About: A (musical note)     Goto   Sponge   NotDistinct   Permalink

An Entity of Type : yago:WrittenCommunication106349220, within Data Space : dbpedia.demo.openlinksw.com associated with source document(s)
QRcode icon
http://dbpedia.demo.openlinksw.com/describe/?url=http%3A%2F%2Fdbpedia.org%2Fresource%2FA_%28musical_note%29

A or La is the sixth note and the tenth semitone of the fixed-do solfège. Its enharmonic equivalents are B♭♭ (B double flat) which is a diatonic semitone above A♭ and G (G double sharp) which is a diatonic semitone below A♯. "A" is generally used as a standard for tuning. When the orchestra tunes, the oboe plays an "A" and the rest of the instruments tune to match that pitch. Every string instrument in the orchestra has an A string, from which each player can tune the rest of their instrument.

AttributesValues
rdf:type
rdfs:label
  • لا (موسيقى) (ar)
  • A (Ton) (de)
  • A (musical note) (en)
  • A (muzika tono) (eo)
  • La (nota) (es)
  • La (musika nota) (eu)
  • La (nota) (it)
  • 가 (음이름) (ko)
  • イ (音名) (ja)
  • A (muziek) (nl)
  • A (dźwięk) (pl)
  • (pt)
  • A (ton) (sv)
  • Ля (ru)
  • A (音名) (zh)
  • Ля (нота) (uk)
rdfs:comment
  • نغمة لا (يرمز لها A) هي سادس درجة موسيقية في السلم دو الكبير و تدعى وظيفيا بالدرجة فوق-المسيطرة (صول) في هذا السلّم.نغمة لا هي أيضا أوّل درجة موسيقية في سلم لا الصغير و العلامة الرئيسيّة فيه. (ar)
  • La en notación latina o A en notación anglosajona, es el nombre de la sexta nota musical de la escala diatónica de do mayor. (es)
  • La edo A musika nota bat da. seigarren nota edo gradua da. Piano baten lehen nota da, eta afinatzeko erabiltzen den oinarrizko nota izan ohi da. Orkestra batean oboeak La nota bat jotzen du guztiek afinazioa egin dezaten. Harizko instrumentu guztiek La hari bat dute, gainontzeko hariak afinatzeko erabiltzen dena. Gaur egun estandar gisa erabiltzen den La notak 440 Hz-ko frekuentzia du, nahiz eta historian zehar aldatzen joan den frekuentzia bat izan den. (eu)
  • Il la è una nota musicale della scala diatonica fondamentale (l'unica scala priva di diesis e di bemolle nei suoi diversi sette modi), in particolare è la sesta nota della scala maggiore di Do e anche la prima nota (la tonica) della scala minore omonima, ossia la scala minore "fondamentale", e in generale è presente in tutti i 7 modi della scala diatonica fondamentale. Nella notazione in uso nei paesi di lingua inglese e tedesca il la corrisponde alla nota A. (it)
  • 가는 서양음악의 음이름 중 하나이다. 조율의 기준이 되는 음으로, 1939년 정해진 표준은 가온다 위의 가 음을 440Hz로 정했다. (ko)
  • イは西洋音楽音名のひとつ。トの直上の音名にあたる。 中央ハのすぐ上のイは、調律をするときの基準音とされ、通常この音を最初に基準周波数に合わせてから他の音を相対的に設定する。またこの音の周波数を持って音律全体の高さを言い表す。 (ja)
  • De A, ook la genoemd, is een van de stamtonen die een hele toonafstand hoger ligt dan de G (en een hele toon lager dan de B. In de reine stemming heeft het interval G – A de grootte 9:10 en het interval A – B de grootte 8:9. Op een pianoklavier ligt de A in de groep van drie zwarte toetsen telkens tussen de tweede en derde zwarte toets. De vijfde snaar van een klassieke gitaar is gestemd op de A. A4 wordt gehanteerd als internationale stemtoon. De frequentie van deze toon is vastgesteld op 440 Hz. (nl)
  • A (nazwa solmizacyjna: la) – dźwięk, którego częstotliwość dla a¹ wynosi 440 Hz. Jest to tonika gam A-dur i a-moll. W szeregu diatonicznym jest to szósty dźwięk licząc od dźwięku C w każdej oktawie. W enharmonii dźwięki o tej samej wysokości to: gisis i heses. Współcześnie a¹ wyznacza obowiązujący od 1939 roku strój instrumentów. (pl)
  • Ля (лат. la) в сольмизации (сольфеджио) — нота, мнемоническое обозначение шестой ступени диатонического звукоряда. Аналогично обозначению A или Ас. Отстоит на целый тон от соль и на целый тон от си. Частота звука в первой октаве (равномерно темперированный строй): 440 герц (см. A440). Стандартная частота камертона. В стандартном гитарном строе ля первой октавы соответствует первой (самой тонкой) струне, зажатой на пятом ладу. Как правило, является эталонной для настройки гитарного оборудования (в том числе тюнеров). С ноты ля (A) начинается обозначение нот латинскими буквами. (ru)
  • Lá é a sexta nota da escala diatônica de do (pt)
  • A är en stamton och den sjätte tonen i C-durskalan. På medeltiden var det den första tonen i skalan. Den har fortfarande en central roll i det att ettstrukna a är utgångspunkten för stämning med sina 440 Hz. Stämgafflar ger denna ton och symfoniorkestrar utgår från det a som oboen ger. Ofta är detta 442 Hz. Förr stämdes det efter 435 svängningar per sekund. Vissa orkestrar stämmer fortfarande efter denna frekvens (se vidare normalton). (sv)
  • A或者la是唱名的第六個音。A是用來調音的,當管弦樂團調音時,會叫雙簧管吹A,其他樂器則聽這音來調音;中樂團則是以笙的標準音調音。 當計算十二平均律時,以A4(中音A)為標準,設定為440 Hz(參見音高的相關討論)。升一個半音時,頻率乘以。 A0是鋼琴鍵盤上最低的音。而A7和C8(鋼琴鍵盤上最高的音)很接近。 (zh)
  • Ля (лат. la, міжнародне позначення A) одна із семи назв нот. Частота звуку в першій октаві (рівномірно темперований стрій): 440 Герц Стандартна частота камертону. (uk)
  • A or La is the sixth note and the tenth semitone of the fixed-do solfège. Its enharmonic equivalents are B♭♭ (B double flat) which is a diatonic semitone above A♭ and G (G double sharp) which is a diatonic semitone below A♯. "A" is generally used as a standard for tuning. When the orchestra tunes, the oboe plays an "A" and the rest of the instruments tune to match that pitch. Every string instrument in the orchestra has an A string, from which each player can tune the rest of their instrument. (en)
  • A aŭ La estas la sesa noto en la gamo C-maĵora. Ĝi estas tradicie uzata kiel baza tono por agordado. Kiam orkestro sin agordas, la hobojo ludas la tonon "A" kaj la ceteraj instrumentoj agordiĝas al ties tonalto. Ĉiu kordinstrumento orkestra havas , laŭ kiu ĉiu povas agordi siajn ceterajn kordojn. En la tononomaj sistemoj kies komenciĝas per "Ut" aŭ "Do", A respondas al la silabo "La". "A" estas uzata kombine kun numeralo (ekz-e ) por indiki la tonaltan normon. La numeralo montras la frekvencon de la sonaj ondoj (en hercoj). Malpli alta numeralo signifas malpli altan tonon. (eo)
dcterms:subject
Wikipage page ID
Wikipage revision ID
Link from a Wikipage to another Wikipage
Link from a Wikipage to an external page
sameAs
Faceted Search & Find service v1.17_git139 as of Feb 29 2024


Alternative Linked Data Documents: ODE     Content Formats:   [cxml] [csv]     RDF   [text] [turtle] [ld+json] [rdf+json] [rdf+xml]     ODATA   [atom+xml] [odata+json]     Microdata   [microdata+json] [html]    About   
This material is Open Knowledge   W3C Semantic Web Technology [RDF Data] Valid XHTML + RDFa
OpenLink Virtuoso version 08.03.3330 as of Mar 19 2024, on Linux (x86_64-generic-linux-glibc212), Single-Server Edition (378 GB total memory, 54 GB memory in use)
Data on this page belongs to its respective rights holders.
Virtuoso Faceted Browser Copyright © 2009-2024 OpenLink Software