. . "ii\u2013V\u2013I turnaround in C without a tritone substitution."@en . . . "Als Tritonussubstitution bezeichnet man in der Regel das Ersetzen eines Dominantseptakkords durch einen Dominantseptakkord, dessen Grundton einen Tritonus entfernt liegt. Der Begriff erkl\u00E4rt schon das Prinzip: Ein Akkord wird durch einen anderen Akkord ersetzt. Die Grundt\u00F6ne dieser beiden Akkorde liegen dabei einen Tritonus voneinander entfernt. Dies wird gerne bei der f\u00FCnften Stufe einer II-V-I Kadenz im Jazz eingesetzt, d. h. die V wird durch eine bII ersetzt , aber auch auf allen anderen Dominanten (Doppeldominanten etc.). Im modernen Jazz werden auch Tonika und Subdominante substituiert. Dieser Akkord wird hier oft als Sekund\u00E4rdominante bezeichnet. Die Tritonussubstitution kann auch als eine Umdeutung des Ausgangsakkordes angesehen werden (vgl. Publikationen von Werner P\u00F6hlert, z. B. Grundlagenharmonik); hier wird der Quintfall (\"Dauerquintfall\", also der Quintenzirkel als Ausgangspunkt der \u00DCberlegungen) erweitert, indem ein zweiter, der um einen Tritonus verschoben ist, danebengelegt wird. Damit wird Chromatik mit dem klassischen Quintfall gleichgesetzt. Eine \u00E4hnliche Sichtweise vertritt eine Reihe anderer Harmonielehrer, z. B. Frank Haunschild. Die Tritonussubstitution bietet vielf\u00E4ltige M\u00F6glichkeiten der \u201EGef\u00FChlsgestaltung\u201C \u2013 also des emotionalen Ausdrucks \u2013 und wird deshalb gern im Jazz, Soul, Barbershop und Gospel verwendet und erweitert die harmonischen M\u00F6glichkeiten einfacher Kadenzen. Deren Reinform, stufenanalytisch als \u00FCberm\u00E4\u00DFiger Terzquartakkord gedeutet, fand schon in der Wiener Klassik Einzug. Eine andere, g\u00E4ngige klassische Sichtweise f\u00FCr die Reinform ist, den Akkord als klassischen Dominantseptakkord zu betrachten mit tiefalterierter Quinte im Bass (also als V7 bzw. D7 mit b5 bzw. >5 im Bass)."@de . . . . . "La substitution tritonique est une technique de r\u00E9harmonisation par substitution d'accord utilis\u00E9e en harmonie tonale et en particulier dans les compositions et les arrangements jazz. La substitution tritonique remplace la dominante diatonique par la dominante chromatique. Celle-ci se trouve un demi-ton chromatique au-dessus de la tonique. Cette nouvelle dominante substitutive est d\u00E9sign\u00E9e, par emprunt \u00E0 l'anglais sub 5. Lors d'une substitution tritonique la dominante chromatique peut, mais ce n'est pas obligatoire, \u00EAtre pr\u00E9c\u00E9d\u00E9e de son deuxi\u00E8me degr\u00E9 relatif. La substitution tritonique est apparue \u00E0 l'\u00E8re classique (il s'agit de la sixte augment\u00E9e allemande, qui est enharmoniquement la substitution tritonique d'un accord de V7/V). C'est surtout au XXe si\u00E8cle et dans le jazz qu'elle a \u00E9t\u00E9 particuli\u00E8rement utilis\u00E9e. Son usage s'est g\u00E9n\u00E9ralis\u00E9 \u00E0 tous les degr\u00E9s de la gamme, o\u00F9 les dominantes relatives sont substitu\u00E9es par la dominante chromatique du degr\u00E9 vis\u00E9 dans la progression d'accords."@fr . . . . "Als Tritonussubstitution bezeichnet man in der Regel das Ersetzen eines Dominantseptakkords durch einen Dominantseptakkord, dessen Grundton einen Tritonus entfernt liegt. Der Begriff erkl\u00E4rt schon das Prinzip: Ein Akkord wird durch einen anderen Akkord ersetzt. Die Grundt\u00F6ne dieser beiden Akkorde liegen dabei einen Tritonus voneinander entfernt. Dies wird gerne bei der f\u00FCnften Stufe einer II-V-I Kadenz im Jazz eingesetzt, d. h. die V wird durch eine bII ersetzt , aber auch auf allen anderen Dominanten (Doppeldominanten etc.). Im modernen Jazz werden auch Tonika und Subdominante substituiert. Dieser Akkord wird hier oft als Sekund\u00E4rdominante bezeichnet."@de . . . . . . "\u0422\u0440\u0438\u0442\u043E\u0301\u043D\u043E\u0432\u0430\u044F \u0437\u0430\u043C\u0435\u0301\u043D\u0430, \u0432 \u0440\u0430\u0441\u0448\u0438\u0440\u0435\u043D\u043D\u043E\u0439 \u0442\u043E\u043D\u0430\u043B\u044C\u043D\u043E\u0441\u0442\u0438 \u2014 \u0437\u0430\u043C\u0435\u0449\u0435\u043D\u0438\u0435 \u0434\u0430\u043D\u043D\u043E\u0439 \u0433\u0430\u0440\u043C\u043E\u043D\u0438\u0438 \u0434\u0440\u0443\u0433\u043E\u0439, \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u0430\u044F \u0432\u043A\u043B\u044E\u0447\u0430\u0435\u0442 \u0442\u0435 \u0436\u0435 \u0437\u0432\u0443\u043A\u0438 \u0442\u0440\u0438\u0442\u043E\u043D\u0430 \u0438 \u0438\u043C\u0435\u0435\u0442 \u0442\u0443 \u0436\u0435 \u0441\u0430\u043C\u0443\u044E \u0444\u0443\u043D\u043A\u0446\u0438\u044E \u0438 \u0442\u0443 \u0436\u0435, \u043B\u0438\u0431\u043E \u0441\u0445\u043E\u0434\u043D\u0443\u044E, \u0430\u043A\u043A\u043E\u0440\u0434\u043E\u0432\u0443\u044E \u0441\u0442\u0440\u0443\u043A\u0442\u0443\u0440\u0443."@ru . . . . . . . "Tritone substitution"@en . . . . . "1397350"^^ . . . . . . . . . "1123825000"^^ . . . "Tritonussubstitution"@de . . . . . . "Tritonussubstitution"@sv . . "Tritona anstata\u016Dado signifas kutime la anstata\u016Dadon de dominanta septakordo per dominanta septakordo, kies baza tono trovi\u011Das tritonon for. \u0108i tion oni volonte faras je la kvina \u015Dtupo de kadenco 2-5-1 en \u0135azo, tio signifas, ke oni povas anstata\u016Di la 5-an \u015Dtupon per b2 al 2-b2-1, sed anka\u016D \u0109iujn aliajn dominantojn (duoblajn dominantojn). en moderna \u0135azo anka\u016D toniko kaj subdominanto estas anstata\u016Deblaj. Tritona anstata\u016Dado anka\u016D estas rigardebla kiel aliinterpretado de la elirakordo (komparu publika\u0135ojn de Werner P\u00F6hlert, ekz. Grundlagenharmonik); oni kompletigas la kvintfalon (\"kontinuan kvintfalon\", do la kvintociklon kiel elirpunkto de la pripensoj) per tio, ke oni apudmetas duan de tritona distanco. Tio egalrangigas la kromatismon kun la klasika kvintfalo. Similan vidmanieron defendas aro da aliaj harmoniinstruistoj, ekz. Frank Haunschild. Tritona anstata\u016Dado havigas multvariajn eblecojn por la \u201Esentoformado\u201D, do de emocia esprimo: Pro tio \u0135azo, so\u016Dlo kaj gospelo uzas \u011Din; krome \u011Di plilar\u011Digas la harmoniajn eblecojn de simplaj kadencoj. Ties pura formo, \u015Dtupanalize interpretata kiel a\u016Dgmentita tritokvarta akordo, jam eniris en la klasikan muzikon."@eo . . . . . . "Tritone substitution April in Paris mm.11-12.png"@en . "center"@en . "\u0422\u0440\u0438\u0442\u043E\u0301\u043D\u043E\u0432\u0430\u044F \u0437\u0430\u043C\u0435\u0301\u043D\u0430, \u0432 \u0440\u0430\u0441\u0448\u0438\u0440\u0435\u043D\u043D\u043E\u0439 \u0442\u043E\u043D\u0430\u043B\u044C\u043D\u043E\u0441\u0442\u0438 \u2014 \u0437\u0430\u043C\u0435\u0449\u0435\u043D\u0438\u0435 \u0434\u0430\u043D\u043D\u043E\u0439 \u0433\u0430\u0440\u043C\u043E\u043D\u0438\u0438 \u0434\u0440\u0443\u0433\u043E\u0439, \u043A\u043E\u0442\u043E\u0440\u0430\u044F \u0432\u043A\u043B\u044E\u0447\u0430\u0435\u0442 \u0442\u0435 \u0436\u0435 \u0437\u0432\u0443\u043A\u0438 \u0442\u0440\u0438\u0442\u043E\u043D\u0430 \u0438 \u0438\u043C\u0435\u0435\u0442 \u0442\u0443 \u0436\u0435 \u0441\u0430\u043C\u0443\u044E \u0444\u0443\u043D\u043A\u0446\u0438\u044E \u0438 \u0442\u0443 \u0436\u0435, \u043B\u0438\u0431\u043E \u0441\u0445\u043E\u0434\u043D\u0443\u044E, \u0430\u043A\u043A\u043E\u0440\u0434\u043E\u0432\u0443\u044E \u0441\u0442\u0440\u0443\u043A\u0442\u0443\u0440\u0443."@ru . . . . . . . . . . "La substitution tritonique est une technique de r\u00E9harmonisation par substitution d'accord utilis\u00E9e en harmonie tonale et en particulier dans les compositions et les arrangements jazz. La substitution tritonique remplace la dominante diatonique par la dominante chromatique. Celle-ci se trouve un demi-ton chromatique au-dessus de la tonique. Cette nouvelle dominante substitutive est d\u00E9sign\u00E9e, par emprunt \u00E0 l'anglais sub 5. Lors d'une substitution tritonique la dominante chromatique peut, mais ce n'est pas obligatoire, \u00EAtre pr\u00E9c\u00E9d\u00E9e de son deuxi\u00E8me degr\u00E9 relatif."@fr . . "200"^^ . "Bars 11 and 12 of \"April in Paris\" melody with tritone substitution in ii7\u2013V7\u2013i progression making ii7\u2013II7\u2013i. ."@en . . . . "Tritona anstata\u016Dado signifas kutime la anstata\u016Dadon de dominanta septakordo per dominanta septakordo, kies baza tono trovi\u011Das tritonon for. \u0108i tion oni volonte faras je la kvina \u015Dtupo de kadenco 2-5-1 en \u0135azo, tio signifas, ke oni povas anstata\u016Di la 5-an \u015Dtupon per b2 al 2-b2-1, sed anka\u016D \u0109iujn aliajn dominantojn (duoblajn dominantojn). en moderna \u0135azo anka\u016D toniko kaj subdominanto estas anstata\u016Deblaj."@eo . . "Tritone substitution ii-subV-I.png"@en . . . . . . . . . . . . . . . . "Tritone substitution ii\u2013II\u2013I in C turnaround with a tritone substitution."@en . . "17415"^^ . . "Tritona anstata\u016Dado"@eo . . . . . "Ii-V-I turnaround in C.png"@en . "La sustituci\u00F3n tritonal es una de las sustituciones arm\u00F3nicas m\u00E1s comunes dentro del jazz, empleada tanto a nivel de acordes, como dentro de la improvisaci\u00F3n, sobre todo para crear tensi\u00F3n durante un solo. Esta sustituci\u00F3n deriva de los llamados acordes de sexta aumentada, muy frecuentes en el per\u00EDodo de la pr\u00E1ctica com\u00FAn de la m\u00FAsica occidental. Ya en el siglo XX y dentro del jazz, este tipo de acordes ser\u00EDan usados, pero con otra aproximaci\u00F3n, por m\u00FAsicos como Duke Ellington, Arte Tatum, Coleman Hawkins, Dizzy Gillespie y Charlie Parker, entre otros."@es . . . "Substitution tritonique"@fr . . "The tritone substitution is a common chord substitution found in both jazz and classical music. Where jazz is concerned, it was the precursor to more complex substitution patterns like Coltrane changes. Tritone substitutions are sometimes used in improvisation\u2014often to create tension during a solo. Though examples of the tritone substitution, known in the classical world as an augmented sixth chord, can be found extensively in classical music since the Renaissance period, they were not heard until much later in jazz by musicians such as Dizzy Gillespie and Charlie Parker in the 1940s, as well as Duke Ellington, Art Tatum, Coleman Hawkins, Roy Eldridge and Benny Goodman."@en . "Tritonussubstitution \u00E4r en musikterm fr\u00E5n harmonil\u00E4ran, vilken behandlar de samklanger som uppst\u00E5r n\u00E4r tre st\u00E4mmor eller fler anv\u00E4nds. Tritonussubstitution avser en omharmonisering d\u00E4r ett ackord ers\u00E4tts av ett annat ackord vars grundton ligger en tritonus (\u00F6verstigande kvart eller f\u00F6rminskad kvint, sex halvtonssteg) \u00F6ver eller under originalackordets grundton. Ackordet som ers\u00E4tts \u00E4r oftast ett durackord f\u00E4rgat med en liten septima \u2013 ett dominantseptimackord. Detta ackord har en stark ledande effekt till ackordet vars grundton ligger en kvint ned, ackordet C7 \u00E4r till exempel dominantseptimackord i tonarten F-dur. Det ers\u00E4ttande ackordet (tritonussubstitutet) fyller samma funktion som dominantseptimackordet i det harmoniska sammanhanget eftersom det inneh\u00E5ller samma ledtoner (se nedan). Tritonussubstitut kan anv\u00E4ndas f\u00F6r att variera klangen som kontrast till att anv\u00E4nda ett tonartseget dominantackord men \u00E4ven f\u00F6r att modulera till andra tonarter. Tritonussubstitut \u00E4r vanliga inom jazzmusiken, men blir vanligare \u00E4ven inom v\u00E4sterl\u00E4ndsk konstmusik fr\u00E5n 1700-talet och fram\u00E5t. Inom konstmusiken kallas ett s\u00E5dant ackord ibland ers\u00E4ttningsdominant. Ett tritonussubstituerat ackord skrivs Dalt med funktionsanalys och subV7 med steganalys."@sv . . . "La sustituci\u00F3n tritonal es una de las sustituciones arm\u00F3nicas m\u00E1s comunes dentro del jazz, empleada tanto a nivel de acordes, como dentro de la improvisaci\u00F3n, sobre todo para crear tensi\u00F3n durante un solo. Esta sustituci\u00F3n deriva de los llamados acordes de sexta aumentada, muy frecuentes en el per\u00EDodo de la pr\u00E1ctica com\u00FAn de la m\u00FAsica occidental. Ya en el siglo XX y dentro del jazz, este tipo de acordes ser\u00EDan usados, pero con otra aproximaci\u00F3n, por m\u00FAsicos como Duke Ellington, Arte Tatum, Coleman Hawkins, Dizzy Gillespie y Charlie Parker, entre otros."@es . . . . . . "Sustituci\u00F3n tritonal"@es . . . "\u0422\u0440\u0438\u0442\u043E\u043D\u043E\u0432\u0430\u044F \u0437\u0430\u043C\u0435\u043D\u0430"@ru . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . "The tritone substitution is a common chord substitution found in both jazz and classical music. Where jazz is concerned, it was the precursor to more complex substitution patterns like Coltrane changes. Tritone substitutions are sometimes used in improvisation\u2014often to create tension during a solo. Though examples of the tritone substitution, known in the classical world as an augmented sixth chord, can be found extensively in classical music since the Renaissance period, they were not heard until much later in jazz by musicians such as Dizzy Gillespie and Charlie Parker in the 1940s, as well as Duke Ellington, Art Tatum, Coleman Hawkins, Roy Eldridge and Benny Goodman. The tritone substitution can be performed by exchanging a dominant seventh chord for another dominant seven chord which is a tritone away from it. For example, in the key of C major one can use D\u266D7 instead of G7. (D\u266D is a tritone away from G)."@en . . "Tritonussubstitution \u00E4r en musikterm fr\u00E5n harmonil\u00E4ran, vilken behandlar de samklanger som uppst\u00E5r n\u00E4r tre st\u00E4mmor eller fler anv\u00E4nds. Tritonussubstitution avser en omharmonisering d\u00E4r ett ackord ers\u00E4tts av ett annat ackord vars grundton ligger en tritonus (\u00F6verstigande kvart eller f\u00F6rminskad kvint, sex halvtonssteg) \u00F6ver eller under originalackordets grundton. Ackordet som ers\u00E4tts \u00E4r oftast ett durackord f\u00E4rgat med en liten septima \u2013 ett dominantseptimackord. Detta ackord har en stark ledande effekt till ackordet vars grundton ligger en kvint ned, ackordet C7 \u00E4r till exempel dominantseptimackord i tonarten F-dur. Det ers\u00E4ttande ackordet (tritonussubstitutet) fyller samma funktion som dominantseptimackordet i det harmoniska sammanhanget eftersom det inneh\u00E5ller samma ledtoner (se nedan). Tr"@sv . .