematu nawi\u0105zuje do petersburskiego pomnika Piotra Wielkiego d\u0142uta Falconeta, jednak w istocie poemat po\u015Bwi\u0119cony jest rozwa\u017Caniom poety na temat roli Piotra I w dziejach Rosji i jego wp\u0142ywu na stan narodu rosyjskiego, a tak\u017Ce nad charakterem Petersburga. W znacznym stopniu Je\u017Adziec miedziany zosta\u0142 zainspirowany ch\u0119ci\u0105 podj\u0119cia polemiki z negatywn\u0105 i ironiczn\u0105 wizj\u0105 Piotra i Petersburga przedstawion\u0105 przez Adama Mickiewicza w tzw. Ust\u0119pie w III cz\u0119\u015Bci Dziad\u00F3w. Spora cz\u0119\u015B\u0107 poematu jest analogiczna tre\u015Bciowo do Ust\u0119pu, prezentuje jednak przeciwstawn\u0105 mickiewiczowskiej wizj\u0119 miasta i cara. R\u00F3wnie\u017C w swoich przypisach do Je\u017Ad\u017Aca Puszkin umie\u015Bci\u0142 odwo\u0142"@pl . . "The Bronze Horseman: A Petersburg Tale (Russian: \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A: \u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433\u0441\u043A\u0430\u044F \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0442\u044C Mednyy vsadnik: Peterburgskaya povest) is a narrative poem written by Alexander Pushkin in 1833 about the equestrian statue of Peter the Great in Saint Petersburg and the great flood of 1824. While the poem was written in 1833, it was not published, in its entirety, until after his death as his work was under censorship due to the political nature of his other writings. Widely considered to be Pushkin's most successful narrative poem, The Bronze Horseman has had a lasting impact on Russian literature. The Pushkin critic A. D. P. Briggs praises the poem \"as the best in the Russian language, and even the best poem written anywhere in the nineteenth century\". It is considered one of the most influential wor"@en . . . . . "1882"^^ . . "Der eherne Reiter (Gedicht)"@de . "The Bronze Horseman: A Petersburg Tale (Russian: \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A: \u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433\u0441\u043A\u0430\u044F \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0442\u044C Mednyy vsadnik: Peterburgskaya povest) is a narrative poem written by Alexander Pushkin in 1833 about the equestrian statue of Peter the Great in Saint Petersburg and the great flood of 1824. While the poem was written in 1833, it was not published, in its entirety, until after his death as his work was under censorship due to the political nature of his other writings. Widely considered to be Pushkin's most successful narrative poem, The Bronze Horseman has had a lasting impact on Russian literature. The Pushkin critic A. D. P. Briggs praises the poem \"as the best in the Russian language, and even the best poem written anywhere in the nineteenth century\". It is considered one of the most influential works in Russian literature, and is one of the reasons Pushkin is often called the \u201Cfounder of modern Russian literature.\u201D The statue became known as The Bronze Horseman due to the great influence of the poem."@en . . . . "\u300A\u9752\u94DC\u9A91\u58EB\uFF1A\u5F7C\u5F97\u5821\u7684\u6545\u4E8B\u300B\uFF08\u4FC4\u8A9E\uFF1A\u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A: \u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433\u0441\u043A\u0430\u044F \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0442\u044C\uFF09\u662F\u666E\u5E0C\u91D1\u57281833\u5E74\u521B\u4F5C\u7684\u5173\u4E8E\u5723\u5F7C\u5F97\u5821\u5F7C\u5F97\u5927\u5E1D\u9752\u94DC\u9A91\u58EB\u50CF\u7684\u53D9\u4E8B\u8BD7\u3002\u8BE5\u8BD7\u88AB\u516C\u8BA4\u4E3A\u666E\u5E0C\u91D1\u6700\u6210\u529F\u7684\u53D9\u4E8B\u8BD7\u521B\u4F5C\uFF0C\u5E76\u4E14\u5BF9\u4FC4\u56FD\u6587\u5B66\u6709\u7740\u6DF1\u8FDC\u7684\u5F71\u54CD\u3002\u5723\u5F7C\u5F97\u5821\u7684\u9752\u94DC\u9A91\u58EB\u50CF\u4E5F\u56E0\u4E3A\u8FD9\u9996\u8BD7\u800C\u95FB\u540D\u4E8E\u4E16\u3002"@zh . . . . . "Il cavaliere di bronzo (poema)"@it . . . . . . "\u300A\u9752\u94DC\u9A91\u58EB\uFF1A\u5F7C\u5F97\u5821\u7684\u6545\u4E8B\u300B\uFF08\u4FC4\u8A9E\uFF1A\u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A: \u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433\u0441\u043A\u0430\u044F \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0442\u044C\uFF09\u662F\u666E\u5E0C\u91D1\u57281833\u5E74\u521B\u4F5C\u7684\u5173\u4E8E\u5723\u5F7C\u5F97\u5821\u5F7C\u5F97\u5927\u5E1D\u9752\u94DC\u9A91\u58EB\u50CF\u7684\u53D9\u4E8B\u8BD7\u3002\u8BE5\u8BD7\u88AB\u516C\u8BA4\u4E3A\u666E\u5E0C\u91D1\u6700\u6210\u529F\u7684\u53D9\u4E8B\u8BD7\u521B\u4F5C\uFF0C\u5E76\u4E14\u5BF9\u4FC4\u56FD\u6587\u5B66\u6709\u7740\u6DF1\u8FDC\u7684\u5F71\u54CD\u3002\u5723\u5F7C\u5F97\u5821\u7684\u9752\u94DC\u9A91\u58EB\u50CF\u4E5F\u56E0\u4E3A\u8FD9\u9996\u8BD7\u800C\u95FB\u540D\u4E8E\u4E16\u3002"@zh . . . . . "M\u011Bd\u011Bn\u00FD jezdec"@cs . . . . . . "Il cavaliere di bronzo (in russo \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A: \u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433\u0441\u043A\u0430\u044F \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0442\u044C) scritto nel 1833 da Aleksandr Sergeevi\u010D Pu\u0161kin e pubblicato postumo nel 1837, \u00E8 un poema narrativo, in tetrametro giambico, sulla grande alluvione che colp\u00EC San Pietroburgo il 19 novembre 1824 e sulla statua equestre di Pietro il Grande. \u00C8 considerato uno dei pi\u00F9 significativi lavori della letteratura russa. La statua \u00E8 oggi conosciuta come il cavaliere di bronzo grazie proprio al poema di Pu\u0161kin."@it . "Le Cavalier de bronze ou Le Cavalier d'airain (en russe : \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A ; en orthographe pr\u00E9c\u00E9dant la r\u00E9forme de 1917-1918 : \u041C\u0463\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A\u044A) est un po\u00E8me compos\u00E9 par Alexandre Pouchkine en 1833."@fr . . . . . . . . "Le Cavalier de bronze ou Le Cavalier d'airain (en russe : \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A ; en orthographe pr\u00E9c\u00E9dant la r\u00E9forme de 1917-1918 : \u041C\u0463\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A\u044A) est un po\u00E8me compos\u00E9 par Alexandre Pouchkine en 1833."@fr . . . "\u00AB\u041C\u0456\u0434\u043D\u0438\u0439 \u0432\u0435\u0440\u0448\u043D\u0438\u043A\u00BB (\u0440\u043E\u0441. \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A) \u2014 \u043F\u043E\u0435\u043C\u0430 (\u0432\u0456\u0440\u0448\u043E\u0432\u0430\u043D\u0430 \u043F\u043E\u0432\u0456\u0441\u0442\u044C) \u0440\u043E\u0441\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u043F\u043E\u0435\u0442\u0430 \u041E\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0430 \u041F\u0443\u0448\u043A\u0456\u043D\u0430."@uk . . . . . "1094394786"^^ . "M\u011Bd\u011Bn\u00FD jezdec (rusky \u041C\u0435\u0301\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0301\u0434\u043D\u0438\u043A), d\u00E9monick\u00E1 poema, je d\u00EDlo, kter\u00E1 vznikla roku 1833. Jeho autorem je Alexandr Sergejevi\u010D Pu\u0161kin, jeden z nejslavn\u011Bj\u0161\u00EDch rusk\u00FDch b\u00E1sn\u00EDk\u016F, prozaik\u016F a dramatik\u016F 19. stolet\u00ED. Podle b\u00E1sn\u011B z\u00EDskala sv\u00E9 ozna\u010Den\u00ED jezdeck\u00E1 socha Petra Velik\u00E9ho na petrohradsk\u00E9m Sen\u00E1tn\u00EDm n\u00E1m\u011Bst\u00ED, je\u017E v b\u00E1sni hraje tituln\u00ED roli."@cs . . . . "El jinete de bronce: un cuento de San Petersburgo (en ruso \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A: \u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433\u0441\u043A\u0430\u044F \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0442\u044C, literalmente \"El jinete de cobre: un cuento de San Petersburgo\") es un poema narrativo escrito por Aleksandr Pushkin en 1833 sobre la estatua ecuestre de Pedro el Grande en San Petersburgo y la ."@es . "The Bronze Horseman"@en . . . "The Bronze Horseman (poem)"@en . . . . . . "\u00AB\u041C\u0435\u0301\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0301\u0434\u043D\u0438\u043A\u00BB \u2014 \u043F\u043E\u044D\u043C\u0430 \u0410. \u0421. \u041F\u0443\u0448\u043A\u0438\u043D\u0430."@ru . "\u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0412\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A [Mednyi Vsadnik]"@en . . . . . . . . "Il cavaliere di bronzo (in russo \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A: \u041F\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433\u0441\u043A\u0430\u044F \u043F\u043E\u0432\u0435\u0441\u0442\u044C) scritto nel 1833 da Aleksandr Sergeevi\u010D Pu\u0161kin e pubblicato postumo nel 1837, \u00E8 un poema narrativo, in tetrametro giambico, sulla grande alluvione che colp\u00EC San Pietroburgo il 19 novembre 1824 e sulla statua equestre di Pietro il Grande. \u00C8 considerato uno dei pi\u00F9 significativi lavori della letteratura russa. La statua \u00E8 oggi conosciuta come il cavaliere di bronzo grazie proprio al poema di Pu\u0161kin."@it . . . "\u00AB\u041C\u0456\u0434\u043D\u0438\u0439 \u0432\u0435\u0440\u0448\u043D\u0438\u043A\u00BB (\u0440\u043E\u0441. \u041C\u0435\u0434\u043D\u044B\u0439 \u0432\u0441\u0430\u0434\u043D\u0438\u043A) \u2014 \u043F\u043E\u0435\u043C\u0430 (\u0432\u0456\u0440\u0448\u043E\u0432\u0430\u043D\u0430 \u043F\u043E\u0432\u0456\u0441\u0442\u044C) \u0440\u043E\u0441\u0456\u0439\u0441\u044C\u043A\u043E\u0433\u043E \u043F\u043E\u0435\u0442\u0430 \u041E\u043B\u0435\u043A\u0441\u0430\u043D\u0434\u0440\u0430 \u041F\u0443\u0448\u043A\u0456\u043D\u0430."@uk . . . "Russia"@en . "1837"^^ . . . "Bronsryttaren \u00E4r en dikt av Aleksandr Pusjkin, publicerad 1833. Dikten \u00E4r en hyllning till tsar Peter den store och hans stad Sankt Petersburg, som ett svar p\u00E5 en kritisk dikt av Adam Mickiewicz. De inledande raderna, efter prologen, p\u00E5minner om den sekell\u00E5nga fiendskapen mellan Sverige och Ryssland, n\u00E4r Peter den store st\u00E5r vid Nevas strand och planerar f\u00F6r framtiden: \u201DHan t\u00E4nkte s\u00E5: Just h\u00E4rifr\u00E5n skall svensken hotas, H\u00E4r skall vi bygga upp en stad Som trotsar denne sturske granne.\u201D"@sv .